fredag 29 december 2017

Utdelningar 2017

Så var det äntligen dags för avslut av 2017 års utdelningar. Jag landade till sist på 13 570 kronor. Det var lägre än jag hade hoppats vid den här tiden förra året men motsvarar ändå minst en tusenlapp i genomsnitt varje månad över helåret. Utländsk källskatt är avräknad och ser det som en glad bonus den dagen om ett par år då den återbetalas. Därför är bruttoutdelningen i praktiken något högre.

Mina utdelningar för 2016 uppgick till 700 kronor. Detta berodde på att jag startade portföljen i juni 2016 och i huvudsak investerade i aktier som utdelade först under våren 2017. Alla jämförelser av utdelningstillväxt blir rätt löjliga så dem avstår jag. En annan förklaring till de ökade utdelningarna är också att jag har ökat mina månadsinsättningar under 2017, under hösten med så mycket som 20 procent jämfört med 2016 då jag hade stora engångskostnader.

Nog om det - nu till utdelningsgrafen:

Mitt ursprungliga mål var att klara 24 000 kronor i utdelningar under 2017. Detta var väl optimistiskt och jag övergav det redan i somras av två anledningar. Framförallt har jag velat köpa aktier med mer långsiktig utdelning i åtanke än att klara mina kortsiktiga mål. Dessutom har jag ibland sålt aktier och tagit hem vinster i förtid som i många fall annars skulle rendera utdelning. Jag är övertygad om att det gagnar mig mer på lång sikt än om jag uteslutande köpt aktier som utdelar i december under hösten.

Mina prognostiserade utdelningar för 2018 är 23 345 kronor. Detta är under förutsättning oförändrad utdelning och också här är utländsk källskatt avräknad. Det är ganska precis vad jag hade som mål att uppnå under 2017. Eftersom målet för 2017 var beräknat efter hur jag investerade i nya aktier under året kan jag indirekt ändå anse mig ha uppnått mitt mål. Dessutom överstiger annan avkastning 5 650 kronor under 2018. Där räknar jag in vinsthemtagningar från bland annat aktier som jag har sålt av i förtid såsom Telia som annars hade givit mig utdelning under året.

Kuriosa under 2017

Antal utdelande aktier: 40

Högsta utdelning totalt: H&M gav 2 119 kronor totalt

Högsta utdelning vid ett tillfälle: H&M gav 1 208 kronor i november, Axfood 1 200 kronor i mars

Sist utdelning: Brookfield Renewables

Bästa utdelningsmånad: maj gav 2 298 kronor

Sämsta utdelningsmånad: juni gav 197 kronor

Antal månader med en utdelning om minst 1 000 kronor: 7 av 12

Notera att Brookfield Renewables delar ut idag men inte bokförs hos Avanza förrän efter nyåret. Jag kommer uppdatera det här inlägget för att få med den valutakorrigerade beloppet och har nu räknat med en schablon om 50 kronor utdelning i Brookfield Renewables.

Detta blir sista blogginlägget för i år och passar därför på att önska alla bloggläsare ett Gott Nytt År!

onsdag 27 december 2017

Detaljplan för Karlastaden träder i kraft

God fortsättning! Ett kort inlägg med den glädjande nyheten att detaljplanen för Karlastaden nu har vunnit laga kraft. VD Ola Serneke kommenterar det hela med ett Äntligen! Så känner jag också.

I pressmeddelandet (länk) framgår också att pålningsarbetet för att befästa grunden till Karlatornet pågår. Det beräknas vara färdigt i sommar och själva Karlatornet förväntas vara färdigställt 2021. Pressmeddelandet innehåller också en sammanställning av alla steg på vägen sedan projektet inleddes 2004 och en faktasammanställning.

fredag 22 december 2017

Nyemission i Minesto

Det har spekulerats en tid i att Minesto kan komma göra en nyemission för att garantera kapital till kommersialiseringen av sin fullskaliga produkt. Nu fick vi idag bekräftat att så blir fallet.

Min bild av Minesto är som jag tidigare skrivit att allt förefaller gå på rätt spår när det gäller att sjösätta det havsbaserade energikraftverket. Kvar återstår endast att tekniska utmaningar också ska lösas i full skala på ett sådant sätt att de är kommersiellt gångbara. Därtill återstod då också som sagt risken att företaget skulle ta in ytterligare kapital genom en nyemission. Det var inte oväntat eftersom sjösättningen nu är något efter den ursprungliga kalendern. Resultat av testerna för den fullskaliga modellen förväntas dock under 2018.

Som ofta vid nyemissioner blev resultatet att kursen slaktades. De som inte vill pytsa in ytterligare kapital kliver ur aktien. Som jag skrivit i inlägg om Ripassos nyemission har du som sparare tre alternativ: stanna och teckna aktier, sälj och kliv av eller stanna, teckna inte och se ditt aktieinnehavs värde devalveras när antalet aktier ökar. Det tredje alternativet är enligt min uppfattning oftast det sämsta varför det är bättre att fatta ett aktivt beslut att antingen öka eller kliva av. I det här fallet finns dock ett fjärde alternativ där du kan köpa de nya aktierna men avstå från teckningsoptionen. Det finner jag vara en hygglig mellanväg.

Villkoren är att du som aktieägare med start den 30 januari 2018 för varje 8 aktier kan teckna 4 nya aktier samt 1 teckningsoption.

Teckningskursen för aktierna är 2,80 kronor men de tecknas i poster om 4 aktier per enhet.

Teckningsoptionen ger dig rätt att teckna ytterligare en aktie för 7 kronor från och med den 1 februari 2019.

Jag är lite kluven till erbjudandet. Å ena sidan är teckningskursen på 2,80 kronor minst sagt förmånlig jämfört med vad aktien har handlats för idag. Andelen nya aktier skulle på ett års sikt ändå motsvara vad jag skulle öka med för att bibehålla dagens portföljandel. Nu ska man dock tänka på att antalet aktier späds ut. 2,80 kronor efter nyemissionen motsvarar därför 4,20 kronor per aktie eftersom antalet aktier ökar med 50%. Ytterligare något högre när man räknar in optionerna. Därmed kommer de nya aktierna i praktiken handlas runt en nivå på 4,50 kronor vilket motsvarar vad aktien har handlats för de senaste veckorna.

Teckningsoptionen däremot känns ärligt talat ganska dyr. Den motsvarar förvisso den kurs vid vilken jag gjorde mina första köp i Minesto och är inte på något sätt orimlig om projektet lyckas. Däremot är det ett ganska högt pris om man beaktar risken för ytterligare förseningar och hur de kan påverka kursen.

Jag lutar åt att teckna, åtminstone aktierna men kanske inte teckningsoptionen. I så fall motsvarar det med devalvering av aktiekurs efter teckningsoptioner ett pris på 3,50 kronor per aktie vilket jag ändå tycker är bra.

Som jag ser det ligger risken i att jag bör pytsa in kapital för att köpa 62,5% aktier jämfört med min nuvarande aktieandel. Erbjudandet är fortfarande förmånligt. Jag köpte ytterligare några aktier idag för att runda av min andel teckningsrätter och eftersom aktierna nu såldes billigare än nettokursen efter utnyttjande av teckningsrätter enligt ovan. Det innebär att jag i någon mån kan köpa nya aktier nu istället för att teckna en dyrare teckningsoption i framtiden. Blir någonstans mellan 6 500 till 7 500 aktier efter att alla optioner är utnyttjade.

All information hittar du på Minestos hemsida (länk). Som vanligt ska blogginlägg inte läsas som finansiell rådgivning. Minesto är ett ungt företag som idag inte går med vinst eftersom produkten ännu inte är kommersialiserad. Det innebär att det är en högriskaktie. Gör din egen analys.

tisdag 19 december 2017

MQ klarade förväntningarna - intressant utdelningsaktie

Ni som följer bloggen vet att jag med stor spänning väntat på MQ:s kvartalsrapport som släpptes idag. Anledningen är att aktien har handlats till en väl tilltagen yield on cost hela hösten och den här veckan har jag kunnat öka till över 6,75% yield on cost vilket är ovanligt bra för ett vinstdrivande och välfungerande företag. Marknadens oro som också jag har stor respekt för är att MQ också ska drabbas av samma utmaningar som H&M och Kapp Ahl har uppvisat i de senaste rapporterna. Min bedömning har dock varit att detta med råge har varit inprisat i aktien varför allt annat än en bekräftelse på betydande vinstminskning och förlorade marknadsandelar skulle kunna innebära att aktien har bottnat åtminstone innan framtida rapporter bevisar motsatsen. Så hur gick det då?

Postivt

Att försäljningen minskar var som sagt väntat. Positivt var dock att den minskar något mindre (0,4%) än marknadens jämförbara butiker. Skillnaden är inte så stor att man ska läsa in alltför mycket i detta men tydligt är i alla fall att MQ inte presterar sämre än konkurrenterna eller i dramatisk takt förlorar marknadsandelar till e-handel. MQ rör sig något mindre dåligt än klädmarknaden i stort helt enkelt.

