lördag 24 februari 2018

Kopparbergs exempel på utmaningar att förutse utdelningstillväxt


Kopparbergs bokslutskommuniké är en av de rapporter jag sett mest fram emot under våren. Inte minst eftersom jag har valt att ta en stor position i aktien både eftersom den kan anses långsiktigt stabil och har ansetts vara en utdelningstillväxtaktie.

Att Kopparbergs bibehöll utdelningen var en besvikelse. Jag hade hoppats på en tioprocentig höjning till 6,50 kronor per aktie. Det hade varit väsentligt lägre än senaste fem årens utdelningshöjningar men ändå med säkerhet gått att hantera inom nuvarande vinst per aktie. Även om det är retligt att min YOC är strax över 3 procent istället för 3,5 procent så kan jag ur ett långsiktigt aktieägarperspektiv tycka att Kopparbergs gör helt rätt. Med bibehållen utdelning är utdelningsandelen fortfarande runt 70 procent vilket är högt. Att i det känsliga skedet med hög valutarisk och stora investeringar inte riskera företagets långsiktiga verksamhet tycker jag är klokt.

Eftersom Kopparberg är noterade på en mindre lista har de ett något enklare och kortare format. Därför är informationen något begränsad i själva rapporten (länk). Samtidigt lyssnade jag på en längre intervju med VD Peter Bronsman nyligen och jag gillade hur han resonerade kring företagets framtid, marknadsposition och att ökad konkurrens inte nödvändigtvis endast var av ondo eftersom jättarna öppnar cidermarknader på nya marknader där Kopparbergs som en premiumprodukt kan ta draghjälp för att också slå sig in.

Omsättningen (-0,5%) och resultatet (-20%) minskade. Det är förstås aldrig bra. Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över att marknaden först för några månader sedan tog in att Kopparbergs skulle få svårare att bibehålla sin intjäning på den för företaget stora brittiska marknaden när pundet faller i värde. I rapporten noterar Bronsman att med en bibehållen pundkurs skulle resultatet istället ha ökat med 3 procent. Han hävdar också att nedgången uteslutande beror på valutaeffekter. Någon kris kan man därför inte tala om utan snarare en extrem valutaförändring. Kopparbergs har ju tidigare meddelat hur de har investerat i Storbritannien för att minska sårbarheten för valutaförändringar och på längre sikt kommer den här risken därför minska. Detta bekräftas också kort i rapporten där det uppges att inköp av förpackningar, transporter och tjänster sedan slutet av 2017 sker i pund. Nu verkar pundet dessutom ha återhämtat sig åtminstone i det korta perspektivet varför nästa kvartalsrapport säkert kommer ge bättre resultat. Intressant samtidigt att notera att investeringarna faktiskt minskade något det gångna året. Generellt har jag lättare att acceptera svagare resultat om de beror på långsiktiga investeringar men så är alltså inte fallet. Positivt är dock att eget kapital och soliditeten ökar, den senare från 40% till 44%. Det betyder att det försämrade resultatet åtminstone de kommande åren inte kan anses inge större skäl till oro. Viss oro känner jag dock över att marginalerna minskar från 16% till 13%. Om den enda förklaringen är valutaförändring spelar det kanske inte så stor roll men skulle konkurrensen öka från jättarna kan det finnas risk att marginalerna minskar ytterligare i framtiden.

Kopparbergs skriver att flera marknader fortsatt har en positiv utveckling (Estland, Spanien, Grekland, Cypern och Australien). Ingen av dessa är dock idag en stor marknad som väsentligt påverkar resultatet. Vad jag var mest nyfiken på är hur det går med försöken att etablera sig på den amerikanska marknaden genom samarbete med Wal-Mart. Där finns en stor potential men samtidigt ingen stor cidertradition. Här fanns ingen information i rapporten.

Den kanske vanligaste kommentaren kring min investeringsfilosofi är att jag inte ska fokusera så mycket på utdelning utan istället titta på tillväxten. Exemplet Kopparbergs visar tydligt varför jag fokuserar så mycket på just utdelning. Att bedöma framtida tillväxt på längre sikt är helt enkelt svårt och få företag klarar att hålla en hög tillväxt över tid. De som gör det har dessutom ofta detta inprisat i aktiekursen. Kopparbergs var fram till det senaste halvåret ett exempel på just detta. Till och med H&M hade för bara några år sedan ett högt P/E-tal till följd av att framtida tillväxt redan var inprisad. Det är lite som att svära i kyrkan men jag föredrar att köpa tråkaktier som till exempel Axfood med modesta tillväxtmöjligheter men därför också en relativt hög direktavkastning. Givetvis måste också dessa aktier köpas till en rimlig aktiekurs och värdering men jag tycker att det är lättare att utgå från vad vi vet idag än att försöka ge mig på att värdera vad ett företag är värt om fem år. Det kan proffsen ägna sig åt.

