onsdag 27 februari 2019
Minesto tecknar avtal med Antigua och Barbuda
Minesto har tecknat ett avtal med Antigua för att gemensamt utforska möjligheterna att kunna genomföra förnybar havsenergi genom Minestos teknologi. Förhoppningen är att den i framtiden ska kunna ersätta dieselgeneratorer och projektet faciliteras genom FN-projektorganet UNOPS. Informationen är relativt knapphändig i pressmeddelandet (länk). Jag gladdes över nyheten eftersom den kom som en fullständig överraskning för mig. Minesto har tidigare offentliggjort att man haft dialog med ett antal potentiella länder där man har förutsättningar för att installera sin teknik. Antigua och Barbuda har jag tidigare inte sett figurera i diskussionen och skulle man lyckas där skulle det öppna förutsättningar för fler små önationer att installera tekniken där de har ett tydligt intresse av att minska sitt beroende av energiimport.
tisdag 26 februari 2019
Vändningen för Multiconsult? Sänkt utdelning bibehålls
Flitiga läsare av bloggen vet att jag gillar det norska konsultföretaget Multiconsult. Har dessutom sett det lite som ett underanalyserat turnaround case när aktien handlats på väldigt pressade nivåer efter en skandal i ett norskt prestigeprojekt som på kort sikt påverkar (se tidigare inlägg under fliken Multiconsult) har jag ökat under fjolåret. Kvartalsrapporten som släpptes idag visade sig också vara ett steg i rätt riktning (länk).
- intäkterna ökade med 5,4 procent jämfört med föregåendeårs motsvarande kvartal.
- intäkter ökade med 11,4 procent över helåret.
- faktureringsgraden ökade med cirka 2 procent både på kvartal och helår.
- orderboken ökade med 30,5 procent jämfört med föregående år.
- EBIT är positiv på 9,5 miljoner NOK mot negativ 2m7 miljoner NOK ifjol.
- EBIT-målet om 6 procent för 2018 har dock inte nåtts varför ytterligare åtgärder är att vänta.
- stor del av de ökade utgifterna (4,1 procent) kan hänföras till belöningsprogram till anställda.
- trots bättre resultat än ifjol är kalendereffekten till nackdel med en arbetsdag mindre.
Tyvärr bibehåller man fjolårets halverade utdelning också i år. Någon utdelningsaristokrat är det inte precis. Det talar för att jag avvaktar och bibehåller mitt rätt stora innehav om över 3 procent av portföljen. Med kursuppgång till följd av rapporten torde jag snart ha 4 procent portföljandel ändå. Det här innehavet räcker egentligen för att ha 1 procent på riktigt lång sikt och jag ser inga starka skäl att öka så länge svenska kronan är svagare än den norska. YOC blir trots allt bara 2,6 procent med bibehållen sänkt utdelning i beaktande. P/E därtill 25. Jag är dock övertygad om att Multiconsult kommer dela ut över 3 norska kronor per aktie igen om 1-2 år. Problemet är att marknaden redan har prisat in detta. Jag nöjer mig med att jag köpte ordentligt när kronorna var lika mycket värda och kursen lika låg som idag.
Som ni läsare vet försöker jag ofta ha ett hållbarhetsperspektiv på mina investeringar. Därför glädjer det mig att Multiconsult vann miljöpriset årets miljöfyrtorn 2018 (länk). Ett kvitto på att det är ännu en sund investering även om det ska sägas att de som de flesta norska större företag också har delar av verksamheten med oljebranschen som beställare.
Sammanfattning ser det rätt bra ut att fortsatt äga Multiconsult långsiktigt.
- intäkterna ökade med 5,4 procent jämfört med föregåendeårs motsvarande kvartal.
- intäkter ökade med 11,4 procent över helåret.
- faktureringsgraden ökade med cirka 2 procent både på kvartal och helår.
- orderboken ökade med 30,5 procent jämfört med föregående år.
- EBIT är positiv på 9,5 miljoner NOK mot negativ 2m7 miljoner NOK ifjol.
- EBIT-målet om 6 procent för 2018 har dock inte nåtts varför ytterligare åtgärder är att vänta.
