Tankar efter rapportveckan - en comeback i portföljen

Det har varit många intressanta rapporter i veckan som gick och då jag ägnade lite mer tid än vanligt åt att gå igenom dem samlar jag också några anteckningar. En aktie har gjort comeback i portföljen och en annan har jag ökat i medan jag avvaktar utvecklingen i en rad andra aktier.

Ett företag har gjort comeback i portföljen. Just nu läser jag in mig på Graham som ett litet projekt under ledig tid. Utöver att fastighetssektorn värderas väl under eget kapital just nu har jag hittat ett annat företag som verkar uppfylla i stort sett samtliga Grahams kriterier. Intrum.

Förvisso är skuldsättningen i företaget lite högre än jag skulle vilja vilket väl är smolket i bägaren. På den negativa sidan har de också nyligen sparkat sin VD men där kan det ju vända till det bättre om de lyckas rekrytera någon som är ännu bättre. Företaget kommer naturligtvis drabbas negativt av pågående kris och en eventuell recession men erfarenheten av de tre senaste större kriserna är att det brukar bli ett tapp i rörelsevinsten om högst 14 procent. Det är mycket men inte dramatiskt i ett längre perspektiv. Företaget har nyligen också gjort en engångsnedskrivning på cirka 2-3 procent vilket var en orsak till den enligt min bedömning överdrivna marknadsreaktionen. Den syns också i det svaga resultatet i den senaste kvartalsrapporten. Företaget har fokuserat mer i södra Europa vilket också kan ses som en ökad risk. Jag ser det samtidigt som att det är marknader som har genomgått kriser nyligen varför man bör kunna utgå från att Intrum har gjort rimliga bedömningar i sina affärsbeslut.

Företaget är alltså inte utan risk. Men med den brasklappen tydlig är värderingen likväl mycket aptitlig. Företaget handlas till nästan 40 procent rabatt mot eget kapital. Det är svårt att komma mer nära Grahams 50 procent i modern tid varför jag tycker att det är en högst motiverad riskpremie. Likaså har jag köpt aktien till en direktavkastning som överstiger 10 procent. Det är brutalt bra och kompenserar till och med för toppar i inflation. Företaget har med kombinationen mycket stabilt eget kapital och en rimlig utdelningsandel (57,5 procent) helt klart möjlighet att både fortsätta leverera utdelning och motivera kurs även i ett svagt scenario. I skrivande stund handlas aktien till ett P/E-tal om 5. Det ska sägas att aktier i finanssektorn som man väl ändå får räkna Intrum till i regel har lägre P/E-tal men en mer normal värdering vore likväl närmare 10 vilket återigen understryker att aktien har en uppsida även vid svag utveckling.

Företaget har levererat en tillväxt om cirka 10 procent historiskt och har en god marginal runt 15 procent. Jag utgår från att den sjunker i det korta perspektivet men den är fortfarande tillräcklig för att jag ska känna mig trygg. Jag har tagit en position som är mellan 1-2 procent av portföljen vilket jag tycker är en rimlig risk. Samtidigt gör den höga direktavkastningen att det kan bli en dubbel effekt på utdelningarna.

Kvartalsrapporten som släpptes i torsdags visade förvisso på en stor engångsnedskrivning men var samtidigt bättre än förväntat. Omsättning och EBIT ökar medan kassaflöde alltjämt är stabilt men lägre.

Det ska därför tydligt understrykas att jag inte tror att Intrum är ett företag som kommer växa snabbare än index över tid. Däremot tycker jag att aktien är intressant som värde- och utdelningscase helt enkelt eftersom företaget värderas långt under sitt eget kapital. Min bedömning är att marknaden har överreagerat och att det kommer att jämna ut sig över tid.

