Utdelningar och aktieköp i september

September är traditionsenligt en av det andra halvårets bättre utdelningsmånader. Så också i år. Slutgiltig utdelning haltar lite då jag fortfarande inväntar utdelning från Brookfield RES och Cibus. Den kommer därför höjas ytterligare ungefär en femtiolapp då mina prognoser alltid underskattar valutaeffekterna. Jag skriver inlägget nu när jag har tid och portföljen har stängt för september oavsett. Utdelningen landar tentativt på 5 340 kronor men då ska den alltså räknas upp med cirka 50 kronor. Det är nästan en tusenlapp mindre än förra året, framförallt eftersom Clas Ohlson halverade årets septemberutdelning. Jag uppdaterar det här inlägget med grafer så snart faktisk utdelning är på plats för att slippa göra två omgångar utdelningsdiagram.

En anledning är att Clas Ohlson, och nu för tiden också halva utdelningen från Axfood, ger utdelning i september. Totalt delar tretton aktier ut i årets septemberupplaga.

En tråkig nyhet är att TransAlta RES kommer att köpas upp av moderbolaget TransAlta. En fin affär för moderbolaget då aktien är rätt blygsamt värderad just nu. Jag funderade länge på hur jag skulle göra men landade i att ta pengarna. Framförallt eftersom TransAlta har haft en rätt svag utveckling historiskt och mycket lägre utdelning men också eftersom moderbolaget inte är ett hållbart energibolag. Jag tror att jag kan hitta bättre avkastning på annat håll och det passar min ekonomi bra i övrigt då jag vill få lite extrapengar till resor och andra investeringar. Däremot understryker det vad jag skrev tidigare om hur trist det är som aktieägare när bra företag köps ut från börsen eller köps upp av andra företag. TransAlta var i sammanhanget en riktig tråkaktie som jag hade förväntat mig skulle rulla på med sina långsiktiga investeringar men så blev det inte. Nu glömde jag bort att räkna ut min slutgiltiga genomsnittliga yield on cost för TransAlta RES-innehavet men den är garanterat över 6 procents direktavkastning och jag är rätt säker på att den var högre än 7 procent. Det innebär att bara i ränta på ränta på aktieutdelningar har jag fått tillbaka åtminstone två tredjedelar av insatsen i rena aktieutdelningar under den genomsnittliga investeringsperioden på fem år (jag har ägt aktien längre men också ökat regelbundet). Jag tyckte det var trist att aktien inte såldes för mer men gör personligen en vinst, förstärkt av valutaeffekter, vilket innebär att jag säkert kan räkna hem minst 12 procent per år totalt sett under hela ägandetiden. Det är jag nöjd med. Nu återstår det att se vad jag kan hitta istället att investera i men jag har beslutat mig för att inte jäkta med det utan låta det ta den tid det tar.

En positiv effekt av försäljningen är att jag nu är helt utan belåning på kapitalförsäkringen. I investeringssparkontot hade jag bara ett mindre antal TransAlta RES-aktier som jag råkade köpa på fel konto av misstag för många år sedan som har fått ligga kvar så där är effekten försumbar på några tusenlappar. Totalt sett har portföljbelåningen ökat till 6 procent. Det beror på att jag har gjort nyinköp i portföljen samtidigt som jag vanan trogen inte för över kapital i slutet av sista månaden i kvartalet då man som bekant dubbelbeskattas på bägge kvartalen vilket ju är lite onödigt. Därför bekymrar belåningen mig föga då den kommer korrigeras till nivåer under augustibokslutet redan på måndag.

Så köp har det alltså blivit. Även om Mums Mums-effekten väl har klingat av fortsätter jag att ta en långsiktig rejäl position i Cloetta. Jag har ökat mitt innehav med hela 40 procent (av tidigare innehav) i september vilket nu gör Cloetta till portföljens femte största innehav, marginellt större än Investor och några tusenlappar större än Axfood. Egentligen var jag nöjd med innehavet jag hade i augusti men när aktien handlas till mer än 5,56 procents direktavkastning, ett P/E-tal under 14 och till i princip sitt egna kapital tycker jag att jag får en hygglig riskmarginal. Godis är ett defensivt och konjunkturokänsligt innehav då det är dagligvaror som för det mesta säljs. Därför säkrar jag att få påskgodis i portföljen många år framöver. Jag har ju också möjligheten att sälja av innehav längre fram för att vikta upp i annat - ett tänk som jag har börjat pröva på senare tid när jag tar övervikt. Vill samtidigt understryka att det förstås finns fler anledningar än ränteläget och konjunkturen till att Cloetta faller. Dels har företaget tagit lån för långsiktiga investeringar i nya produktionsanläggningar. Dels har råvarupriser såsom socker ökat dramatiskt. Jag tror dock att detta är övergående effekter i det långa loppet som förvisso kan störa företaget i det mer omedelbara perspektivet men inte borde äventyra företagets överlevnad och vinst.

