lördag 28 mars 2020

Perspektiv på Sveriges hantering av Coronakrisen från utlandet

Min enda intention med det här inlägget är att få folk att förhålla sig mer kritiskt till vad som delas i sociala medier om Coronakrisen och ta sin utgångspunkt i myndigheter och annan objektiv expertis.

Ska understrykas att jag inte ens bor i Sverige och ogillar sossekorruption och högerpopulism i lika delar. Har därför inga som helst egenintressen i detta. Därför samtidigt reservation för att jag inte bor i Sverige och inte vet hur det ser ut i Stockholm. Min uppfattning är att regering och opposition på det hela tillsammans med expertmyndigheter agerar och tar kloka beslut för landets bästa. De förstår att det är allvar och fel tidpunkt att bidra till splittring och misstro. Snälla gör ditt för att vara konstruktiv och bidra till att rätt fråga står i fokus - att få bukt med krisen. Vad som var riktigt eller inte kommer diskuteras länge efter krisen och har du inget konstruktivt att komma med så ta det då.

Viktigt! Läs, begrunda och ta till dig av allmänna råd:

Krisinformation (länk, länk till informationsvideo)
Folkhälsomyndigheten (länk)
EU (länk)
WHO (länk)

Sårbarhet - kritisiera och uttryck känslor men bidra inte till att sprida desinformation

Det är väl värt att upprepa vad MSB sa om samhällets sårbarhet på fredagens presskonferens:

Många kanske agerar snabbt och i affekt inför det flöde av information som passerar.

Jag vill vara tydlig här. Vi bejakar självklart den öppna debatten och den kritiska granskningen mot oss myndigheter och regeringen. Vi värnar allas rätt att sprida sin åsikt. Det öppna samtalet och diskussionen är en tillgång även i en sådan här situation och det får aldrig tystna.

Men jag vill samtidigt mana till viss eftertänksamhet och vaksamhet. För vi kan räkna med att det mitt i allt detta sprids rykten och falsk information som faktiskt syftar till att störa och skada vårat samhälle.

Min uppmaning är: var källkritisk och försök hålla huvudet kallt. När du ser något som du blir extra euforisk och upprörd över - tänk efter. Vem ligger bakom den informationen? Vem tjänar på att sprida den? Varför finns informationen? Med avsikten att förändra ditt tänkande och agerande? Var fann du informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information? Saker att tänka på alltså.

Ta del av den här videon från Krisinformation: https://www.youtube.com/embed/F5F-nETguTQ

Krisinformation har gjort en kort och koncis video ovan i ämnet som rekommenderas. MSB redogör ytterligare för detta på sin hemsida (länk). Det är uppenbart vad de menar så jag utvecklar inte mer än så. Men snälla var källkritisk och tänk objektivt!

(och ja, inser förstås ironin i att själv skriva ett blogginlägg i ämnet men min intention är ju endast att folk ska hålla huvudet kallt och ta till sig myndigheter och annan objektiv expertis råd och riktlinjer)

Sveriges mjukare agerande har hittills givit bättre resultat.

Många menar i affekt att Sverige har agerat för sent och att vi kommer få en sämre utveckling än andra länder för att vi inte har vidtagit vissa extremåtgärder. Men stämmer det?

Min förståelse är att Sverige tvärtom hör till de europeiska länder med lägst spridning. Jag har räknat på tillväxttakten de senaste två veckorna, från och med den 15 mars, och finner att endast Danmark har bättre resultat än Sverige. Att jag väljer de senaste två veckorna är ganska rimligt utifrån de rekommendationer om hemmakarantän som finns. Det är helt enkelt en såpass lång period att åtgärder hinner få genomslag på antalet fall. Det sammanfaller också med den period då de mest kraftfulla åtgärder togs i länderna.

UK +22,5%
Polen +21,7% (spridning startade senare varför tidigare i kurvan)
Tyskland +20,5%
Belgien +20,0%
Spanien +19,4%
Nederländerna +18,4%
Frankrike +15,5%
Finland +12,7
Norge +11,2% (+10,6% utan toppen den 15 mars)
Italien +10,9% (har sannolikt passerat sin topp under perioden)
Sverige +9,5%
Danmark +7,6%

Jag har så långt som möjligt strävat efter att faktakolla att ovan information är korrekt och den bygger såvitt jag kan bedöma på respektive lands nationella myndigheters uppgifter. Om du kan bevisa att ett fel smugit sig in korrigerar jag naturligtvis.