Mitt stora turn-around-case allt sedan pandemin bröt ut har varit Scandic. Hotellkedjan drabbades av uppenbara skäl hårt av pandemin och jag behövde teckna fullt i en nyemission. Sedan dess har aktien dock fortsatt hålla sig på låga nivåer trots att beläggningsgraden har ökat och vinster har börjat ticka in. Kvartalsrapporten i torsdags bekräftade den bild jag tycker man har kunnat se redan i tidigare kvartal - en återgång till mer normala förhållanden men med mer slimmad kostym. Företaget levererar fullt trygg vinst per aktie med en god marginal och det är av lätt insedda skäl endast på den finska marknaden som efterfrågan släpar lite mer än normalt just nu. Företaget har gradvis förvärvat nya hotell och som jag var inne på under pandemin kan de alltså använda sin relativt starka marknadsposition och förmågan att snabbt ta in kapital genom emissionen till att ta fler marknadsandelar i det långa perspektivet. De kan även använda sin starka marknadsposition och sina energiavtal till att vinna över fler hotellgäster då de kan konkurrera med pris. Att de nu verkar ha belåningen under fullt rimlig kontroll var sista kvittot jag letade efter för att öka min position. Det här är en aktie som jag tror kommer återgå till utdelning redan 2023 för att kompensera de aktieägare som har räddat dem genom pandemin. Med en vinst per aktie på 3,53 kronor under de tre första kvartalen varav merparten under det tredje kvartalen har de helt klart utrymme att börja dela ut i hela kronor utan att tumma på förvärv eller att stabilisera sin finansiella ställning ytterligare.

Inwido levererade en bra och stabil rapport. Jag tycker också att deras VD svarade betryggande på frågor om framtidsutsikterna i en intervju i dagens industri. Förvisso pressas de i någon grad av vikande efterfrågan och de höga gaspriserna i det korta perspektivet men intrycket är att de har läget under kontroll och kan anpassa verksamheten till att ta sig igenom svårare tider utan att äventyra företagets verksamhet med fortsatta vinster. Utdelningen för 2023 är på intet sätt i fara och det finns utrymme att höja. Aktien handlas just nu till P/E 7,5, sex procents direktavkastning och väldigt nära sitt eget kapital. Jag är redan fullinvesterad men har tittat på att ta övervikt. Det vill jag dock inte göra över hundralappen per aktie då jag vill ha en något bättre margin of safety men gör en mental notering att fortsätta hålla lite extra koll.

Konstaterar kort att EVO släppte en rätt fin rapport men köper inte helt att aktien är så billig som det sägs. P/E-talet är väl över 25 vilket prisar in viss tillväxthöjning så caset bygger på fortsatt ökande vinster. Jag äger en mindre position sedan tidigare som jag behåller. 

SBB är förstås en stor snackis och även om siffrorna och budskap från VD ytligt ser bättre ut än jag hade förväntat mig gillar jag inte riktigt omstruktureringarna och utdelning av vissa delar av företaget. Tror Affärsvärlden är rätt ute i sin analys här och är därför lite försiktig. Är nöjd med den försiktiga position jag har just nu och prioriterar att öka i annat med lägre risk till rimliga priser. För mycket drama just nu.

Istället gladdes jag åt Wallenstams rapport. De bevisade än en gång att de har en stabil verksamhet och möjlighet att utnyttja lägen som kan uppstå i krisen. Nu har jag redan hunnit köpa på mig en full position men värt att hålla i minnet ifall det skulle bli återkomst till lägre kurser igen i framtiden.

Noterar också att både Cloetta och KONE som har förhållandevis ansträngda lägen just nu levererade förhållandevis stabila rapporter som jag tyckte gav de kvitton jag vill se på längre sikt även om de påverkas av beslut tagna som påverkar resultatet i det korta perspektivet.

Även om det är länge sedan jag sålde mitt innehav i Serneke kan det vara på sin plats att varna lite för den senaste rapporten. Det är tydligt att kärnverksamheten (bygg) har för svajiga marginaler för att ensam bära verksamheten i detta skede och därför är företaget i ett känsligt läge med betydande skulder knutna till Karlatornet och beroende av projektaffärer på fastighetsmarknaden. Jag får också intrycket av att Erik Selin plockade russinen ur kakan ur Karlaprojektet som inte är lika attraktivt som aktieägare som när jag gick in. Jag har bevakat aktien en tid som ett eventuellt turn-around-case men tycker inte att rapporten stärker ett sådant case och avvaktar. Trots låg värdering är också risken väl hög varför jag tycker det finns annat som ger en bättre risk-reward till fortsatt rätt rimliga värderingar och lägre risk än Serneke.