Jag har ändå sneglat på att öka lite i Kopparbergs långsiktigt. Just konsumtionsvaror är generellt defensiva. Alkoholprodukter torde samtidigt vara något mer konjunkturkänslig än livsmedel.
Ni som har följt bloggen vet att jag länge tyckte att aktien var för dyr över 200 kronor och först runt 185-195 kronor började den närma sig rimliga nivåer. Med tanke på den svaga rapporten är jag benägen att tycka att aktien nu förvisso handlas på rimliga nivåer men långt ifrån billigt. Först runt 169 kronor (YOC 3,5 procent) skulle jag vara beredd att öka i större positioner. Blir nog ändå en påfyllnad i veckan med sikte på att bibehålla min nuvarande portföljandel.

torsdag 15 februari 2018

Reflektioner efter H&M:s kapitalmarknadsdag

Blev lite surr om H&M på twitter. Jag gillar att pulsen på twitter när aktuella frågor diskuteras men tycker ibland det är frustrerande att behöva förenkla och förkorta så mycket att budskapen snuttifieras. Därför följer jag upp med ett köttigare inlägg där jag kan lägga ut orden lite mer.

Gör inte anspråk på någon sorts heltäckande analys av kapitalmarknadsdagen utan detta inlägg ska endast läsas som mina subjektiva reflektioner. Tänk på att jag äger aktier i H&M vilket präglar mitt inlägg. Jag strävar alltid efter att granska företag objektivt men inlägget ska inte ses som finansiell rådgivning. Gör din egen analys. Alltid.

För det första är det viktigt att förstå att min sparfilosofi bygger på långsiktigt ägande där jag endast är intresserad av att mina aktier över tid ska ge en viss utdelningsnivå. Jag försöker alltså inte slå index eller tajma marknaden. Vad aktiekursen står i är för mig sekundärt. Tyck vad du vill om det och jag kommer så småningom utveckla det resonemanget i separat inlägg.

Det viktiga för mig är att företaget har förutsättningar för en långsiktig intjäning som är god nog för att jag ska kunna uppnå mina mål. Därför intresserar det företagsspecifika mig mer än aktiekursen eller trenden. Här ska med sådan tydlighet att det inte kan misstolkas säga att jag förstås också är orolig över H&M:s framtidsutsikter. Att äga H&M just nu innebär tydlig risk. Vinst per aktie i kombination med kassaflöde är just nu inte stor nog att jag ska kunna känna mig säker på att få mina utdelningar på sikt.

Faran för utdelningssänkning är överhängande. Här ska också sägas så tydligt att det inte kan missförstås att jag förstås inte köper H&M endast på basis av deras direktavkastning idag, ej heller på direktavkastning efter en sänkning. Så då var det sagt. Det är helt enkelt kupongen i kombination med att jag tycker att det ändå någonstans finns förutsättningar att långsiktigt rätta till det här som gör att jag stannar i H&M. Återigen, mitt perspektiv är den långsiktiga utdelningsägaren. Det skulle svida om utdelningen sänks men så länge jag tror att de kan styra upp det hela behåller jag.

Jag gick mot strömmen och ökade faktiskt lite både på januarisiffrorna och vid kapitalmarknadsdagen. Varför? Jag har ju skrivit kritiskt om aktien tidigare. Orsaken är helt enkelt att jag tycker att H&M:s problem är så genomlysta, för att inte säga överbelysta, att de flesta institutionella investerare redan har lämnat den fallande kniven. Förtroendet är på ett absolut minimum. Jag tänker inte upprepa varför här eftersom många har skrivit mer och bättre om det. Däremot tyckte jag att januarisiffrorna indikerade ett försiktigt trendbrott. H&M klarade i flera, om än långt ifrån alla, avseenden ändå att leva upp till marknadens förväntningar. Låt vara att dessa är extremt lågt ställda och att det i sig förstås inte är någon större framgång.

Kapitalmarknadsdagen var intressant av samma skäl. De positiva överraskningarna eller förklaringarna som kunde givit kursen uppåtskjuts uteblev. Förtroendet för ledningens förklaringar och framtidsprognoser är naturligt nog lågt. När de inte konkretiserades reagerar många med fog defensivt. Vad som föranledde att jag ökade, mer om det nedan, är att vi ändå fick ett kvitto på att e-handeln och flera av de nya koncepten är lönsamma och växer. Är glaset halvfullt är det förstås i sin tur inte särskilt smickrande alls för kärnverksamheten och varumärket H&M. Det är uppenbart ett problem. Men det finns saker som H&M gör rätt som på lång sikt kan skapa tillväxt igen.

Är modet för kasst? Jo men det har jag varit inne på tidigare som vad jag tror är ett egentligt problem. Är varumärket skadeskjutet? Ja, i någon mening. Men H&M tjänar fortfarande pengar. Resonemanget om att det tar tid att justera modet från fabrik till butik ska man ha respekt för. Men produktionskostnaden är fortfarande lägre än för flera e-handelskonkurrenter. Och i ärlighetens namn är det bara en best guess för oss aktienördar att bedöma vad H&M ska göra för att få mer attraktiva produkter igen. Det blir en fråga om man litar på deras förmåga eller inte. H&M har tillräckliga finansiella muskler för att rekrytera skickliga designers så förutsättningarna bör finnas. Innebär det att de kommer lyckas? Ingen aning.