Bruttomarginalen minskar förvisso med 0,9% men är fortfarande mycket höga 62,1%. Det är dessutom några procent högre än på helårsbasis. Nu är rörelsemarginalen inte lika imponerande men det går ändå inte att komma ifrån att bruttomarginalen är på en gedigen nivå.

Kassaflödet i löpande verksamheten är fortfarande negativt men har stärkts med 4 MSEK jämfört med föregående år. Att kassaflödet rör sig i rätt riktning är en väsentlig skillnad jämfört med H&M.

Två nya butiker har öppnat i attraktiva lägen. Trots de som bashar H&M för dyra butiker i centrala lägen som inte längre levererar som förr har jag svårt att se att en MQ-butik på Drottninggatan i centrala Stockholm skulle vara en dålig affär så länge varumärket och produkten är stark.

Utfastningen ur Norge är i stort sett avvecklad. MQ slipper nu ytterligare avvecklingskostnader och kan istället fokusera på att investera i sin vinstgenererande verksamhet.

Fortsatt stabilt eget kapital, soliditet också på samma nivå som föregående år och nettoskulden minskar.

Antalet heltidsanställda har minskat med 3,5%, vilket minskar utgifter med en miljon kronor och gör företaget något mindre sårbart för snabba omställningar.

Tydlig signal från VD Christina Ståhl om att ledningen inte är nöjda. Det är förstås budskapet de ska ge i detta läge men jag gillar den raka attityden. Inget förnekande som H&M utan trots en rätt hygglig rapport har MQ en ledning som förefaller offensivt se problemen i vitögat. Det kommer behövas.

Insiderköp från styrelseledamoten Anna Engelbertsen som nu äger 5,1% av aktierna i MQ signalerar tillförsikt inför framtiden. Det gör ju i och för sig Stefan Perssons insiderköp i H&M också så man kanske inte ska läsa in alltför mycket i detta men hon har antagligen också tyckt att aktien är rätt prisdumpad just nu.

Negativt

Nettoomsättningen minskar med en procent. Sett över helår är omsättningen ungefär jämförbar trots att investeringarna har ökat. Därför torde detta inte vara en omedelbar risk.

Rörelsemarginalen minskar med 1,4%. Detta är något att hålla ett vakande öga på framöver eftersom det kan vara ett första tecken på samma utmaningar som H&M vilket i förlängningen kan påverka vinst och utdelning i tuffare marknad i framtiden.

Varulager ökar med 1,8%, återigen lite H&M-vibbar men det förefaller inte finnas några strukturella problem i MQ och man verkar inte ha fastnat i att kundernas förväntningar är att REA är det nya normala.

Fortsatt frågetecken kring JOY långsiktiga lönsamhet är kanske det viktigaste på lång sikt. Fortsatta investeringar har dock gjorts. JOY kommer också framgent vara nyckel. Med 30% av butikerna men bara 5,56% (!) av rörelseresultatet finns en dold potential om MQ lyckas få konceptet att nå en lönsamhet jämförbar med MQ:s övriga verksamhet. Idag är vinsten from JOY dock rätt marginell.

Investeringar har varit något högre än vanligt varför perioder med lägre investeringar kan ge viss positiv effekt på framtida resultat.

Resultatet var svagare än analytikerna hade förväntat. Jag är lite förbryllad här eftersom den rätt dumpade aktiekursen signalerar än lägre förväntningar. Resultatet var ungefär som jag hade förväntat mig, mindre nedgång men samtidigt flera positiva signaler i rätt riktning.

Starka ägare saknas. Öresund äger 18%, Swedbank 10% och vi Avanzakunder 3%. Marknaden och storkapitalet ratar uppenbart MQ. Det behöver inte vara en nackdel för den som tycker att den höga utdelningen är tillräckligt. Utdelningen överträffar ju mitt mål om 5% årlig avkastning varför jag tycker att det är en lockande risk att ta.

Slutsats

Marknaden hade inför rapporten värderat aktien som skulle VPA halveras. Nu minskade VPA i och för sig med 14% jämfört med samma period fjol men det är inte på långa vägar vad marknaden hade förväntat sig, om än sämre än analytikernas förväntningar. Tvärtom ser mycket lovande ut för MQ inför framtiden om man bortser från klädbranschens utmaningar som helhet. Intressant är att MQ själva lyfter fram minskad efterfrågan i högkvalitetssegmentet vid annalkande lågkonjunktur som en betydande risk snarare än e-handel. Det förra kan ju dock komma bli ett symptom på det senare. Som jag tidigare varit inne på har MQ en genomtänkt och långtgående omnikanalsstrategi och är längre fram än H&M när det gäller e-handel. Därmed inte sagt att det per automatik innebär att MQ lyckas, de kommer fortfarande få tuff konkurrens.

Med en YOC över 6,75% framstår aktien som ett fynd på kort till medellång sikt. Utdelningsandelen är dock nära 70% på nuvarande rullande helårsresultat varför det finns risk att den kan behöva sänkas om vinsten minskar på sikt. Även om utdelningen skulle sjunka till 1,10 kronor skulle aktien vara fullt försvarbar att köpa på denna nivå utifrån utdelning räknat. Man ska ha respekt för branschens strukturella förändring men så lågt nivå har utdelningen inte haft på fem år och det förefaller rimligt att MQ kommer kunna bibehålla en god utdelning över de kommande åren. Frågan är om aktiekursen kommer kunna upprätthålla en nivå runt 30 kronor på längre sikt?

Igår och idag har jag ökat andelen aktier i MQ med 44 procent. Aktien utgör nu 2,5% av portföljen. Avsikten är att äga på 3-5 års sikt för att ta del av utdelningen som är bättre än de flesta innehav med jämförbar risk. Det påskyndar min utdelningsmaskin väsentligt men vid tillfälle kommer jag försöka minska risken igen då det finns bättre tillväxtaktier att äga på riktigt lång sikt. Till dess kan jag se fram emot en tusenlapp i utdelning redan i januari.

Nu handlar detta inlägget inte om H&M men såg att en snackis har blivit att Isabella Löwengrip har gått ur H&M eftersom butikerna i New York gapade tomma. Nog för att Lynchspaningar är trevliga. Min Lynchspaning från en större europeisk flygplats var att H&M-butiken inte var välbesökt men ändå hade fler kunder än både ETON och Victoria Secret vars butiker var helt öde. Tycker nog det är förhastat att dra slutsatsen att de senare möter tuffare tider. Jag kommer fortsätta handla ETON-skjortor också i framtiden. Naturligtvis på den årliga rean selon le modèle när vi nu är inne på H&M.

OBS! Som vanligt ska blogginläggen inte ses som finansiell rådgivning. Gör din egen analys och bilda dig en egen uppfattning. Att köpa aktier i MQ innebär en risk.

söndag 17 december 2017

Hållbara Investeringar: H&M - kritiserad branschledare med dold potential?

Krisen i H&M inspirerade mig att ta mig tid att göra ett nytt inlägg i serien om hållbara investeringar. Istället för att analysera det som många andra gör bättre än mig var jag helt enkelt nyfiken på att följa upp H&M:s hållbarhetsarbete. Detta inlägg ska därför endast läsas som en analys av H&M:s hållbarhetsarbete och inte som finansiell rådgivning avseende H&M-aktien. Möjligen kan inlägget däremot bidra med en liten pusselbit till helhetsbilden av H&M:s verksamhet och konkurrenskraft.

Cirkulärt klädd klimattjej by H&M

Först och främst: hållbart mode är närmast en oxymoron. Det mest miljövänliga är naturligtvis kläder med mångårigt bruksvärde medan mode skiftar över tid. Därtill är hållbara kläder en sällsynt svår marknad. Jag har empiriska erfarenheter eftersom jag nästan aldrig köpt hållbara kläder annat än på REA. Anledningen är att det är svårt att bedriva butik eftersom kostnaderna är höga varför de fina butiker jag har handlat i tyvärr inte har varit särskilt långlivade. Majoriteten kunder som ser sig som miljömedvetna har helt enkelt inte ett hållbart konsumtionsmönster som sammanfaller med deras självbild, eller också handlar de begagnat på second hand. H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda har i intervjuer implicerat samma sak: "Vi står inför den största utmaningen någonsin, att tillverka plagg till alla på planeten utan att göra avtryck på miljön. Men jag är övertygad om att vi kommer nå dit, men det kräver samarbete. Samarbete mellan oss aktörer i industrin och mellan oss och kunden."

Man kan också konstatera att H&M:s själv tagit på sig en roll som branschföredöme när det gäller CSR vilket också innebär att de granskas hårdare än många konkurrenter på gott och ont. Därför finns det mycket information om de misstag som har begåtts.

Utgångspunkt för analysen är som alltid en kritisk granskning av företagets hållbarhetsrapport (länk till sammanfattning respektive länk till hela rapporten). En första reflektion är att också H&M:s hållbarhetshemsida dras med samma spretighet som e-handelsplattformen. Finns helt klart mer att göra för att öka tillgänglighet till rätt information. H&M är ett multinationellt företag med ett mycket omfattande globalt hållbarhetsarbete vilket innebär lager på lager av fluff fluff.
Därför har jag valt att lyfta ut några framgångar där företaget får guldstjärna för sitt miljöarbete samtidigt som jag kritiserar det konkreta arbete som inte är i samklang med H&M:s visioner och mål. Rekommenderar läsning av rapporten om du är intresserad av en heltäckande redovisning.