OBS! Det här är en hobbyblogg som motsvarar de samtal jag har offline genom Aktiespararnas verksamhet när jag är hemma i Sverige. Inlägg ska därför aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Du är själv alltid ansvarig för dina investeringsbeslut.

Helgreflektioner

Jag tycker att det är klokt att ägna sig åt aktieanalys, eller snarare företagsanalys, när börsen är stängd för att man inte ska dras med i bruset. I dessa tider än mer så för att skapa distans till sjunkande kurser. Personligen är jag trygg i min långsiktiga strategi och plan. Jag brukar inte ens titta från dag till annan vad portföljvärdet är då jag finner det kontraproduktivt. Det är viktigare att lägga tid och energi på att noga granska företagen och vilka förutsättningar de har i rådande läge. Därför har jag ägnat helgen åt att titta lite extra på en rad företag men även min portföljbelåning och plan för riskhantering för att säkerställa att jag kan utnyttja rätt hyfsade köplägen maximalt utan att samtidigt ta onödiga portföljrisker.

Eftersom min portfölj har en viss belåning behöver jag beakta att utrymmet sjunker med sjunkande börs. Det är en lärdom från coronakraschen 2020 då jag under börsens lägsta dag var väl nära den gränsen men samtidigt också kunde fynda aktier på helt osannolika nivåer. Idag har jag mycket större säkerhetsmarginaler och även en buffert att omgående betala av hela lånet om det skulle behövas. Därför oroar mig inte risken för en margin call särskilt mycket just nu. Däremot finns ju risk att räntor höjs ytterligare vilket gör belåningen ännu dyrare än idag. Mer om det nedan.

Inflationen innebär att vi alla blir fattigare varför utdelningar i praktiken blir lägre värda. Därför söker jag just nu högre utdelningar än normalt för att kompensera för inflation och högre räntor. Oavsett tycker jag att en utdelning runt fem procent väl nog kompenserar då det vida överstiger räntan på min hävstång. Dessutom är det ju så att pengar på banken påverkas än mer av inflationen i realvärdeminskning. Vill understryka att jag tycker att man ska sträva efter att ha en årslön på banken. Det har jag av ren princip då jag vill kunna få loss till en kontantinsats när jag köper hus i Sverige inför framtida återflytt samt för att ha en buffert för oförutsedda händelser (vilket inkluderar att omgående kunna betala av min belåning på ett bräde om så krävs). Jag läste Peter Lynch som semesterläsning i sommar och ett bra råd han ger är att man först ska ha en buffert och kontroll på belåningen på sin fastighet. Aktier är nästa steg. Jag har oavsett landat i att fortsätta öka aktivt och trappa ned takten på amortering något. Portföljen amorteras i praktiken ändå ned av utdelningarna om än rätt långsamt och så länge utdelningen nästa år överstiger lånräntan tycker jag att det är försvarbart.

Jag tar börsens nycker med ro då jag har en sedan tidigare tydlig plan för hur jag hanterar min portföljrisk, belåning och köp. Det jag gör är att jag lägger ett par timmar i veckan på att följa upp olika företag. Kursen fäster jag inte speciellt stor vikt. Jag vet inte om vi har sett botten eller om det blir värre innan det vänder eller hur lång tid det tar. Men jag fortsätter att köpa medan det finns fina möjligheter. Konkret arbetar jag mycket med stående order där jag lägger order på en viss utdelningsnivå eller värdering som jag anser vara rimlig nog för att öka portföljandel. Faller en order in lägger jag en ny en nivå under.

I fredags föll en sådan order in där jag nu har dubblerat mitt innehav i Wallenstam. Deras VD är känd för att vara en av de mest defensiva på den svenska marknaden med en utpräglat god historik av att hantera kriser. Värderingen är därför högre än i de flesta andra fastighetsaktier men som det sägs är det ofta bättre att köpa en bra aktie för ett hyfsat pris än en hyfsad aktie för ett bra pris. Utdelningen på 60 öre årligen motsvarande 1,65 procent i direktavkastning är inte mycket att skriva hem om. Men skärskådar man företaget finns uppenbart förmåga att höja utdelningen väsentligt till hela kronor. Därför tror jag att den investering jag gjorde i fredags i praktiken motsvarar minst fem procents direktavkastning på några års sikt. Jag tror samtidigt att Wallenstam kommer utnyttja läget till att återinvestera i verksamheten vilket lär stärka bolagsvärdet på sikt och därför känner jag mig rätt trygg i den här investeringen. Det innebär hur som helst att jag nu under överskådlig tid har minst en procent av portföljen i Wallenstam.