Det blev också en betydande ökning i Minesto motsvarande ungefär ytterligare en procent av mitt befintliga innehav. Det var som senast helt enkelt en stående order som föll in. Företaget är nu äntligen rätt nära sin avgörande sjösättning av det stora D12-kraftverket med en märkeffekt på 1,2 MW. En urläcker video på den färdigproducerade vingen släpptes (länk) tidigare i veckan och vi vet sedan tidigare att fundament och infästningslösning också är färdig (finns en tidigare video på det också). Det verkar som att nästa steg för installationen tas nu i oktober. Om allt är klart då vet jag inte och jag ser hellre att det blir rätt första gången än att det går fort. Jag räknar med att de precis som med DG100 och D4 kommer testa och optimera D12 i några veckor innan de går ut med mer konkreta resultat efter den första sjösättningen. Men nu är det väldigt nära. Och det är skönt att äntligen se att företaget börjar leverera konkreta kraftverk i stor skala. Det må ha varit förseningar men det är en fälla tror jag att blicka bakåt till hur det har sett ut de senaste fem åren. Vad som är väsentligt framöver är att det är det här kraftverket som ska ligga till grund för kommersiella parker och det ska vara mer optimerat och effektivt än testmodellen D4. Och nu är det antagligen bara några veckor bort innan det äntligen är i vattnet. När det har bevisat sig kan bitarna falla på plats relativt fort då det här är vad som ska ligga till grund för de första kommersiella parkerna.

Det har varit mycket att göra i september och jag har i övrigt inte hunnit följa börsen så noga. Det finns lite bevakningstrådar att ta upp under oktober och november. Det finns några företag som jag har börjat följa lite extra, både befintliga och eventuella nya. Återstår att se vad jag plockar in men fokus är först och främst på att minska portföljbelåningen så jag kommer inte köpa något som inte genererar en högre nettoutdelning än räntan. Man får räkna med att det högre ränteläget också gör att det blir en högre kapitalskatt på aktieportföljen de kommande åren varför jag är mån om att den i princip ska vara täckt av utdelningsnivån.

Det här inlägget kommer att uppdateras med ett utdelningsdiagram så snart alla utdelningar är sammanställda men jag har redan 10 000 kronor mer 2023 än under 2022 med ett kvartal kvar på året.

Efter utköp från börsen och inställda utdelningar i ett par innehav verkar det inte som att jag passerar drömgränsen 100 000 kronor i utdelningar redan i år. Min prognos just nu är på 93 000 kronor men den borde bli närmare 95 000 kronor efter valutaeffekter och någon ökning i enskilda aktier. Framförallt har jag dock investerat på längre sikt än så och då jag gillar jobbet just nu och i övrigt har det mesta löst med ett framtida boende i Sverige känner jag ingen stress utan bygger tålmodigt bit för bit upp min portfölj.

Tankar om index

Nu går indexdebatten ännu ett varv och passar på att damma av min bestämda uppfattning i frågan.

Indexfonder med låg avgift är ett utmärkt sätt för passiva sparare att spara långsiktigt med en ganska god diversifiering. Jag använder själv indexfonder med mycket låga förvaltningsavgifter i mitt pensionssparande och ett annat sparande. Om man inte har tiden, intresset eller kunskapen att spara i aktier är det ett bra val och det ger i långa perioder ofta en bättre avkastning. 

Den här bloggen är inte ett forum för finansiell rekommendation eller rådgivning utan skriver detta endast som ett inlägg i debatten i bloggsfären och sociala medier. Det här är en hobbyblogg om sparande och du är själv ansvarig för dina finansiella beslut.

Med det sagt tycker jag att debatten bortser från vad index i grunden är. Olika index har tagits fram av finansbranschen ytterst för att det ska bli lättare att jämföra de produkter man säljer till sparare. 

Det finns flera fällor med index. Det svenska OMX30-indexet är t.ex. tungt på finanssektorn men undervikt på andra sektorer som t.ex. energi och kemiindustri. I tillägg finns det valutarisker vilket utlandssvensken som spar i svenska kronor men får sin lön i andra valutor har praktiska erfarenheter av. Därför är diversifieringen och riskspridningen inte fullt så god som man kan få genom en väl sammansatt aktieportfölj där flera sektorer och valutor finns representerade.