Sammanfattning

H&M har ambitioner och visioner i världsklass som enklast kan sammanfattas som fullständig hållbarhet och socialt ansvar. Faktiskt implementeras många uppsatta mål i det tysta i en långt högre takt än man kan ana. Digitaliseringsteamet har uppenbart mycket att lära av sina hållbarhetskollegor.

På klimatsidan når företaget imponerande resultat. 47 procent minskade utsläpp jämfört med föregående år är riktigt starkt. Målet om förnybar energi har i praktiken nästan uppnåtts (96 procent). Också arbetet med att använda hållbar bomull i produkterna fortsätter i rätt riktning (43 procent).

Kemikalieanvändning och vattenhantering behöver konkretiseras i operativa och uppföljningsbara mål. Det finns tydliga och mycket specifika listor med gränsvärden men det är som utomstående lika svårt att avgöra hur den faktiska användningen ser ut som den utbredda diskussionen om vilken del av H&M:s verksamhet som rent ekonomiskt är närande respektive tärande.

Återvinningsarbetet lämnar som bekant mycket att göra. Skandalen känner vi till och H&M måste få styr på sitt miljöledningssystem för att säkerställa att samarbetspartners genomför verksamheten på ett hållbart sätt. Visionerna är samtidigt alldeles fantastiska och verkligt progressiva. Det finns ett långtgående kretsloppstänk. Hur detta ska omsättas i ekonomiskt mervärde är mindre tydligt och en stor utmaning. Klarar H&M detta har man förutsättningar att här skapa sig en unik global nisch.

H&M behöver framförallt bli bättre på att mer konsekvent kommunicera det hållbarhetsarbete man faktiskt gör. Med tanke på hur mycket H&M investerar i olika testkoncept just nu är det närmast ofattbart att man inte tillvaratar de enkla PR-vinster som kan nås endast genom att visa upp vad som redan görs. Många känner nog inte till detta och här finns outnyttjad potential att stärka varumärket. Att H&M minskar försäljningen i Tyskland som har kanske världens mest miljömedvetna konsumenter och inte tillvaratar att stärka sin miljöprofil där är som att missa en straff mot öppet mål.

Till sist finner man i hållbarhetsredovisningar ibland små indirekta glimtar av företagets ekonomiska verksamhet. En sådan är att klimatpåverkan för kategorin som inkluderar flygresor fördubblades  2016. Det antyder ökade investeringskostnader för nya länder och koncept. Därför finner vi här en liten sublim antydan om att far och son kan ha rätt i att H&M har tagit stora investeringskostnader.

H&M har frikopplat sina utsläpp från företagets ekonomiska tillväxt
Är man elak kan detta förstås bero på att miljöarbetet är bättre än företagets tillväxtarbete
Detaljerad läsning visar dock att klimatpåverkan faktiskt minskar även frikopplat från försäljningen  

Återvinningsskandalen

Det går inte att kommentera H&M:s hållbarhetsarbete utan att ta upp skandalen att kläder avsedda för återvinning istället bränns upp (länk).  Jag vill inte göra ett heltäckande inlägg om detta eftersom det redan finns mycket information i medier. Nöjer mig med att konstatera två viktiga frågor:

Har H&M inte etablerade rutiner för att följa upp underleverantörers och kontraktörers efterlevnad?

I någon mån kan jag förstå att H&M inte kan detaljstyra sina samarbetspartners verksamhet. H&M är dock inte vilket företag som helst utan har sedan decennier tillbaka har haft CSR-relaterade incidenter. Redan när jag gick i grundskolan dök då och då upp skandaler om arbetsvillkor och kemikalieanvändning i H&M:s fabriker i utvecklingsländer. Där förefaller H&M idag ta ett större ansvar än branschen som helhet idag. Det jag finner mest anmärkningsvärt är därför istället att H&M om några redan bör ha etablerade kontrollmekanismer för att hålla koll på att underleverantörer och kontraktörers efterlevnad är i linje med H&M:s krav. Kan man upprätthålla detta i utvecklingsländer bör system finnas på plats för att snabbt och professionellt hantera brister i Danmark och Sverige där det med enkelhet finns möjlighet för personal från huvudkontoret att besöka anläggningarna. Detta är vad jag finner mest oroande med återvinningsskandalen. I nästa hållbarhetsrapport förväntar jag mig en tydlig redogörelse av hur H&M:s miljöledningsarbete avser säkerställa efterlevnad.

Har H&M inte koll på kemikalieinnehåll i sina produkter?

Eller som miljöminister Karolina Skog uttryckte det: "varför är det så höga halter kemikalier i produkten att de inte kan säljas?" Här tror jag dock att mediestormen överdriver riskerna utifrån enskilda incidenter. H&M har lovat att senast 2020 upphöra med att bränna kläder som innehåller farliga kemikalier. Mest relevant blir därför att följa upp det målet. Som miljöministern påpekar är den stora trovärdighetsfrågan för H&M varför de ens från första början har såpass höga halter farliga kemikalier i sina produkter? Detta blir en viktig frågeställning i min fortsatta analys.

Klimat och utsläpp av växthusgaser

Målsättningen är att vara klimatpositiva i hela värdekedjan senast 2040. Något som är en aning inkonsekvent är att H&M samtidigt ska vara klimatneutrala i delar av produktionskedjan senast 2030. Nu kan detta förvisso ses som ett delmål på vägen då klimatneutral för den som inte är bevandrad i miljölingo innebär att man inte har några nettoutsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. Klimatpositiv däremot innebär att man tar det ett steg till och bidrar med en positiv nettoeffekt som kompenserar andra aktörers utsläpp. Hur detta beräknas är en alltför detaljerad övning för detta inlägg. H&M implicerar att man i någon utsträckning använder sig av klimatkompensering. Det verkar bland annat som att man investerar i förnybar energi också externt. Jag har inte hittat detaljer om detta. H&M skriver att man avser vara ett klimatföredöme och därför planerar att publicera en ingående rapport om klimatpåverkan. Den väntar jag med spänning på men intill dess får jag helt enkelt lita på att uppgifterna stämmer. H&M är också på klimatområdet lite vaga kring detaljerna precis som i sin finansiella rapportering. I rapporten kan den intresserade dock läsa om olika sektorers och leds klimatpåverkan. Föga förvånande står själva produktionen för ungefär hälften.

Imponerande!

Att minska klimatpåverkan uttryckt i koldioxidekvivalenter med 47 procent jämfört med föregående år är ett mycket starkt resultat i ett etablerat företag. Guldstjärna!

 Klimatpåverkan minskar även frikopplat från försäljningsvolym

Något som också imponerar på mig är att H&M faktiskt mäter klimatpåverkan relativt försäljningsvolymen. Detta är inte minst viktigt för att få bekräftat att klimatpåverkan inte minskar på grund av den minskande försäljningstillväxten.

 
 Mer flygresor till nya exotiska marknader?
Kan vi rent av identifiera ökade investeringskostnader här?

En rätt spännande sak som hållbarhetsredovisningar kan skvallra om är företagets flygresande. Just flygresandet har en mycket hög klimatpåverkan varför det är rimligt att anta att detta är grundorsaken till att denna underkategori av växthusgasutsläppen har dubblerats under året. Kan det vara så att H&M:s resor till nya lite mer exotiska marknader har ökat under 2016? Ni som läser detta inlägg främst med klassiskt ekonomiska glasögon kan här hitta en liten pärla som skvallrar om att H&M också kan ha haft stora investeringskostnader i anslutning till sin expansion på nya marknader och lansering av nya koncept. Kanske finner vi här en liten indikation på att H&M trots allt tar stora investeringskostnader nu med tanke på att energi- och miljöpåverkan sammantaget minskar?

Till sist är H&M medlem i WWF:s Climate Savers Program (länk). Bland mina andra portföljinnehav i samma program märks Coca Cola, J&J och P&G.

Ekologisk bomull och återvinning

 Bara 14,5% av bomullen är verkligen ekologisk

43 procent hållbar bomull i produkterna är bra. Målet är att endast använda ekologisk bomull 2020. Det är ambitiöst och skulle innebära att minst 60 procent ekologisk bomull bör ha uppnåtts i nästa års hållbarhetsrapport. H&M är också världens näst största användare av ekologisk bomull. Detta är kanske inte så konstigt som en av världens största klädaktörer men ändå ett kvitto på att man är på rätt väg. Samtidigt är det något vilseledande av H&M då den faktiska andelen ekologisk bomull bara är 14,5 procent. I sammanfattningen inkluderar man också "bättre bomull" som förvisso är långt mer miljövänlig än branschen i stort men inte ekologisk i strikt mening.

 eller hur?
 
Återvinningsskandalen har nämnts ovan. Det är uppenbart H&M:s största utmaning när det gäller förtroende för sitt hållbarhetsarbete. Målet är att produkterna ska vara antingen producerade i hållbart eller återvinningsbart material senast 2030. Andelen var i senaste rapporten 26 procent. Detta skvallrar tyvärr om att återvinningsproblemen kan vara betydande då jag misstänker att också den höga andelen ekologisk bomull räknas in här. Hittar längre in i rapporten mycket riktigt att andelen återvunna kläder endast är 0,7 procent, vilket dock är dubbelt så många som för tre år sedan.

