torsdag 30 december 2021

Häftigt att betala skatt? Några reflektioner vid årets slut

Årsskiftet är en bra tidpunkt att stanna upp och reflektera på lite längre sikt kring sparmål. För egen del har jag brutet kalenderår på portföljen och brukar göra portföljavstämningen kring midsommar men givet att det finns lite tid att reflektera runt helgerna har jag redan påbörjat en översyn av portföljen, mål och hur jag ska fortsätta investera under 2022 (det blir mycket fokus på utdelningar igen).

Något som förbluffar mig är detta ständiga fokus på att aktiekurserna ska öka. Eftersom jag sparar i ISK och Kapitalförsäkring har jag lite svårt att förstå det då det endast innebär ökad skatt. Det jag vill se är att omsättning, tillväxt och vinst ökar vilket i förlängningen gör att utdelningarna ökar i jämna steg med att portföljens värde ökar. Annars blir jag ju till sist bara tvungen att sälja aktier i onödan för att betala kapitalskatt. Det verkar rätt onödigt kan man tycka. Inte minst om företagen i framtiden väntas ge högre vinst och utdelning än idag. För i så fall vill man ju helst sitta på så många aktier som möjligt i framtiden.

Ett investeringssparkonto fungerar som bekant så att du betalar skatt på innehav och insättningar under året. Under 2020 var schablonskattesatsen för ett ISK 0,375 procent. Grovt förenklat innebär det att du får betala 375 kronor i skatt varje år för varje 100 000 kronor ditt ISK-konto stiger. I mitt fall är jag därför inte speciellt bekymrad över att Azelio och Minesto har aktiekurser som har det lite knackigt just nu för det är en rätt tacksam tidpunkt på året och det spar mig ett par tusenlappar i skatt som jag istället kan återinvestera i att köpa nya aktier. Är man genuint långsiktig är det rent av att föredra.

Nu är ovan resonemang om ISK-skatt starkt förenklat men min poäng är bara att belysa att om du verkligen är genuint långsiktig i dina investeringar och företaget du investerar i har en god soliditet med eget kapital över de kommande åren oavsett vad som inträffar är det egentligen inget att sörja att aktiekursen går ned. För du får då en lägre skatt och möjlighet att köpa fler aktier. Min käpphäst är att man bör lägga all sin energi på vad företagen man investerar i gör.

Tänk dig att du köper en lott inför lottodragningen. Skulle du ett par dagar före dragningen då resultatet presenteras ta erbjudandet om att få tillbaka halva insatsen men därmed också gå miste om hela möjligheten till vinst? Knappast va. Men underligt nog resonerar många just så när det kommer till aktier. Tyvärr beror det nog ofta på att de inte har gjort tillräcklig research för att känna sig trygga i sitt case. Om du blir nervös över att aktiekursen går ned även när det inte finns några negativa nyheter från företaget och allt rullar på som det ska behöver du antingen lära dig bli bättre på att hantera dina känslor och din börspsykologi. Eller också är det helt enkelt så att du inte är tillräckligt långsiktig. Det brukar sägas att börsen är en mekanism för att omfördela pengar från de mindre tålmodiga till de tålmodiga och det ligger en hel del i det. Så länge man äger aktier i företag som utvecklas bra borde man över tid tjäna pengar på dessa innehav. Om ett företag som Azelio eller Minesto lyckas kommer de någon gång under nästa decennium med säkerhet göra en vinst som överstiger dagsaktuell handelskurs. Det innebär i sin tur att de kommer ge en brutalt bra yield on cost. Att ens tänka på att sälja när företaget går bra för att ta hem ett par gånger insatsen är då amatörmässigt så länge man inte tror sig kunna investera i något ännu bättre.

Men misstag då? Jo naturligtvis gör man misstag. Jag förvånades till exempel över hur Climeon som hade intäkter och redan var i kommersiell fas på tre marknader inte visade sig ha en tillräckligt bra teknisk lösning ännu för två av dessa marknader. Det var en missbedömning och påminnelse om att aktier innebär en risk. Men också en missbedömning som jag delade med bevisat skickliga professionella analytiker.