Självklart är det precis som med börsen så att historik inte är en garanti inför framtiden. Det kan mycket väl vara så att mina belackare får rätt och att Sverige drabbas hårdare än vad det ser ut just nu. Min poäng är dock att just nu med de senaste två veckornas utveckling finns det inget fog för att Sverige till följd av sitt agerande skulle råka mer illa ut än länder som har vidtagit mer omfattande åtgärder. Just nu ser det även ut som att Sverige har haft sin puckel mätt i tillväxt av antal nya fall.

Situationen kommer tvivelsutan fortsätta vara allvarlig i samtliga dessa länder eftersom antalet nya fall fortfarande växer, om än bland annat i Sveriges fall i lägre takt än tidigare.

Mätning och bakomliggande orsaker

Något som ofta hävdas är att Sverige skulle testa långt lägre än andra länder varför mörkertalet skulle kunna vara större. Tillgänglig statistik ger inte fog heller för en sådan slutsats.

Statistiken nedan är förvisso inte dagsaktuell men för att bemöta ovan argument fungerar den gott nog då Sverige har utökat testerna i än större skala sedan dess (länk).

Även om det finns extremfall som testar i än högre utsträckning än Sverige, noterbart Sydkorea och Norge, ger statistiken en bild av att Sverige befinner sig på en rätt normal nivå i antal tester, eller till och med testar något fler än genomsnittet. Med undantag för Norge har när alla länder med fler tester i diagrammet också en väsentligt högre befolkning än Sverige.

Som utlandssvensk blir jag själv i viss affekt över den här kritiken för där jag bor ryktades det att man inledningsvis endast hade kapacitet att testa ungefär femton personer per dag. Också det här landet har skalat upp testkapaciteten sedan dess. Man ska alltså komma ihåg att mörkertalet antagligen är stort i de flesta länder. Min uppfattning är att Sverige sköter det hela förhållandevis bra.

Man kan också konstatera att det antagligen inte är genomförbart att testa hela befolkningen med den regelbundenhet som skulle krävas varför myndigheterna på ett seriöst och sakligt sätt prioriterar var de behöver genomföra tester för att minska spridning och upprätthålla nödvändig kapacitet i sjukvården och samhället i stort. Som lekman framstår deras bedömning som korrekt.

Jag är inte expert men inser att det kan finnas en rad bakomliggande orsaker.  Resemönster, välstånd, utbildningsnivå, tillit till offentliga institutioner och kulturella faktorer påverkar sannolikt också oavsett vad regeringar och myndigheter gör. Vad som påverkade hur får forskare utröna i framtiden.

Många har lyft fram Sydkorea och Japan som exempel men bortser då från att de här länderna har en relativt kollektivistisk kultur präglad av en mycket stark tilltro till och respekt för experter och auktoriteter. Andelen personer som struntar i rekommendationer är sannolikt låg samtidigt som personer som blir sjuka tar det på stort allvar av hänsyn till sina medmänniskor och samhället. Man ska därtill komma ihåg att flera länder i regionen har tidigare erfarenhet av att hantera andra influensaepidemier som SARS. Det går inte att jämföra rakt av, har själv en hel del erfarenhet kring flera länder i Östasienregionen. Hade det varit så enkelt hade något annat europeiskt land vid det här laget framgångsrikt kopierat deras åtgärder med samma resultat men så har inte skett.

Här nere på kontinenten har man till ofta en mer fysisk och social kultur än i Norden vilket också skulle kunna påverka att smittan sprids snabbare. En annan orsak är rökning och hälsoläge i landet generellt men det påverkar främst svårt sjuka och dödsfall, ur den aspekten rörs inte statistiken ovan.

Jag bor i ett av dessa länder ovan som har tagit kraftfullare åtgärder än Sverige men så här långt verkar det faktiskt inte hjälpa bättre än i Sverige. Vad som däremot händer är att i stort sett all ekonomisk verksamhet i samhället stängs ned och eftersom skolorna är stängda drabbas även telearbete negativt. Jag ser samtidigt folk cykla, jogga, gå ut med hunden osv dagligen från min balkong och förbudet hindrade inte att några grannar i området hade en stor och blöt fest förra helgen.

Gick i svaromål om allmän samling tidigare i veckan. Anledningen är att jag uppfattade att man sökte smutskasta på ett vilseledande sätt genom att blanda ihop allmän samling med att vara ute i största allmänhet. Det är inte samma sak. Folk är som sagt utomhus här också även om det är förbjudet.

Min personliga uppfattning, återigen utan expertis, är att så kraftfulla åtgärder möjligen hjälper för att inskärpa en allvarskänsla hos befolkningen. Men det är antagligen ohållbart att totalt stänga ned ett samhälle i ett helt kvartal och konsekvenserna blir oerhört stora på ekonomin. Där tycker jag att Sverige har valt en förnuftig och klok medelväg. Till syvende och sist handlar det om att inskärpa en allvarskänsla hos befolkningen och att alla ska göra sitt. Sedan finns det idioter i alla länder som skiter i det och därigenom utsätter samhällets vårdkapacitet för en risk och indirekt andra människor för livsfara men det gör det som sagt här också trots restriktionerna.