Sedan det där med e-handeln. Här visade kapitalmarknadsdagen tydligt att e-handeln som helhet tär på de traditionella butikernas lönsamhet. Men är det verkligen bara e-handeln som gör att de traditionella butikerna är olönsamma? Kan det inte också vara någon sorts kombination med att produkterna inte är lika attraktiva på grund av brister i design samtidigt som ständiga reor har skadat kundernas förväntan på prissättningen på ett långsiktigt ohållbart sätt? Kanske kan offensiv prissättning för att komma tillrätta med kundernas förväntningar igen även om det kostar på kort sikt vara en väg? Det överlåter jag åt dem som kan att räkna på. Jag menar bara att det näppeligen är så enkelt som att e-handeln ensam gör butikerna olönsamma. Mindre lönsamma, ja, men inte olönsamma överlag.

Detta bevisas ju av att flera av H&M:s nischvarumärken har en tydlig tillväxttrend. Problemet verkar vara att H&M:s kärnverksamhet tynger. Här menar jag att H&M bör kunna använda sina synergieffekter på ett listigt sätt. Må vara att många H&M-butiker är stora och har dyra hyror i centrala lägen. Men torde det inte finnas utrymme att t.ex. omförhandla kontrakt där man behåller delar av ytan i olönsamma butiker och vågar prova sina mer lönsamma koncept där istället? Skulle det kosta pengar att ställa om? Helt uppenbart. Är det värt att försöka? Jo kanske.

Sedan e-handeln. En intressant diskussion är om den verkligen kan vara så lönsam som H&M anger. Det tror inte jag heller. Jag tror nämligen att H&M döljer faktiska kostnader och synergieffekter i kostnadsposter på kärnverksamhetens sida vilket i sin tur gör att e-handeln framstår som väl lönsam. Det som är intressant är dock att e-handeln är lönsam och växer. Den utgör idag en för liten del för att på allvar kompensera butikernas kräftgång men återigen kan den långsiktigt tålmodige investeraren i ett optimistiskt scenario möjligen se en lyckad omställning. Kommer fri frakt inte tynga? Jo men självklart. Men ärligt talat så är det ju en konkurrensfördel att H&M har råd att ge fri frakt och ändå, om man ska tro vad som presenterades igår, på e-handelssidan vara mer lönsam än de flesta större konkurrenter. Det är faktiskt ett av skälen till att jag har hopp om H&M:s framtid. Modet oroar mer.

Så kommer vi till vad flera tyckare varit inne på: H&M kan på sikt styra upp resultatet med hjälp av kostnadskontroll. Många har påpekat att det tar tid och kostar att stänga butiker. Det tror jag också. Vi kommer säkert inte se några väsentliga resultat de kommande 2-3 åren. Poängen är att min strategi har tid att vänta där andra vill prestera från kvartal till kvartal eller mot årets jämförelseindex. Rider H&M ut stormen och över tid klarar att prestera en jämn intjäningsförmåga igen är det på sikt inte orealistiskt att aktien kan röra sig uppåt 200 kronor igen. Självklart finns en överhängande risk att det motsatta inträffar varför vi kan snudda vid 100 kronor om H&M inte ens skulle klara att uppvisa lika dåliga resultat som de senaste kvartalen framgent. Men att köpa aktier innebär alltid en risk och innebär alltid ett val.

Och till sist en observation som jag tycker är talande för synen på H&M-aktien. Flera reagerade igår med att mena att man borde stycka upp H&M i ett e-handelsbolag som växer och lämpa över surdegen i ett annat bolag. Jag tycker det är talande för hur olika syn på investeringsstrategier påverkar hur vi förhåller oss till aktier. Familjen Persson är liksom mig långsiktiga och man får förmoda att de, även om de förstås vill uppnå sina mål och tjäna pengar, struntar i om H&M presenterar bästa möjliga kvartalsrapport så länge de växer långsiktigt. Att bokföringstekniskt dela upp aktier för att de ska framstå som mer snabbväxande intresserar inte mig och där tycker jag att Perssonfamiljens långsiktiga syn är sund. Att den för med sig andra kända utmaningar är en annan sak.

Kontentan blir någonstans att det absolut finns en betydande risk att utvecklingen fortsätter nedåt, att H&M tappat greppet om modet och inte klarar paradigmskiftet. Jag väljer dock att se det som att det finns utrymme att styra upp det här. Frågan blir någonstans om H&M klarar att styra över till sin vinstdrivande verksamhet och kapa kostnaderna. Man kan tycka att det borde finnas stordriftsfördelar här utifrån resonemang om lönsam e-handel och lönsamma nischvarumärken. Och då kommer vi tillbaka till det där med YOC:en. Jag tar upp det sist av allt för att tydliggöra bortom alla möjliga missförstånd och förväntningar att den i sig inte är skälet till mitt köpbeslut. Men H&M handlas just nu till en YOC på 7,25 procent på dagens utdelning. Det är högt. Vad jag tycker är mer intressant är att mitt mål är tre procent lägre än så. Det innebär att H&M kan sänka utdelningen med åtminstone fyra kronor per aktie och jag klarar ändå mitt mål. De skulle rent av kunna hålla inne hela höstutdelningen och jag får ändå en försvarbar om än inte god utdelning. Där någonstans menar jag att såvida man inte tror att H&M kommer gå i konkurs bör det finnas utrymme för långsiktigt och tålmodigt ägande. Att det helt uppenbart finns många aktier som i alla avseenden presterar bättre just nu är en annan historia.

söndag 11 februari 2018

Utdelningstillväxt och Serneke ökar portföljutdelningen till över 5 procent

Jag brukar oftast följa upp portföljen vid månadsskifte men nyfikenheten över hur det påverkar portföljens genomsnittliga utdelning att mitt största innehav Serneke börjar dela ut blev för stor.