- stor del av de ökade utgifterna (4,1 procent) kan hänföras till belöningsprogram till anställda.
- trots bättre resultat än ifjol är kalendereffekten till nackdel med en arbetsdag mindre.
Tyvärr bibehåller man fjolårets halverade utdelning också i år. Någon utdelningsaristokrat är det inte precis. Det talar för att jag avvaktar och bibehåller mitt rätt stora innehav om över 3 procent av portföljen. Med kursuppgång till följd av rapporten torde jag snart ha 4 procent portföljandel ändå. Det här innehavet räcker egentligen för att ha 1 procent på riktigt lång sikt och jag ser inga starka skäl att öka så länge svenska kronan är svagare än den norska. YOC blir trots allt bara 2,6 procent med bibehållen sänkt utdelning i beaktande. P/E därtill 25. Jag är dock övertygad om att Multiconsult kommer dela ut över 3 norska kronor per aktie igen om 1-2 år. Problemet är att marknaden redan har prisat in detta. Jag nöjer mig med att jag köpte ordentligt när kronorna var lika mycket värda och kursen lika låg som idag.
Som ni läsare vet försöker jag ofta ha ett hållbarhetsperspektiv på mina investeringar. Därför glädjer det mig att Multiconsult vann miljöpriset årets miljöfyrtorn 2018 (länk). Ett kvitto på att det är ännu en sund investering även om det ska sägas att de som de flesta norska större företag också har delar av verksamheten med oljebranschen som beställare.
Sammanfattning ser det rätt bra ut att fortsatt äga Multiconsult långsiktigt.
lördag 23 februari 2019
Utdelningar februari 2019
Utdelningarna ökar igen i februari och landade på 1 316 kronor. Det är mer än dubbelt så mycket jämfört med 609 kronor ifjol. Det innebär också goda utsikter för att jag uppnår målet att få minst en tusenlapp i utdelningar varje månad. En bit kvar i augusti där det i stort sett bara är månadsutdelare som delar ut. Oriflame delar ut i både februari och augusti så min chansning att ta in en post när aktien har slaktats och handlats till hög direktavkastning har lönat sig i år. Med tanke på den svaga rapporten är jag inte särskilt trygg med att öka ytterligare.
Totalt elva aktier delades ut. Utöver mina fem månadsutdelare noteras Apple, Akelius, Omega Healthcare, Oriflame, P&G och Siemens.
Nu ser jag fram emot att årets utdelningssäsong börjar på allvar. Månaderna mars, april och maj brukar nämligen ensamma stå för ungefär hälften av årets utdelningar eftersom många svenska företag traditionellt delar ut då. I år förväntar jag mig ungefär 25 000 kronor under den här perioden.
torsdag 21 februari 2019
Oroande nyheter om Swedbank och Avanza men fin rapport och höjd utdelning från Kopparbergs
Kriserna i Swedbank och Avanza oroar mig som aktieägare respektive kund. Här följer några spridda tankar för dagen. Många har skrivit om detta det senaste dygnet och vill särskilt lyfta fram Framtidsinvesteringen som har skrivit ett klokt inlägg idag (länk) som jag delar.
Jag är gammal nog att ha upplevt ett par finanskriser i utlandet och har ett rätt cyniskt förhållningssätt till vilken koll bankerna har och förstås min begränsade förmåga att bedöma deras verksamhet. Det är också skälet till att jag har valt defensiva Handelsbanken i min portfölj. Den utgör ändå bara mindre än 3 procent av portföljen och totalt sett utgör finansaktier ungefär 5 procent av portföljen om man inte räknar indirekt ägande genom investmentbolag. I Handelsbankens fall har jag tidigare haft en högre portföljandel men ledningskriserna, arbetsmiljöskandaler och frågan om hur de ska kunna bibehålla sin historiska konkurrensfördel från seriösa kundrelationer när kontoren stängs och verksamheten digitaliseras har gjort mig mer försiktig. Jag tror helt enkelt att det på lite längre sikt finns risk att de kan tappa marknadsandelar till nischbanker och detta är inte lika inprisat i Handelsbankens aktie som hos konkurrenterna. Den senaste tiden har det mest varit nya aktieköp genom arbitragebyten.