Min slutsats blir att Sverige så här långt ser ut att göra någonting rätt i att balansera åtgärder mot att inte stänga ned ekonomin helt.

Det som retar mig är att personer som över huvud taget inte har någon som helst expertis tvärsäkert tycker att starka åtgärder ska tas utan att de har bevisad effekt och trots att de garanterat sätter företag och statsfinanser under ännu högre tryck med garanterad massarbetslöshet som följd.

Jag retar mig också på smutskastningen av Folkhälsomyndigheten, andra offentliga företrädare och Anders Tegnell i synnerhet. Visst har det sagts saker som i efterhand har ändrats men man måste förstå att de agerar och uttalar sig utifrån föränderlig information. Jag uppskattar och respekterar ärligt talat det sakliga och uppriktiga sättet att kommunicera, i tvärt kontrast från vår medietränade generation broilerpolitiker som mest söker uppmärksamhet och sällan svarar på sakfrågor. Det är rätt anmärkningsvärt egentligen att många på finanstwitter som är vana vid analytiker som ständigt reviderar prognoser inte kan eller vill se det. Lägger man manken till och anstränger sig är det rätt lätt att följa och förstå deras tankegång baserat på hur tidigare viruskriser har spridit sig, hur förloppet ser ut i olika steg och när man gör vad. Men för all del, ni hade med säkerhet uppvisat stor förståelse och konstruktivitet om regeringen på folkhälsomyndighetens inrådan hade stängt ned hela Sverige i alla avseenden den 1 januari (efter att Kina runt nyår officiellt gick ut med att de hade Coronaviruset) och låta nedstängningen fortgå hela vägen in i sommaren. Jag kan bara föreställa mig hur debattklimatet hade sett ut då. Hur som helst tycker jag att det är trist när man sprider trista oneliners i efterhand där syftet främst är att förlöjliga och fördumma. Barnsligt och inte speciellt konstruktivt.

Det här är ett format som jag nog kommer använda mig av mer framöver. Twitter är utmärkt för att snabbt dela information men det fungerar uselt för att diskutera komplexa frågor. Man tenderar bara att prata förbi varandra och det korta formatet är som upplagt för missförstånd.

Och känner någon sig träffad är det helt enkelt så att jag går i hårdare polemik med personer som jag normalt uppfattar som mycket trovärdiga och seriösa just för att den negativa effekten blir så mycket större om de skulle sprida vidare osakligheter eller felaktig information.

Som vanligt utgör blogginlägg ingen finansiell rådgivning. Du ska inte lyssna på mig utan ta del av Krisinformation (länk, länk till informationsvideo), Folkhälsomyndigheten (länk), EU (länk), WHO (länk) och andra objektiva källor. Gör alltid din hemläxa!

söndag 22 mars 2020

Reflektioner efter gångna börsveckan

Börsen fortsätter att vara extremt svajig just nu. Vill därför fortsätta mina dagboksreflektioner för att kunna gå tillbaka i framtiden och dra lärdom av hur jag agerade under börsnedgången.

Bör först understrykas att jag är en mikrosnubbe rakt igenom. Jag tittar på det företagsspecifika och vilka förutsättningar företaget har att klara tuffare perioder. Makroperspektivet kan jag inte påverka.

Är väl införstådd med att det hade varit optimalt att sälja av, parkera kapitalet i något tryggare än aktier och gå in när det har lugnat sig. Men jag håller mig till min långsiktiga strategi för i mitt fall planerar jag inte att sälja av några aktier på många år. Just nu är börsen sjukligt volatil där den kan gå ner tvåsiffrigt ena dagen och göra en rekyl på nästan lika mycket nästa dag. Att som småsparare försöka pricka de kasten är ogörligt och som jag ser det är risken bara stor att jag förlorar pengar. Det är något osunt över hur snabbt det går på marknaden just nu som förstärks av såväl robothandeln som internethandeln. De som kan sådant där kan tjäna hysteriska belopp på volatiliteten.

En annan orsak som jag någon gång planerar att utveckla i ett mer ingående inlägg är att jag inte tror på evig tillväxt. Många ekonomer och sparare ser bara ränta-på-ränta-effekten rent matematiskt utan att titta på hur det faktiskt ser ut i realekonomin. Det är uppenbart att vi de senaste decennierna även har haft en inte obetydlig kapitaldriven tillväxt - ökad utlåning och snabbare omsättning av kapital på ren svenska. Det är å ena sidan bra att kapital frigörs för att underlätta för nya företag att starta och existerande företag att göra investeringar. Samtidigt förutsätter det att lånen som ställs ut går till saker som underbygger realekonomin i något avseende, annars finns risken för en tillgångsbubbla.

