torsdag 30 mars 2017

Ökad orderingång för Serneke under första kvartalet

Serneke har fortfarande inte återhämtat sig men emedan nyhetens behag har lagt sig i Europas finanscentrum fortsätter uppstickaren på Sveriges framsida att prestera en god orderingång. Enligt börsdata är Serneke en av de mest undervärderade aktierna just nu med ett P/E-tal runt 4,5.


Sernekes orderingång ökar under första kvartalet 2017

Campus Eskilstuna 700 miljoner (länk, länk)
Bostäder Sundbyberg 320 miljoner (länk)
Älvsjöstaden 310 miljoner (länk)
Pannhus Borås 159 miljoner (länk)
Trädgårdsstaden Borås 130 miljoner (länk)
Vägar Skåne 28 miljoner (länk)
Apelvikhöjds kyrka 18 miljoner (länk)

Summa orderingång 1665 miljoner

I tillägg bygger Serneke lägenheter i Lund för 85 miljoner men där framgår inte om de bokförs på första kvartalet (länk). Skulle dessa inkluderas samtidigt som Campus Eskilstuna räknas upp till 800 miljoner blir orderingången istället 1850 miljoner kronor, vilket vore ett utmärkt resultat.

Under första kvartalet 2016 hade Serneke en orderingång på 1 245 miljoner kronor och samma period 2017 något högre med 1 680 miljoner kronor. Vid två tillfällen har Serneke haft en högre orderingång de senaste åtta kvartalen men vid fyra tillfällen även en väsentligt lägre orderingång (se sidan 20 i rapporten). Hur som helst är det svårt att anse annat än att Serneke presterar en fin orderingång under årets första kvartal som lovar gott inför framtiden. Serneke förefaller helt enkelt fortsätta en mångårig trend av tillväxt.

Min slutsats är att Serneke fortsätter ta in order i god takt. På intäktssidan torde det därför inte finnas några mörka moln under första kvartalet. Den stora frågan är hur det ser ut på utgiftssidan? Med nyrekryteringar och investeringar i Karlatornetprojektet finns risk att utgifterna är högre också detta kvartal. Nästa delårsrapport kommer i augusti men intill dess tycker jag faktiskt att det första kvartalet utifrån den enda informationen som är känd sedan rapporten ser lovande ut. Beroende på hur det ser ut på utgiftssidan är en fortsatt tioprocentig tillväxt på intet sätt omöjlig även under 2017.

Med det sagt är jag bara en vanlig göteborgare ute i stora världen. Förståsigpåare i hela Europas finanscentrum och tillika Capital of Scandinavia välkomnas ödmjukt att kommentera vari min prognos brister. Ha d gôtt!

När det här inlägget skrevs värderades Serneke till cirka 104 kronor per aktie. Jag äger själv aktier i Serneke och detta inlägg ska som vanligt därför inte ses som finansiell rådgivning.

tisdag 28 mars 2017

Investerarsparkonto bättre för långsiktigt sparande - konkret exempel

Min deklaration tydliggjorde hur mycket man sparar på att använda investeringssparkonto istället för aktiekonto för långsiktigt sparande. Hoppas att detta inlägg kan ge ett tydligt exempel.

Jag äger sedan femton år tillbaka en handfull aktier på ett VP-konto. Detta är aktier som jag har ärvt efter min aktieintresserade farfar eller fått i gåva av min far. Dessa redovisas inte i bloggportföljen eller dess utdelningar men räknas med när jag inkluderar min samlade förmögenhet. Dessa utdelningar återinvesterades förra året dock i min aktieportfölj som jag bloggar om.

Under 2016 var den totala utdelningen från mitt VP-konto 5 328 kronor.

Dessa beskattas i sin tur med cirka 30 procent vilket innebar en skatt på 1 597 kronor.

Nettoutdelningen från mitt VP-konto blev således 3 731 kronor förra året.

Hade jag istället ägt dessa aktier på ett investeringssparkonto skulle jag ha betalat 0,42 procent skatt på dessa utdelningar. Det motsvarar 32 kronor.

Grovt förenklat kan man därför säga att jag förlorade 1 565 kronor förra året på att ha dessa aktier på ett VP-konto istället för ett ISK-konto.

Nu är det inte fullt så enkelt. Hela portföljvärdet beskattas med 0,42 procent på ett ISK-konto. Det innebär att dessa aktier som är värda cirka 150 000 kronor skulle beskattas med 630 kronor. Fortfarande en besparing på nästan en tusenlapp.

Jag har många gånger funderat på att flytta över pengarna till ISK. Det är dock inte fullt så enkelt här heller. Eftersom jag har ägt aktierna under många år varför kursvinsten är ansenlig skulle jag få en vinstskatt på flera tusen kronor vid försäljning. Då är det bättre att vänta till jag har en kapitalförlust att kvitta vinsten med. Dessutom skulle jag behöva sälja aktierna från VP-kontot och köpa tillbaka dessa (eller andra, bättre aktier) i ISK. Det skulle innebära en courtagekostnad på cirka 0,5 procent, vilket är cirka 750 kronor. Under första året skulle det alltså inte löna sig men på längre sikt skulle det antagligen vara en bra affär. Slutligen avskyr jag att deklarera och bara de timmar det skulle ta att räkna om alla emissioner, splittar och teckningsrättsavyttringar som har ägt rum genom åren gör att jag helt enkelt tycker att det är enklast att låta det vara.

Och till sist ytterligare ett skattetips: tänk på att insättningar till ISK avräknas kvartalsvis. Om du gör en insättning nu under sista veckan i mars får du alltså skatta både på Q1 och Q2. Om du inte vet med dig att du behöver köpa aktier till ett bra pris i veckan kan det alltså löna sig att vänta till nästa vecka.

Har du flyttat aktier från ett aktiekonto till ett investeringssparkonto? Hur gjorde du?

Notera att skatten för ISK är 0,375 procent under 2017 sedan nya regler om golv för schablonintäkt om 1,25 procent nu tillämpas för första gången.

söndag 26 mars 2017

Veckoplan v. 13 - försiktig och befarar nedgång

Jag gillar inte att spekulera i upp och nedgångar men min subjektiva uppfattning är att jag tror att marknaden kommer testa lägre nivåer den kommande veckan. Jag tror således att OMX30 kommer testa åtminstone 1550 igen. Om det blir början på en något större nedgång eller bekräftelse på botten för fortsatt bulltrend vill jag inte spekulera i. Dagens industri hade en intressant artikel med Rune Andersson på samma tema. Ta inte rygg på mig i om börsen går upp eller ned för jag är en hobbysparare och ingen professionell analytiker. Anledningen till att jag delar med mig av mina subjektiva tankar är endast för att förklara - och inte minst påminna mig själv om - att mitt utgångsläge den kommande veckan är lite mer defensivt än vanligt.

Min köpstrategi baserar sig som bekant på en 1:2:4-trestegsraket. Jag har de senaste månaderna köpt på mig ordentligt på de första två nivåerna i nästan alla mina större innehav och det är en anledning till försiktighet eftersom jag inte vill riskera att öka för mycket till ett för dyrt pris.

Dilemmat är att jag köper kontinuerligt utifrån månadsspararprincipen och att april månad dessutom kommer innehålla färre handelsdagar än vanligt på grund av helgdagar. Därför kommer jag ändå behöva sikta på att köpa något varje dag den kommande veckan.

Kärninnehav
Även om alla dessa faktiskt handlas på hyggliga nivåer motsvarande min köp B eller högre (YOC över 4 procent) har jag ökat ganska bra tidigare i år. Det handlar främst om att fortsätta öka beskedligt för att se till att uppnå min målbild om antal aktier vid årsskiftet.

Clas Ohlson har jag utrymme att köpa ytterligare 100 aktier i under året men där är aktien just nu ganska dyr, min GAV är runt 129 kronor och utdelningen är långt borta.

Hemfosa är jag fullinvesterad i. Petrusko skrev bra om detta tidigare i veckan. Delar hans bedömning. De 200 aktier jag har räcker året ut och först om aktien handlas till YOC 6 procent vid 73 kronor utan fundamental anledning är jag beredd att öka mer i nuläget.

Handelsbanken har jag redan ökat tillräckligt i på nuvarande nivå. Mitt innehav är dock litet och jag behöver öka med ytterligare 78 aktier för att nå målet om 100 aktier vid årsskiftet. Därför finns utrymme att köpa en post eller två. Helst avvaktar jag dock att aktien sjunker nedåt åtminstone första stödnivån vid 122-123 kronor igen för jag tror att trenden kommer vara nedåt kommande tiden.
OBS! Det finns en potentiell arbitragemöjlighet eftersom A och B-aktien stängde på likvärdig värdering i fredags. Håll ögonen öppna imorgon!

H&M Wall Street Journal skrev en utmärkt artikel om H&M i veckan (länk). Jag resonerar på samma sätt om aktien och har tidigare skrivit om det (länk). Jag kan köpa ytterligare 58 aktier i år för att nå mitt långsiktiga mål om 200. Eftersom företaget har problem och jag redan har ökat ganska mycket på lägre nivåer är det ingen brådska men så länge jag kan köpa runt 230 kronor eller lägre kommer jag kanske öka försiktigt med ytterligare ett par poster om 2 aktier vardera. Delårsrapporten på torsdag kommer bli avgörande på kort sikt. Jag tror att det kan bli ännu en besvikelse eftersom H&M fortfarande inte kan ha hunnit genomföra särskilt långtgående förändringar sedan årsrapporten. Däremot tror jag att den inte kommer bli fullt så negativ som senaste försäljningssiffrorna men det säger egentligen mer om hur svaga de var. Hur som helst borde den räcka för att hålla kursen flytande på nuvarande nivåer runt 230 kronor och allt annat vore substansrabatt.

The strong dollar is a problem for H&M, too. The difference is that expectations are lower: H&M shares fell 5% in morning trading. They now trade on a forward earnings multiple of 18 times, compared with 26 for Inditex stock and a five-year average of 22 times. Crucially, they are underpinned by a dividend yield of 4,2%. Performance won't immediately improve, but long-term value investors should do nicely buying at today's level and waiting out the turnaround. Selling H&M is so last season.

Castellum har jag ett långsiktigt mål om 250 aktier i år. Där kan jag köpa ytterligare 83 aktier vilket innebär att jag med fördel kan köpa en post eller två kommande vecka. Efter ex-datum handlas aktien nu till en YOC runt 4,3 procent vilket är bra. Skulle aktien testa lägre nivåer nedåt stöd vid 110-112 kronor kommer jag öka ordentligt.

Axfood hade precis utdelning men handlas till YOC 4,5 procent. Det är riktigt bra och i brist på alternativ är det ett rimligt alternativ att öka ytterligare i. Mitt mål är 250 aktier i år och idag har jag 208. Det innebär att jag minst måste köpa en post om 4 aktier varje månad. 4-8 aktier kommande vecka är därför ganska försvarbart att öka med. Jag har äntligen fått tid att börja min serie om hållbara investeringar och gårdagens analys av Axfood tycker jag också stödjer att det är rimligt att fortsätta öka.