Jag har därefter kompletterat med Nordea, SEB, Swedbank och Resurs som var och en är små innehav på cirka 0,5 procent av portföljen. Det tycker jag är en rimlig risk med tanke på den höga direktavkastningen men jag räknar kallt med att det dyker upp fler överraskningar som Swedbanks längs vägen.
Jag valde idag att öka lite i Swedbank. Mest för att det är en ströaktie som jag opportunistiskt köpt. De konkurrerar om tredjeplatsen bland de fyra traditionella bankerna med Nordea utifrån mitt ytliga sätt att bedöma deras långsiktiga verksamhet. Min portföljandel var helt enkelt löjligt låg och oavsett hur dyr notan från rättsprocesserna och eventuella domar blir tycker jag att jag fortfarande kan kosta på mig 0,5 procent av portföljen i Swedbank. Jag viktade helt enkelt tillbaka till tidigare portföljandel. Utdelningen kommer dessutom om några veckor så över 8,5 procent i handen redan i mars känns som en hygglig riskpremie om det skiter sig och aktien faller ytterligare med sänkt utdelning igen som följd. Swedbank är inte precis en utdelningsaristokrat. Jag är däremot försiktig med att gå in stort för risken är hög och svårbedömd. I det kortare perspektivet är det svårt att bedöma hur stor kostnaden blir från en eventuell dom liksom om kundflykt följer.
Att Avanza fått anmärkningar från finansinspektionen för delar av sin verksamhet oroar mig också. Det är slarvigt. Just finansiell stabilitet och datasäkerhet är avgörande för mig som kund. Nu litar jag i och för sig på att Avanza åtgärdar detta, med tanke på deras förändringar i ETF-handel verkar ju omorganisationen av verksamheten redan vara igång. Men när portföljen växer sig större är det sådant här som avgör om man ska våga lägga alla äggen i en korg och ta steget till Private Banking-kund eller inte. Jag passerar min andra miljon i år och har i nuläget mitt sparande till bostad hos en lokal bank eftersom jag har en god kundrelation som kommer bli värdefull den dag jag snabbt behöver ett kreativt lånelöfte. Har egentligen tänkt samla mitt sparande hos Avanza som jag gillar i övrigt men den här skandalen får mig att tänka Nordnettanken för diversifiering en gång extra. Om jag skulle vilja är ett Private Banking-kundsmedlemskap med samlat sparande bara 3-5 år bort.
Att jag inte är aktieägare i Avanza har helt marknadsmässiga förklaringar. Jag tycker helt enkelt att en finansaktie med P/E över 30 och direktavkastning runt 2,5 procent är högt värderad jämfört med riskpremien i branschen i stort. Ökade marknadsavdelningar är redan inprisade för många år framöver och utdelningsandelen är redan hög. Aktien finns dock på min bevakningslista sedan länge.
Dagens mest glädjande besked var istället att Kopparbergs höjde utdelningen. Jag hade räknat med en blygsam höjning från 5,90 kronor till 6 kronor jämt. Höjningen blev dubbelt så hög som jag hade förväntat mig till 6,10 kronor. Det innebär en blygsam höjning om 3,4 procent. Värt att komma ihåg att Kopparbergs sågs som en given tvåsiffrig utdelningshöjare för ett par år sedan men bibehöll utdelningen på samma nivå ifjol. Jag har länge skrivit om hur jag har tyckt att aktien var övervärderad och det är först under det senaste året när den har handlats under 200 kronor som jag har tagit en stor långsiktigt position. Trots det är min yield on cost knappt 3,5 procent vilket är lågt. Resultat per aktie i rapporten (länk) ökade med nära 14 procent till 9,49 kronor per aktie. Det skvallrar om utrymme för en fullt rimlig utdelningshöjning bortemot 6,50 kronor på 1-2 års sikt. Kopparbergs signalerar också uttrycklig framtidstro inför Brexit där man säger sig vara väl förberedda vilket antyder att de senaste två årens investeringar redan anses vara tagna. Därmed borde vi kunna hoppas på finare resultat framöver till följd av en mer normal investeringsgrad. Det som oroar mig desto mer i rapporten är att man inte nämner den amerikanska satsningen. Det var den marknad som skulle driva en mångårig exportframgång. Uteblir den gäller en mer defensiv syn på Kopparbergs som ett fint innehav på lång sikt men med blygsamma förväntningar om tillväxtsiffror i samma utsträckning som historiskt.