Utifrån det hänseendet tror jag att man på ett inte alltför aktivt sätt kan sätta ihop en portfölj som presterar lika bra eller bättre än ett visst utvalt index om det nu är det man vill. Till exempel kan den som vill överprestera OMX30-indexet på Stockholmsbörsen köpa de mer trygga "gubbaktierna" som för tillfället presterar och välja bort de få mest riskfyllda aktierna såsom SBB. Nackdelen med en sådan strategi är dock att indexfonderna kommer överprestera dig om de sämre aktierna i index löser sina problem. Men i många fall kommer du ha lägre risk än index och under de flesta omständigheter en stabil avkastning.

Som en utlandssvensk som har bott i flera länder på flera kontinenter, besökt rätt många och kan ta del av nyheter på fler språk än svenska och engelska blir index än mer absurt när man tittar utanför de mest kända marknaderna. Kanske vill man köpa indexfonder i en viss geografisk region som för tillfället verkar spännande men i många fall är det inte säkert att de mest intressanta företagen som verkar där är registrerade i regionen. I många fall kan man få bättre exponering mot regionen genom köpa andra bredare indexfonder eller aktier som indirekt tar del av tillväxten i den regionen. De kommer fortfarande efterfråga de marknadsledande produkterna från de bästa företagen oavsett om det är finska hissar, dansk diabetesmedicin, amerikanska vaccin, tyska bilar och så vidare.

Nästa frågor är sedan varför man vill slå index, vilket index och under vilken tidsperiod?

Återigen - index är en produkt som finansbranschen har skapat för att kunna jämföra finansiella produkter och enklare sälja dessa på ett mer begripligt sätt till kunder. Det finns inget egenvärde i att slå till exempel OMX30 för du blir antagligen samtidigt utklassad av både OMXSPI som innehåller småföretag med kraftigare tillväxt och flera utländska index som inte har en lika svag valuta i nuläget.

Av det skälet tycker jag i grunden att index är rätt ointressant.

Jag tror att det viktigaste är att börja med att titta på sina egna förutsättningar. Hur mycket kunskap har jag? Hur kan jag få mer kunskap och hur mycket risk är det sunt att ta givet den kunskap jag har? Hur mycket intresse har jag? Orkar jag läsa alla rapporter och nyheter från ett företag och följa med i hur det utvecklas? Om inte är indexfonder antagligen ett bättre val. Har jag tid och praktiska förutsättningar att följa börsen i den utsträckning som behövs? Om inte är antagligen indexfonder ett bra val, eller som i mitt fall en uttalat långsiktig investeringsfilosofi då jag vet att det finns perioder när jag inte hinner eller har praktiska förutsättningar att regelbundet följa börsen. Däremot har jag oftast förutsättningar att följa upp i stort sett varje helg och det räcker gott nog för den långsiktiga investeraren. Hur mycket risk är jag beredd att ta och vilken sparhorisont har jag? Och inte minst vad vill jag uppnå med mitt sparande?

I mitt fall har jag ända sedan start haft ett blygsamt mål om att uppnå minst fem procents avkastning företrädesvis räknat i återinvesterade aktieutdelningar, eller åtminstone en procents avkastning utöver inflation och kapitalskatt. Det brukar jag klara över tid med utdelningsportföljen. Utifrån mina förutsättningar och min livssituation räcker det för mig och jag uppnår den sortens sparande som jag känner mig bekväm med. Jag har också hunnit spara ihop såpass mycket kapital det senaste decenniet att det är viktigare för mig att ha en balanserad utdelningsportfölj med en relativt defensiv karaktär som sakta men säkert tuffar på år efter år än att försöka mig på stockpicking. Sedan har jag sidoprojekt med aktier med högre risk vid sidan av men det är en separat portfölj från utdelningsprojektet som också grundar sig i mina förutsättningar helt enkelt eftersom åren av utlandsarbete har gjort att jag redan har uppnått de flesta av de sparmål jag satte upp när bloggen startade för ungefär åtta år sedan. Personligen tycker jag att indexfonder är kluddigt då de implicerar ett förestående säljbeslut som inte behövs med aktieutdelningar. Aktieutdelningar ger mig ett löpande kassaflöde som i sin tur innebär att jag aldrig behöver sälja bra företag utan kan återinvestera utdelningarna och låta ränta på ränta-effekten göra sitt över tid (ja jag känner till argumenten för nollsummespel och så vidare men de ger mig som sagt vad jag vill ha - bevarar värde gott nog netto efter skatt och inflation över tid och ger likviditet löpande utan att behöva sälja aktier). Därtill ger de mig fördelen att jag när jag vill ta ut dem har möjligheten att använda utdelningarna som t.ex. en FIRE-inkomst utan att behöva tumma på portföljen i onödan. Samtidigt är min utgångspunkt just nu snarast att jag över tid minskar portföljinsättningarna och får större utrymme i min vardag då utdelningsmaskinen redan är stor nog att växa sig större av egen kraft. I min pension däremot passar indexfonder rätt bra eftersom det ännu är ungefär tre decennier kvar innan jag ens behöver fundera på att ta ut den och då är indexfonder ett rätt ok alternativ. Jag brukar välja en svensk indexfond med låg eller ingen avgift, en global dito, en räntefond och ett par mer tillväxtorienterade - t.ex. en småbolagsfond och en fond som är mer inriktad på framtida tekniker. I PPM viktar jag högst någon gång om året där man t.ex. kan minska ränta i lågkonjunktur och öka ränta när man börjar närma sig toppen av konjunkturcykeln.