Det kan tyckas motsägelsefullt att jag trots den insikten ändå inte säljer men det beror på att jag helt enkelt tror att sunda företag som Axfood, Castellum, Investor och Kopparbergs kommer fortsätta hitta en väg att leverera vinster även efter en lågkonjunktur/depression/recession. Faktum är att min strategi ursprungligen fokuserar på att köpa och bibehålla värde. Jag lägger all energi på att köpa endast då jag tror att värderingen är såpass rimlig att jag har en viss marginal för nedsidan. Jag vill bara ha mina 4 procents direktavkastning från utdelningar från portföljen som helhet. Har redan från start varit väl medveten om att det finns risk att utdelningarna från portföljen som helhet sjunker och räknar därför defensivt på 3 procent för att ha lite extra marginal. I praktiken levererar min portfölj  över 5 procent i vanliga fall varför en utdelningssänkning för portföljen som helhet med 40 procent inte vore någon katastrof.

Om jag gör en FIRE är den tidigast 5-8 år bort och jag behöver egentligen inget kapital det närmaste decenniet så det väsentliga för mig är inte vad börsen är värd vid månadens eller årets slut utan vilket värde som finns kvar i företagen jag äger. Det understryker vikten av att vara långsiktig och ha en sparhorisont på minst ett decennium och det tycker jag att jag har.

Som jag skrev förra veckan har jag samtidigt redan sålt av lite mer riskabla och mindre innehav som bl.a. Azelio, EcoWavePower, e-Work, Saltängen mm. för att fokusera portföljen mer. När det gäller företag som inte har några intäkter är jag lite extra försiktig just nu. Dem kan jag köpa tillbaka i lugn och ro när det hela har lagt sig även om det kan bli dyrare. Det bör också betonas att jag har ett sparkapital på åtminstone en årslön utanför börsen också varför krisen för min del snarare kan komma öppna möjligheter att köpa den bostad i Sverige som jag har planerat en längre tid.

Som utlandssvensk med lön utbetald i euro innebär en växelkurs på över 11 kronor att jag får flera tusen mer över i sparande än vad jag har budgeterat. Nu tror jag inte att den nivån håller i sig året ut men skulle den göra det innebär det i praktiken en trettonde månadslön extra. Befinner mig i ett av dessa länder som tagit i lite för mycket så hemarbetar för närvarande och det har ju den positiva sidoeffekten att utgifterna begränsas till matlagret. Hade egentligen planerat ett par mindre resor på långhelgerna i vår och får därför ytterligare lite buffert över.

Unnade mig årets första maskindisk - naturligtvis halv tablett

En reflektion som utlandssvensk är att debatten hemma i Sverige ärligt talat har drag av bortskämdhet. Befinner mig i ett land där min uppfattning är att läget är bortom kontroll (eller åtminstone kommer visa sig vara de senast innan månaden är slut) med för starka åtgärder som ändå inte ger någon effekt. Noterbart har alla skolor stängt här vilket alltså inte verkar ha hjälpt nämnvärt men däremot lamslogs hela samhället omgående. Även undertecknad som inte har några barn arbetar hemifrån (med beredskap att gå in vid behov) eftersom det helt enkelt inte går att bedriva arbetsplatser på ett normalt sätt när de flesta fullt friska kollegor måste vara hemma med barnen. Min uppfattning är att sådana åtgärder är rätt meningslösa mot viruset som sådant utan främst handlar om att inskärpa en känsla av allvar och krisinsikt hos befolkningen. Det förutsätter förstås att åtgärden inte sätts in för tidigt för då blir konsekvensen, som för undertecknad, att man sannolikt kommer få hemarbeta ganska många veckor helt i onödan. Jag tycker därför att Regeringen, oppositionen, folkhälsomyndigheten och systemet i stort i Sverige har hanterat det på ett seriöst sätt. Visst kan man kritisera bristande vårdkapacitet och så vidare men här hade de inledningsvis knappt kapacitet att testa alls varför mörkertalet säkert är långt större än i Sverige. Ironin är ju att debatten nu svänger och nästa vecka kommer vi diskutera hur länge dessa åtgärder ska vidtas för att inte skada ekonomin. Det framstår ju faktiskt som att Folkhälsomyndigheten och regeringen förstod att alltför kraftfulla åtgärder skulle skada ekonomin. Här vore viss självkritik klädsamt från de många som skrek om stängd gräns, stängda skolor och andra symbolåtgärder i ett stundtals ovärdigt tonläge. Dessa påtryckningar spelade antagligen en inte obetydlig roll för att också Sverige vidtog symbolåtgärder med förhållandevis begränsad effekt. Kommande veckor kommer vi istället se många av dessa personer i ett lika uppskruvat tonläge kritisera hur åtgärderna de själva efterlyst slår mot ekonomin. Tankarna går till Grotescos briljanta moralpaniksketch. Och det finns faktiskt redan en facebookgrupp om att man ska hylla sjukvårdspersonalen som personen i fråga tog oproportionerligt mycket cred för (att så redan sker i minst fem andra EU-länder, mitt inkluderat, framgår naturligtvis inte).