Som vanligt ska blogginlägg inte ses som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys.
Jag är gammal nog att ha upplevt ett par finanskriser i utlandet och har ett rätt cyniskt förhållningssätt till vilken koll bankerna har och förstås min begränsade förmåga att bedöma deras verksamhet. Det är också skälet till att jag har valt defensiva Handelsbanken i min portfölj. Den utgör ändå bara mindre än 3 procent av portföljen och totalt sett utgör finansaktier ungefär 5 procent av portföljen om man inte räknar indirekt ägande genom investmentbolag. I Handelsbankens fall har jag tidigare haft en högre portföljandel men ledningskriserna, arbetsmiljöskandaler och frågan om hur de ska kunna bibehålla sin historiska konkurrensfördel från seriösa kundrelationer när kontoren stängs och verksamheten digitaliseras har gjort mig mer försiktig. Jag tror helt enkelt att det på lite längre sikt finns risk att de kan tappa marknadsandelar till nischbanker och detta är inte lika inprisat i Handelsbankens aktie som hos konkurrenterna. Den senaste tiden har det mest varit nya aktieköp genom arbitragebyten.
Jag har därefter kompletterat med Nordea, SEB, Swedbank och Resurs som var och en är små innehav på cirka 0,5 procent av portföljen. Det tycker jag är en rimlig risk med tanke på den höga direktavkastningen men jag räknar kallt med att det dyker upp fler överraskningar som Swedbanks längs vägen.
Jag valde idag att öka lite i Swedbank. Mest för att det är en ströaktie som jag opportunistiskt köpt. De konkurrerar om tredjeplatsen bland de fyra traditionella bankerna med Nordea utifrån mitt ytliga sätt att bedöma deras långsiktiga verksamhet. Min portföljandel var helt enkelt löjligt låg och oavsett hur dyr notan från rättsprocesserna och eventuella domar blir tycker jag att jag fortfarande kan kosta på mig 0,5 procent av portföljen i Swedbank. Jag viktade helt enkelt tillbaka till tidigare portföljandel. Utdelningen kommer dessutom om några veckor så över 8,5 procent i handen redan i mars känns som en hygglig riskpremie om det skiter sig och aktien faller ytterligare med sänkt utdelning igen som följd. Swedbank är inte precis en utdelningsaristokrat. Jag är däremot försiktig med att gå in stort för risken är hög och svårbedömd. I det kortare perspektivet är det svårt att bedöma hur stor kostnaden blir från en eventuell dom liksom om kundflykt följer.
Att Avanza fått anmärkningar från finansinspektionen för delar av sin verksamhet oroar mig också. Det är slarvigt. Just finansiell stabilitet och datasäkerhet är avgörande för mig som kund. Nu litar jag i och för sig på att Avanza åtgärdar detta, med tanke på deras förändringar i ETF-handel verkar ju omorganisationen av verksamheten redan vara igång. Men när portföljen växer sig större är det sådant här som avgör om man ska våga lägga alla äggen i en korg och ta steget till Private Banking-kund eller inte. Jag passerar min andra miljon i år och har i nuläget mitt sparande till bostad hos en lokal bank eftersom jag har en god kundrelation som kommer bli värdefull den dag jag snabbt behöver ett kreativt lånelöfte. Har egentligen tänkt samla mitt sparande hos Avanza som jag gillar i övrigt men den här skandalen får mig att tänka Nordnettanken för diversifiering en gång extra. Om jag skulle vilja är ett Private Banking-kundsmedlemskap med samlat sparande bara 3-5 år bort.