Vid min senaste portföljöversyn var portföljens genomsnittliga utdelning 4,50 procent.

Under de senaste veckorna har många portföljinnehav fastslagit årets utdelning vilket i många fall har inneburit en utdelningstillväxt. Redan innan jag räknar in Sernekes utdelning har portföljens genomsnittliga utdelning därför uppgått till till 4,70 procent.

Sernekes utdelning har förvisso yield on cost på 3,75 procent vilket är något lägre än genomsnittet.

När också Serneke räknas in blir portföljens genomsnittliga utdelning 5,10 procent.

Jag har ett långsiktigt mål att portföljen ska avkasta 5 procent årligen varav minst 4 procent i utdelningar. Att jag just nu uppnår det målet enbart genom utdelningar är jag helnöjd med!

Jag använder begreppet yield on cost eftersom det är ett enkelt riktmärke för att se hur många procents utdelning jag får på min investering under 2018. Jag har inte räknat med extrautdelningar från Cloetta och Handelsbanken i statistiken. Har inte heller uppdaterat utdelningshöjningar för de mindre utländska innehaven så den genomsnittliga utdelningen är förhoppningsvis något i underkant.

Portföljen den 9 februari 2018

Glädjande är att Investor för första gången utgör mer än en procent av portföljen. Jag vill ha en betydande portföljande som diversifierande och defensiv bas även om utdelningen är rätt låg. Den senaste tiden har aktien dock kunnat handlas till en YOC över 3,4 procent vilket jag tycker är helt acceptabelt med tanke på att den starka kassan och höga vinsten per aktie gör att man med hög sannolikhet kan räkna in en kronas utdelningshöjning också de kommande åren.

Telia har nu äntligen åkt ur portföljen. Sålde strax under 40 kronor per aktie och det var god timing. Vet att det finns de som spekulerar i att aktien kan stiga igen av olika anledningar men jag tycker att tillväxtmöjligheterna och vinst per aktie är för låg varför jag i ärlighetens namn hellre köper Kinnevik eller preffar.

Noterbart att Handelsbanken äntligen har en beskedlig portföljandel på fyra procent. Mer än fem procent vill jag inte ha just nu men kanske ökar lite ytterligare om fortsätter handlas på nuvarande nivåer. Också Kopparbergs har jag äntligen lyckats ta en ordentlig position i.

Om man ser uteslutande utifrån portföljandel och diversifiering bör jag ha utrymme att, under rimligt pris, öka i Axfood (till 7,5 procent), Castellum, Handelsbanken, Hemfosa, Multiconsult (till 5 procent), Akelius Pref, Boston Pizza, Gjensidige och Investor (till 2,5 procent).

Realty Income är nu mitt näst största innehav. Det är lite oroande eftersom jag ser det som ett medelriskinnehav. Samtidigt handlas aktien till såväl låg kurs som dollar. Anledningen antagligen oro över att räntorna stiger. 5 procent YOC tycker jag är en god riskpremie för en fin månadsutdelare och därför har jag passat på att öka väl mycket. Inte uteslutet att jag köper ytterligare några aktier, har 100 totalt just nu. Andel andra månadsutdelare minskar samtidigt. Har funderat på att öka i Boston Pizza för första gången på över 18 månader. Anledningen till att det inte har blivit av är främst att jag har velat passa på att investera mer i stabilare innehav som handlats till god kurs under börsnedgången.

H&M minskar av fel anledning men för första gången på mycket länge är portföljandelen åtminstone inte längre orimligt stor. Därför bekymrar det mig inte så fruktansvärt mycket. Jag kommer att få utdelning från H&M också de kommande åren. Och min utdelningsstrategi är stabil nog att kunna klara av att också ett av mina största innehav utvecklas uselt. Det ser jag trots allt som en styrka.

Serneke ökade jag lite i för att nå jämt antal aktier efter beskedet om utdelning. Jag kommer ha viss försiktighet och överväger eventuellt sälja min korta position som utgör ungefär en sjundedel av mitt innehav. Avvaktar och ser hur det utvecklas.

Minesto är nu istället min största IPO med 2 procent av portföljen. Det är lägre än på ett tag men beror också på att vi är mitt uppi företrädesemissionen. När den har genomförts kommer portföljandelen åter vara åtminstone 2,5 procent eftersom jag avser teckna fullt.

Att portföljens värde och sharpekvot har sett bättre dagar är en annan historia. Så länge innehaven som helhet fortsätter öka sina vinster bekymrar det mig i ärlighetens namn inte så mycket.

lördag 10 februari 2018

Underbara utdelningstillväxt! 13,37 procent ytterligare utdelningar!