En reflektion under 2021 sedan jag har fått mer att göra igen när det är mindre hemarbete är att jag finner det allt mindre värt att lägga ned tid på finanstwitter och liknande. Det var en välgärning att Avanza stängde ned placeraforumet för med ett par goda undantag är det mycket kortsiktigt surr och informationen att Kalle tycker aktie x är värd halva dagskursen medan Pelle tycker y borde vara värd minst tre gånger dagskursen helst imorgon ger väldigt lite och är rent slöseri med tid. När jag började blogga var det mer resonemang om företagen, deras vinster och framtidsutsikter. Och en hel del positiv uppmuntran av varandras sparresor. Idag är det alldeles för mycket fokus på aktiekurser och alldeles för lite fokus på företagens verksamhet. Därför kommer jag under 2022 att lägga mer tid på egenanalys av företagens rapporter igen och mindre tid på finanstwitter och liknande.

Någon tipsade på finanstwitter om Axyer som ska vara ett nytt, seriösare börsforum. Det vore mycket välkommet. Samtidigt gillar jag inte appar och i nuläget finns det ännu för lite information om varför det skulle vara bättre än andra forum utöver att man identifierar sig. Kommer det vara aktivt modererat? Hur hanteras min metadata? Hur tjänar ägarna pengar på plattformen och varför går man inte ut tydligt med ägarbilden (även om den är lätt att leta fram och verkar rimlig nog)? Måste man använda app i telefonen eller kan man även köra från webbläsare? Flera obesvarade frågetecken innan jag går med.

För egen del har jag valt att höja skuldsättningen i portföljen lite genom att göra några köp innan årsskiftet istället för i januari då det av skattetekniska skäl är bättre att göra insättningen i början av nästa kvartal. Samtidigt har jag inte gjort någon insättning i december då det alltid blir merkostnader kring julledigheten som för utlandssvensken också innebär att många ärenden hemmavid ska uträttas på kort tid. Det innebär att skuldsättningen trots allt kommer landa strax över 10 procent även om den borde vara strax under 10 procent med decemberinsättningen. Därför stänger 2021 en bit under 4 miljoner kronor netto. Utdelningarna landar i sin tur omkring 53 300 kronor beroende på hur Brookfield RES sista utdelning i år faller ut. Det innebär att jag under 2022 kommer ha uppnått en frihetsgrad där jag i princip kommer kunna täcka mina löpande boendeutgifter enbart med utdelningar.

2022 blir ett viktigt och avgörande år för mina bägge största innehav men det kan jag återkomma till separat. Jag tänker ta mig tiden att titta på vad jag vill se i mina olika innehav under 2022 och vilka andra strategiska beslut jag behöver fatta under året med portföljen. Jag ser också fram emot att på allvar börja få utdelningsmaskinen att rulla igång igen och ska fundera igenom vad en rimlig målsättning kan vara men definitivt ska jag över 60 000 kronor på helåret vilket blir 5 000 kronor i genomsnitt per månad.

onsdag 22 december 2021

Två julklappar från Azelio och Minesto

Under morgonen la Azelio och Minesto var sin hård julklapp med innehåll av det tekniska slaget under julgranen. Bägge är efterlängtade bekräftelser på att tekniken levererar vad som är förväntat. Och lite därtill. Det väsentliga med informationen i dessa bägge pressmeddelanden är att teknikrisken minskar ytterligare för oss investerare eftersom vi idag vet mer än igår om hur pass väl vi kan förvänta oss att tekniken levererar. Det gör i sin tur det lättare att räkna på sitt case.

Azelio har redan för ett år sedan verifierat sin teknik men dagens nya verifiering från Det Norske Veritas (DNV) innebär att det nu kan bekräftas att systemet levererar i alla aspekter i enlighet med den tekniska prestandaspecifikationen också under en lite längre testperiod (länk). Det innebär, precis som Azelio själva skriver, att kunder nu får ytterligare underlag vilket torde underlätta att ta in fler order under 2022. Mitt scenario är fortfarande att jag vill se att åtminstone något av de samförståndsavtal (MoU) som har ingåtts omvandlas till konkreta order i linje med specifikation i avtalet senast under första halvåret 2022. Sannolikheten för att så sker har helt klart ökat efter dagens nyhet.