Nyss ökat och för dyrt att köpa mer

Skanska, Avega och HiQ handlas alla på fullt rimliga nivåer. Där har jag dock ökat ganska hyggligt den senaste tiden och känner mig utifrån min trestegsraket tveksam till att öka ännu mer till nuvarande pris. Avvaktar.

Vad lämnar det kvar?

Akelius pref var i fredags nere på 305,50 kronor igen. Det förefaller sannolikt att stöd vid 304-305 kronor kommer testas igen kommande vecka. Det ger en YOC på över 6,5 procent och ett försvarbart tillfälle att öka med ytterligare 3 aktier. Köper helst under 300 kronor för att få lägre nettocourtage per aktie men här har jag inte ökat sedan december och nu är ett rimligt om inte bra läge.

Bonäsudden fiskar jag fortfarande i runt 106 kronor. Med ex-datum på torsdag finns risk att kursen tenderar dra iväg uppåt och då avvaktar jag hellre och köper till ett mer rimligt pris efter ex-datum.

Minesto släpper sin rapport på onsdag. Aktien har inför det pressats ned runt 7 kronor igen. Det finns fortfarande inga negativa nyheter, snarare tvärtom. Även om jag inte gillar att köpa före en rapport kommer det bli frestande att öka lite försiktigt under 7 kronor.

MQ har jag gått i tankar om att sälja. Börsveckan köprekade förra helgen och aktien är löjligt pressad. Med en YOC på 5,3 procent överväger jag faktiskt att öka lite försiktigt även om nästa utdelning är först i februari och jag är tveksam till om utdelning kommer kunna bibehållas. 2015 års utdelning på 1,36 kronor skulle fortfarande ge en YOC på 4,1 procent vilket känns som en försvarbar riskpremie.

Norska kronan är fortsatt pressad. Fortsatt fiske efter norska aktier utifrån vad jag skrev i söndags. Utländska aktier i övrigt handlas inte till särskilt lockande nivåer just nu. Realty Income har jag redan ökat såpass mycket i att den utgör 3 procent av portföljen. Här är det rimligt att fortsätta öka åtminstone varannan månad men ser helst att antingen kurs eller dollar går ner med ytterligare ett par procent innan jag ökar. Coca Cola handlas till en YOC på 3,5 procent vilket förvisso är försvarbart. Detta är dock ett företag vars vinsttillväxt bromsar in och jag vill ha en lägre dollarkurs innan jag ökar. Nästa utdelning är dessutom först i juli.

Sammanfattningsvis blir det alltså en lugn börsvecka för mig. Jag tror att börsen kommer testa nedåt igen. Vad tror du?

lördag 25 mars 2017

Hållbara investeringar: föredömet Axfood är steget före konkurrenterna

Ett uttalat syfte med mina investeringar är att de inte bara ska vara ekonomiskt utan även miljömässigt hållbara. Jag följer därför inte bara årsredovisningar och balansräkningar ur ett ekonomiskt perspektiv utan bevakar regelbundet hur mina innehav presterar miljömässigt.

Har länge velat skriva en artikelserie som går igenom mina portföljinnehav utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Först ut är Axfood.

Hållbarhetsredovisning 2016 analyseras här.

För den som inte orkar läsa igenom deras rapporter eller min ganska långa sammanställning kan kort konstateras att Axfood på ett imponerande sätt har lyckats minska sin miljöpåverkan samtidigt som man har uppnått en lika imponerande vinsttillväxt under samma period. Hållbarhetsarbetet är konkret, identifierar förbättringsmöjligheter i den löpande verksamheten som i regel också ger goda synergier på kostnadssidan. Axfood är helt klart ett föredöme inte bara i livsmedelssektorn utan avseende företags miljöarbete i bred mening. Därför utgör de ett självklart ankare i varje defensiv utdelningsportfölj med hållbarhetsfokus. Jag är därför glad och stolt över att Axfood är ett kärninnehav som just nu utgör cirka 8,5 procent av min portfölj.

Att följa Axfoods hållbarhetsarbete kan rekommenderas även för den som endast är intresserad av det affärsmässiga. Det här inlägget ger flera exempel på föredömligt långsiktigt hållbarhetsarbete som leder till synergier mellan lägre miljöpåverkan och långsiktigt kostnadsbesparande investeringar.


Kort sammanfattning: därför är Axfood en utmärkt hållbar investering

- Uttalad målsättning att vara bäst i branschen på hållbarhet.
- Ambitiöst klimatmål om minskad klimatpåverkan med 75 procent till 2020.
- Det klimatmålet är i praktiken nästan uppnått. Nu siktar man högre på att bli helt klimatneutrala.
- Kloka investeringar i köldmedier och transporter skapar synergier för både miljö och resultat.
- Hemköp har ett uttalat kvalitetstänk där hållbarhet, etik och CSR är en hörnsten.
- Även Willys och lågprismärket Garant tar ett större miljöansvar än konkurrenter i lågprissegmentet.
- Axfoods CSR-chef Åsa Domeij har ett mångårigt och genuint engagemang för hållbarhetsfrågor som förefaller vara väl förankrat i företagets ledning och faktiskt implementeras i praktiken.
- Andelen vegetarianer ökar och Axfood är bättre positionerad här än konkurrenterna.

Andelen vegetarianer ökar - Axfood väl positionerad
Andelen konsumenter som efterfrågar vegetarisk mat, ekologiska produkter och etisk mat i allmänhet ökar, inte minst i den yngre generationen. I höstas publicerades en undersökning som visade att nästan varannan svensk (45 procent) äter vegetarisk kost en eller flera gånger i veckan och var fjärde (24 procent) kan tänka sig att öka andelen vegetarisk kost (källa). I en undersökning beställd av just Axfood visade det sig att nästan var femte svensk (19 procent) kan tänka sig ett vegetariskt julbord (källa). Under första halvåret ökade Axfoods butiker sin försäljning av vegetarisk kost med 41 procent i genomsnitt och 47 procent hos Hemköp. Mer aktuella siffror presenteras i hållbarhetsredovisningen för 2016 som visar att andelen frysta eller kylda vegetariska produkter ökade med 37 procent över helåret. Det är således en tydlig trend av ökad försäljning. Axfood förefaller därför vara bättre positionerad än flera av konkurrenterna på det här området och kan mycket väl komma ta ökade marknadsandelar som i sin tur ökar vinsttillväxten om trenden fortsätter.

Egna lågprismärket Garant har bättre hållbarhetsprofil än konkurrenterna
Att premiumsegment som Hemköp ligger långt fram i hållbarhet är som det ska vara. Att Axfoods egna lågprismärke Garant däremot också har en tydligare hållbarhetsprofil än konkurrenterna är dock en konkurrensfördel som har stor potential. Unga studenter köper nog hellre Garants produkter med jämförbara prisnivåer än Lidls dito som i regel helt saknar hållbarhetstänk. Även om Lidl sedan två år tillbaka har insett att de behöver profilera sig här för att kunna konkurrera på allvar är de långt efter. Lidls produkter är i regel sådana produkter där konkurrenterna redan har tagit steget. Rättvisemärkta rosor, ekologisk mjölk, fair trade-kaffe och alla bananer i Axfoods ordinarie sortiment är redan ekologiska. Vad Axfood gör är att försöka ligga steget före och positionera sig. Vad Lidl gör är att ta in rättvisemärkta och ekologiska produkter först när de redan har blivit standard på marknaden. Det går ingen medveten konsument på. ICA är något bättre på ekologiska produkter men de är å andra sidan också dyrare utan att ha samma kvalitet som Hemköps motsvarande produkter.

Fairtrade-rosor - Axfood steget före konkurrenterna som vanligt

Några exempel på Garants proaktiva arbete är: miljöpris belönar leverantörer som ställer om i hållbar riktning (länk). Garant har ett mycket omfattande ekologiskt sortiment med över 250 unika produkter, vilket motsvarar mer än var femte produkt. Willys positionerar sig genom att ta fram vegoprodukter i det egna varumärket Garant. Som beskrivits ovan verkar det löna sig. Palmolja är inte miljövänligt men till skillnad från konkurrenterna är Garants produkter åtminstone certifierade (länk). Det här är en rad små saker som i det större perspektivet faktiskt gör skillnad. Ingen rödlistad fisk säljs, ej heller jätteräkor som förstör mangroveskogar (länk). Kakao/choklad är fair trade-certifierad (se hållbarhetsredovisning). I övrigt är alla höns frigående och både ägg och kött kommer från svenska gårdar som följer svensk djurskyddslagstiftning (länk). Det här är förstås inte alltomfattande och många efterfrågar mer hållbarhet men det gör det lättare för konsumenter att köpa billig mat med en godtagbar minimistandard avseende hållbarhet. Något som många unga konsumenter idag efterfrågar.
Ekologiska krossade tomater - basvara i utdelningsutdelarens kök.

I Tyskland finns flera livsmedelsföretag med Axfoods koncept. Du ska kunna handla precis som i en vanlig mataffär där du väljer varor av olika kvalitet och pris utan att behöva bekymra dig om vad som är ekologiskt eller inte. Att Axfood rör sig i den riktningen tror jag att många svenska konsumenter välkomnar och efterfrågar. Personligen tycker jag att det är lysande att kunna välja mellan att köpa eko billigt (Willys Garant) eller eko med premiumkvalitet (Hemköp). Jag köper alltid ekologiskt men har aldrig varit överförtjust i att betala överpriser till min lokala övervintrade hippie för att säkerställa att kosmisk energi har tagits upp och påverkat grödorna som gärna har handplockats av något diffust entokollektiv i ett onödigt exotiskt land. Det senare har jag aldrig efterfrågat och det är enligt min mening därför bra att den typen av verksamhet konkurrensutsätts av betydligt enklare ekovaror. Ekomarknaden i Sverige har äntligen utvecklats.

Operativ miljöchef
Åsa Domeij har varit miljöchef hos Axfood sedan 2008 och har bidragit med kontinuitet och ett långsiktigt förändringsarbete. Nog så viktigt är att hon verkar ha ledningens förtroende och att ledningen faktiskt verkar omsätta många av hennes rekommendationer i praktiken på ett affärsmässigt sunt sätt. Detta tål att understrykas för många börsnoterade företag lider fortfarande av att man anställer en miljöchef som tar fram en CSR-strategi i PR-syfte. När det väl är styrelsemöten körs miljöchefens rekommendationer ofta över. Det verkar lyckligtvis inte vara fallet i Axfood utan bilden jag får är att man verkar diskutera miljöchefens rekommendationer på samma grunder som övriga rekommendationer och därefter landa i vad som samlat är affärsmässigt bäst. Det är sunt och ingen oväsentlighet - tvärtom är det en viktig anledning till att Axfood långsiktigt har kunnat positionera sig som en seriös hållbar aktör i livsmedelssektorn. Att ett varumärke som Willys och Garant uppfattas som hållbart är ingen självklarhet. Att lyckas genomföra den omställningen tar tid och är ett berömvärt långsiktigt och tålmodigt arbete som kräver en lång rad små men viktiga beslut enligt vad som beskrivits ovan.