Åter till börsen: Realty Income handlades på fyndnivåer! Man ska dock vara medveten om att den höga dollarkursen just nu innebär att utdelningen i kronor räknat kan vara 20-35% mindre om dollarn värderas nedåt 7 kronor igen i framtiden. Jag tycker dock att yield on cost (handlades mellan 6,5-7%) och kassaflödet av kontinuerliga utdelningar som återinvesteras kompenserar för det och ökade.

Jag valde att ha is i magen och fortsätta öka lite till i Scandic. Mitt bet är helt enkelt att jag inte tror att företaget går i konkurs även om risken är betydande. Det blir ingen utdelning i år och säkert sämre resultat med låg eller ingen utdelning nästa år också men i något skede kommer verksamheten normaliseras där några hotell kanske behöver stängas på vägen dit och andra kanske kommer öppnas i möjligheter som uppstår. Min personliga Lynchspaning eftersom jag ofta bor på Scandic när jag är i Stockholm är att det nog finns utrymme att kapa lite kostnader på hipsterkluddet som man har lagt sig till med på några av de mer trendiga hotellen för att i lågkonjunkturen fokusera på kärnverksamheten. Hur som helst är en yield on cost på 13 extremt vilket som jag ser det innebär att Scandic kan halvera utdelningen om tre år och det skulle fortfarande vara en god affär. Flera storägare har uppenbarligen tagit samma bet som mig med långt större insatser så helt tokigt resonerat är det förhoppningsvis inte. Men som sagt hög risk, garanterat mycket tuffa kvartal framför oss och väldigt stor osäkerhet just nu.

Minesto presenterade sin årsrapport som bekräftar att det första DG100-kraftverket på Färöarna nu är nära sjösättning. Företaget bekräftade mer väsentligt att deras logistikkedjor inte är påverkade av COVID19 och den första draken är mer eller mindre redan monterad där man nu väntar på att arbete med fundament och att dra elkabel ska slutföras före sjösättning. Företaget sitter också förhållandevis tryggt på kapital för 2-3 år framöver vilket är en rätt lyxig situation för ett förhoppningsbolag. Har redan hela mitt långsiktiga innehav men har ändå skalat upp lite, framförallt eftersom aktien nu handlas billigare än teckningsoptionerna så givet att jag tror att Minesto kommer vara värd åtminstone teckningsoptionens inlösen plus ett par kronor i april nästa år tar jag då en lite större kostnad nu på bekostnad av att inte behöva ta en lika stor inlösenkostnad om ett år.

Skulle ha velat köpa ännu mer men kommer avvakta intill nästa lön för att inte ta några onödiga risker. Om vi studsar upp lite, rör oss sidledes eller fortsätter ned är ju omöjligt att veta. Allt beror på hur långvariga åtgärderna mot COVID19 blir och hur väl regeringar och centralbanker lyckas med sina krisåtgärder.

Utdelningarna ser ut att minska men så här långt är jag fortfarande några tusen över fjolårets totala utdelningar. Så här långt är det ATEA, Duni och Scandic i min portfölj som berörs. Räknar inte med att Serneke kommer göra utdelning under dessa förutsättningar och räknar inte med bankerna heller.  Där har risken ökat men jag har gjort mitt val och står fast vid det. Min gissning är att storbankerna kommer senarelägga beslutet till hösten då det möjligen har lugnat sig och åtminstone SEB och SHB nog kommer att pytsa ut utdelning eftersom de värnar sin stabilitet. Nordea och Swedbank tror jag under dessa omständigheter kan hålla inne utdelningen helt i år. Jag äger alla fyra storbankerna, mest i SHB, men sprider risken eftersom jag generellt är skeptisk till sektorn. Så här med facit i hand borde jag ha sålt Duni också som ändå främst är en buffertaktie men bra att ha i bakhuvudet att jag kan sälja den om jag verkligen vill köpa något annat eller minska belåningen. På sätt och vis är det här ändå ett Minestoår i min sparplan så det gör mig inte så mycket om utdelningarna blir lägre i år för jag kommer ändå att behöva sätta av en ansenlig summa för att lösa in mina teckningsoptioner i april.