Just nu blir det en del ökningar i fastighetsaktier. Jag frågar mig naturligtvis om det är klokt då de ofrånkomligen drabbas av högre räntor, energipriser och inflation. De kommer inte kunna lägga allt oavkortat på sina hyresgäster helt enkelt eftersom alla inte kommer kunna ta hela den kostnaden. Därför finns risk för lägre marginaler och lägre uthyrningsgrad med kostnad för outhyrda fastigheter som följd. Den större risken tror jag dock är företagens belåning, i synnerhet i företag som Cibus och SBB som har förhållandevis defensiva fastigheter där det är förhållandevis låg risk att de inte kvarstår uthyrda. Många fastighetsaktier handlas just nu långt under sitt eget kapital. Då fastigheter räknas in i tillgångarna och värderingen kan sjunka är det kanske inte så konstigt men det känns likväl betryggande att köpa aktier som handlas så mycket under sitt eget kapital. I Investor är rabatten relativt eget kapital till exempel "bara" åtta procent vilket jag fortfarande tycker är bra. Fastigheter brukar traditionellt egentligen inte vara så inflationskänsliga då de är reala tillgångar som i regel behåller ett visst värde över tid. Risken i de mer svårbedömda fastighetsaktierna ligger snarare i om företagens balansräkning kan hantera de ökade kostnaderna och beviljas fortsatta lån eller obligationer till tillräckligt konkurrenskraftiga villkor. Det är inte säkert och en tydlig risk. Där lägger jag mitt största fokus i min riskbedömning av de olika företagen.

Sedan köper jag ibland ändå lite mer svårbedömda aktier men då med lägre portföljandel som ett sätt att hantera risken. När de närmar sig en direktavkastning runt 8-10 procent finns förvisso risk för innehållen utdelning och i något fall rent av konkurs men samtidigt är risk-reward godtagbar i att jag i regel kompenseras med minst en helårsutdelning inom 6-12 månader. Men understryker att det rör sig om enstaka mindre poster månadsvis och inga större positioner. Jag tycker nämligen att man ska prioritera att köpa bra företag till hyfsade priser i börsnedgångar då de sällan värderas till hyfsade priser i bra tider.

Det finns många aktier jag vill öka i just nu varför det också blir så att flera som är ganska bra värderade har hamnat vid sidlinjen än så länge. Däribland Billerud, Industrivärden, Investor och SKF. Men jag läser in mig lite mer på dem parallellt för att vara redo ifall börsen faller ännu mer. Kopparbergs är också mycket rätt värderad men där har jag redan stor övervikt då det idag är ett av portföljens tre största innehav. Jag vill ha ytterligare rabatt för att ta än mer övervikt men runt hundralappen skulle jag göra det.

Jag tittar också på att fortsätta att öka i Minesto då aktien alltjämt är ganska trevligt värderad. Förra veckans uppdatering bekräftar att planering fortskrider för att investera i infrastruktur vilket minskar risk direkt och det är sannolikt att vi kommer att få se den första parken under 2023. Egentligen är jag fullinvesterad men jag anser mig fortfarande ha utrymme att öka månadsvis så länge aktien handlas under 16 kronor. I övrigt är jag ganska nöjd med den portföljandel jag har i andra miljöteknikaktier. Det finns ett par-tre miljöteknikaktier som jag länge har övervägt att ta in i portföljen men i rådande ränteläge tycker jag inte att det är någon brådska utan det får bli när jag får slut på idéer att öka i konventionella företag.

Det har blivit comeback för ett tidigare innehav i portföljen också, vilket skriver jag i min månadssammanfattning vid månadsskiftet.

OBS! Inlägg ska aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Jag vet inte hur börsen utvecklas framöver. Det här är en hobbyblogg som jag skriver på min fritid för att utbyta erfarenheter med likasinnade motsvarande vad jag hade gjort på Aktiespararnas medlemsträffar hemma i Sverige. Du är själv ansvarig för dina investeringsbeslut och bör alltid läsa in dig ordentligt på företag du investerar i.