Ett tydligt exempel som särskilt bör framhållas är att Axfood genomför en hållbarhetsbedömning vid alla inköp från leverantörer. Nu kanske du som läser tycker att det är en onödig kostnad men det är i själva verket en slags due diligence där man undviker onödiga risker som kan leda till merkostnader eller minskad efterfrågan vid eventuella missbedömningar eller skandaler. Hur processen går till beskrivs ingående i hållbarhetsredovisningen.

Och för tydlighet: detta är ingen politisk blogg. Jag är inte intresserad av att diskutera din syn på Åsa Domeij eller miljöpartiet med dig och ber dig vänligt att göra det någon annanstans. Det jag är intresserad av är att Åsa Domeij gör ett bra jobb som Axfoods miljöchef och levererar resultat som är både affärsmässigt och miljömässigt försvarbara. Det förefaller hon göra berömligt. 

Apropå politik kan den uppmärksamme även hitta Ebba Busch Thor som ett påskägg/cameo på sidan 35 i hållbarhetsredovisningen.

Hållbarhetsrapport
Mitt övergripande intryck är att Axfoods hållbarhetsredovisning för 2016 är en spretig rapport som blandar miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Den liknar i det avseendet ganska mycket den senaste IKEA-katalogen. Kanske ligger det i tiden att den stora berättelsen är i fokus men jag föredrar hellre torrt presenterade resultat där de mest anmärkningsvärda resultaten lyfts fram särskilt. Skummar man bortom berättelsen finns dock en hel del föredömligt hållbarhetsarbete.

Klimatmålet för 2020 är så gott som redan uppfyllt
Berömvärt är att Axfood i praktiken nästan har uppfyllt klimatmålet om minskade utsläpp av växthusgaser med 75 procent till och med 2020 med 2009 som basår. Idag är minskningen 73 procent. Det är ett mycket gott betyg för företagets miljöarbete och det har skett under en period när företaget har presenterat lysande ekonomisk tillväxt. Nästa steg är att bli klimatneutrala. Axfood är helt klart ett föredöme inte bara i sin sektor utan avseende företags miljöarbete i bred mening.

Klimatmålet till 2020 är i praktiken nästan redan uppnått.

Synergier mellan miljövinster och kostnader inom e-handelslogistik
Det finns tydliga synergier mellan miljövinster och kostnadsbesparingar i ambitionen att endast ha ett fordon per område som levererar e-handel. Lyckas man med det kan köpet av mat.se verkligen göra att Axfood tar marknadsandelar hos den urbana, medvetna och stressade medelklasskonsumenten. Det här arbetet är i sin linda och blir särskilt intressant att följa upp i kommande rapporter.

Logistik kring e-handel avgörande i framtida hållbarhetsrapporter

Modernisering av köldmedier kan ge synergier för både miljö och resultat
Domeij identifierar modernisering av köldmedier som ett prioriterat arbete. Äldre köldmedier kan bytas ut mot modernare som inte bara är bättre för miljön (t.ex. lägre utsläpp av ozonskiktspåverkande ämnen som flourvätekarboner) utan sannolikt också investeringar som på längre sikt också sänker butikernas kostnader. Det här är ytterligare ett exempel på sunt och berömvärt hållbarhetsarbete.
Köldmedier och transporter utgör 78 procent av Axfoods klimatpåverkan

Minskade och mindre klimatpåverkande transporter
Under 2016 minskade klimatpåverkan från transporter med 49 procent per ton transporterat gods samtidigt som 72 procent av fordonsflottan använder förnybar energi. Andelen transporter med tåg har ökat, inte minst i Norrland. Konkret försöker man långsiktigt minska energiförbrukningen till kylningssystem i fordon vilket också minskar utsläpp eftersom fordonen inte behöver stå på tomgång.

Negativt är att antalet flygresor som personalen genomför ökade med 3,5 procent jämfört med föregående år. Dessa har en hög miljöpåverkan och är även kostsamma. Underligt nog presenteras dessa bara i absoluta tal. Mer intressant hade varit att se hur stora utsläppen är per anställd. 3,5 procent låter som ungefär lika stora utsläpp per anställd som föregående år om man beaktar att det är i det spannet Axfood växte under 2016. Det här är hur som helst något att följa upp i nästa rapport.

Proaktiva investeringar i solpaneler - men i motvind
Axfood positionerar sig aktivt genom långsiktiga investeringar i solpaneler för butikers energiförsörjning. Under 2016 genererade dessa 180 000 KWh. Noterar att företaget kritiserar att gällande regelverk fortfarande ger för svaga incitament för investeringar i solpaneler. Jag gillar solenergi och ser det som en framtidsteknologi men ser det inte som bloggens uppgift att gå in i detaljaspekter i en politisk debatt.

Elförbrukningen ökar
Av de negativa resultaten i rapporten kan noteras att elförbrukningen ökade marginellt med 0,7 procent per kvadratmeter under 2016. Detta står i skarp kontrast till företagets ambition att minska elförbrukningen med 15 procent till och med 2020. Detta blir viktigt att följa upp i kommande rapporter.

Jämställdhetsmål
Den här bloggen fokuserar inte på jämställdhet men jag tycker ändå att det är berömvärt att Axfood strävar efter en jämn könsfördelning i spannet 40-60 procent. Man ökar andelen kvinnor i ledande befattningar år för år och når nu 32 procent. Av resultaten att döma under samma period är detta en god affär för företaget. I en tid när fler unga kvinnor än män utexamineras från topputbildningarna är det här också en smart långsiktig positionering för att på lång sikt rekrytera vinnarna till ledande funktioner. Jag är övertygad om att de i framtiden kommer vara fler kvinnor än män. Inte på grund av deras kön utan för att sannolikheten är högre att fler kvinnor än män kommer vara bättre.

Bäst i hållbarhetsredovisningen: Axfoods mål kopplas till Sveriges och FN:s hållbarhetsmål
Efter att ha skummat igenom en hel del berättelser blir jag mycket glad över att se den konkreta och stilrena presentationen över hur Axfoods hållbarhetsarbete länkar in i nationellt och globalt hållbarhetsarbete. Det här är i tiden och riktigt snyggt presenterat. Axfood har helt enkelt tagit sina miljömål ett steg vidare och länkat till hur man som företag bidrar till att ta ansvar för de hållbarhetsmål som Sverige (de 16 nationella miljömålen) och FN (17 globala mål under agenda 2030) har satt upp. Ett mycket konkret sätt att visa att Axfoods hållbarhetsarbete är väl i samklang med sin omvärld. Gå gärna in på s. 38-41 i hållbarhetsredovisningen och ta dig en närmare titt.
Det är samtidigt tydligt att måluppfyllelsen för de svårare målen fortfarande är ett pågående arbete inför 2020. De flesta mål som har uppnåtts är lågt hängande frukter. Ett viktigt undantag är palmoljan.

    Certifiering av palmolja är ett viktigt och konkret resultat under 2016. 

För uppföljning i kommande rapporter

- Klarar Axfood att nå målet om 6 procent försäljning av ekologiska varor? 
  Just nu leverar man det i vissa segment men inte alla (ej Willys).
- Levererar Axfood minskad elförbrukning?
  Det här är ett av få områden där man marginellt rörde sig i fel riktning det gångna året.
- Lyckas Axfood uppnå synergier i sin modernisering av köldmedier?
  Här finns potential för både miljövinst och kostnadsbesparing på lång sikt. Vettig investering.
- Lyckas Axfood uppnå synergier i logistiken kring e-handel?
  Här kan hållbarhetsarbetet konkret bidra till att göra mat.se-affären till en stor succé.
- Fortsätter försäljningen av vegetariska varor att öka?
  Här är Axfood väl positionerade men vore intressant att få bekräftat om det är en långsiktig trend       som också indikerar att företaget tar marknadsandelar av konkurrenter?
- Klarar man att minska miljöpåverkan och kostnad från flygresor?
  Just nu ökar andelen flygresor totalt sett.

fredag 24 mars 2017

Veckosammanfattning: börjar bli fullinvesterad i kärninnehav

Inför vårutdelningarna har jag fyllt på ordentligt i mina kärninnehav som alla har handlats på rimliga nivåer. Att ha goda portföljandelar med en yield on cost på över 4 procent har varit en långsiktig målsättning för portföljen. Det har jag nu i alla innehav utom Handelsbanken, där jag dock har kunnat öka ungefär så mycket som jag är beredd att göra på nuvarande nivåer.

Huvudbry framöver blir att försöka hitta alternativ utdelningar i mindre innehav att fylla ut med. Lyckligtvis är norska kronan lågt värderad samtidigt som dollarn äntligen har börjat röra sig nedåt. Därför kommer jag nu börja titta mer på utländska aktier igen. Tål att fundera på i helgen.

I veckan har det blivit en hel del avslut, inte minst under nedgången i onsdags.

H&M har varit veckans snackis. I lördags skrev jag ett inlägg om hur jag resonerar. Ytterligare 8 aktier har det blivit under den gångna veckan. När jag kan öka till en YOC på över 4,25 procent i intervallet 226-228 kronor gör jag det helt enkelt. Varför? Jo men jag öppnade min portfölj i somras och har varken köpt runt 300 kronor eller suttit i 7 år på en aktie som har stått och stampat. Mina förväntningar är därför lägre än för många aktieägare som har köpt för dyrt eller ägt för länge och under flera år retat sig på att andra aktier har varit lönsammare under tiden. Med ett GAV på 242 kronor är jag faktiskt i skrivande stund back mindre än de 4 procent som delas ut i år. Man ska ha respekt för att företaget kan utvecklas sämre än idag och att det finns en överhängande risk för att fortsatta problem kan sänka vinst och utdelning på sikt. Samtidigt tycker jag att min risknivå är ganska rimlig när aktien inte har backat mer än vad den delar ut under året. Jag tror nämligen inte att H&M kommer gå i konkurs som man nästan får uppfattningen med tanke på den dystra stämningen. Skulle de sänka vinst och därmed utdelning till 8 kronor per aktie är det fortfarande en försvarbar om än inte god affär. Skulle de klara att under många år dela ut 4 procent årligen precis som idag så levererar de vad jag förväntar mig - varken mer eller mindre.