Att jag inte är aktieägare i Avanza har helt marknadsmässiga förklaringar. Jag tycker helt enkelt att en finansaktie med P/E över 30 och direktavkastning runt 2,5 procent är högt värderad jämfört med riskpremien i branschen i stort. Ökade marknadsavdelningar är redan inprisade för många år framöver och utdelningsandelen är redan hög. Aktien finns dock på min bevakningslista sedan länge.
Dagens mest glädjande besked var istället att Kopparbergs höjde utdelningen. Jag hade räknat med en blygsam höjning från 5,90 kronor till 6 kronor jämt. Höjningen blev dubbelt så hög som jag hade förväntat mig till 6,10 kronor. Det innebär en blygsam höjning om 3,4 procent. Värt att komma ihåg att Kopparbergs sågs som en given tvåsiffrig utdelningshöjare för ett par år sedan men bibehöll utdelningen på samma nivå ifjol. Jag har länge skrivit om hur jag har tyckt att aktien var övervärderad och det är först under det senaste året när den har handlats under 200 kronor som jag har tagit en stor långsiktigt position. Trots det är min yield on cost knappt 3,5 procent vilket är lågt. Resultat per aktie i rapporten (länk) ökade med nära 14 procent till 9,49 kronor per aktie. Det skvallrar om utrymme för en fullt rimlig utdelningshöjning bortemot 6,50 kronor på 1-2 års sikt. Kopparbergs signalerar också uttrycklig framtidstro inför Brexit där man säger sig vara väl förberedda vilket antyder att de senaste två årens investeringar redan anses vara tagna. Därmed borde vi kunna hoppas på finare resultat framöver till följd av en mer normal investeringsgrad. Det som oroar mig desto mer i rapporten är att man inte nämner den amerikanska satsningen. Det var den marknad som skulle driva en mångårig exportframgång. Uteblir den gäller en mer defensiv syn på Kopparbergs som ett fint innehav på lång sikt men med blygsamma förväntningar om tillväxtsiffror i samma utsträckning som historiskt.
Som vanligt ska blogginlägg inte ses som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys.
söndag 17 februari 2019
Fin rapport från Hemfosa men aktien är också högt värderad
Hemfosa har länge varit en favoritaktie i fastighetssektorn. Mycket på grund av fokus på uthyrning av samhällsfastigheter vilket jag uppfattar som relativt låg risk jämfört med många aktörer i sektorn. När Hemfosa avknoppade den mer offensiva transaktionsdelen till Nyfosa blev Hemfosa faktiskt än mer intressant för mig även om tillväxtmöjligheterna nog är större i Nyfosa. Jag har däremot avvaktat uppdelningen innan jag har köpt fler aktier eftersom jag först vill analysera i lugn och ro hur den verksamhet som finns i Hemfosa ser ut och utvecklas även efter uppdelningen. Nu kom ett första tillfälle till det i och med gårdagens rapport (länk). Här kommer några axplock ur rapporten.
Vad som glädjer mig är att Hemfosa fortsätter utvecklas som en stabil förvaltare av fastigheter för uthyrning. Hyresintäkterna ökade med anmärkningsvärda 25 procent under det gångna kvartalet från 545 miljoner kronor ifjol till 683 miljoner kronor i år. Över helåret ökade de med hela 20 procent från 2 1023 miljoner kronor till 2 525 miljoner kronor. En viktig förklaring är att uthyrningsgraden ökar från redan höga 92,5 procent till 94,4 procent. Nästan 2 procent högre uthyrningsgrad får man förmoda blir mer eller mindre vinst rakt av i de flesta fallen då man säkert kalkylerar med lägre uthyrningsgrad och de fasta kostnaderna är ungefär detsamma. Intressant är också de långa kontrakten som innebär att risken att hyresgäster inte förlänger från år till annat är relativt liten. Mindre än tio procent av kontrakten kommer omförhandlas eller förfalla det kommande året. Jag gillar också den defensiva ägarbilden där svenska och norska pensionsaktörer, statliga och privata, äger över 20 procent av aktierna.