Hur som helst är målsättningen för återvinningsbara kläder att 25 000 ton ska återinsamlas i butiker årligen senast 2020. Under 2016 var andelen 16 000 ton. Med skandalen i beaktande tror jag att H&M får svårt att nå det här målet och dessa siffror var alltså föregående år. Det blir självklart intressant att följa upp om skandalen har påverkat insamlingen eller om trenden fortsätter.

Mitt största frågetecken är hur H&M kapitaliserar på återvinningen? H&M talar om vagga till vagga-visioner vilket rätt implementerat skulle innebära att du kan lämna in H&M-plagg som används till nya H&M-plagg. Visionen finns där, insamlingssystemet likaså redan i 71 procent av butikerna men kan man omvandla de insamlade kläderna till nya produkter på ett marknadsekonomiskt lönsamt sätt?

Det framgår att H&M samarbetar med bl.a. I:CO (länk) på detta område men mer precis vad H&M:s vinst i samarbetet är bortom anseende är lika diffust som vad I:CO konkret gör i nästa led bortom att avsikten är återvinning till nya produkter.

 Blomma gjord av återvunna produkter. 
Kostar mer än det smakar?

Det kan finnas stor potential i hållbar materialåtervinning. H&M får ju råvaran praktiskt taget gratis och utmaningen är att identifiera system för att få lönsamhet i storskalig nyproduktion. Ett ambitiöst mål är uppsatt att uppnå någon sorts cirkularitet kring detta 2025. Utbildning av personal är genomförd. Resultaten lyser ännu med sin frånvaro och detta är en stor utmaning. Klarar H&M av den har de dock ett koncept som de kan få en helt unik global nisch i. En frågeställning är dock hur H&M ska förena konceptet med butiksstängning och onlineplattform. Här behövs ett helhetstänk för det måste vara lätt att samla in kläder också för dem som köpt online utan närhet till butik.


En häftig detalj som skvallrar om företagets skala för påverkan är att H&M använde polyester från 180 000 miljoner PET-flaskor. Näst störst i världen!

När det gäller ansvarsfull djurhållning har H&M vision att alla produkter ska vara fullt spårbara och att djur ska hanteras på ett etiskt sätt (något förenklat). När det gäller fjädrar är H&M redan 100 procent RDS-certifierade men när det gäller ullprodukter finns mer att göra. Förvisso har har alla större ullproducenter informerats (motsvarande 70 procent av ullproduktionen) men endast 25 procent har ännu hunnit fullfölja RWS-certifiering. Arbete pågår och behöver följas upp.

Kemikalieanvändning

Som indikerat i inledningen är kemikalieanvändning en uppenbar utmaning för H&M. Detta blir också tydligt i rapporten som publicerades före återvinningsskandalen.

Målsättningen är att uppnå nollutsläpp av skadliga kemikalier 2020. Både åtgärder och resultat indikerar dock att målsättningen inte verkar ha operationaliserats på ett tillräckligt konkret sätt. Därför kommer skandalen inte som en överraskning. Kemikalier är ett komplext område som kräver särskild expertis i flera led. Paradoxalt nog har H&M en väldigt detaljerad kemikalieredovisning med mycket tydliga gränsvärden (länk) men den konkretiseras underligt nog inte i hållbarhetsredovisningen. Gapet finns alltså någonstans i genomförandet mellan den övergripande visionen och detaljerade specifikationer. Förvisso är det förståeligt att H&M inte listar mål för varje enskild kemikalie i rapporten men resultatet blir att det nästan är lika svårt att avgöra H&M:s faktiska kemikalieanvändning som de mer välkända diskussionerna om öppenhet kring vilken del av verksamheten som är närande och vilken som är tärande. Ökad transparens här skulle gynna H&M:s trovärdighet, inte minst mot bakgrund av all medial kritik på området.

Företaget har använd Green Screen Chemicals för att utbilda sina anställda, även i produktionsländer. Intentionen är att identifiera skadliga kemikalier liksom alternativ som kan ersätta dem.

Tillsammans med företaget Veritas har man tagit fram utsläppsmätningssystemet E cube/BVE som man får förmoda ska mäta kemikaliepåverkan i produkter. Några samarbetspartners har tagit del av denna utbildning.

Greenpeace har tilldelat H&M en "avantgarderanking" i sitt detoxprogram.

H&M skriver också, kanske dock inte så uttryckligt som jag gör här, att de har bedrivit lobbyism i EU:s offentliga konsultationer för att begränsa användning av skadliga kemikalier.

Vi får väl gissa att kemikalier kommer få större fokus i vårens hållbarhetsrapport? Vad jag vill se är därför konkreta mål för kemikaliepåverkan. H&M skulle kunna identifiera några miljöfarliga kemikalier, redovisa halter i produkter idag och när dessa ska fasas ut. Det må vara tekniskt men H&M skulle ha allt att vinna på ökad transparens här. En kvalificerad gissning är att H&M kommer få svårt att uppnå sitt övergripande mål i tid helt enkelt till följd av bristande konkretisering.

Vatten

Vattenanvändning är närbesläktat med kemikalieanvändning. Här bör man kunna förvänta sig ett bra track-record från H&M eftersom företaget har arbetat längre med dessa frågor än klimat och förnybar energi. Därför blir jag något förvånad över att övergripande mål saknar motsvarande konkretiseringsgrad. All vattenanvändning ska vara ansvarsfull och effektiv 2020 men vad betyder det och var står man idag i företagets och samarbetspartners verksamhet som helhet?

 Någonstans halvvägs avseende jeansproduktionens vattenpåverkan?

Vad som framgår är bland annat att avancerad teknik används för att utvärdera jeansproduktions vattenpåverkan. Resultatet var att drygt hälften rankades på högsta nivån. Oklart dock om detta ska ses som ett bra första steg eller att man först nu kommit till skott med något man redan borde gjort?

82 procent av avloppsvattenanvändningen upplever fullständigt kraven enligt BSR:s definitioner. Än en gång går H&M genom en samarbetspartner utan att tydligt konkretisera målen. Ja, det är liksom kemikalier ett diffust och komplext område men för mig lyser det alltid röd flagg när man inte kan konkretisera mål utifrån globalt vedertagna mål.

Det finns också några konkreta och väl genomarbetade exempel som uppger att vattenanvändningen  har minskat väsentligt i områden med risk för vattenbrist de senaste åren. Detta är bra.

Något som jag gillar är den ökade andelen regnvatten vilket är miljövänligt eftersom man minskar risken för att urholka akvifer i grundvattnet på ett ohållbart sätt.

Mest positivt är dock en vattenbesparing på 2,3 miljoner kubikmeter tillsammans med samarbetspartners. Detta borde rimligen också innebära ekonomiska besparingar.

 H&M och FN:s hållbarhetsmål

I fluff fluff-delen gör H&M en fin koppling till FN:s hållbarhetsmål. Den följs i slutet av rapporten upp på ett mycket fint sätt. Här är ändå ett område där H&M med enkelhet torde kunna se och lära av Axfood. Det borde vara öppet mål att hitta ett sätt att beräkna hur det sjätte hållbarhetsmålet om vatten operationaliseras för just H&M:s avloppsvattenhantering (länk):

By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally.

Det uppenbara delmålet är att sträva efter att allt avloppsvatten ska vara hållbart behandlat och därefter konkretisera ett mätbart delmål. Likaså för kemikalier ovan. Vad jag efterfrågar är helt enkelt att H&M också uttryckligen konkretiserar vilka resultat man bidrar med till måluppfyllelsen.

Förnybar energi och energieffektivisering

Målsättningen är att uteslutande använda förnybar energi. Efter en ökning med 23 procent jämfört med föregående år och en total andel förnybar energi på 96 procent uppnår H&M i praktiken nästan målet. Guldstjärna också här!

Det bör dock noteras att målet endast avser H&M:s egna verksamheter. Intressant för framtida vidareutveckling vore att också ställa krav på och hjälpa underleverantörer att uppnå samma mål.

Noterar också att H&M förefaller räkna in någon sorts klimatkompensering genom extern förnybar energi vilket gör det något mindre imponerande jämfört med Axfoods mer handgripliga investeringar.

När det gäller energieffektivisering finns ett lite undangömt mål om att H&M:s butiker som byggs 2030 ska vara 40 procent mer energieffektiva än de som byggs idag. Här finns ett spännande område för kostnadsbesparing. Men ska man tro Mr Market återstår att se hur många butiker som finns 2030.

Elförbrukningen (mätt i elintensitet per kvadratmeter) har minskat med 8 procent sedan basår 2007. Här finns en liten dold kostnadsbesparing.

H&M bedriver enligt rapporten även ett progressivt arbete för att hjälpa samarbetspartners och producenter att investera i förnybar energi och nå energieffektiv produktion.