Många har skrivit om Fingerprint. Jag har vare sig ägt eller varit intresserad av Fingerprint. Värt att notera är att jämförelsen mellan H&M och Fingerprint tydliggör skillnaden mellan en nedgång och ett ras. Det förra beror på negativ trend i vinsttillväxt och förväntningar över längre tid, den senare på att det blir trångt i utgången när många investerare märker att de kanske inte får igen pengarna. Frestas inte att köpa Fingerprint utan håll dig till trygga aktier som du förstår dig på.

Castellum hade ex-dag idag. Där är jag egentligen ganska nöjd med det innehav jag har och vill sprida köpen över året med tanke på ränte- och bostadsmarknadsrisken. Inför utdelning passade jag under onsdagens minibörsnedgång dock på att köpa ytterligare 15 aktier och de ger mig första halvan av årsutdelningen i form av ytterligare 37,50 kronor redan på torsdag.

Handelsbanken är det kärninnehav som jag aldrig har tyckt mig kunna öka i till rimligt pris. Min portföljandel har därför blivit löjligt låg och var för inte så länge sedan mindre än en halv procent jämfört med de åtminstone 2,5 procent som jag siktar på. I veckan som gick har det gått att köpa aktien till en YOC på över 4 procent och med utdelning redan den 5 april känns det rimligt. Inför löneinsättningen hade jag nu 0,9 procent av portföljen i aktien igen. Jag har dock inte velat öka för mycket på en gång eftersom jag tror att aktien kommer testa lägre nivåer igen senare i år.

Skanska aspirerar på att bli ett kärninnehav så småningom. Aktien är inte billig och handlas inte ens på min köp B-nivå vid 4 procent YOC. Jag tyckte dock att det var ett rimligt tillfälle att öka långsiktigt med ytterligare 2 aktier inför utdelning redan den 11 april.

Jag har också med en del ledigt kapital inför lönen och brist på alternativ passat på att öka i ett par mindre innehav. Det blev ytterligare 25 aktier i Avega och ytterligare 16 aktier i HiQ. Bägge är testinnehav i portföljen som ger högre utdelning än mina kärninnehav och därmed höjer portföljens genomsnittliga utdelning på marginalen. Samtidigt är det företag som jag inte kan lika väl och därför känner mig lite osäker att gå in för tungt. Ingen av dem är särskilt billig just nu men det var samtidigt ett inte orimligt tillfälle att öka.

Min största besvikelse är att jag inte har fått avslut i någon av mina norska aktier trots flera stående order över hela veckan. Kanske är jag för snål men de handlas trots allt inte så billigt att en valutarabatt på ett par procent gör det värt att betala vad som helst. Att jag inte ökat i ATEA är en ordentlig lärdom om att snålheten bedrar visheten. Det blev i alla fall fem preferensaktier i Pioneer Property. Ser dem som ett litet komplement i marginalen ungefär som svenska enfastighetsaktier. Nu när det är ränterabatt var det rimligt att slå till på en post även om priset inte är särskilt billigt.

Glädjande var att Scandic ökade med över 8 procent på nyhet om ägarbyte.

En milstolpe nåddes när Axfood gav mig min största utdelning hittills på 1 200 kronor. Jag har också fått 34 kronor i årets första kvartalsutdelning från VFC. Nu återstår bara Castellum och min bästa utdelningsmånad sedan jag öppnade portföljen i somras kommer summeras till 1 846 kronor.

Hos Avanza går det nu att köpa portugisiska aktier till 1 EUR minimicourtage online. Eftersom jag är särskilt nyfiken på hållbara investeringar tittade jag lite extra på vindkraftsföretaget EDPR.

Trevlig helg alla läsare!

onsdag 22 mars 2017

Milstolpe: Axfood ger första fyrsiffriga utdelningen!

Idag uppnåddes en milstolpe: min första fyrsiffriga utdelning. 200 aktier i Axfood ger mig 1 200 kronor.

Ni kanske undrar hur utdelningen ska investeras? Det givna svaret är att jag redan i förra veckan passade på att köpa ytterligare 8 aktier i Axfood. När ex-datum uppnåddes sjönk aktien plötsligt med mer än de sex kronor som delas ut. Att öka med en yield on cost på över 4,5 procent är riktigt bra. Det enda som är lite synd är att jag får vänta ganska exakt ett år innan den utdelningen i sin tur betalas ut. Den ränta på ränta-effekten är värd en femtiolapp.


Axfood är inte portföljens största utdelare sett över helåret: H&M delar i skrivande stund ut cirka 1 350 kronor. Men då är utdelningen uppdelad på två tillfällen. 

Också Bosjö delar ut cirka 1 350 kronor över fyra tillfällen 2017 och Sydsvenska Hem delar ut mer än 1 000 kronor uppdelat på fyra tillfällen. Castellum, Hemfosa och TransAlta RES är därefter de största utdelarna just nu med mer än 500 kronor över helåret.

I skrivande stund kommer jag kunna räkna hem över 10 600 kronor i utdelningar under 2017. Och då alltså även ytterligare en femtiolapp i ränta på ränta-effekt i Axfood nästa år.

Snöboll, penningmaskin, träd - kalla det vad ni vill men visst är det fint när flera månaders gnetande och kontinuerliga köp äntligen bär frukt!

måndag 20 mars 2017

EDPR - intressant läge för portugisisk vindkraft?

De större företagen i Belgien, Nederländerna och Tyskland känner jag till men utöver möjligen dyra Unilever är det inget som jag på allvar har funderat på att ta in i utdelningsportföljen. Därför tittade jag med stor nyfikenhet särskilt på Portugal. Eftersom jag har ett stort intresse för hållbara investeringar blev jag genast nyfiken på EDP Renováveis SA (EDPR). Här kommer därför en första översiktlig analys av företaget.

EDPR bildades 2007 som ett dotterbolag från Energias de Portugal och beskriver sig själv som en globalt ledande aktör inom förnybar energi. Om man bortser från att företaget är etablerat på tre världsdelar är det en direkt överdrift. EDPR är på intet sätt marknadsledande och deras globala position är inte stor. De är inte heller en av de tio största aktörerna inom EU:s interna marknad. Hur som helst är de ett av de sju största aktierna på den portugisiska börsen.

Huvudverksamheten är vindkraft men de har också i liten utsträckning ett affärsområde för småskalig vattenkraft.














Färgsprakande hemsida men hoppas att EDPR håller bättre nivå än animationerna.

Global aktör

Inom EU är företaget verksamt i Portugal, Spanien, Italien, Frankrike, Belgien, Polen och Rumänien. Under 2016 växte företaget i samtliga dessa länder. På de mer mogna och konkurrensutsatta spanska och franska marknaderna var försäljningstillväxten dock endast två procent vardera. Totalt ökade både intäkter och rörelseresultat (EBIT) med tio procent på EU:s interna marknad under 2016 jämfört med 2015. EBITDA ökade med tre procent.

I USA verkar företaget i tolv delstater. Efter presidentvalet i USA föll aktien följaktligen ordentligt liksom konkurrenter som Vestas och TransAlta RES. Fog för det saknas inte för intäkterna ökade under 2016 blygsamma 1 procent i USA. Rörelseresultat (EBIT) och EBITDA ökade med nio respektive åtta procent samma period. Kontrakten är förvisso i regel långa (upp till tjugo år) men företaget är samtidigt beroende av gröna certifikat för sin verksamhet och förändrade villkor i detta avseende kan snabbt hindra fortsatt tillväxt på den amerikanska marknaden.

I portugisisktalande Brasilien finns dock en intressant tillväxtmarknad. Låt vara att volymerna är lägre där men intäkterna ökade med hela 68 procent under 2016 samtidigt som rörelseresultat (EBIT) och EBITDA ökade med smått fantastiska 147 respektive 113 procent. Här finns en spännande och lönsam tillväxtmarknad. Företaget bedriver i mindre skala också verksamhet i Mexico och Kanada.

Enligt globala vindenergirådet (GWEC) kommer tillväxt i vindkraft fortsätta öka årligen till och med 2020. I Europa väntas den årliga tillväxten bli cirka 7,5 procent i genomsnitt och i Latinamerika runt 20 procent. De förutspår dock större tillväxt i Asien än i de tre regioner där EDPR verkar (rapport).

Så långt verkar det finnas en fortsatt god efterfrågan som lägger grund för fortsatt tillväxt.

Kassaflödet ökade väsentligt samtidigt som låneandelen minskade under 2016. Vindkraftsportföljen har en genomsnittlig livslängd på 6 år vilket å ena sidan borgar för fortsatt tillväxt. Å andra sidan reagerar jag på att de verkar ha korta kontrakt och aktörer på den svenska vindkraftsmarknaden försöker ofta teckna längre kontrakt än så.

Sjunkande elpriser utmaning

Försäljningspriserna har minskat väsentligt, i synnerhet i USA och Brasilien. Att företaget trots det levererar ökade resultat på samtliga marknader är ett styrketecken. Det finns dock skäl till försiktighet eftersom det är sannolikt att elpriset kommer vara lågt under flera år framöver.

ROE har följaktligen också sjunkit till 0,93 under 2016 från att under flera år varit en bit över 2. Nettomarginalen har under många år varit runt 10 procent men sjönk under 2016 till 3,41 procent. En tydlig varningssignal att ta på allvar.

Man ska samtidigt komma ihåg att låga oljepriser just nu också bidrar till att hålla nere globala elpriser i andra sektorer. För den riktigt långsiktiga torde priserna därför återhämta sig på längre sikt.

Valuta

Portugisiska aktier handlas i euro. Företaget exponeras dock mot andra valutor, i synnerhet dollar på den amerikanska marknaden.

Utdelning

Utdelningen var under 2016 5 cent per aktie, vilket ger en yield on cost på 1,75 procent. Detta är lågt men en ganska normal nivå för vindkraftsaktier. Utdelning brukar traditionellt äga rum i slutet av maj. Förra året höjdes utdelningen med hela 25 procent från 4 till 5 procent. Såvitt jag förstår avser styrelsen föreslå en bibehållen utdelning på 5 cent per aktie också i år.

Utdelning sker normalt i mitten av maj. Hur det fungerar med källskatt för Portugal och om hela källskatten återbetalas retroaktivt är jag osäker på men Sverige och Portugal har i alla fall ett dubbelbeskattningsavtal.

Utdelningsandelen är för låg för att leva upp till ett ordinarie innehav enligt min köpstrategi. Aktiekursen är dock fortfarande pressad sedan presidentvalet i USA givet sin exponering mot den marknaden. I det korta perspektivet har trenden dock börjat vända uppåt igen och jag funderar helt enkelt på om det inte kan vara en trevlig långsiktig krydda i portföljen. Företaget kämpar liksom nordiska energibolag med sjunkande elpriser. Det finns dock intressanta tillväxtmöjligheter och jag gillar att företaget har nischat sig på lite "svårare" marknader som jättarna kanske inte har överst på sin priolista. Det som till sist väger över i vågskålen för att inte köpa är att courtagekostnaden (1 EUR) för köp i euro innebär att jag behöver köpa aktier för nästan 4 000 kronor ur det perspektivet. Det innebär en portföljandel på över enprocent, vilket är för mycket i rådande läge. Därför bevakning tills vidare.