Som vanligt utgör blogginlägg ingen rådgivning, gör alltid din egen analys. Detta är endast en slags dagboksanteckning där jag reflekterar över mitt sparande.

lördag 14 mars 2020

Några reflektioner efter en historisk börskollaps

Veckan som gick såg vi en historiskt stor börskrasch. Detta inlägg är därför några reflektioner som syftar till en slags dagboksanteckning att kunna gå tillbaka till i framtiden. Det är ingen analys eller rekommendation över framtida börsutveckling.

Börsfall är aldrig roliga men det gäller att hålla huvudet kallt och försöka undvika att överreagera. För egen del har jag försökt ha beredskap genom att tidigt sälja av surdegar och längs vägen öka i aktier som jag sedan tidigare har bestämt att jag vill öka ordentligt i när lägen som dessa dyker upp. Tyvärr tror jag att den nya tekniken - både avseende robotar och enklare orderläggning - gör att det går fortare nedför men på den positiva sidan borde det också innebära att vi fortare bottnar.

Det må vara den största börsnedgången jag har upplevt en enskild handelsdag men är ändå gammal nog att minnas åtminstone tre stora kriser i Sverige och har på nära håll sett åtminstone ett par kriser i andra länder. Befann mig till exempel i Baltikum under finanskrisen förra decenniet. Mina minnen går tillbaka dit till de nästan tomma restaurangerna och hur nära det var med bankkollapser. Det krävdes mycket drastiska åtgärder med lönesänkningar i många offentliga jobb. Men bara fem år senare hade de tre länderna återhämtat sig och idag har de antagligen en långt starkare ekonomi än vad de hade efter krisen. Med beaktande för risken att det förstås alltid kan vara annorlunda den här gången och med empirisk erfarenhet av hur nära det var att det finansiella systemet brakade ihop då så tror jag ändå att vi kommer återhämta oss precis som man gjorde då.

Tyvärr visar både börsfallet och Corona sociala medier från sin sämsta sida. Ogillar twitterformatet som enligt min uppfattning är förenklat på gränsen till fördummande då man inte kan utveckla resonemang på ett meningsfullt sätt. Det är jättebra för att dela information men inte för att diskutera information. Tycker dels att det är tråkigt med dem som skriver nedsättande om småsparare under börskraschen. Skämskudde på det. Det så enkelt som att småsparare har ett arbete att sköta och som en konsekvens inte har vare sig tid eller förmåga att agera som professionella investerare gör. Kan man inte vara ödmjuk inför det uppvisar man dåligt omdöme.

Tycker också att det är tragiskt hur mobb- och pöbelmentalitet riktas mot Folkhälsomyndigheten och politiker. Som utlandsboende är min uppfattning att Sverige har skött det hela på ett relativt sakligt och seriöst sätt utifrån löpande omprövning av tillgänglig information. Sverige framstår möjligen som mer drabbat än landet som jag befinner mig i just nu men det beror också på att Sverige tidigt genomförde tester och smittspårning intill att kapaciteten tog slut. Här fanns kapacitet för tester knappt från början vilket innebär att mörkertalet med stor sannolikhet är långt större än i Sverige. Sverige vann trots allt en del tid genom den tidiga testningen och smittspridningen. Hoppas att det också kan förhindra ett värre utbrott där. Här är det nog en tidsfråga tyvärr.
 
Kritiken mot att statsepidemiologen reser till Somalia för att starta en hälsomyndighet är vulgär. Det är karlns arbete och expertis, något som han bevisligen är bra på och har gjort internationellt tidigare.

Som mångårig utlandssvensk har jag ingen stark partipolitisk uppfattning längre mer än att jag ogillar högerpopulism och sossekorruption i lika delar men också objektivt kan se förtjänster hos bägge sidorna. Tycker ändå att det är tragiskt hur folk gör en partipolitisk fråga av vad som är en global pandemi. I kriser bör alla - regering, opposition, myndigheter, företag och medborgare - samla sig och gemensamt bidra till att få bukt med krisen. Att spä misstro i olika riktningar leder inte till något gott. Det kommer finnas gott om tid att utvärdera krisen och ge saklig kritik i alla riktningar efteråt.