Utdelningar och aktieköp i september

September brukar höra till höstens trevligaste utdelningsmånad. Det beror på att både Axfood och Clas Ohlson som är betydande innehav bägge delar ut halva sin utdelning i september. Utöver dem delar ytterligare elva aktier ut där alla förutom AstraZeneca är kvartals- eller månadsutdelare. Totalt landade utdelningen på 6 578 kronor. Det innebär att prognosen på helåret redan har passerat 62 500 kronor. För nästa år är den snart förbi 75 000 kronor före utdelningshöjningar. Noterar förresten att det verkar vara på modet att sälja Axfood. Jag behåller mina Axfood-aktier då de är en solid hörnsten i portföljen.

Utdelningen kommer justeras upp med ungefär en femtiolapp ytterligare pga positiva valutaeffekter när Avanza får tummen ur och betalar ut kvarvarande utdelning från Brookfield RES. Uppdaterar retroaktivt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Min uppfattning är att det i sig är i allra högsta grad väntat att banker höjer räntan på lån för att att justera när riksbanken höjer styrräntan. Däremot tycker jag att det är rätt märkligt av Avanza att lansera en utökad nollräntekampanj i ett såpass osäkert läge för att sedan hastigt och lustigt med en veckas varsel höja räntan. Även om spararna borde förstå att räntan kommer höjas borde en bank som värnar om sin kundrelation också kunna göra det. De hade kunnat kommunicera redan under sensommaren att ränta kommer återinföras vilket hade gett fler av kunderna möjlighet att justera sitt sparande. Personligen har jag förväntat mig ett svårare ränteläge och därför sparat en hel del, till exempel gjorde jag inga köp i augusti och har alltså börjat nalla av "krigskassan" (i dessa tider känns den termen egentligen inte så lämplig) först i september. Jag har också beredskap att sänka med ytterligare en räntekategori redan nu i oktober beroende på om det uppstår än bättre fyndlägen eller inte. Men däremot är jag orolig över hur många av Avanzas yngre kunder kommer att ta emot det här. Risken finns att det skadar företagets varumärke. Man undrar om företaget har såpass små marginaler att de inte kunnat behålla nollräntan i rent marknadsföringssyfte det kommande året i väntan på att rida ut stormen. För nu ger det ett girigt intryck. 

Själva Avanza-aktien är rätt trevligt värderad just nu men risk för skadat varumärke gör att jag ändå inte ökar då det finns en risk att många nya kunder antingen slutar helt med aktiesparande eller minskar sin aktivitet med lägre omsättning och lägre intäkter som följd. Samtidigt är det en bråkdel av kunderna som nyttjar lånemöjligheterna och kanske främst kunder som har hållit på åtminstone något år med aktier. Lägg där till att Avanza utan kommunikation har blockerat möjligheten att öka i en rad kanadensiska aktier som många småsparare äger, några av dem finns även i min portfölj. Avanza har problem med kärnverksamheten just nu - det som är allra viktigast för oss kunder är att kunna handla till förutsägbara villkor där vi informeras på ett rimligt sätt med rimlig framförhållning när betydande förändringar sker. Jag ogillar starkt Nordea och Nordnet men kanske borde man i alla fall börja titta på alternativ.

Det är en hel del tvärsäkra kommentarer på finanstwitter som recenserar centralbankernas höjningar av styrräntan.  Jag tycker personligen att många missar aspekten att centralbanker ofta agerar på i vilken riktning de vill påverka företag och individers ekonomiska beslut. Vad de säger beror på vilken effekt de är ute efter snarare än hur de faktiskt kommer att agera i framtiden. Man kan även konstatera att såväl regering som opposition slarvade bort många år av goda möjligheter att sänka ränteavdraget i goda tider.

När det gäller min belåning var den ursprungliga planen att göra en rejäl amortering i september för att sänka räntan ordentligt. Nu har det dock uppstått såpass många långsiktigt intressanta köplägen att jag som så många gånger tidigare på senare tid har valt att blanda amortering med nyinköp. Jag sänker därför räntan med en nivå och kan sänka ytterligare en nivå innan året är slut. Dock prioriterar jag att köpa då många aktier handlas till rimliga värderingar just nu. Jag försöker undvika att fundera kring om jag kan köpa ännu billigare. Det viktiga är att företagen är långsiktigt solida och att aktien är rimlig värderad.