En sista notering är att tyska Siemens är en av de största aktörerna på vindkraftsmarknaden. De finns på min bevakningslista och har höjt utdelning senaste fem åren men YOC är fortfarande strax under tre procent varför jag inväntar ett bättre läge. Danska Vestas är annars en bra vindkraftsaktie med god utdelning. Jag var på vippen att köpa dem i anslutning till valfrossan i november. Tyvärr missade jag med någon kronas marginal och det var synd för aktien har ökat med över 33 procent sedan dess.

Som vanligt ska detta inlägg inte ses som ekonomisk rådgivning.

söndag 19 mars 2017

Veckoplan v. 12 - Norge fortsatt i fokus

Jag har lyckats hitta många fina köplägen i mars och har nu endast tio procent av månadsinsättningen kvar att spendera över fyra börsdagar. Tacksamt då att Axfood ger mig min hittills största utdelning om 1 200 kronor på onsdag. Samtidigt tycker jag att många av aktierna jag bevakar mest aktivt är ganska dyra just nu så det ser ut att bli en ganska lugn börsvecka. I brist på alternativ sneglar jag lite extra mot Norge där det fortfarande finns ett par procents valutarabatt just nu på medellång sikt.

H&M är börssnackisen. Jag har redan en portföljandel som är stor nog att utgöra cirka fem procent vid årsskiftet och det tycker jag är ganska lagom. Så länge aktien fortsätter handlas till en YOC över 4,25 procent när kursen understiger 229 kronor kommer jag öka lite försiktigt med ett par aktier om dagen. Eftersom H&M:s problem är väl kända sedan lång tid tillbaka tror jag att marknaden har prisat in dem ganska bra vid det här laget. Därför tror jag att det i ett kortare perspektiv är rimligt att köpa under 229 kronor och sannolikt att kursen studsar tillbaka till 245 kronor vid nästa normala - obs inte bra - rapport. På längre sikt måste företaget ta tag i sina utmaningar men i någon mån tror jag också att man lyckas med det även om jag inte förväntar mig någon tillväxt att tala om. Skrev mer igår.

Handelsbanken är en av de främsta kandidaterna att placera pengar i under veckan som kommer. Ex-dag den 30 mars. Jag tycker förvisso att aktien är väl högt värderad just nu men mitt portföljinnehav är löjligt låga halva procenten. Därför kan jag tänka mig att utifrån månadsspararprincipen köpa en post till eller två om aktien handlas till YOC över 4 procent. Netto motsvarar det en köpkurs på 124,80 kronor eller lägre.

Bonäsudden fortsätter jag att fiska i sedan de släppte en bättre rapport nyligen. Under 107 kronor får jag en YOC på 7 procent. Ex-datum om en vecka så kanske passar jag på.

HiQ är ett litet kompletterande testinnehav. I brist på bättre alternativ överväger jag ändå att öka i veckan som kommer eftersom utdelningen sker före påskhelgen och de trots allt handlas över 4,5 procent YOC vid nuvarande nivåer.

Castellum har ex-dag på fredag. Mitt portföljinnehav är långsiktigt ganska lagom och köper jag inget mer kommer jag ha 3 procent runt årsskiftet vid motsvarande aktiekurs. Därför ser jag egentligen ingen brådska att öka och jag kommer oavsett frestas att öka inför höstutdelningen om nya tillfällen dyker upp senare i år. Hur som helst handlas aktien just nu strax över mitt GAV på 120,75 kronor och jag ökar inte till dyrare pris än så. Under 120,50 kronor blir det kanske någon sista post.

Axfood handlas över YOC 4,5 procent när kursen understiger 133,3 kronor. Jag har redan en stor post och det är ett år till nästa utdelning så endast vid fortsatt fyndläge fortsätter jag öka i nuläget.

Kopparberg har jag velat ta in i portföljen en längre tid men vidhåller fortfarande att jag inte köper över 190 kronor. Till dels har det förstås att göra med risker på den viktiga brittiska marknaden och att jag tror att det finns risk att pundet kommer fortsätta pressas under historiskt låga nivåer om 10 kronor varför det kan vara för tidigt att köpa nu. Framförallt är skälet till att jag avvaktar att minimicourtage är 19 kronor. Det innebär att jag behöver köpa en position om 40 aktier vid ett enda tillfälle som vid nästa årsskifte skulle motsvara över en procent av portföljen. Då är jag mån om att det blir rätt från början. Fortsatt bevakning blir det i alla fall och juniutdelning lockar. Ett viktigt test i veckan blir om aktien klarar att bottna i intervallet 200-204 kronor där tidigare stöd finns eller om nästa nivå runt 186 kronor testas.

Serneke är en ständig följetång för mig eftersom jag tror på företaget. Ett viktigt test i veckan blir om kursen sjunker under 102 kronor eller inte. Om inte tror jag att vi har bottnat för den här gången. Är benägen att prova att lägga lite swingtradeorder i mindre skala eftersom jag tror att ett köp vid 102 kronor kommer kunna säljas i intervallet 104-106 kronor igen inom kort.

Sedan FED höjde räntan i veckan som gick har dollarkursen försvagats något mot kronan och är nu åter under 9 kronor. 8,83 kronor per dollar är fortfarande ganska dyrt men i det korta perspektivet kommer vi nog åtminstone stanna under 9 kronor. Amerikanska aktier är dock inte särskilt billigt värderade och jag ökade nyss i Realty Income så lutar åt att jag fortsätter avvakta mer normala nivåer under 8,5 kronor per dollar.

Norge fortsatt i fokus

Norska kronan handlas åter på vad som får uppfattas som ett par procents rabatt eftersom en normal nivå historiskt har kretsat kring 1,10 kronor. Norska kronan är dock starkt beroende av oljepriset. När det nu steg är det sannolikt att kursen kommer stärkas något igen i veckan som kommer. Jag tittar enligt ovan fortfarande på att öka min exponering mot Norge något. Därför följer här en Norgespecial:

Gjensidige börjar jag få en ganska stor portföljandel i och det är ingen ideal utdelningsaktie då de är lite svajiga. Utdelningen är dock hög och kan jag kapa åt mig en sista post under 130 NOK kommer jag göra det.

ATEA är för mig läxan om att man ibland inte ska vara dumsnål. Har vid flera tillfällen lagt köporders och velat öka innehavet när företaget går bra och valutan är rimligt värderad. Eftersom jag inte följer börsen i realtid har dessa inte slagit in och har gradvis fått se kursen stiga med 15 kronor. Intäkterna har ökat efter ett nytt längre avtal med Kammarkollegiet. Jag tycker dock fortfarande att det bär emot att öka över 100 NOK.

Data Respons tittar jag på att ta en första position i. Aktiekursen är dock hög och utdelningen har varit konstant i fyra år. Vid 22,20 NOK (YOC 4,5 procent) känns det ändå fullt försvarbart att ta en första position. Missade förra veckan och tror inte den går in nu heller men lägger i alla fall en order.

Multiconsult kommer jag försöka öka med en post eller två i om jag kan köpa till 92,50 NOK eller lägre med fortsatt låg NOK mot SEK. De har ett bra tillväxtcase på längre sikt och kursen är pressad nu av senast bägge kvartalens svaga resultat till följd av höga omställningskostnader.

Pioneer Property Pref sneglar jag på att ta in ett mycket litet kompletterande innehav i. YOC på över 7,5 procent är helt ok. Jag gillar dock inte att köpa utan säkerhetsmarginal på högsta aktiekurs vid 99 NOK. Kanske kan jag dock bita i det sura äpplet och köpa en liten post i vetskap om att utdelningen bara är ett par veckor bort och att valutakursen utgör krockkudde om jag i framtiden tvingas sälja ned. I så fall blir det dock bara en ynka post om fem preferensaktier.

Har till sist också prövat tanken att ta in ett första litet innehav i Orkla i portföljen. Jag tycker att det är ett stabilt och bra defensivt innehav. Nu går det att handla till min köp A-nivå. Eftersom aktien inte har någon utdelningstillväxt att tala om och är ganska statisk landade jag ändå i att nuvarande värdering är för hög för att det ska vara rimligt att köpa eftersom det finns bättre alternativ just nu.

lördag 18 mars 2017

Ett annat perspektiv på H&M - orealistiska förväntningar revideras

Att H&M fortsätter leverera svaga resultat är veckans stora börssnackis. Jag har skrivit om aktien tidigare men tyckte att det är ett rimligt tillfälle att utveckla min syn på varför jag fortsätter investera i H&M.

Först: kritiken är befogad men din utgångspunkt är inte min!

Inledningsvis ska sägas att jag har en GAV på under 243 kronor och en YOC på över 4 procent i aktien. Samtidigt sjunker mitt GAV och min YOC ökar när jag nu ökar på YOC-nivåer över 4,25 procent. Mitt utgångsläge är alltså annorlunda än för de som har köpt stora poster runt 300 kronor. Låt mig därför tydligt fastslå att min enda målsättning med H&M är att få ut mina fyra procent årligen i utdelning nu uppdelat på två tillfällen. Det tror jag också att jag kommer få under många år framöver.

Många analytiker och bloggare har skrivit omfattande om problemen H&M står inför. Jag tänker därför inte upprepa det här men rekommenderar dig verkligen att läsa dessa artiklar och bilda dig en egen uppfattning. Jag delar nämligen i allt väsentligt deras problembeskrivning.

Förväntningar revideras till verkligheten

Eftersom många har investerat i H&M för att få tioprocentig tillväxt år efter år (vilket aktien länge faktiskt har levererat på ett anmärkningsvärt bra sätt) är många helt befogat dock besvikna. Jag har inte investerat ur den horisonten utan har köpt när kursen har varit pressad och har både en låg GAV och hög YOC. Därför tycker jag i grunden bara att det är välkommet att aktiekursen faller på kort sikt och marknaden reviderar sina prognoser till verkligheten.

Hög utdelningsandel och sviktande vinsttillväxt utmaning

Utifrån långsiktigt utdelningsägande kretsar min oro kring den höga utdelningsandelen. Det finns en inte oväsentlig risk att företaget inom bara något år kan behöva ta av kassan för att ens bibehålla nuvarande utdelningsnivå. Det skulle i sin tur innebära att företaget förr eller senare kan pressas att sänka utdelningen. Det förutsätter dock att företaget inte alls kommer tillrätta med de nuvarande problemen.

H&M dåligt case för kurstillväxt

För den som är ute efter att försöka slå index och plocka aktier med hög tillväxt är H&M ett uppenbart dåligt val. På kort sikt kan den som köper nu säkert ta hem en vinst på 10-15 kronor per aktie vid nästa normala rapport eller ett mer gynnsamt valutaläge. Låt mig därför för att undvika missförstånd fastslå med all tydlighet att om du försöker slå index är H&M en direkt dålig idé.