Vi får också veta att energilagret vid 13 timmars elproduktion (efter att ha laddats med 100 kW under 6 timmar) visar sig ha ytterligare kapacitet kvar vilket är ett positivt besked som indikerar att tekniken kan vara något mer effektiv än tidigare beräknat.

Minesto presenterar som utlovat data på kraftverkets effektivitet (länk). Den nya Dragon Class-modellen som lanserades i höst och ska sjösättas under 2022 bedöms kunna leverera 3,5 GWh per år med en märkeffekt på 1,2 MW. För att sätta det i perspektiv klarar Minestos kraftverk alltså redan att leverera minst lika mycket som ett modernt storskaligt vindkraftverk (2,9 GWh per år för 1 MW under normala vindförhållanden). Framtiden är onekligen ljus.

Storbritannien har lanserat ännu en contracts for difference-auktion för att gynna nya energislag i deras kommersialiseringsfas. I den nya potten för tidvattenenergi garanterar Storbritannien ett energipris på 211 GBP/MWh. I skrivande stund motsvarar detta cirka 2 500 SEK/MWh. Med de nu kända uppgifterna om 3,5 GWh per år för ett Dragon Class 12-kraftverk får vi en garanterad intäkt på nära 9 miljoner kronor per år. Ställ detta mot att kraftverket uppskattas kosta cirka 30 miljoner kronor att köpa (enligt estimat i Västra Hamnen och Paretos analyser utifrån dialog med Minesto, dessa bygger dock på DG-tekniken och Minesto borde efter dagens nyhet kunna ta ett högre pris om de vill). Nu kostar nätinfrastrukturen naturligtvis en hel del för parkinvesteraren och installation och underhåll innebär också en viss kostnad. Men det går inte att komma runt att Minesto nu har en produkt som har alla förutsättningar att bära sig på marknadsmässiga grunder. Att deras konkurrenter i Storbritannien med dränkta vindkraftverk i starka strömmar (annat marknadssegment) har bedrivit lobbyism för en särskild pott för tidvattenenergi är bara tacksamt. Och naturligtvis är det klokt för Minesto och dess investerare att invänta dessa garantier.

På Färöarna kan vi i sin tur räkna med ett genomsnittligt energipris på över 1,5 SEK/kWh (antagligen högre än så i dessa tider men väljer hellre ett rimligt antagande något i underkant). Också där kan vi nu se att de får en intäkt på minst 5,25 miljoner kronor per år. Det räcker fortfarande till en återbetalningstid på 5-6 år per kraftverk. Där finns tidvattensiterna mycket nära land varför kostnad för installation av nät och sjökabel är lägre än på många andra potentiella siter. Därför borde det finnas förutsättningar för att projekt också på Färöarna redan utifrån kända data ska kunna bära sig på marknadsmässiga grunder.

Så här över helgerna är det läge att ta ett steg tillbaka och inta ett längre perspektiv. Handen på hjärtat hade jag inte vågat hoppas på att Minestos kraftverk skulle vara så effektiva när jag först gick in i aktien för fem år sedan. Det har överträffat alla mina rimligare förväntningar. Eventuell teknikutveckling i sådan riktning trodde jag kunde ske först när produkten var kommersialiserad på minst ett decenniums sikt. Nu har Minesto alltså presenterat en färdig produkt, som dessutom är elnätskompatibel genom partnerskapet med Schneider, redan inför de två första parkprojekten där vi får se de första stegen tas redan under 2022.

Nu hade jag tänkt skriva ett inlägg mellan helgerna om att det inte gör mig något att aktiekursen är nedtryckt i mina större innehav då det bara innebär lägre skatt för mitt ISK som i sin tur kan återinvesteras i nya aktier. Så sett hade det egentligen inte gjort mig något om de hade väntat till januari. Men det är naturligt att medarbetarna väl vill få klart väsentliga processer före helgerna. Och dagens bägge nyheter ger en dos julefrid för oss investerare. Nu tänker jag inte på aktiekursen utan på att de bekräftar att saker och ting utvecklas i rätt riktning. 