Belåningsgraden var cirka tio procent vid månadsskiftet vilket kan verka i högsta laget men det beror på att jag inte gör min septemberinsättning i september då jag av tradition alltid för över sista månaden i kvartalet först på nästa kvartal för att undvika dubbelbeskattning på bägge kvartalen. Jag har inte heller fört över hela augustiinsättningen då jag ville ha buffert under semestern för oförutsedda utgifter. Därav har belåningsgraden i skrivande stund kommit ned till mer beskedliga 8,1 procent. Att den inte minskar beror på att belåningsunderlaget sjunker när börsen går ned men i absoluta tal har jag fortsatt att minska min belåning sedan i somras. De aktier jag köper nu har nästan undantagsvis en utdelning som vida överstiger låneräntan varför jag finner risken rimlig så länge belåningen fortsätter att minska något varje månad i absoluta tal och inte överstiger tio procent relativt portföljens storlek.

Det har alltså blivit rätt mycket nyinköp. Man kan ifrågasätta visdomen i att öka i fastighetsaktier i dessa tider. Naturligtvis kommer de att få ökade energikostnader och hela inflationen kan inte läggas på hyresgästerna då det finns risk att en del förhandlar om eller bryter avtal. Därtill har många fastighetsbolag en rätt hög belåning vilket innebär en risk om ränteläget och energipriserna biter sig fast på nuvarande nivå under flera år. Mitt utgångscase är dock att de rider ut stormen och att det kan visa sig vara en bra investering på några års sikt. Jag minns när jag köpte Hemfosa till mer än fem procents direktavkastning och just nu går det att köpa de flesta fastighetsaktier på liknande nivåer vilket förstås beror på inflationen.

Jag är redan fullinvesterad i Castellum men har valt att ta lite övervikt. VD har redan kommunicerat att de avser höja utdelningen 2023 då det är det symboliskt viktiga tjugofemte året i rad vilket gör Castellum till en svensk utdelningsaristokrat. Jag tippar därför på att vi får 8 kronor per år eller 2 kronor per kvartal. Det innebär en direktavkastning på över 6 procent. Jag är oändligt tacksam över att kunna bli fullinvesterad i Wallenstam. Där är direktavkastningen inte lika bra men företaget och deras VD har en utpräglad historik av försiktighet i svåra tider och är ett av de mest solida företagen i sektorn. Jag tror att de har kapacitet på några års sikt att dela ut i hela kronor men Wallenstam är en försiktig general så jag räknar inte med att se det än på något år då jag tror att han återinvesterar i kärnverksamheten vilket skapar aktieägarvärde. När det gäller Cibus och SBB har jag fortsatt öka i blygsam skala mer med sikte på att bibehålla portföljandel. Den senare har en betydande risk då de kanske inte klarar sig om nuvarande extremläge biter sig fast över ett par-tre års tid. Samtidigt är deras innehav i sig solida lågriskinnehav och en direktavkastning på tio procent är löjliga nivåer där man hinner få tillbaka en del av insatsen längs vägen även i ett konkursscenario. En kalkylerad risk från min sida. Även om Ilja har rätt i sak om blankningens otyg och att den behöver regleras bättre gillar jag inte att han lägger energi på det istället för att bygga trovärdighet kring företaget. Sedan undrar jag hur de ska kunna bibehålla sitt mål om att öka utdelningen med fem procent årligen i hundra år, det får man ta med en stor nypa salt. Återköp av aktier eller amortering skulle som jag ser det göra betydligt mer nytta än utdelning för såväl företag som aktieägare i rådande läge.