En jämförelse mellan H&M och Clas Ohlson

Clas Ohlson är kanske inte lika brutalt konkurrensutsatt som H&M och en stor del av deras produktutbud är för dyra att frakta online till låga priser. Samtidigt skulle Clas Ohlson sannolikt drabbas hårdare än H&M vid en lågkonjunktur.

Så till min poäng: just nu målar alla fan på väggen när det gäller H&M medan Clas Ohlson tvärtom försiktigt hyllas.
  • Men Clas Ohlson handlas till ett P/E-tal på cirka 25 att jämföra med H&M runt 20. Clas Ohlson är alltså dyrare.
  • H&M har en utdelningsandel på cirka 85 procent att jämföra med Clas Ohlson som med sina 105 procent faktiskt delade ut mer än vinst per aktie förra året (reservation för att Avanzas aktiedata inte nödvändigtvis på marginalen är dagsaktuell).
  • Utsikten för vinsttillväxt är knappast högre i Clas Ohlson. Företaget har öppnat någon enstaka ny butik i Finland och hoppas mycket på sin Tysklandsexpansion vilken dock kan anses vara mer osäker än H&M:s expansion till nya marknader.
Missförstå mig inte nu: min poäng är inte att Clas Ohlson är ett bra exempel. Jag gillar och äger bägge aktierna även om Clas Ohlson är en riktig tråkaktie. Vad jag vill säga är att om förväntningarna på H&M inte varit så förbannat uppskruvade och man hade väntat sig tvåsiffrig tillväxt genom butiksexpansion år efter år så är H&M liksom Clas Ohlson en rätt hygglig aktie. Företaget går trots allt med vinst, expanderar sin verksamhet och lär fortsätta gå med vinst under många år framöver. De har en god kassa och närmast obefintliga lån vilket gör att de inte är lika räntekänsliga som flera konkurrenter och alternativ i andra sektorer. Hade marknaden haft en mer realistisk syn på H&M hade man liksom för Clas Ohlson antagligen landat i att det är en tråkaktie som inte kan väntas slå index, är under press av utländska valutor just nu men trots allt har en stabil grundverksamhet och går med vinst samtidigt som det finns viss uppsida i vissa tillväxtmöjligheter. 

Ett par ord om e-handel

Ärligt talat tycker jag att fix idén om e-handel är rätt tramsig. Ja, det är uppenbart att H&M har haft en dålig plattform och investeringarna är dåliga. När jag var ung knegade jag på posten och redan då delade vi ofta ut H&M-kläder som folk hade köpt på hemleverans. E-handeln är alltså knappast något nytt fenomen som plötsligt har uppstått och som plötsligt är helt marknadsavgörande. Möjligen kan det vara vad som på marginalen gör att H&M tappar de där 2-3 procenten vinsttillväxt eftersom konkurrenter just nu är bättre där. Jag tycker helt enkelt att hela e-handelsdiskussionen är en trend i tiden som också reflekteras av diskussionen om mat.se och liknande. Ärligt talat har det gått att köpa både kläder och mat på hemleverans de senaste femton åren men det har ändå aldrig slagit igenom på allvar. Böcker är en annan sak och där finns en fundamental skillnad: att hålla smala böcker av sällanköpskaraktär i lager är dyrt för en enskild bokhandlare. Därför kan priset ofta vara dubbelt så högt i butik som på adlibris. Att däremot hålla en kollektion av billiga kläder i lager är det inte och hemleveranskostnaden gör att skillnaden inte blir särskilt stor. När det gäller kläder och mat tror jag helt enkelt att folk köper online av bekvämlighet för att spara dyrbar tid.
Slutord

Återigen vill jag inte sopa under mattan att H&M har allvarliga problem och att det i det långa perspektivet kan fortsätta hålla nere aktien. Mitt perspektiv är dock den långsiktiga utdelningsinvesterarens. H&M handlas just nu till riskpremie med en yield on cost på över 4,25 procent. Det är fullt försvarbart. Ponera att företagets problem fortsätter, vinsten minskar och utdelningen inte längre kan upprätthållas. Även om utdelningen skulle sänkas till 8 kronor skulle den i nuvarande kursintervall fortfarande leva upp till mina minimimål. Det är möjligt att så kan komma ske de kommande åren men givet företagets starka kassa har jag svårt att se att de inte skulle kunna utnyttja den för att på lång sikt åtminstone klara att bibehålla sin marknadsposition.

Det finns en uppsida i aktien också. Dels är valutaeffekten mer påtaglig än normalt just nu och vid en svagare dollar kommer aktien studsa uppåt några procent. Dels räcker det egentligen att H&M ett par månader i rad presterar normala - alltså inte bra - resultat för att aktien åtminstone ska studsa tillbaka till en nivå runt 245 kronor igen.

Jag tror att det kommer ta tid att vända skutan men när ledningen har aviserat att man har en plan för att förbättra lönsamhet och resultat vore de ärligt talat fullkomligt inkompetenta om de på ett års sikt åtminstone inte skulle kunna återgå till normala resultat och värderingar i linje med vad man har presterat de senaste ganska svaga åren. Åtgärderna är ganska enkla: stora investeringar har gjorts i e-handel och om de nu bär resultat kan investeringar istället styras över till effektiviseringar och ytterligare butikstillväxt. Att kapa kostnader och identifiera mindre lönsamma delar av verksamheten måste rimligen vara möjligt. Det kan handla om att byta butikslägen, stänga olönsamma butiker, justera och effektivisera avseende personal (misstänker att H&M-tjänstemän har en något bekväm tillvaro jämfört med i mer uttalat resultatorienterade privata företag - en del flummigare koncept kan säkert sparas in på utan nämnvärd skada för verksamheten). Det är inte raketforskning men räcker sannolikt för att klara av att fortsätta prestera på en nivå som motsvarar de senaste svagare åren och därmed fortsätta gå med vinst samt expandera sin verksamhet. Persson eller inte tror jag att H&M åtminstone styr upp den biten. Om de sedan klarar av de mer långsiktiga utmaningarna som många analytiker pekar på är en svårare nöt att knäcka. Liksom McDonalds och CocaCola har H&M dock ett så starkt varumärke och en så stark marknadsposition att de - om de använder den konkurrensfördelen rätt - åtminstone bör kunna se till att bibehålla en fortsatt position där man sakta men säkert expanderar på tillväxtmarknader, om än i långsammare takt och med svagare lönsamhet än tidigare. Det räcker för att jag ska få mina fyra procent om året under ytterligare ett par decennier och så långt är jag nöjd. Vill du slå index ska du dock undvika aktien.

(Och som vanligt är detta inte finansiell rådgivning utan endast personliga tankar om företaget utifrån min personliga investeringsfilosofi. Det är inte säkert att det är en god idé för dig att investera i H&M om du har andra investeringsmål. Som det står i inlägget uppmanar jag dig att läsa de många kritiska analyserna som analytiker och bloggare har skrivit för jag tycker i grunden att de har rätt - det är bara det att jag har ett annat perspektiv än dem i hur jag investerar)

fredag 17 mars 2017

Veckosammanfattning: Axfood, H&M och Serneke fördröjer nettomiljonärstiteln ytterligare någon vecka

Jag är riktigt nära att nu kunna titulera mig nettomiljonär. Det vill säga miljonär även efter att min studieskuld har avräknats. Det har varit mitt nästa långsiktiga mål och jag hoppas egentligen på att nå det först till valborg. H&M, Axfood och Serkeke utgör tillsammans över en tredjedel av portföljen. När de faller faller tyvärr också portföljresultatet. Det innebär att jag just nu är mindre än tiotusen kronor ifrån. Skulle dessa tre aktier återhämta sig lagom till löneutbetalningen på fredag är jag i hamn men förmodligen får jag vänta ytterligare några veckor.

Har väldigt mycket att göra just nu och hinner inte blogga lika mycket men försöker i alla fall upprätthålla traditionen att göra en veckosammanfattning. De större nyheterna skrev jag om här i onsdags.

Axfood kommer bli min största aktie och dela ut hela 1 200 kronor vilket för mig är rekord och den första fyrsiffriga utdelningen. Eftersom kursen sjönk något mer än 6 kronor valde jag att fira genom att återinvestera utdelningen på förhand. Gillar egentligen inte att köpa när det är 370 dagar kvar till utdelning. Risken är trots allt som högst då och mycket kan hinna hända. Axfood är dock en trygg tråkaktie som knappas kommer se några större överraskningar än möjligen vikande tillväxt och försäljningssiffror. När det går att köpa ytterligare åtta aktier till en yield on cost på över 4,5 procent är det faktiskt riktigt, riktigt bra. Det känns lite ovant att inte kunna skriva in den extra femtiolapp som dessa aktier kommer ge i utdelning i årets utdelningskalender.

H&M är förstås börsveckans stora snackis. Jag har skrivit om aktien och hur jag resonerar flera gånger tidigare. Eftersom mitt GAV är under 243 kronor innebär det att jag endast är ned fem procent i nuläget. Det är faktiskt inte särskilt farligt med tanke på att endast ett par mer normala försäljningssiffror räcker för att studsa tillbaka igen. Jag investerar aldrig för kurstillväxt utan endast för långsiktig utdelning. Min största oro med H&M är om vinsterna bromsar in såpass mycket att de till sist behöver sänka utdelningen. Så länge jag klarar mina fyra procent per år netto efter inflation är jag nöjd och när H&M rett upp sina problem tror jag faktiskt att de fixar det. H&M lär fortsätta underprestera mot index och kommer säkert fortsätta prestera svaga resultat i veckan men på ett halvårs till års sikt tror jag faktiskt att de reder ut det här och åtminstone får kontroll över situationen igen så att vinsterna åtminstone inte minskar. Jag jämförde H&M med att vända en atlantångare. Det gjorde också von Schantz i en läsvärd artikel.

Realty Income höjde som sagt utdelningen och jag passade på att öka. Nu tjugo aktier. Dollarkursen vände nedåt något så det blev ett skapligt läge att köpa i uppgång efter att kursen ännu inte har hunnit helt korrigera utdelningshöjningen. Kommer framöver köpa en månadsutdelare varje månad för att säkerställa att jag har utdelning också under svagare kalendermånader.

I övrigt i veckan har jag fiskat norska aktier sedan NOK sjunkit ned runt 1,04 NOK/SEK. Det blev till sist bara en ökning i Gjensidige. Retar mig på att jag inte vågat köpa i uppgång i ATEA, det får bli en lärdom för framtiden. Castellum har jag också ökat lite ytterligare i under måndagen.