Det här är den näst bästa tiden på året för utdelningsinvesteraren eftersom utdelningsbeskeden kommer i rask takt för de flesta innehaven. Den enda årstiden som är bättre är våren när de betalas ut!

Portföljens utdelningstillväxt har gett mig 3 525 kronor i ytterligare utdelning utan att jag har behövt lyfta ett finger! Därtill kommer ytterligare 228 kronor i extrautdelning från Handelsbanken vilket gör att jag totalt får cirka 3 750 kronor i ytterligare utdelningar hittills i år. Några större innehav har ännu inte rapporterat årets utdelning. Där ser jag särskilt fram emot Kopparbergs och Multiconsult.

Portföljen har ökat till 29 890 kronor! Jag är bara en valutauppgång från att passera 30 000 kronor!

Det motsvarar 13,37 procent utdelningstillväxt! 14,35 procent med extrautdelningen inräknad!

Det innebär också att 2018 års utdelningar redan utgör 220 procent av 2017 års utdelningar!

Får återkomma med hur många procents utdelningstillväxt portföljen får totalt.

Den gångna börsveckan har jag precis som de flesta fyllt på mina innehav. Har främst prioriterat att öka i tråkaktier som Axfood, Castellum, Handelsbanken och Investor. Har inte funderat särskilt mycket över börsnedgången och börjar bli rätt luttrad. Alltså det är ju inte precis som att alla aktier blir billiga bara för att börsen går ned 5 procent. Många aktier har jag tyckt var dyra hela det senaste året och det är de fortfarande. J&J är ett sådant exempel. Andra aktier var redan före börsraset billiga. Multiconsult och Serneke ökade jag i av det senare skälet. Jag har för ovanlighets skull 2 procents belåning på portföljen. Anledningen är dels att jag inväntar en utbetalning i närtid och dels att jag tycker att jag kan passa på att investera motsvarande vårutdelningarna redan nu. Det jämnar ut sig i sommar när det kommer veckor då jag inte kommer följa börsen alls. Kostnaden blir kanske några kronor men samtidigt får jag del av vårutdelningen på de aktier jag fyllde på under nedgången.

Nog pratat - här kommer utdelningsstatistiken!

Ny utdelning:

Serneke ger för första gången utdelning om 4 kronor per aktie. Det motsvarar en utdelningsandel under 30 procent vilket jag tycker är bra då det samtidigt inte tummar på långsiktig tillväxt och finansiell stabilitet. För mig innebar det nära 3 000 kronor i utdelningar som jag inte hade räknat med!

Är lite rådvill hur man ska räkna utdelningar i ett nytt innehav?

Har någon bloggkollega varit med om detta tidigare och hur har ni gjort?

Höjd utdelning:

Ahlsell: höjde med 471 procent!!! Det var något högre än jag hade förväntat men att de skulle dela ut minst 40 procent av vinst per aktie ingen skräll. Snarast var man lite försiktiga i fjol efter återintroduktionen på börsen. Hur som helst blev jag glad och kommer behålla. YOC 3,12 procent.

Axfood: höjde med hela 16,6 procent! Jag hade räknat med 25 öre och fick en hel krona! Eftersom Axfood brukar vara ett av portföljens topp tre innehav på grund av att det är ett så defensivt och tråkigt innehav kommer det här att göra underverk för min utdelning. Ny YOC cirka 5 procent!

Castellum: höjde med 6 procent. Det var något högre än jag hade förväntat mig men hade ändå räknat med en viss höjning. Fint och stabilt basinnehav i min portfölj. Ny YOC är 4,37 procent.

eWork: höjde med 50 öre eller 12,5 procent! YOC 4,75 procent.


Gjensidige: här hade jag till och med tagit höjd för en liten sänkning. Fick istället en liten höjning med 4,4 procent. YOC nu över 5 procent.

Handelsbanken: höjde med 10 procent. Jag hade räknat med 25 öre eller 5 procent. Därtill fick vi aktieägare också en extrautdelning om 2 kronor per aktie. Mycket nöjd. Hade det på känn och surrades ju en hel del om detta i höstas när jag passade på att köpa på mig en ordentlig post. Ny YOC, exklusive extrautdelning, är nu 4,7 procent.

ICA: är en liten buffertaktie som jag ser det som att den åtminstone inte skadar att köpa i brist på alternativ men ej heller skadar att sälja om jag behöver kassa. Överväger faktiskt sälja av nu när jag har köpt en hel del senaste veckan. Höjde utdelningen med 4,75 procent. YOC är nu 3,7 procent.

Intrum: höjde med det för Göteborgsnostalgiker magiska talet 5,56 procent. YOC 3,65 procent.

Investor: höjde med 9 procent. Detta var precis som förväntat. Räknar med 8,3 procent nästa år. Jag gillade faktiskt att utdelningen delas upp. Köper Investor regelbundet och ger mig bättre utdelningsflöde långsiktigt. Ny YOC 3,4 procent.

Kinnevik: höjde med 3 procent. Här hade jag hoppats på mycket mer, inte minst eftersom företaget har en fin kassa. Får väl hoppas att de har planer på att investera kassan i framtida tillväxt istället.