Det spekulerades inför uppdelningen mycket om ifall Hemfosa skulle bibehålla sin nuvarande utdelning också efter uppdelningen. Så blev det inte och istället får man 2,40 kronor per aktie eller 60 öre per kvartal vilket är hälften mot tidigare men då har också ungefär halva värdet avyttrats i Nyfosa. Faktum är att det är en ganska hög utdelningsandel med tanke på att vinst per aktie är 2,54 kronor före utspädning. Då ska man också beakta att utdelning till preferensaktieägarna också behöver betalas. Noterbart är också att soliditeten minskar från 41,1 procent till 35,4 procent. På intet sätt alarmerande och inom fullt normala nivåer inklusive Hemfosas eget mål om en solidet över 30 procent. Ändå värt att bevaka i kommande rapporter eftersom eventuella ytterligare räntehöjningar kan påverka negativt. Utdelningen ska uppnå till 40 procent av utdelningsbart resultat. Det finns anledning att följa kommande års rapporter lite extra noga eftersom jag misstänker att uppdelningen och överskrivningar förknippade med det bidrar till att årets rapport kanske inte ger hela bilden.
Problemet med Hemfosa är att aktien är rätt högt värderad just nu, inte minst om man som mig fokuserar på utdelningsparametrarna. Aktien handlas bara till en direktavkastning knappt över 3 procent vilket är under min normala köpnivå. Substansvärdet beräknas till 75,11 kronor per aktie att jämföra med en stängningskurs på 78,75 kronor den gångna börsveckan. Eftersom uthyrningsgraden redan är mycket hög och investeringarna är lägre i år avvaktar jag bättre köplägen. Jag köpte en gång i tiden in Hemfosa till en YOC runt 5 procent och givet att det är en defensiv aktie med begränsad tillväxt vill jag gärna ha minst 3,6 procent YOC för att det ska kännas försvarbart att öka. Samtidigt är min portföljandel idag någonstans mellan 2-3 procent och jag vill nu med den mer defensiva inriktningen på uthyrning av samhällsfastigheter gärna ha en portföljandel runt 5 procent på sikt.
stadig ökning av hyresintäkter
Vad som glädjer mig är att Hemfosa fortsätter utvecklas som en stabil förvaltare av fastigheter för uthyrning. Hyresintäkterna ökade med anmärkningsvärda 25 procent under det gångna kvartalet från 545 miljoner kronor ifjol till 683 miljoner kronor i år. Över helåret ökade de med hela 20 procent från 2 1023 miljoner kronor till 2 525 miljoner kronor. En viktig förklaring är att uthyrningsgraden ökar från redan höga 92,5 procent till 94,4 procent. Nästan 2 procent högre uthyrningsgrad får man förmoda blir mer eller mindre vinst rakt av i de flesta fallen då man säkert kalkylerar med lägre uthyrningsgrad och de fasta kostnaderna är ungefär detsamma. Intressant är också de långa kontrakten som innebär att risken att hyresgäster inte förlänger från år till annat är relativt liten. Mindre än tio procent av kontrakten kommer omförhandlas eller förfalla det kommande året. Jag gillar också den defensiva ägarbilden där svenska och norska pensionsaktörer, statliga och privata, äger över 20 procent av aktierna.
långa uthyrningskontrakt bidrar till stabilitet
Noterbart är att investeringarna i befintliga fastigheter på den
största marknaden Sverige minskar väsentligt under 2018. Samtidigt har
man tagit stora investeringar i Norge det gångna året.
Investeringar minskar väsentligt i år förutom i norska fastighetsinnehav
Det spekulerades inför uppdelningen mycket om ifall Hemfosa skulle bibehålla sin nuvarande utdelning också efter uppdelningen. Så blev det inte och istället får man 2,40 kronor per aktie eller 60 öre per kvartal vilket är hälften mot tidigare men då har också ungefär halva värdet avyttrats i Nyfosa. Faktum är att det är en ganska hög utdelningsandel med tanke på att vinst per aktie är 2,54 kronor före utspädning. Då ska man också beakta att utdelning till preferensaktieägarna också behöver betalas. Noterbart är också att soliditeten minskar från 41,1 procent till 35,4 procent. På intet sätt alarmerande och inom fullt normala nivåer inklusive Hemfosas eget mål om en solidet över 30 procent. Ändå värt att bevaka i kommande rapporter eftersom eventuella ytterligare räntehöjningar kan påverka negativt. Utdelningen ska uppnå till 40 procent av utdelningsbart resultat. Det finns anledning att följa kommande års rapporter lite extra noga eftersom jag misstänker att uppdelningen och överskrivningar förknippade med det bidrar till att årets rapport kanske inte ger hela bilden.