Serneke ja, jag står fortfarande fast vid min syn på företaget som jag har skrivit om flera gånger tidigare. De får i stadig ström in nya order och därför är jag inte särskilt orolig. I det korta perspektivet ska det dock till ett par positiva nyheter för att kursen ska studsa upp igen. Ett viktigt test på måndag blir om de bryter under dagens stängningskurs. Om inte tror jag att vi börjar se en dubbelbotten. I det korta perspektivet är ett problem att många som tycker sig missbedömt aktien har stående säljordrar liggande vid 105 och 110 kronor. Därför kommer det under överskådlig tid antagligen vara så att aktien behöver positiva nyheter för att varaktigt passera dessa bägge nivåer.

Förra veckan varnade jag om Delarka. Mycket riktigt tappade aktien fem procent under denna veckan. Nu verkar den förvisso ha bottnat och jag tror faran är över för den här gången. Aktien återhämtar sig säkert men jag är ändå glad att jag tog det säkra före det osäkra. Delarka kan tjäna som ett bra exempel på hur jag handlar i enfastighetsaktier. Försöker alltid ha lite säkerhetsmarginal eftersom det som veckans exempel visar snabbt kan åka nedåt när negativa nyheter väl dyker upp. Om jag återvänder ska aktien handlas ännu billigare, annars finns intressantare alternativ.


onsdag 15 mars 2017

Snabbkommentar om Axfood, Clas Ohlson, H&M och Realty Income

Idag var en händelserik börsdag. Jag har mycket på jobbet just nu och hinner inte blogga så mycket men ett kort inlägg som reaktion på händelser i fyra större portföljinnehav vill jag ändå göra.

Axfood handlades idag för sista gången inför ex-datum imorgon. Jag köpte de sista fyra aktierna som behövdes för att få totalt 200 aktier med en YOC på över 4,25 procent. Därmed har jag hela 1 200 kronor att se fram emot i min första fyrsiffriga utdelning på onsdag! Det räcker till två aktieposter med en krona vardera i courtage hos Avanza. Till exempel skulle man kunna köpa 8 nya Axfoodaktier vilka i sin tur ger ytterligare en femtiolapp i utdelning nästa år. Nu kan man verkligen börja tala om snöboll och ränta-på-ränta-effekt!

Clas Ohlson levererade faktiskt i linje med förväntningarna. Det är en riktig tråkaktie som jag gillar. Förutsägbar och utan större överraskningar även om det förstås innebär att de knappast kommer bli en kursraket samtidigt som tillväxtmöjligheterna är något begränsade. Blir lite sugen på att öka men har redan en god andel och en GAV under 130 kronor. Utdelning först i september gör att jag avvaktar ytterligare och fortsätter fokusera på att fylla på med vårutdelare.

H&M fortsätter däremot leverera under analytikernas förväntningar och försäljningssiffrorna för februari sjönk jämfört med samma månad förra året. Jag valde att öka med 4 aktier främst eftersom aktien nu handlas en bit över min köp B-nivå och jag fortsätter utifrån min köpstrategi att öka där. Det bibehåller en långsiktig portföljandel och även om aktien kan sjunka ytterligare så anser jag att den är ganska rimligt värderad just nu, varken mer eller mindre. Ser det som att kärnverksamheten är god, företaget gör trots allt över helåret ökande vinster, öppnar nya butiker. Oroar mig dock att utdelningsandelen är hög och att trenden över flera månader i rad varit ganska svag. Däremot är de som en trög atlantångare och tror därför att det kan ta tid att vända den negativa trenden. Om inga tecken på bättring finns nästa vår kommer jag nog däremot ta mig en ordentlig funderare.

Realty Income höjer utdelningen till 0,211 USD/aktie från och med aprilutdelningen. Glädjande nyheter och inte minst för mig som nyss ökade och får se kursen studsa tillbaka uppåt igen. Allt under 59,5 USD (YOC 4,25 procent) tycker jag är försvarbart. Hade det inte varit för att jag bara har ledigt kapital i KF för en enda aktie hade jag ökat idag. Drar kursen inte iväg alltför mycket lägger jag kanske en order inför imorgon men det tåget ser redan ut att ha gått.

Till sist publicerade Petrusko ett positivt svar från Avanza i källskattsåterbäringsfrågan.

söndag 12 mars 2017

Veckoplan v. 11

Eftersom jag hittills under månaden mest ökat bit för bit har kommer jag behöva köpa åtminstone två aktieposter om dagen för att hinna investera kapitalet innan nästa lön.

Just nu är det goda investeringstillfällen i alla mina svenska kärninnehav. Eftersom börsen är i uppåtgående trend samtidigt som utländska valutor är högt värderade lutar det åt mer kärninnehav också kommande vecka. Börjar dock närma oss fyndläge för norska aktier igen.

Axfood har jag ökat i ordentligt den senaste tiden inför utdelningen. Aktien har handlats till en YOC långt över 4,25 procent vilket är ovanligt bra. Just nu har jag retliga 196 aktier och hinner jag öka lite innan ex-datum på torsdag gör jag kanske det. Aktien steg dock ordentligt under fredagen och det lutar åt att jag avvaktar bättre lägen. Under 140 kronor ökar jag.

Castellum har jag ett långsiktigt mål att köpa 150 aktier i under året. Nu saknas bara tre. Det skulle ge mig en långsiktig portföljandel på 2,5 procent. Jag funderar starkt på att öka ytterligare något så länge det går att fynda till en YOC över 4,25 procent, alltså 117,50 kronor eller lägre.

Clas Ohlson är också rimligt värderad med en YOC över 4 procent men där storköpte jag före årsskiftet när dollarkursen var som starkast mot kronan och kan därför avvakta något. Rapport publiceras dock på onsdag och då kan det öppna sig lägen att öka lite om marknadens förväntningar har visat sig vara för optimistiska.

Handelsbanken ökade jag lite i nyligen vid 124,80 kronor för att inte tappa portföljandelen. Mer betalar jag inte för aktien eftersom jag tror att den ska ned igen på lite längre sikt. Kan jag köpa ytterligare en post för ungefär samma pris gör jag nog det för den löjligt låga portföljandelens skull.
OBS: just nu kan du sälja A-aktien till arbitrage! Jag kommer inte göra det eftersom mitt antal aktier är litet. Det måste vara minst en kronas kursdifferens för att den försumbara vinsten ska vara värd risken.

Hemfosa har jag nu uppnått mitt mål om att äga 200 aktier i. Skulle aktien på nytt testa av stöd vid 78,50 kronor kommer det dock vara frestande att öka ytterligare lite (YOC 5,6 procent).

H&M handlas fortfarande till en YOC strax över 4 procent. Jag har dock fyndat ordentligt på lägre nivåer och kommer i veckan inte öka så länge inte aktien återvänder ned under 235 kronor igen.

Bonäsudden tittar jag sedan den positiva rapporten på att öka i igen. Under 107 kronor handlas aktien till en YOC på 7 procent och sedan Delarka åkte ut tycker jag att Bonäsudden är en fullgod ersättare.

Minesto bröt igenom positiv trend när aktien under fredagen stängde på 8,20 kronor. Jag är ganska nöjd med mitt innehav som är upp 17 procent. Funderar dock på att ta hem en vinst om 30 aktier eftersom det är en aktie som jag ofta swingtradar i och tror mig kunna köpa på lägre nivåer igen senare i år. Företaget presenterar idel positiva nyheter men det är samtidigt långt kvar till kommersialiseringen och kursen lär fortsätta åka jojo. Rapport i slutet av månaden.

MQ publicerar en rapport på torsdag. Jag har sedan utdelningen övervägt att sälja innehavet eftersom vinst- och utdelningshistoriken är opålitlig samtidigt som företaget rimligtvis borde möta samma utmaningar som H&M. Min YOC är dock över 5 procent så det är ingen brådska. Rapporten kommer hur som helst bli viktigt beslutsunderlag för mig.

Funderar på att ta en swingtradeposition i Serneke. Aktien är nere och nosar på stödnivån vid 100 kronor igen trots att inga negativa nyheter har presenterats sedan rapporten som i många avseenden var bättre än informationen som publicerades i samband med teckningserbjudandet. Jag tror åtminstone att aktien ska upp till 105 kronor igen i det korta perspektivet.

Bland utländska aktier tittar jag egentligen bara på Realty Income just nu. Där ökade jag i förra veckan och fortsätter nedåttrenden kommer jag köpa ytterligare en post. Under 57 USD handlas aktien till en YOC på 4,25 procent vilket är försvarbart trots stark dollarkurs just nu.

Boston Pizza är i nedtrend efter ett oroväckande svagt fjärde kvartal. Jag tycker fortfarande inte det är fyndläge och min utgångspunkt är att aktien ska nedåt 21 CAD innan jag tittar på att öka.

Norska kronan stängde under 1,05 NOK/SEK i fredags. Det är den lägsta nivån på mer än ett halvår. Därför kommer jag titta lite extra på att öka ytterligare i mina norska innehav. I första hand ligger Gjensidige bra till som handlas över YOC 5 procent. ATEA har jag tänkt öka i en längre tid och även om aktien ökat sedan senaste rapporten kan en svag norsk krona vara precis rätt tillfälle att köpa ytterligare en post. En ny stororder från Kammarkollegiet innebär ökade vinster på längre sikt. Multiconsult ökade jag i förra veckan men handlas aktien fortsatt på låga nivåer kommer jag köpa ytterligare några aktier. Orkla är godtagbart värderat och går i tankar om att ta en första position till YOC omkring 3,5 procent. Pioneer Property pref känns också hyggligt intressant med en YOC på 7,5 procent och möjlighet att få lite valutavinster uppe på det på längre sikt. Av samma skäl kan jag tänka mig ta en första position i fina Data Respons trots hög kurs. YOC på över 4,25 procent gör det helt försvarbart.

lördag 11 mars 2017

Ökad riskbild i Delarka när Posten villa hyra ut delar av fastigheten

Skrev igår om nyheten att Postnord genomför besparingar som innebär att de minskar sin personal i huvudkontoret, tillika fastigheten som de hyr av Delarka. Posten ser nu över att hyra ut delar av fastigheten till andra intressenter. Jag har tidigare skrivit om Delarka här och har sett den som en förhållandevis trygg defensiv enfastighetsaktie.

I linje med min strategi för riskhantering i kvartalsutdelande enfastighetsaktier hade jag redan tagit hem vinst för tre fjärdedelar av mitt innehav. Nu sålde jag de aktier som var kvar.

Kostnaden för Posten att byta fastighet för sitt huvudkontor skulle vara hög. Samtidigt har Posten tidigare aktivt flyttat sina mindre kontor runt om i landet och det finns säkert anställda som räknar på kostnad för flyttscenario.