En sista Coronareflektion är att en fördel med att vara snålsparare är att man tenderar att redan ha en hel del basmat hemma. Jag köper alltid så mycket jag orkar bära när det är rea på basmat och har därför i normalläget ett lager för ett halvår av varor som håller sig. Det gör att man bara behöver komplettera med lite småsaker såsom frukt, grönsaker och kryddor som gör det lilla extra. Krossade tomater, lök, vitlök, morötter samt ris, couscous/bulgur och potatis kommer man långt på. Lägg till lite linser och kikärtor och det går att svänga ihop rätt många rätter med minimal ansträngning.

Nu till börsen och aktier!

Jag har sedan länge velat öka i Investor och Kopparbergs vid nästa större börsnedgång. En redan hög belåning gjorde att manöverutrymmet tyvärr inte var så stort som jag skulle ha velat men kunde ändå öka med ytterligare 25% i Kopparbergs och ytterligare 67% i Investor. Som jag skrev förra veckan är jag ändå stolt över att jag kan se portföljen tappa så mycket i värde utan att det berör mitt agerande såtillvida att det inte får mig att avvika från min investeringsstrategi. Det beror på att jag vet med mig att jag har en investeringshorisont där jag inte behöver utdelningarna förrän om minst 6-8 år. Eftersom jag inte planerar att sälja aktier som jag avser bibehålla för utdelning är det lika ovidkommande vad de är värda idag som vad de var värda vid årsskiftet. Möjligen kommer jag bry mig om vad de är värda nästa decennium men det är en bra bit innan jag ens behöver bekymra mig om det. Jag försöker inte tajma marknaden genom sälj utan lägger all min energi på att kontinuerligt försöka köpa nya aktier som jag anser är rimligt värderade vid köptillfället. Att sälja för att köpa tillbaka skulle kosta mig courtage motsvarande 0,5% och det ser jag ingen poäng med.

Utmaningen för mig är att det är en ny situation att gå in i en börskrasch med belåning då jag också måste beakta risken för att belåningsutrymmet håller en hanterbar nivå. Det är dock främst en likviditetsfråga då jag vet att jag har en hel del kapital som är på väg in utöver månadslönen i form av utdelningar och andra retroaktiva utbetalningar eller ersättningar. Därför tyckte jag att det var rimligt att ändå öka då jag vet ungefär var min gräns går. Det här är dock jätteviktigt att räkna på och ha marginaler för eftersom man annars snabbt kan råka illa ut!

Kopparbergs har förvisso ett par svagare rapporter bakom sig och jag förväntar mig det resten av året också. Å ena sidan brukar man säga att mat och alkohol står emot lågkonjunkturer och depressioner eftersom folk alltid köper det. Å andra sidan är det svårare att köpa alkohol när folk inte vågar gå ut och antagligen används mindre alkohol när det är färre sportevenemang, folk inte går till pubar och restauranger eller ens har hemmafester. Det här är dock en tillfällig effekt över några månader. Kopparbergs värderas just nu till P/E 11 med en utdelningsandel motsvarande 2/3 av vinst per aktie.  Det egna kapitalet täcker mer än 6 år av utdelning på nuvarande nivå. Kopparbergs handlas just nu till en YOC>5% och min uppfattning är att Kopparbergs kommer ha utrymme att höja utdelningen med ytterligare 7,5% till 7 kronor i framtiden när det här har lagt sig.

Investor är en klassisk småspararaktie eftersom det i praktiken är som att äga en aktivt förvaltad Sverigefond. Investor är alltid dyr, så även i börsnedgångar. Men idag lyckades jag komma över aktier till en YOC>3,5% på årets utdelning. Med en förväntad utdelningshöjning om 1 krona årligen motsvarar det en YOC>3,75% 2021 och en YOC>4,25% 2023. Eftersom mitt eventuella FIRE-mål är 4-8 år bort i tiden passar det mig perfekt. Investor är ett investmentbolag och kan förstås inte värderas på samma sätt som vanliga aktier men de har en vinst på aktie och ett eget kapital som i sig garanterar att nuvarande utdelningsnivå och utdelninghöjningsnivå kan bibehållas i decennier framöver om inget väldigt fundamentalt förändras. Det är dock en liten förenkling eftersom man väl får förutsätta att Investor nu aktivt tittar på möjligheter att använda sin stora kassa till att köpa upp nya företag för framtida tillväxt.

Jag ökade också lite i Axfood. Typiskt nog är Axfood dyr eftersom det är den typen av aktie som folk söker sig till i kristider. Folk behöver alltid köpa mat och så länge företaget inte konkurrensutsätts på allvar - där risken för konkurrens från Lidl är betydande nog att bevaka - kommer företaget fortsätta dela ut på ett obligationsliknande sätt år efter år. P/E 21 är sjukt högt efter den största börskraschen på decennier men YOC>4,25% är ganska precis i linje med mitt långsiktiga mål och ett fullt rimligt tillfälle att öka på lång sikt igen. Ex-datum för avskiljning av första halvårsutdelningen i år är dessutom nästa vecka varför jag får tillbaka 2,25% redan innan månaden är slut!