Då jag börjar bli fullinvesterad letar jag sedan en tid tillbaka efter olika innehav för att bredda portföljen. Förvisso vill jag inte ha för många innehav men samtidigt är en svaghet att jag börjar få för få utdelningsaktier med tillväxtpotential. Ett sådant företag som jag snubblade på av en tillfällighet är Profoto. Det är ett företag som säljer fotoutrustning företrädesvis till professionella aktörer. De går redan med vinst och växer på flera marknader. Historiken är lite för kort vilket innebär en risk men när man kan köpa sådana aktier med tillväxtpotential till 4,3 procents direktavkastning är det ett bra läge enligt min  grundstrategi. De utsätts säkert liksom de flesta företag för tuffa prov men jag väljer att ta rygg på Svolder som nyss flaggade upp innehavet till 5,3 procent. I nuläget nöjer jag mig med en bevakningspost på ett hundratal aktier för att se hur det utvecklas. Jag har även tagit in en mycket liten post i finska Tokmanni. Jag brukar inte gilla handelsaktier på grund av den höga konkurrensen och låg vallgrav men när aktien handlas till över åtta procents direktavkastning är det en såpass god riskmarginal att de kan halvera utdelningen och jag kan ändå räkna hem affären. Jag gillar egentligen inte att köpa utländska aktier i rådande valutaläge men jag får ju min lön i utländsk valuta så egentligen gör det i mitt fall ingen skillnad.

En annan nyhet är att jag till sist har gjort slag i saken och tagit in XACT Norden Högutdelande i portföljen. Det är en börshandlad fond varför man bör vara medveten om att det tillkommer en liten förvaltningsavgift i tillägg till courtage. I nuläget överstiger fonden mitt högsta ursprungliga utdelningsmål över 4,25 procent avräknat avgifter varför jag tycker att det börjar bli dags. Jag tror att det är klokt när jag närmar mig möjligheten att göra en FIRE att även låta en fond ge verklig diversifiering. På så vis hedgar jag mig för risken att jag gör egna misstag genom att i regel kunna räkna med en viss grundintäkt. Fonden delar ut kvartalsvis och jag tänker utvärdera nästa år hur det ser ut men tittar på att fortsätta öka pö om pö så länge det är motiverat utifrån förväntad direktavkastning. Då fonden delar ut bör man vara medveten om att den inte växer lika mycket som indexfonder men den passar min strategi som hand i handske. Att jag inte har köpt mer ännu beror också på att enskilda aktier är mer prisvärda just nu.

Jag har ökat i liten skala i en rad andra prisvärda aktier också såsom Cloetta, Investor och Skanska. Också Intrum har gjort comeback i portföljen. En yield on cost på exakt tio procent var för bra för att motstå. Jag vet att det finns en del risker i företagets verksamhet i södra Europa men samtidigt är nuvarande läge tyvärr också en möjlighet för den sortens företag.

Min filosofi i dessa tider är att försöka bortse från att drunkna i det korta perspektivet i hur kursen rör sig från timme till timme, dag till dag och hur portföljen minskar i börsnedgången. Istället lägger jag energin på att försöka läsa på lite extra om de olika företagen. Jag försöker arbeta utifrån stående order som jag i regel lägger på en nivå där jag tycker att risk-reward är bra nog sett till den direktavkastning jag vill ha för att kompensera för risken. Det har helt enkelt blivit så att fler stående orders än förväntat föll in. Det finns en rad andra aktier jag skulle vilja köpa men jag har prioriterat bort ett par case då risk-reward har varit bättre i andra fall. Det kan hända att jag tar in ytterligare något nytt bolag i portföljen kommande månader.

Jag köpte också lite övervikt i Clas Ohlson. Rapporten var förvisso mycket dålig men att få över 8 procent i extrautdelning varav hälften nu i september var lite för frestande för att avstå till rimlig riskmarginal. Det är sannolikt att jag får tillbaka 24 procent av investeringen i utdelningar på 18 månader i januari 2024.

Och ja, det har blivit ett gäng aktier i Minesto som vanligt också denna månad. Även om jag har nått det innehav jag vill ha fortsätter jag att öka i mindre skala så länge aktien handlas under teckningskursen i den senaste emissionen. Det händer en hel del spännande kring företaget framöver där vi för första gången kommer att få se mer än ett kraftverk i drift samtidigt och det stora kraftverket är inte långt borta nu.

Till sist är valrörelsen äntligen över så att man åter kan vistas i sociala medier igen utan att ofrivilligt utsättas för politiska utspel på allt lägre nivå. Vidhåller att de flesta partier har sänkt nivån väsentligt den här valrörelsen. Personligen vill jag ha politiker som tar ansvar för att styra landet på ett vettigt sätt oavsett vilken färg och partibeteckning de har och mindre av alla dessa demagoger. Återstår att se om det blir så.