Kone: höjer med 10 cent vilket motsvarar nästan 6,5 procent. YOC knappt 4 procent.

Lagercrantz: höjde med 14,3 procent. En av få tillväxtinnehav som levererar. YOC 2,56 procent.

Realty Income: brukar sprida ut både utdelningar och utdelningshöjningar över helåret. Inför januari höjde de med nästan 3 procent vilket var finfint då det är ett stort innehav. 60 cent extra varje månad.

Resurs Holding: höjde utdelningen med hela 20 procent! Det innebär en ny YOC över 6,5 procent.
Vill särskilt tacka bloggrannen Aktiepappa som gjorde att jag fick upp ögonen för den här aktien!

Bibehållen utdelning:

Det kanske mest slående är att de aktier som jag har köpt som tillväxtcase med lägre YOC än vanligt faktiskt inte har levererat utdelningshöjningar i proportion till tillväxten i år. Nu kanske det betalar sig på längre sikt men jag vill än en gång understryka att det inte är så enkelt som att man köper tillväxtaktier med lägre YOC så kommer man få en bättre utdelningstillväxt. Tillväxten är tyvärr redan inprisad och faller den inte in, och utdelningstillväxt uteblir, är de här aktierna åtminstone på kort sikt inte självklart en bättre affär. Faktum är att Axfood, Castellum och Handelsbanken har överträffat mina mer spännande tillväxtaktier (här räknar jag Cloetta, Elanders Inwido). Kopparbergs blir lackmustestet. Jag hoppas på en höjning med 60 öre till 6,50 kronor per aktie eller 10 procent men är faktiskt inte säker på att de höjer så mycket trots fin historik.

Astra Zeneca: var en liten chansning när de rasade i somras. Jag har inte haft så mycket läkemedel i portföljen och passade på att ta in en handfull aktier med god YOC (4,8 procent).

Cloetta: bibehöll utdelningen. Här hade jag ärligt talat förväntat mig en krona per aktie men med tanke på kortsiktiga utgifter för fabriken som brann ner är jag inte jätteförvånad. Litet innehav.

Duni: här hade jag inte förväntat mig någon höjning i år heller givet vinstutvecklingen. Ser Duni som en buffertaktie som jag har köpt till billig YOC (nu 4,3 procent) men inte skulle dra mig för att sälja.

Elanders: jag vet att företaget har vissa utmaningar men de växer samtidigt. Blev besviken och hade nog förväntat mig en utdelningshöjning i trakterna 5-10 procent. YOC 3 procent.

Inwido: är också inne i en omställningsfas men i grunden ett tillväxtföretag. Jag blev lite besviken och hade nog förväntat mig en höjning till 4 kronor per aktie. Min YOC är 3,9 procent.

MQ: här hade jag inte förväntat mig någon utdelningshöjning. Jag hade faktiskt tagit höjt för en sänkning med uppemot 25 procent och eftersom jag har en YOC över 6 procent i MQ var jag helnöjd med att de bibehöll. 

Nordic Waterproofing: detta är en chansaktie som jag köpte till en fin YOC på nära 5 procent. Därför bekommer det mig inte så mycket att de inte höjde i år. Långsiktig stabilitet viktigare. 

H&M: jag kommer välja att återinvestera utdelningen i nya aktier. För den som istället väljer utdelning kontant innebär utspädningen i nya aktier i praktiken en sänkning med cirka 7,5 procent. Värt att notera är att den goda diversifieringen gör att jag har råd med att H&M underpresterar. Många undrar varför jag inte säljer men jag ser det som att H&M med stor sannolikhet kommer klara att leverera en utdelning motsvarande åtminstone 3 procent av min investering varje år. Det är långt sämre än jag hoppats på men också utdelningsinvesterare får räkna med plumpar i protokollet.

Skanska: här blev jag lite förvånad då jag trodde att de skulle nalla på kassan med en blygsam höjning på 2-3 procent. Samtidigt blev jag givet företagets utmaningar avseende omställning just nu faktiskt glad att de prioriterade långsiktig stabilitet före utdelning. Förutsättningarna finns för framtida höjningar och min YOC (4,5 procent) är såpass bra att även bibehållen utdelning är gott nog.

Sänkt utdelning:

Swedbank: sänkte utdelningen marginellt till 13 kronor per aktie vilket motsvarar 1,5 procent. Jag hade samtidigt räknat med en sänkning till runt 10 kronor per aktie och är därför rätt nöjd med resultatet. Swedbank är ett litet innehav som jag bara passat på att köpa till rätt god YOC (6,4 procent) långsiktigt men inte avser ha särskilt stor portföljandel i.

Bonus till er läsare: har äntligen börjat bokföra min utdelningshistorik!

onsdag 7 februari 2018

Stark rapport från Serneke som börjar ge utdelning!