Hemmasydd miljömärkning imponerar inte

H&M lyfter fram märkningen Clevercare. Miljömärkning låter ju bra men den här kände jag faktiskt inte till trots att jag kan branschen rätt bra. Så vad innebär då Clevercare? En lång rad råd till konsumenten om hur man kan hantera produkterna på ett miljövänligt sätt. Nu ska jag inte helt såga detta initiativ med fotknölarna för vi sparbloggare får här flera handfasta tips som också innebär sparade kronor. Gå därför gärna in på deras hemsida och läs (länk). Men jag har någonstans ändå en grundläggande förväntning om att miljömärkningar visar hur producenten efterlever krav.

Bilden ovan talar för sig själv...
Skrapar man lite bortom ytan framkommer det dessutom att H&M själva tillsammans med den internationella textilmärkningsorganisationen GINITEX har tagit fram Clevercare (länk). Oavsett om innehållet i sak är bra känns det väldigt 80-tal att skapa egna miljömärkningar för sina produkter. Detta är förvisso sekundärt när företaget gör så mycket bra i övrigt men ger ett något oseriöst intryck.

Samtidigt vill jag uppmärksamma på den långa rad samarbetspartners som nämns på sidan 65 i hållbarhetsrapporten. Några nämns redan i blogginlägget men inte alla.

Spretigt CSR-arbete

Mitt intryck av H&M:s CSR-arbete så som det kommuniceras är ganska spretigt. Ett exempel är att H&M har ett partnerskap med UNICEF till stöd för barn med funktionsnedsättningar (länk). UNICEF är en fin organisation som gör mycket bra för behövande barn men när det gäller privata företag ser jag helst att deras filantropi integreras med verksamheten. Att skänka barnkläder ur H&M:s utgående lager till UNHCR för att ge barn i flyktingläger skulle vara ett bra sådant exempel. Samtidigt är det ju så att H&M är ett familjeägt företag och om Stefan Persson genom sin välgörenhetsstiftelse vill bedriva filantropi bortom H&M:s verksamhet är det naturligtvis hedervärt och helt upp till honom.

Dold potential i vision om 100% cirkulära produkter

H&M har stora visioner om 100% cirkulära produkter. För den som inte är bekant med miljölingo är cirkulär ekonomi det senaste modeordet som i väsentligt betyder detsamma som grön ekonomi och mindre hajpade återvinningsekonomi. I praktiken innebär det att H&M vill vara hållbara och ha ett resursekonomiskt återvinningstänk i värdekedjan, alltså att produkter ska produceras på ett hållbart sätt och när de använts ska materialet kunna återanvändas på något sätt. Helt klart en lovvärd vision.

H&M har också nominerats till prestigefulla internationella utmärkelser genom World Economic Forum (länk) för sin vision och bidragit till rapporter (länk) om cirkulär ekonomi.

H&M lider i någon mån av nischtänk. Även om det finns en progressiv och ambitiös hållbarhetsvision som man faktiskt genomför i ett långt snabbare tempo än digitaliseringen framgår detta inte med tydlighet. Jag följer ändå H&M sedan ett tag tillbaka och jämförelsen med Axfood, där jag passivt löpande tar del av de små stegens CSR-arbete, är slående. H&M gör också detta men det kommuniceras för sällan genom företagens huvudsakliga kanaler vilket bidrar till att skandalerna etablerar bilden av H&M. Detta är synd för det finns mycket bra arbete som förtjänar att lyftas fram. Med tanke på hur mycket energi H&M har lagt på nya konceptbutiker och varumärken kan jag tycka att det är anmärkningsvärt att man inte bättre har tillvaratagit det öppna mål som miljöarbetet utgör. Kanske är man rädd för att påminna om återvinningsskandalen men att inte berätta vad man redan gör är slarvigt. Samtidigt kan konstateras att den marknad där H&M just nu kanske utvecklas sämst är Tyskland där många konsumenter är än mer miljömedvetna än i Sverige. H&M skulle ha allt att vinna på att tydligare kommunicera vad som görs. På H&M:s tyska hemsida får man själv gräva fram detta.

En annan fundering jag har är varför H&M inte arbetar mer med namn som har en hög trovärdighet inom hållbart mode som t.ex. Emma Watson eller Summer Rayne Oakes? H&M har ju uppenbarligen resurser att använda stora namn i sin reklam och det här är ett område där man nog bör göra det.

Som jag konstaterade inledningsvis finns ett gap mellan konsumenters syn på sig själva som hållbart medvetna och hur de faktiskt investerar. Ändå tror jag att H&M har goda förutsättningar att skapa sig en tydligare nisch i sitt premiumsegment för just hållbara kläder. Produkterna är ju dessutom billiga. H&M kan i kraft av stordriftsfördelar nå en särställning på marknaden för ekologiska kläder.

Om arbetares rättigheter och jämställdhet

I serien hållbara investeringar främst fokusera på den miljömässiga hållbarheten. CSR täcker som bekant långt mer än så när det gäller socialt ansvarstagande. Eftersom H&M har en historik av skandaler när det gäller arbetares villkor i textilindustrin går detta inte att bortse från. Ämnet utgör ofrånkomligen också merparten av CSR-rapporten. Jag har inte haft tid att analysera detta och hänvisar dig till att läsa H&M:s rapport och andra mer kritiska rapporter från granskningar i frågan.

Jag brukar inte heller skriva om jämställdhet men trevligt att H&M har 75 procent kvinnor anställda, dessutom 69 procent av de ledande positionerna. Kanske inte så konstigt i ett klädföretag men ändå.

Att följa upp

- Tydlighet om miljöledningssystem för att säkerställa underleverantörer/kontraktörers efterlevnad.
- Kemikalie och avloppsvattenhantering behöver konkretiseras för att kunna följas upp på ett tydligt sätt med konkreta resultatmål. Länkning till resultat avseende FN:s sjätte hållbarhetsmål vore snyggt.
- Har H&M börjat konkretisera resultat inom cirkulär ekonomi?
- Är minskad klimatpåverkan och ökad andel förnybar energi verkligen resultat av H&M:s egna verksamhet eller räknas externa effekter in? Fortsätter flygtransporterna öka?
- Uppnår H&M över 60 procent hållbar bomull i nästa hållbarhetsrapport för att med trovärdighet kunna röra sig mot målet om 100 procent ekologisk bomull 2020?
- Att ansvarsfull ullproduktion genomförs.
- Kommunikation bortom hållbarhetsrapporter om vad som redan görs.

Avslutningsvis kan konstateras att hållbarhetsarbetet gav mig en gnutta hopp om H&M:s framtid.

lördag 16 december 2017

Mina tankar om H&M och svårigheten i att förutsäga framtiden

Helgens aktuella ämne är krisen i H&M och jag vill förstås också ge några allmänna reflektioner. Passar på att sätta det i perspektiv genom att ta upp ett antal aktier som nu har det tufft.

Min övergripande syn är att jag tenderar vara lite kontrarian och menar att marknaden överskattar e-handelns genomslag i allmänhet. Samtidigt underskattas etablerade varumärkens förmåga att anpassa sig och hitta en nisch online. Detta innebär en risk och du ska inte ta rygg på mig utan gör din egen analys. Extra noga att understryka att detta inlägg inte ska ses som finansiell rådgivning.

H&M visar på typexemplet i hur svårt det är att förutsäga en akties framtid och hur bedräglig historik kan vara. Visst har många varnat för riskerna men samtidigt kunde man för ett år sedan med säkerhet inte anta att företaget skulle uppvisa en så lång rad dåliga rapporter i följd. När jag tittar på mina andra innehav så finns samma dilemma för många av dem. Clas Ohlson och MQ finns en tydlig risk i men kommer de därmed sagt gå samma väg till mötes? Det är inte självklart. Kopparbergs däremot är ett annat exempel. Där har jag i ett års tid sagt att aktien varit övervärderad och nu fick jag rätt men den allmänna visdomen har varit att aktien var billig. Det svåra med aktier är att oavsett analys är det först när du får resultat svart på vitt som du vet om du har gjort rätt bedömning. Och historik är ingen garanti för framtiden. Det gäller dock båda vägar varför vare sig historisk framgång eller stagnation är en garanti för att nästa rapport rör sig i samma riktning.