Avslutningsvis därför återigen som jag inledde med att skriva: för många sparare är indexfonder ett sunt alternativ med lägre risk än enskilda aktier och den här hobbybloggen ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Med det sagt vill jag bara belysa att det finns fällor även med indexfonder. Jag använder samtidigt index som ett komplement och inlägget ska inte ses som kritik mot indexfonder - det är en sund sparform - utan mer läsas som kritik av relevansen av index som måttstock.

Utdelningar och aktieköp i augusti

Augusti brukar vara en lugn utdelningsmånad, så också i år med 1 940 kronor. Nio aktier bidrog, endast kvartals- eller månadsutdelare.

 

Portföljens belåningsgrad har minskat marginellt till 4,9 procent. Jag har dock inte gjort vare sig aktieköp eller insättningar under augusti och kan egentligen amortera ned den. Därför finns det egentligen inte så mycket att skriva om när det gäller aktieportföljen. Anledningen är den vanliga så här års. Jag har helt enkelt prioriterat annat. Bitarna börjar äntligen falla på plats.

En sak jag dock har reflekterat över är alla dessa uppköp och utköp från börsen som genom åren har ställt till det. Hemfosa var en riktigt fin aktie som inte gick att ersätta rakt av. Nobina likaså. Det finns fler exempel men tyvärr verkar TransAlta RES sälla sig till den listan. Det är en riktigt fin månadsutdelare som blir svår att ersätta, inte minst eftersom Avanza samtidigt har upphört med möjlighet att köpa i flera andra intressanta kanadensiska kvartals- eller månadsutdelare. Även om TransAlta, som planerar att köpa upp sin tidigare förnybara avknoppning, äger ungefär 60 procent av aktierna så har brittiska Ecofin annonserat att de inte kommer acceptera erbjudandet. Deras post är mindre än en procent av aktierna och inte ensam stor nog att blockera men man kan alltid hoppas att de får gehör hos andra ägare. De argumenterar för att erbjudandet är för lågt och snarare borde vara 16-18 CAD/aktie. Ett annat erbjudande i augusti rörde J&J. Där valde jag att behålla J&J då jag tycker att kärnverksamheten är solid och då jag inte ville chansa på att växla på spekulation. Jag kan för lite om avknoppningen och tyckte det bästa var att behålla J&J-aktierna.

Månadens mest spektakulära uttalande gjorde Christer Gardell i en intervju i Affärsvärlden där han jämför börsen i allmänhet och indexfonder i synnerhet med ett kasino - det blir inte investerare på börsen längre, utan spelare. Rena Solvalla. Igenkänning. Personligen tycker jag att det korta perspektivet är mindre intressant och att det främst är aktiemäklarna som tjänar pengar på en snabbare omsättning av aktier. Företag tar tid att bygga men de som bygger upp verkliga värden får i längden rätt.

Nu när jag har uppnått de flesta av mina ekonomiska mål går jag i tankar kring om jag ska börja förenkla portföljen för att minska risken för uppköp, utköp och liknande i framtiden. XACT högutdelare utgör nu ungefär två procent av portföljen och jag överväger att fokusera den lite mer på sikt men har samtidigt inte riktigt tid att fundera igenom det i nuläget ordentligt så det får bli som det blir kommande månader.

Totalt är jag redan uppe i 72 947 kronor i utdelningar efter två tredjedelar av 2023.