Jag har sedan tidigare skrivit att Serneke kunde förväntas göra ett starkt sista kvartal 2017 tack vare att orderingången var starkare än föregående år. Den ökade med 15 procent till sist. Också orderstocken ökade över helåret men där tycker jag inte att förändringarna är lika dramatiska utan snarast att betrakta som stabila. Inte minst är det ett positivt besked att orderingången fortsätter att öka på byggsidan med tanke på att den viker i branschen i stort. Jag tror samtidigt att den kommer bli något lägre i rapporten för 2018 års första kvartal där det ännu inte finns så många offentliggjorda order. Min slutsats blir alltså att Serneke hittills verkar stå sig bra i vikande byggkonjunktur men att man nog bör ha viss försiktighet framöver och följa upp kvartal för kvartal.

Antalet medarbetare ökar och passerar för första gången 1 000 anställda. Detta är särskilt glädjande eftersom byggbranschen i stort har haft neddragningar. Man får väl förutsätta att Serneke inte hade nyanställt om det inte vore lönsamt och fanns behov utifrån ökad orderingång.

Smolket i bägaren är att kassaflödet minskar. Serneke hävdar i rapporten att detta berör på ökad kapitalbindning jämfört med föregående år. Kassaflödet från lån verkar dock vara en mindre andel än ifjol varför det istället är kassaflöde från förvärv av förvaltningsfastigheter som utgör den största delen. Över helåret ökade dock kassaflödet marginellt varför jag inte tycker det ger större skäl till oro så länge de underliggande fastighetsinvesteringarna är förnuftiga. Likvida medel och soliditet minskar också marginellt, förutsätter att det också kan hänföras till ovan nämnda investeringar.

Rörelsemarginalerna förbättras sakta men säkert. Just de små marginalerna är något analytiker kritiserade när Serneke börsnoterades. Det senaste året har inneburit tydliga steg i rätt riktning. Risken är dock fortsatt hög. Affärsområde bygg har ökat rörelsemarginalen med en procent till 3,7 procent under 2017. Affärsområde anläggning har under året vänts från förlust till en blygsam vinst. Affärsområde projektutveckling hade däremot sämre resultat än ifjol. Detta är dock ett lite mer nyckfullt segment där intäkter varierar stort med enskilda projekt, ändå värt att hålla ett öga på framöver. Affärsområde fastighet visar väsentligt bättre resultat och det verkar som att Serneke nu har kommit igång som en betydande fastighetsaktör.

Nettoresultatet minskar över helåret. Detta var dock känt från tidigare rapporter och enligt min uppfattning redan inprisat i aktien. Jag tror att det delvis beror på stora enskilda projekt inföll 2016. Den underliggande organiska tillväxten tuffar på i stadig takt som nedan data visar även om det blir pucklar i de olika sektorerna enskilda kvartal.


Tabellen ovan illustrerar vad jag gillar med Serneke. Det är ett slags tillväxtcase även om det från kvartal till kvartal blir en del pucklar längs vägen beroende på hur orderingång och projekt faller ut. När vi nu för första gången sedan börsnoteringen har data över två år att jämföra med finns en långsiktig tillväxttrend i alla fyra affärsområden.

Sist men inte minst: Serneke ger utdelning!!! 

4 kronor per aktie. Ola Serneke har i svar på frågor tidigare sagt att ambitionen är att ge utdelning framöver men jag hade ärligt talat inte räknat med det redan i år och hade i så fall högst trott att den skulle motsvara 1-2 procent yield on cost. Nu motsvarar den för mitt innehav istället 3,75 procent YOC. Det gör att jag från och med nu kan bibehålla Serneke som en stabil utdelare i portföljen. Utdelningsandelen är dessutom ganska rimlig och motsvarar under 30 procent av vinst per aktie varför det fortfarande finns gott om utrymme att både investera och bibehålla kassa för sämre tider.

För egen del innebar det att jag fick nästan 3 000 kronor på ett bräde som jag inte hade räknat med!
Kommer räkna på mina utdelningar på nytt för det står redan klart att jag har passerat 28 000 kronor i utdelningar i år. Dessutom ska det bli spännande att se vad portföljens totala YOC blir efter de senaste utdelningsbeskeden, inklusive Axfood och SHB. Den var 4,5 procent vid årsskiftet och när Serneke som utgör drygt tio procent av portföljen plötsligt börjar dela ut bör genomsnittsutdelningen ha passerat 4,75 procent på portföljen som helhet.

Visst finns det en risk med Serneke framöver om konjunkturen viker men jag har svårt att tolka utdelningsbeskedet på annat sätt än att Serneke vill sända en tydlig signal till aktieägarna och marknaden om att man ser på framtiden med tillförsikt. Det betyder i praktiken att man anser sig kunna räkna hem Karlastadenprojektet de kommande åren vilket det senaste årets tillstånd ju ger en del ökat fog för. Glad att jag vågade satsa på vad som Stockholmsanalytikerna kallar Vilda Västern. Säger bara dom är ledsna för att dom inte är från Göteborg!

OBS! Jag äger aktier i Serneke och du ska därför inte läsa inlägget som finansiell rådgivning. Läs rapporten, analyser och bilda dig en egen uppfattning. Rapporten finns här.

lördag 3 februari 2018

Ny milstolpe: 25 000 kronor i utdelningar

I veckan passerades en ny milstolpe: portföljen kommer dela ut minst 25 000 kronor i utdelningar under 2018. Dessutom fick jag årets första tusenlapp i utdelningar från MQ.