H&M är bara till att konstatera att jag gjorde en felbedömning. I mitt fall är nedgången på mitt totala innehav åtminstone under 25 procent eftersom jag tidigare tyckte att aktien var för dyr och ökat opportunistiskt först på vägen ned. Eftersom jag fokuserar på utdelningarna bekommer mig nedgången egentligen inte så mycket och jag tror inte att H&M kommer gå i konkurs bara för att nätaktörer tar marknadsandelar utan jag fokuserar på tre andra risker: är H&M verkligen konkurrenskraftiga med sitt mode? Det känns inte längre som att deras varumärke hänger med. Kläderna är helt enkelt ofta inte särskilt snygga. Kan man lita på H&M:s kommunikation? Jag har inte fäst så stor vikt vid detta tidigare eftersom jag går mest på vad som rapporteras i sak. När Stefan Persson gör sin första intervju på ett decennium veckor före företagets sämsta rapport på mycket länge är frågan högst relevant. Timingen kunde inte varit sämre. Kommer H&M kunna bibehålla en anständig utdelningsnivå på längre sikt? Jag har som bekant redan räknat med sänkt utdelning till 8 kronor när jag har ökat den senaste tiden. Det innebär att aktien är försvarbar att köpa runt 200 kronor och nedåt. Efter den senaste rapporten börjar jag också tveka på om ens 8 kronor kommer hålla i längden. Det motsvarar trots allt bara en sänkning på 18 procent. Vid nuvarande kurs är aktien försvarbar att äga utifrån mina premisser så länge utdelningen inte understiger 7,25 kronor. Att det som jag konsekvent skrivit helt uppenbart finns många aktier med långt bättre förutsättningar att slå index är en annan historia. Eftersom den senaste rapporten var så monumentalt dålig samtidigt som jag redan har en stor portföljandel tvekar jag på att öka. Jag vill samtidigt inte gå miste om läget när aktiekursen är slaktad. Sett utifrån mitt långsiktiga mål med en reviderad portföljandel på under 5 procent har jag dock utrymme att köpa ett femtiotal aktier ytterligare. Därför kommer jag nog köpa en handfull aktier nästa vecka men med premissen att H&M sannolikt faktiskt kommer röra sig nedåt 150 kronor och vara fortsatt sur en bra tid framöver. Det här kommer ta tid. Vid 150 kronor skulle jag, allt annat lika, dock fylla innehavet igen. Där klarar man en utdelningssänkning på 35 procent. Det handlar egentligen inte om att öka utan om att köpa i mindre skala än tidigare för att långsiktigt bibehålla en lägre portföljandel än tidigare.

MQ dras ned av omställningen i klädbranschen men företagsspecifikt har jag inte sett några större företagsspecifika risker. Nu har jag redan en så stor position som jag vill ha mellan 1,5 och 2 procent av portföljen. Fortsätter aktien ned kommer jag dock öka än mer inför utdelningen i slutet av januari. Risken är förstås att marknaden redan har tagit höjd för sämre tider varför kursen kan komma falla ytterligare om dessa faktiskt bekräftas i kommande rapporter.

Clas Ohlson må ha en nedgång men där är läget något annorlunda. Företaget har gjort en dålig rapport men dessförinnan faktiskt klarat förväntningarna många år i följd. Den stora frågan är om de kommer bli ett nytt H&M. Jag tror faktiskt inte det. Det kommer med säkerhet bli en tuff omställning under några år där butiker stängs, flyttas, minskas samtidigt som sortimentet ses över och man arbetar på att vidareutveckla e-handeln. Två väsentliga skillnader är att Clas Ohlson verkar företrädesvis på den nordiska marknaden med butiker i bra lägen och att de redan har en fullt fungerande e-handelsplattform. Jag ser dem mer som en ICA nära-butik. Alla vet att det egentligen är billigare att åka ut till ett storköp men det är samtidigt bekvämt att handla på vägen från jobbet och tidsvinsten är värt besväret när man behöver något just-in-time. En sak som jag tycker är viktig att komma ihåg är att när man talar om köpcentersdöden är att USA är utgångspunkt. Det är ett kraftigt bilburet samhälle som närmast kan jämföras med de stora köpcenter som finns utanför svenska städer. Vad Clas Ohlsons utmaning blir är att behålla butiker i lägen som Nordstan i Göteborg, Gallerian i Stockholm osv. Där kommer det alltid att röra sig människor. Dessutom tycker jag inte mathem-tänket är så dumt. Det är inte konstigare än att den som handlar på hemköp i Nordstan passar på att svänga förbi Clas Ohlson på vägen ut. Frågan jag ställer mig är hur bra portal mathem egentligen är. Jag är inte så jätteimponerad men antar att det är logistiken man är ute efter. När det gäller e-handel är Clas Ohlson som dag och natt jämfört med H&M. Pricerunner och onlinehandel har funnits länge i Norden varför jag inte ser hur skiftet plötsligt skulle ske över en natt just nu. Det är enkelt att köpa,  går att betala på flera sätt och leverans sker enkelt. I den mån den tar tid är detta bortom Clas Ohlsons kontroll utan beror snarare på Postens välkända problem. Här kan samarbetet med mathem nog snarast bredda möjligheterna. Sedan kommer frågan om Clas Ohlson gör tillräcklig reklam online. Den som följer bloggsfären behöver väl knappast tveka på att Clas Ohlson är proaktiva här? Flera bloggrannar har gjort reklam för deras produkter. Min bedömning är bibehåll - jag ökar lite försiktigt men ökar inte min långsiktiga position. Vill avvakta hur nya VD Lotta Lyrå hanterar situationen först.

Serneke har dragits med i bomarknadsoron och handlas nu på historisk lägstanivå. Den överhängande risken är att de låga marginalerna kan medföra svårigheter om orderingången stannar av på sikt. Ännu finns dock inga sådana indikationer. Jag har skrivit mycket om Serneke tidigare och tänker inte upprepa det men nyheten att ett hotellavtal värt 40 miljoner kronor årligen i Karlatornet är klart tolkar jag åtminstone som positivt. Samtidigt var detta antagligen redan inprisat i projektet varför det inte bör påverka aktiekursen nämnvärt. Som jag ser det räcker det att Karlastadenprojektet lyckas för att räkna hem investeringen i Serneke. Just nu återstår bara utmaningarna relaterade till själva byggnationen. Därför är risken ur det hänseendet mindre än när jag gick in i Serneke. Därför kommer jag envist fortsätta öka i Serneke ända upp till ett dubblerat innehav så länge aktien handlas på nuvarande nivå eller lägre. Jag tror utifrån känd data nämligen att det är sannolikt att Serneke presenterar en fullt försvarbar kvartalsrapport för det fjärde kvartalet.

Kopparbergs har jag envist ansett vara för dyr över 200 kronor per aktie. Bloggsfären har hyllat aktien och den tillväxtmaskin företaget varit. Nu fick jag till sist rätt och har äntligen tagit en stor position. Samtidigt motiverades fallet av en osedvanligt svag rapport.

Kommer Handelsbanken bli nästa krisföretag? Just nu finns få tecken på det. Jag är medveten om att nischbanker kan ta marknadsandelar på sikt men i det korta perspektivet är en utdelningshöjning desto sannolikare. Därför vore det dumt att fortsätta öka. Samma sak med Skanska, uppenbart kommer sämre tider på den svenska marknaden men företaget är diversifierat och lär kunna klara att höja utdelningarna i jämn takt med inflationen även i en svagare byggmarknad. Det räcker för mig.

Det är helt enkelt svårt att sia om framtiden. Det enda man kan göra är att ha en tydlig strategi som man håller fast vid samtidigt som man kontinuerligt ser över sina innehav.

tisdag 12 december 2017

Hållbara fonder och sparad krona

Gläds åt nyheten att en hållbar fond för första gången ligger i topp bland Sverigefonderna (länk). Hoppas att fortsätta min serie om hållbara investeringar där jag har granskat några av portföljinnehavens hållbarhetsrapporter. Har dock inte hittat tid eftersom de inläggen tar ett tag att göra. Mitt tänk är att hellre köpa aktier direkt i företag med ett bra hållbarhetsarbete snarare än att köpa en hållbarhetsfond. Anledningen är att det helt enkelt är billigare.

Fonden i fråga är Nordea Swedish Stars. Enligt den utmärkta fondsajten Morningstar har den en förvaltningsavgift på 1,40% (länk). Fonden har slagit index de fyra senaste åren men jag tycker ändå att förvaltningsavgiften är hög. Varför? För att fonden till stor del innehåller stora börsbolag. Volvo, Investor, SEB, Autoliv, Nordea, Sandvik, ABB, Kinnevik och Tele 2 utgör mer än halva fonden. I någon mån är det en indexliknande fond som har plockat ur ett fåtal mindre etiska innehav och dumpat H&M. Ett liknande urval kan du göra själv hos Avanza med 0,25% köpavgift. Du spar då över 1% per år. Nog kan man invända att Nordea säkert förvaltar köp och sälj skickligare än en lekman men som jag har skrivit om tidigare (länk) är min förväntan på hållbara fonder att de antingen är indexnära fonder med låg förvaltningsavgift (under 1% där betalningen går till hållbarhetsgranskning snarare än den indexnära och relativt automatiserade förvaltningen) eller också fonder som mer aktivt fokuserar på SME-miljöteknikföretag. I det senare fallet kan jag tänka mig att betala en ansenlig förvaltningsavgift för att någon annan gör det jobbet på heltid. Problemet med hållbarhetsfonder är att de i regel aldrig gör just det jobbet. Snarare riskerar du att få betala höga avgifter för att de förvaltar en portfölj med OMX30-innehav som du lika gärna kunde månadsspara i själv till lägre årsavgift. Mitt tips är därför att du väljer ut ett antal aktier som hållbarhetsfonderna investerar i och istället köper dem själv på ett investeringssparkonto.

Förra veckan kom min årliga återbetalning från Länsförsäkringar. Ifjol räckte den till en Axfoodaktie. I år blev det lämpligt nog en aktie i det norska försäkringsbolaget Gjensidige.