Mer riskabelt var att öka i Scandic Hotels. Jag resonerade så här. Ja, Scandic har varslat och ledningen har sänkt sin lön. Ja, de kommer ha några riktigt, riktigt tuffa månader framför sig där kommande rapporter blir dyster läsning. Men Scandic är en av de största hotellaktörerna på den svenska marknaden med ett bra varumärke. Brukar själv ofta bo där hemma i Sverige. De har en utdelningsandel på strax över 50% av vinsten och ett eget kapital som överstiger 15 år av utdelningar på nuvarande nivå. Därför ska man inte utesluta att de kanske rent av bibehåller den höjda utdelningen som planerat i år. Det handlar nog mycket om signaleffekter. De har definitivt utrymme att dela ut på denna nivån så snart de återhämtar sig från krisen. Just nu handlas aktien till en YOC omkring 7,5% vilket innebär att framtida risk i hög utsträckning är rätt bra inprisad så länge Scandic överlever den här krisen vilket det inte finns några allvarliga skäl att misstänka att de inte gör.

Har förstås ökat i Minesto också men retar mig att inte kunnat öka mer. Eftersom jag redan har det antal aktier och optioner jag vill äga på lång sikt i Minesto tvingade jag mig själv att framförallt köpa långsiktiga utdelare istället. Det är också för att undvika orimligt stor portföljrisk med tanke på belåning och risk för fortsatt nedgång. Minestoaktier ger inte underlag för kreditlån. Planerar att skriva ett mastodontinlägg om Minesto inom kort där det kommer framgå en gång för alla varför jag tror så mycket på företaget utifrån min inläsning på företagets information och de analyser som finns.

En stående order i NorthWest Healthcare föll också in på exakt samma nivå och antal aktier som vid förra börsnedgången ifjol. Det är ett ganska litet innehav som utgör en marginell del av portföljen men med en YOC>8% ger det ändå ett bra komplement trots att utdelningen inflateras bort på sikt. Anledningen till att jag har tagit aktien är för att jag vill ha några månadsutdelare i portföljen och vill sprida risken. Nu när TransAlta Renewables och Realty Income börsnedgången till trots fortfarande är dyrare än förr samtidigt som Boston Pizza har sänkt utdelningen och är osäkrare än tidigare var NorthWest Healthcare helt enkelt det bästa alternativet att öka i bland mina månadsutdelare.

Jag har ingen aning om börsfallet fortsätter eller inte. Men just nu har björnen slagit sina ramar hårt mot börsgolvet och det är i farans riktning att vi sakta tippar nedåt ytterligare ett tag innan det här vänder. Min uppfattning är att en utdelningsaktie är riktigt billig om den allt annat lika utan väsentlig risk handlas till en YOC över 4,25%. Många fina aktier som Axfood, Castellum och Investor har en bit kvar dit varför det tyvärr finns risk för ytterligare lite nedsida. Börsnedgångar innebär en stor möjlighet för den riktigt långsiktiga men man måste också vara extra försiktig och förstå att företag kommer drabbas och några rent av gå omkull. Viktigt som alltid att göra sin hemläxa och analys ordentligt (nej, jag analyserar inte aktier uteslutande från YOC, det är bara mitt riktmärke som jag från dag till annan använder för att allt annat lika efter en grundlig analys se när en aktie är köpvärd).

Vi får se hur det går med utdelningarna. Flera bedömare talar om indragna utdelningar. Det tror jag är en viss överdrift eftersom företag med några undantag i regel säkerställer att de har kassa och vinst nog att utdelningen inte ska äventyra den faktiska verksamheten. För bankerna kan det bli lite svettigare och som av en händelse sköt Swedbank upp sin stämma hastigt och lustigt.

Håller utdelningarna enligt prognos, vilket väl är väl optimistiskt att tro trots allt, skulle jag kunna inkassera nära 50 000 kronor i utdelningar det här året. Det är inte så illa trots allt.

Använd helgen till att i lugn och ro utvärdera portföljen och hur företag påverkas medan börsen är stängd. Då kan du i lugn och ro utvärdera din egen portfölj och hur du ska förhålla dig till börsraset.

Detta inlägg är som vanligt ingen rekommendation utan endast en reflektion och dagboksanteckning över hur jag förhöll mig till ett historisk börsras. Avsikten är att i framtiden kunna dra lärdom av detta. En omedelbar lärdom är att se till att ha mer utrymme nästa gång i form av lägre belåning.