Till följd av utmaningarna med ökad konkurrens, butiksdöd och e-handel är jag lite försiktig. Utmaningen blir de kommande åren att söka få lönsamhet i JOY. Klarar MQ det tror jag att det i sig vore tillräckligt för att hålla aktien flytande och ge ytterligare utdelningar de kommande åren. Det här är en aktie som jag har köpt på grund av att jag, risken till trots, tycker att den är undervärderad. Jag återinvesterade faktiskt halva utdelningen i ytterligare 25 aktier och överväger att återinvestera hela utdelningen. Anledningen är att aktien handlas till en yield on cost runt 7,5 procent samtidigt som P/E-talet är under 10 just nu. Nog för att det finns en risk men räknar man med en utdelningssänkning till 1 krona nästa år skulle jag fortfarande få 4,25 procent i direktavkastning. Det vore en sänkning med över 40 procent. Samtidigt har MQ de senaste tio åren haft en vinst per aktie som överstiger 1,75 kronor. Därför tycker jag att marknaden överskattar risken. MQ må ha utmaningar i sin verksamhet och lönsamhet är ett orosmoln men jag tror ändå att företaget kommer klara sig hyggligt i det korta perspektivet om de bara får ordning på JOY, vilket ju också är en delanledning till den sjunkande lönsamheten. MQ är såpass litet att de enklare kan genomföra förändringar på kostnadssidan än t.ex. H&M. Dessutom är de långt framme i sin omnikanal och e-handelsplattform. Jag tycker därför att det är lockande att fortsätta ta en position i MQ på ett par års sikt. Min tanke är att behålla aktien på 3-5 års sikt och därefter leta efter något stabilare.

Efter att ha funderat i veckan på H&M:s besked om bibehållen utdelning kan jag ändå inte säga att jag är missnöjd. Jag hade i mitt kalkylark redan räknat in en sänkning till 8,3 kronor. På sätt och vis hade jag kanske föredragit det före den lösningen som det nu blev. Samtidigt kan man väl försiktigt uttrycka det som så att rapporten inte var så illa som jag hade befarat, tvärtom var resultatet något bättre än de förvisso rätt pessimistiska förväntningarna. Som jag tidigare skrivit blir kapitalmarknadsdagen senare i februari det stora testet. Om utdelningen tycker jag ändå inte att det är så dumt. Visst, det är en slags emission och i utgångsläget hade jag just nu nog hellre tagit pengarna och investerat i andra aktier. Men samtidigt får jag trots allt 9,75 kronor istället för 8,3 kronor. Aktien späds förvisso ut men jag gillar att möjligheten att återinvestera aktier gynnar oss som är långsiktiga i H&M. Och jag har ju ingen avsikt att sälja, i så fall hade jag ju gjort det för länge sedan. Därför tror och hoppas jag att vi trogna aktieägare kommer erbjudas en viss premie för att återinvestera i nya aktier.

Om jag inte räknar helt tokigt torde utspädningen av nya aktier grovt räknat på dagskurs bli cirka 7 procent. För den som tar pengarna och behåller aktierna skulle det motsvara en utdelningssänkning till 9 kronor. Det jag funderar på är hur H&M tänker sig att lösa sin utdelningsaristokratstatus nästa år? För de kan ju omöjligt dela ut 9,75 kronor på de nya antalet aktier. Det skulle motsvara en utdelning om 10,50 kronor vid dagens antal aktier och det har H&M knappast råd med.

Oavsett hur man räknar om H&M har jag alltså passerat 25 000 kronor i utdelningar i år med råge. Dessutom är jag redan första helgen i februari bara en femhundralapp från att ha ökat mina utdelningar 2018 med lika mycket som 2017 års totala utdelning.

Jag skrev senast om att jag ogillar debatten om utdelningstillväxt. Det är nämligen inte så enkelt att man kan ta förgivet att tillväxtaktier kommer ge en god tillväxt på sikt. Ofta ger de bättre tillväxt än etablerade företag men detta är samtidigt inprisat i aktien och förr eller senare tar också dessa bolag steget till mogna företag med lägre tillväxt. Ytterligare ett sådant exempel är Inwido som i veckan presenterade bibehållen utdelning. Återigen får jag alltså mer utdelningstillväxt från Axfood, Castellum och Handelsbanken hur tråkiga dessa aktier än må vara. Nu har jag ändå en YOC över 4,25 procent i Inwido och även om företaget ser utmaningar när konjunkturen vänder och är i en omställningsfas där man har flyttat jobb så tror jag på dess framtid.

Portföljen är kursmässigt under prövning sedan flera tunga aktier som Clas Ohlson, H&M, Multiconsult, Serneke och Skanska har en svag kursutveckling. Jag tar det med ro för med undantag möjligen av Clas Ohlson är det inga aktier jag planerar att sälja på ett bra tag. I Sernekes fall ser jag med stor spänning fram till rapporten på onsdag. Orderingången under det sista kvartalet har varit högre än föregående år varför förväntan bör vara ett bättre resultat.

I övrigt i veckan har jag passat på att öka i Castellum, Gjensidige, HiQ, Multiconsult och Skanska. Jag har också äntligen sålt mitt sista innehav i Telia.