Till sist ville jag bara avsluta med att skriva plötsligt händer det: rea på krossade tomater!
Som vegetarian utgör krossade tomater tillsammans med morötter och lök en bas i de flesta recept jag lagar. Nu kunde jag köpa ett helt flak med 25 procents rabatt. Det är inga stora summor men ändå några sparade kronor på en billig basingrediens som räcker i minst två månader.

onsdag 6 december 2017

Tankar om Clas Ohlson

Jag är defensiv när det gäller Clas Ohlson och har inte oroat mig så jättemycket eftersom merparten av mina aktier handlades för ett år sedan när valutan pressade kursen ordentligt. Idag står aktien dock ännu lägre vilket ger befogad huvudbry. Detta inlägg är bara min kommentar och som vanligt inte finansiell rådgivning. Min grundtanke är att jag tycker att marknaden överreagerar: bara för att Clas Ohlson har fysiska butiker kommer de inte gå i konkurs. Dessutom har just Clas Ohlson en väl fungerande e-handelsplattform som kanske inte är häftigast i detaljhandeln men fullt funktionell och milslångt ifrån det H&M kritiseras för.

Jag ser det ändå så här: jag tror på nya VD:n Lotta Lyrå och hennes omställningsarbete har bara påbörjats. Vill ge det tid och inte ta ett förhastat beslut. Först den 3 maj nästa år kommer en mer konkret plan att presenteras. Att vänta ut nästa års septemberutdelning är åtminstone en rimlig ansats. Jag tror att Clas Ohlson kommer identifiera ordentligt vilka lägen som butiker är lönsamma i och inte minst vilka produkter som gör sig bäst i butik kontra online och justera sitt utbud och lager därefter. Sedan handlar jag själv online från Clas Ohlson och kan konstatera att de har en fullt fungerande onlineplattform. Clas Ohlson är knappast en tillväxtaktie som slår index men jag vågar ändå tro att de med en del arbete kan bibehålla sin marknadsandel och på sikt fasa över den online. Det skulle i det längre perspektivet innebära lägre kostnader så snart den smärtsamma omställningen är genomförd.

Jag hade tänkt avvakta med tanke på risken och dyr lärdom från H&M. Men när aktien föll så djupt som runt 115 kronor tyckte jag helt enkelt att riskpremien prisas in ganska rejält. På nuvarande utdelning om 6,25 kronor handlas den till en YOC på nästan 5,5 procent. Samtidigt är mitt normala mål för en aktie som Clas Ohlson att få ut minst 4,25 procent om året i utdelning. För att uppnå det räcker en utdelning runt 4,75 kronor per aktie. Jag klarar alltså en utdelningssäkning på 25 procent och uppnår ändå mina mål. Nu är SME-prognosen en utdelning på 7,18 kronor 2020. Det skulle innebära en blygsam utdelningstillväxt om knappt fyra procent årligen men det skulle jag vara helnöjd med. Jag tror också att Clas Ohlson utmaningarna till trots klarar det. Därför är försiktig ökning ändå min utgångspunkt.

Missa inte att det är courtagefri handel på finska aktier imorgon hos Avanza. Jag kommer passa på att öka med ett par aktier i Kone. Har länge velat öka men inte velat köpa en så stor post till nuvarande kurs. En liten ökning utan courtage utgör däremot perfekt tillfälle att fylla på.

söndag 3 december 2017

Portföljens utdelningsvikt

Kronan till miljonen och Att Välja Lycka beskrev nyligen begreppet utdelningsvikt: hur stor andel av den totala utdelningen som en enskilds aktie utgör. Läs gärna mer på deras bloggar. Jag blev hur som helst inspirerad, tyckte att det verkade vara ett praktiskt redskap och prövade för min aktieportfölj.




H&M är störst med 11,11%. Detta är dock inte så underligt eftersom aktien fortfarande utgör cirka 9% av min portfölj. Jag har dessutom ökat på vägen ned varför YOC är förhållandevis god. Samtidigt visar utdelningsvikten tydligt att min portfölj har en sårbarhet i en utdelningssänkning från H&M. Skulle en utdelningssänkning med 25% ske motsvarar det nästan 3% av portföljens utdelning.
Detta exempel illustrerar tydligt varför utdelningsvikt är ett användbart redskap som jag är glad att bloggrannarna ovan introducerade för mig. I fallet H&M har jag valt att inta en position med sikte på hur många H&M-aktier jag tänker mig att äga på 3-5 års sikt vilket förstås i det korta perspektivet förskjuter utdelningsvikten. Min portföljandel minskar dock i takt med att jag ökar i andra aktier.

Bosjö (8,93) och Sydsvenska Hem (6,68%) är två andra aktier med anmärkningsvärt hög utdelningsvikt. I bägge fallen beror det på att jag, på grund av det höga minicourtaget på 19 kronor, ökar någon enstaka gång varje år med portföljandel över helåret som mål. Det gör att jag just nu är överviktad men detta kommer jämna ut sig lagom till sommaren. I det senare fallet har utdelningen dessutom till min stora förvåning ökat med 15% under 2017 vilket är ett angenämt lyxproblem.

TransAlta Renewables (7,61%) och Realty Income (5,44%) har också oproportionerligt stor utdelningsvikt. Anledningen är att dessa är mina bästa månadsutdelare och jag har velat investera tidigt i dessa för att få en jämn utdelning över helåret även under annars svagare månader. I TransAlta RES fall spelar också in att utdelningen höjdes med nära 7% nyligen samtidigt som det redan var ett stort portföljinnehav. Jag är medveten om utmaningen i att jag redan är fullinvesterad mer eller mindre för kommande år i dessa bägge aktier. Därför är ett uttalat mål att identifiera minst ytterligare en månadsutdelare över det kommande året. Northwest Healthcare kommer jag ta in så småningom men tycker den är dyr i beaktande av att utdelningen inte tenderar höjas. Boston Pizza (1,37%) har en förbluffande god utdelningsvikt i beaktande av att jag inte har ökat på femton månader i aktien. Än mer anmärkningsvärt är att Omega Healthcare (1,22%) har en så hög utdelningvikt trots att jag medveten om risken efter kursfallet endast gick in med en liten, liten position motsvarande 0,3%.

 Mina kärninnehav Axfood (6,62%), Castellum (4,62%), Hemfosa (4,21%), Handelsbanken (4,20%), Skanska (4,20%), och Clas Ohlson (3,21%) har alla ungefär den utdelningsandel man kan förvänta sig. Portföljandelen ska vara mellan 2,5-5% i dessa aktier och utdelningsnivån är minst i linje med portföljens genomsnittsutdelning eller högre. Intressant nog har tre av aktierna en närmast identisk utdelningsvikt vilket skvallrar om god balans. Clas Ohlson har jag varit lite försiktigare med på grund av kombinationen hög värdering och långsiktig risk pga e-handelsutveckling men möjligen kommer jag öka lite igen nu när aktien återigen faller.

Bortom de tio aktier med högst utdelningvikt finner vi Multiconsult (3,94%). Här har jag ökat ordentligt på riktigt lång sikt den senaste tiden sedan aktien faller till följd av tillfälliga utmaningar som jag har skrivit om på bloggen flera gånger tidigare. Nu handlas aktien till en YOC över 4,25% men jag är ändå förvånad över att ha så hög utdelningvikt då aktien inte är en högutdelare samtidigt som jag ju bara räknar nettoutdelning efter källskatt. MQ (3,13%) är också intressant. Här är min portföljandel knappt 2% eftersom jag inte vill äga mer än 1% på lång sikt. Samtidigt har jag ökat också här när den handlades till en YOC över 6,3% som jag tycker är löjligt billigt även i beaktande av framtida utmaningar i form av e-handel och konkurrens.

Det glädjer mig att Akelius (1,43%) har en så stor portföljandel trots lägre antal preferensaktier än jag önskar. Det förvånar mig att Kopparbergs (1,42%) har en så hög utdelningsvikt med tanke på att min YOC knappt uppnår 3%. Bådar dock gott inför framtiden då detta bör vara en långsiktigt växande aktie när utmaningar på den brittiska marknaden har hanterats. Av samma skäl oroar det mig att Kone (0,56%) har en så låg utdelningsvikt. Det här är en aktie där jag inväntat ett tillfälle hela hösten att öka men dyr valuta har på marginalen gjort att jag inte köpt i de gränslägen som nedgångar medgivit.

Mina innehav i Swedbank (1,30%) och Nobina (1,29%) är små men får ändå utslag eftersom jag har en löjligt hög YOC i bägge dessa innehav. Det är samtidigt två aktier där risken för utdelningssänkning är betydande.

Att jag hade såpass hög utdelningsvikt i Scandic (0,94%) och Inwido (0,91%) förvånade mig. Bägge utdelar lägre än portföljgenomsnittet men samtidigt passade jag på att ta beskedliga positioner när de handlats billigt.