På kort sikt innebär detta ingen omedelbar finansiell risk för Delarka då kontraktet löper ut vid valborg 2026. Samtidigt måste Posten naturligtvis kunna betala hyra för fastigheten vilket är sannolikt men inte fullt lika säkert längre. Det antyds också att Posten kan komma förhandla med fastighetsägaren Delarka avseende de ombyggnader som kan vara nödvändiga att göra när fastigheten hyrs ut till andra gäster. Även om Delarka förstås inte har någon skyldighet rent juridiskt att täcka sådana utgifter har de likväl ett intresse av stabilitet och långsiktighet. Därför ska det inte uteslutas att de ändå kan komma täcka vissa ombyggnadskostnader vilket kan påverka resultatet på kort sikt.

Den största risken i det omedelbara perspektivet är dock att kursen påverkas negativt. Att jag i framtiden kan tvingas sälja aktien med förlust var den största anledningen till att jag sålde Delarka. Det räckte nu med att kursen sjunker med ytterligare ett par-tre kronor för att jag inte skulle få bättre nettoavkastning med kursförlust inräknad än vad Hemfosa handlas för just nu (5,5 procent). Delarka är ingen köp-och-behåll-aktie och jag hade ändå planerat sälja aktien inom de närmaste fem åren samtidigt som kursen redan är under viss press inför eventuella förväntade räntehöjningar. Därför tyckte jag sammantaget att det helt enkelt inte var värt risken att behålla aktien längre.

Delarka har en utdelning om 8 kronor per år uppdelad på fyra tillfällen. Vid nuvarande aktiekurs innebär det att aktien handlas en bit under 7 procent YOC. Det som talar för Delarka är dock att de har förhållandevis stabila, passiva storägare. Såvida de inte agerar den närmaste veckan på nyheten kommer kursen nog stabiliseras igen ganska snabbt. Jag har därför prövat tanken att köpa tillbaka Delarka till en lägre värdering med riskpremie. En snabb titt på aktiens historik visar dock att den aldrig har handlats lägre än 105 kronor. Det skulle innebära en YOC på cirka 7,5 procent. Den där sista halva procenten känns som en klen riskpremie som kommer ryka all världens väg om det ens andas risk att kontraktet inte förlängs. Med tanke på det långa kontraktet skulle jag dock kunna överväga att parkera pengar i aktien på ett par års sikt så länge jag får en YOC på över 7 procent netto efter courtage. Det skulle innebära en köpkurs runt 110 kronor.

Jag ser just nu Akelius preferensaktie och Bonäsudden som bättre val med tanke på risksituationen. Akelius fick nyligen uppgraderat sin rating av S&P (länk) och även om det tydligt framgår att också de har en betydande risk tycker jag att det utifrån en relativt likvärdig värdering känns som ett tryggare val. Delarka har i praktiken en konstant utdelning och försumbar kurstillväxt och fungerar därför som en preferensaktie med skillnaden att den inte kan lösas in till fast pris i framtiden. Akelius handlas just nu till en YOC på runt 6,5 procent vilket är ganska bra. Bonäsudden handlas nu till nästan exakt samma YOC på 6,9 procent som Delarka men deras senaste bokslutskommuniké presenterade förbättrade siffror för det senaste halvåret.

Avsikten med det här inlägget är som vanligt inte finansiell rådgivning. Jag tycker samtidigt att det är befogat att varna läsare för risker med enfastigheter och inte minst uppmärksamma att risken nu har ökat i Delarka. 

fredag 10 mars 2017

Veckosammanfattning: Delarka ut, kärninnehav in

Delarka rasade idag på nyheten att Posten genomför besparingar vilka också innebär att de kommer hyra ut delar av sitt huvudkontor, tillika den fastighet Posten hyr av Delarka. Nu kan Posten förvisso inte säga upp kontraktet före dess utgång och aktien är förmodligen hyggligt säker på kort sikt. Jag tog dock det säkra före det osäkra och sålde av den återstående fjärdedelen av mitt innehav i Delarka med en försumbar vinst på knappt en procent. Anledningen är att jag tror att aktiekursen kan riskera rasa ytterligare eftersom många ännu inte har nåtts av nyheten och det på lite längre sikt är mer osäkert nu än tidigare om Posten förlänger kontraktet. Då går jag hellre ur marknaden och avvaktar att kursen stabiliseras igen. Det kommer säkert lägen att köpa tillbaka billigare med större säkerhetsmarginal. En dag som denna är jag glad att min strategi för riskhantering i kvartalsutdelare fungerar precis så som jag har tänkt. Jag har fått min utdelning men har samtidigt klarat av att hantera den ganska höga risken på ett bra sätt.

Axfood ökade jag i till en YOC på cirka 4,3 procent. Det är riktigt bra för en defensiv tråkaktie som egentligen bara ska portföljens ankare. Just nu utgör den nästan 10 procent av portföljen vilket uteslutande har att göra med att jag kan handla till ett bra pris och får igen ovan nämnda utdelning redan om ett par veckor vilket i sin tur kan återinvesteras i andra aktier.

Castellum är i samma situation och handlas till YOC på cirka 4,25 procent just nu. Vårutdelningen utbetalas vid månadens slut och jag har därför ökat såpass mycket att jag redan nu nästan uppnått mitt mål om 150 aktier i år.

Hemfosa tycker jag egentligen att jag har köpt väl mycket i den senaste tiden men nu har jag uppnått mitt mål om 200 aktier i år. När aktien handlas till en YOC på över 5,5 procent är det dock en utdelning som nästan är i nivå med de preffar och enfastighetsaktier med lägst risk. Att sälja Delarka och istället öka i Hemfosa känns ganska rimligt på längre sikt.

Multiconsult lyckades jag öka i efter nyheten att de har köpt upp det svenska ingenjörsföretaget Iterio. Aktien är redan upp 5 procent sedan mitt köp där jag för en gångs skull verkar ha prickat botten perfekt. Jag gillar konsultföretaget, de växer genom förvärv och borde på lite längre sikt ha möjlighet att räkna hem betydligt större vinster på de investeringar de har gjort det senaste året.

Realty Income föll ordentligt på nyheten om återköp av preffar. För mig som äger stamaktien var det ett rimligt men inte billigt tillfälle att öka med ytterligare 4 aktier. Jag har bestämt mig för att försöka köpa en post aktier i en månadsutdelare varje månad för att säkerställa att även svagare utdelningsmånader får en kontinuerlig utdelning. Just nu förefaller de vara bästa kandidaten. Jag gillar inte att dollarkursen är så hög just nu men så länge jag köper månadsvis får det anses vara acceptabelt.

Kopparbergs hann jag aldrig gå in i före rekylen. Lite synd men jag tyckte att en YOC på 3 procent var för liten riskpremie med tanke på nedsidan på kort sikt i valutarisk.

Till sist uppnåddes en milstolpe i veckan: 10 000 kronor i prognostiserade utdelningar har passerats!

söndag 5 mars 2017

Veckoplan v. 10

Kommande veckas bevakningslista ser ut ungefär som föregående och det mesta talar för ännu en lugn börsvecka med fokus på att fortsätta öka lite i kärninnehav. Jag försöker att köpa mer när aktier är lågt värderade men ökar samtidigt regelbundet för att sprida ut risken över tid. Det enda som talar för att jag kommer öka kommande vecka är att jag fortfarande har kvar mycket kapital som jag vill spendera innan marslönen dyker upp på lönekontot. Att bit för bit öka i rimligt värderade kärninnehav förefaller i brist på bättre alternativ vara den sundaste lösningen.

Axfood har ex-datum redan den 16 mars. Aktien handlas till en YOC över 4,25% just nu och under 141 kronor planerar jag därför att öka lite försiktigt inför utdelningen.

Castellum kommer jag fortsätta öka i om det inte vänder uppåt igen. Optimalt vore att köpa 5 aktier för 119,80 kronor eftersom jag då får 20 öre courtage per aktie. Kan dock tänka mig att köpa 4 aktier för 121 kronor eller lägre också. Ex-datum för vårutdelningen är bara tre veckor bort varför det är rimligt att passa på att öka vid nuvarande värdering.

Handelsbanken lyckades jag inte öka i förra veckan. Min portföljandel är löjligt låga 0,5 procent trots att jag strävar efter 2,5 procent långsiktigt. Tycker förvisso att aktien fortfarande är ganska dyr men runt 125 kronor är i alla fall försvarbart att öka lite för att åtminstone bibehålla portföljandelen i väntan på bättre tillfällen att öka mer.

Hemfosa har jag redan ett stort innehav i. Noterar att deras ordförande har storsålt preffar och även några aktier nyligen. Vill inte tolka det som en signal i brist på mer information men om marknaden skulle reagera negativt och aktien faller under 80 kronor igen (YOC 5,5%) kommer jag ändå öka.

H&M har jag också redan ett stort innehav i. Jag tror att det vänder uppåt igen nu i veckan. Skulle den fortsätta nedöver kommer jag öka två aktier i taget på marginalen. Nu tittar jag dock på nivåer om 233 kronor eller lägre för att det ska vara verkligt intressant att öka mer.

Noterbart att Akelius fick fina kreditbetyg från S&P nyligen. Det gör det än mer intressant att öka då det återbekräftar min syn på företaget. Min utgångspunkt är fortfarande att 299 kronor är optimal köpnivå (främst på grund av att jag där får 50 öre courtage per styck). Vid total brist på bättre alternativ känns det dock redan vid nuvarande värdering rimligt att placera lite kapital i preffen.

Bonäsudden vill jag gå in i igen efter deras fina rapport. Tänker dock inte stressa för att hinna in före vårutdelningen.

Kopparbergs har debatterats flitigt med tanke på kursraset till följd av svagare resultat med anledning av GBP-nedgången. Jag delar Placeraanalysen att aktien nedgången till trots endast är ganska rimligt värderad just nu. Med tanke på risken för ytterligare nedsida tittar jag på att köpa först vid 185 kronor eller lägre. Min utgångspunkt är att aktien testar stödnivå där innan det vänder även om försiktiga tecken finns på en tillfällig botten vid 200 kronor. Bevakar aktien aktivt nu eftersom jag på lång sikt gärna tar in den i portföljen.

Avseende utländska aktier tycker jag att valutan är lite dyr i nuläget. Med tanke på oklarheter om återbetalning av källskatt avvaktar jag att köpa om inget väldigt bra dyker upp. Jag tycker att det är viktigt att vi kunder på ett transparent sätt vet vilka villkor vi kan förvänta oss. Om Nordnet lyckas återbetala hela källskatten för norska, amerikanska och kanadensiska aktier är en sämre affärsmodell enda rimliga förklaringen till att Avanza inte klarar av detsamma. Rimligen bör de uppgradera sina system och lägga över kostnaden på kunder som köper aktier på marknader med högre källskatt som t.ex. danska. Fick dock ett svar från Avanza (nedan) som antyder att de ser över frågan skyndsamt. Tror och hoppas därför att vi kommer få mer information ganska snart. För egen del kommer återbäring av källskatt bli en fråga först om ett år eller två så jag är i praktiken inte berörd ännu.