2022 kommer bli ett mycket spännande år för bägge företagen men det finns det anledning att återkomma till i början av det nya året. God Jul alla läsare!

OBS! Sedvanlig disclaimer. Azelio och Minesto är två högriskaktier i företag på väg in i sin kommersialiseringsfas. Dessa företag gör idag inte vinst och har ännu högst begränsade intäkter. Därför finns en risk att du förlorar kapital. Du är själv ansvarig för dina investeringar och bör alltid sätta dig in ordentligt i vad du investerar i. Om du investerar i den här typen av aktier bör du ha en mycket långsiktig tidshorisont på åtminstone 5-10 år då det är starkt volatila aktier. Inlägg på bloggen ska aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation.

onsdag 8 december 2021

Stark kvartalsrapport från Clas Ohlson

Clas Ohlson är en ganska ohipp aktie som få intresserar sig för i dessa tider då det inte är en tillväxtaktie. Som utdelningsaktie har den tjänat mig väl under de här sex åren, utöver innehållen utdelning efter pandemiåret som så många andra företag. Jag har skrivit mer ingående om aktien flera gångar på bloggen och kunde därför inte låta bli att ta en snabb uppföljande titt på dagens fina kvartalsrapport (länk).

En vinst per aktie på 2,24 kronor på kvartalet och 3,97 kronor på halvåret innebär att det återigen finns rimligt utrymme till utdelningen, som kanske, kanske till och med kan höjas igen. Just nu är utdelningen 6,25 kronor per aktie uppdelat halvårsvis på januari och september. Det är något jag gillar då Clas Ohlsons annorlunda räkenskapsår kompletterar mina vårutdelare rätt bra.

Man ska dock vara medveten om att en engångsbetalning på 25 miljoner kronor från företagets försäkringsbolag kryddar resultatet. Detta motsvarar cirka 40 öre per aktie men även efter justering för engångsposten ökar vinst per aktie med 30 öre jämfört med föregående år. Nu är det förvisso ett bedrägligt år att jämföra med men Clas Ohlson drabbades inte fullt så hårt som många befarade just för att de har en fungerande internethandel och hemmafixandet under pandemin ökade tillfälligt efterfrågan.

Det finaste tycker jag dock är att marginalen har fortsatt stärkas över dessa bägge kvartalen, nu på 9,6 procent. Jag har tidigare noterat denna trend i aktien vilket var ett skäl till att jag vågade öka för något år sedan. Vi ser också en försäljningsökning om 4 procent varav 3 procent organiskt. Vi ser också att försäljningen ökade med 6 procent i november men det är samtidigt för tidigt att säga hur den viktiga julhandeln faller ut i år givet att restriktionerna är tillbaka, vilket också var fallet ifjol. Tydligen har fraktpriserna börjat stabilisera sig igen också vilket väl lär visa sig under 2022.

Det har pratats länge om att Clas Ohlson kommer konkurreras ut av Amazon. Nog kommer de konkurrensutsättas men man ska inte glömma av att Clas Ohlson från början är ett postorderföretag och har leveranslogistik i sitt DNA. Företaget har nu en ganska bra internethandelsplattform. Men inte minst har de stora värden i att de äger ett innehav i Mathem. Nordea fick sent om sider upp ögonen för detta och plötsligt har Mr. Market åter reviderat sin syn på aktien till mer positiv igen. Hur det faller ut till sist får vi se men jag har riskmarginal nog i aktien på utdelningssidan för att kunna ta den risken.

Clas Ohlson är knappast en tillväxtaktie och är man ute efter en fin kursutveckling finns med säkerhet bättre aktier att köpa. Men att som mig ha en yield on cost en bit under hundralappen innebär att jag får en direktavkastning på en bit över 6 procent årligen från mitt ganska beskedliga innehav. Jag ser fram emot att få åtminstone en bit över tusenlappen utbetalt i januari som ett av 2022 års första större utdelningar.