I andra änden trodde jag nog också att Kinnevik (0,21%) och Intrum Justitia (0,17%) skulle ha en något högre utdelningsvikt. Det understryker att en god direktavkastning inte är oväsentligt för en utdelningsinvesterares portföljbalans. I Intrum Justitias fall kan det vara befogat att bevaka aktien lite extra då den kanske är överflödig om utdelningstillväxten skulle stanna av. Enligt Chowdertest runt 19 bör jag dock behålla intill dess att motsatsen bevisas. Detsamma gäller Elanders (0,21%) och Cloetta (0,14%) där det är befogat att fråga sig om de långsiktigt tillför portföljen mervärde. Vill ge det ett par rapporter och besked om nästa års utdelning innan jag tar ställning. Kinnevik fyller funktionen att komplettera min okunskap inom telekom & IT. Den är en slags defensiv diversifiering och min position är liten. Investor (0,56%) har av samma skäl ännu en låg utdelningsvikt.

Avslutningsvis är det lite häftigt att Bonäsudden (0,33%) och Saltängen (0,22%) har en markant utdelningsvikt jämfört med exemplen ovan trots att jag endast äger en handfull aktier i bägge fallen.

Det är ändå betryggande att jag inte hittar några överraskningar bland det dussin aktier som har störst portföljandel utan snarast bland de mindre innehaven. Jag har ju en ambition att ta in fler lågutdelande aktier med god utdelningstillväxt framöver. Samtidigt visar detta inlägg att jag mer noggrant behöver räkna ut var rätt portföljbalans är så att de inte drar ned portföljens genomsnittsutdelning. Vid nästa portföljrapport efter nyår kommer facit svart på vitt.

Utdelningsvikt är verkligen ett rätt så användbart och mycket enkelt sätt att illustrera hur beroende portföljutdelningen är av enskilda aktier. Var finns risker där enskilda aktier har en stor påverkan och vilka aktier tillför mindre än väntat till portföljens utdelning? Ska på längre sikt klura på hur jag kan ta in utdelningsvikt som ytterligare en parameter när jag investerar. Det bör beaktas i relation till önskad portföljandel och utdelningstillväxtpotential efter Chowdertestet. Detta inlägget illustrerar precis varför jag gillar bloggsfären så mycket. Både utdelningsvikt och chowdertest har jag, trots att jag pysslat med aktier som hobby i över femton år, lärt mig från andra bloggare. Därmed blir de ytterligare pusselbitar i det ständiga arbetet att förfina min personliga investeringsstrategi.

Ett antal aktier ger i nuläget ingen utdelning. De har därför exkluderats i denna sammanställning. Avseende utländska aktier där det dras källskatt har uträkningen gjorts utifrån nettoutdelning. Därför är svenska aktiers utdelningsvikt något överviktad i beräkningen jämfört med bruttoutdelning.

lördag 2 december 2017

månadssammanfattning november

Ny månad och som vanligt fylls bloggsfären av månadssammanfattningar. För egen del kan jag är konstatera att jag är knappt en retlig procent från att uppnå mitt årsmål om 600 000 kronor i portföljen. Min prognos är dock att detta ska uppnås vid årsskiftet vilket jag om vi inte ser ett större börsfall kommer klara. Jag har samtidigt "dopat" portföljen genom att föra över några tusen kronor från andra investeringar och VP-utdelningar. Därför återstår i praktiken två procent till mitt mål.

Utdelning: 1 829 kronor

November blir, mycket tack vare H&M-utdelningen, min tredje bästa utdelningsmånad i år. Endast maj är bättre, jag landar bara en femtiolapp efter mars.
 
 Resultat: 594 011 kronor

Även om insättningarna gör att portföljvärdet fortsätter öka har jag under november sett en nedgång med nästan tiotusen kronor nyinsättningar avräknat. Årsavkastningen är plötsligt nere på knappt fyra procent vilket är lågt. Jag inser att mina större innehav tynger portföljen onödigt mycket, att jag måste diversifiera jämnare och också komplettera med långsiktig tillväxt genom aktier med lägre utdelning. Nu tror jag stenhårt på Serneke och Multiconsult så jag har egentligen mest välkomnat möjligheten att öka under nedgången men samtidigt måste jag vara ödmjuk inför att jag kan ha fel.

Annan avkastning: 175 kronor

Fortsatt flytta lite Ahlsell från KF till ISK och swingtradat lite Minesto. Därutöver realiserade jag en kursförlust i Telia som såldes för 38,67 kronor. Netto blev det dock en vinst eftersom jag fick ut i genomsnitt 9 procent i utdelning över innehavstiden vilket var mitt mål. Flera skriver nu att Telia har potential som utdelningsaktie. Jag tvekar främst på grund av bristande långsiktiga tillväxtmöjligheter. Resonemanget handlar, precis som när jag ifjol gick in, om att passa på att köpa aktien till hyggligt lågt pris för att gneta åt sig utdelningar från den digra kassan. 5,5 procent är en bra yield on cost men inte så bra att jag vill ta den kursrisken just nu.

Sharpekvot sjönk något också i november och månadsavläsningen gav 1,02. Det tycker jag är OK  eftersom mina två största innehav H&M och Serneke fortsatt är i nedåtrörelse samtidigt som Multiconsult och Clas Ohlson också vänt nedåt. Som lägst har jag varit nere vid 0,75 och vänt. Det tycker jag är för lågt och därför ser jag över hur jag bättre kan balansera portföljen. Uppenbart är att mina större innehav tenderar tynga portföljen.

Standardavvikelsen sjönk däremot ytterligare till 7,26 procent. Fortsatt bekräftelse således på att min tråkportfölj trots stora rörelser i flera större innehav som helhet är stabil över tid. Jag prioriterar som bekant säker utdelning utifrån mina mål före kurstillväxt.

Sparkvoten har jag slutat mäta lika noga eftersom jag nu är helt trygg i att jag klarar mitt mål om 75 procent över helåret. Under november hade jag fortfarande lite utestående kontokortsräkningar varför insättningarna blev 6,67 procent lägre än vanligt. Jag har dock redan hunnit sätta över hela månadsinsättningen för december och räknar därför med att kunna kompensera genom att föra över dessa pengar under december istället.t

Kommentar

Rent allmänt står portföljen inför vissa utmaningar eftersom H&M och nu även Clas Ohlson dras ned av e-handelsoro. I den senare har jag ett såpass bra GAV och YOC att det inte är någon omedelbar brådska. Sedan oroar där begränsade tillväxtmöjligheter utomlands mer än e-handelsdöden. Clas Ohlson har redan en rätt bra e-handelstjänst som jag själv har använt ett par gånger. Fått bra svar från kundtjänsten även när det gällt lite udda produkter. Serneke och Multiconsult är i mina ögon obegripligt lågt värderade. MQ handlas till direktavkastning över 6 procent trots fastställd utdelning redan i januari. Nog för att aktien kommer möta utmaningar på längre sikt men det är löjligt billigt.

När portföljen nu är 18 månader gammal kan jag inte längre skylla på barnsjukdomar. Jag har därför agerat för att diversifiera portföljen bättre. Det är inte aktuellt att sälja eftersom jag tror på mina innehav, istället fokuserar jag på att öka i annat. Kopparbergs må ha utmaningar och osäker framtid på kort sikt men jag tror att den långsiktigt är ett fint komplement och har nu tagit en betydande position. Vestas var en sådan investering men feltajmad i det korta perspektivet. Fortsätter öka i Investor som komplement. Under Black Friday köpte jag också en rad amerikanska lågutdelare som i övrigt kompletterar mina mogna utdelningsaktier bra. Uttryckte buy quality, cry once stämmer väl för Berkshire Hathaway. Min hittills enda aktie har stigit med 7,35 procent bara under första veckan!

Nu är det fullt ös med lite tidigt julstök så nästa portföljuppdatering kommer efter nyår. Istället blir det ett enklare inlägg imorgon där jag hakar på trenden att räkna ut portföljens utdelningsvik. Arbetet med en målbild över hur många aktier av varje slag jag vill äga vid nästa års utgång pågår också.

fredag 1 december 2017

Därför faller Multiconsult

Multiconsult har den senaste tiden fallit ordentligt och handlas nu till en yield on cost över 4,25 procent. Det är historiskt billigt för ett växande konsultbolag som Affärsvärlden köprekommenderade så sent som för ett kvartal sedan (länk). Så varför faller då Multiconsult?

Några orsaker har jag skrivit om tidigare som svag norsk krona, omställning från oljerelaterade konsultuppdrag till andra sektorer och investeringar i tillväxt genom förvärv.

Huvudorsaken förefaller dock vara att Multiconsult riskerar en stämning på 100 miljoner norska kronor för hur projektet Stortingsgarasjen har hanterats (länk). Än så länge är stämningen inte framlagd rent formellt vilket innebär att aktiekursen kan komma falla ytterligare när så sker. Skulle stämningen gå igenom är det ett gupp på vägen men i en storleksordning som Multiconsult har förutsättningar att hantera.

Jag ser detta som ett långsiktigt mycket fint köptillfälle väl medveten om att det, om domen går igenom, kan innebära att det svider i vinstutveckling och möjligen utdelning på kort sikt. Just nu är norska och svenska kronan lika mycket värda vilket historiskt bör ge några procents valutarabatt.

OBS! Jag äger aktier i Multiconsult och skriver ur den engagerade aktieägarens perspektiv. Strävar efter att vara objektiv men du ska inte läsa inlägg som finansiell rådgivning. Gör din egen analys.