Viss valutarisk i Hemfosa vid ytterligare försvagad krona men begränsad påverkan på resultat
Problemet med Hemfosa är att aktien är rätt högt värderad just nu, inte minst om man som mig fokuserar på utdelningsparametrarna. Aktien handlas bara till en direktavkastning knappt över 3 procent vilket är under min normala köpnivå. Substansvärdet beräknas till 75,11 kronor per aktie att jämföra med en stängningskurs på 78,75 kronor den gångna börsveckan. Eftersom uthyrningsgraden redan är mycket hög och investeringarna är lägre i år avvaktar jag bättre köplägen. Jag köpte en gång i tiden in Hemfosa till en YOC runt 5 procent och givet att det är en defensiv aktie med begränsad tillväxt vill jag gärna ha minst 3,6 procent YOC för att det ska kännas försvarbart att öka. Samtidigt är min portföljandel idag någonstans mellan 2-3 procent och jag vill nu med den mer defensiva inriktningen på uthyrning av samhällsfastigheter gärna ha en portföljandel runt 5 procent på sikt.
fredag 15 februari 2019
Andra utdelningsveckan fortsätter svagt
Det märks att vi är på väg in i en lågkonjunktur och att företagen blir försiktigare. Några av mina aktier ger förvisso fina utdelningshöjningar men det tenderar vara mindre innehav som inte kompenserar sänkningar i andra innehav. Jag är därför inställd på att portföljen som helhet inte ger någon nämnvärd utdelningshöjning i år. Utdelningstillväxt har å andra sidan aldrig varit en huvudstrategi för mig och de experiment jag har gjort där har kostat mer än de smakat eftersom utdelningstillväxten ofta är så inprisad att andra alternativ ofta är lönsammare på kort och medellång sikt. Min prioritet är aktier som kan bibehålla vinst och utdelning på en acceptabel nivå även i sämre tider med sänkningar. Såvida jag har köpt dem med tillräcklig riskmarginal är de fortfarande försvarbara affärer. Jag siktar som bekant endast på en årlig avkastning om 5 procent varav 4 procent i utdelningar och har ett utpräglat defensivt tänk i mitt utdelningssparande.
Den andra veckan klarade jag i alla fall utan sänkningar om man bortser från Hemfosas förväntade justering av utdelningen sedan avknoppningen av Nyfosa vilket i praktiken är en slags bibehållen utdelning.
AstraZeneca bibehåller utdelningen på 1,90 USD för kommande utdelning. Valutaeffekten och den svaga kronan gör dock att det i praktiken blir en höjning ändå i år.
Beijer Alma höjde utdelningen till 5,10 kronor motsvarande 7,4 procent. Min YOC är nu över 5,25 procent. En av mina finaste tidiga affärer och så här i efterhand skulle jag ha köpt mer men ett företag som jag aldrig analyserat på djupet och därför varit försiktig med.
Duni bibehåller utdelningen på 5 kronor vilket var väntat. De delar upp den på två tillfällen - i maj och november - vilket gör mig sugen på att öka lite. Just nu utgör aktien knappt en halv procent av portföljen och en procent vore ganska lagom i en hygglig komplementsaktie.
eWork bibehåller utdelningen på 4,50 kronor per aktie.
Hemfosa sänkte utdelningen till 2,40 kronor per år och 60 öre per kvartal. Det var förväntat att de skulle sänka men många har på finanstwitter och i bloggsfären spekulerat i att de skulle höja eller rent av bibehålla de 1,20 kronor som man hade före avknoppningen. Jag gillar att man tar ett defensivt steg för Hemfosa är nu ett mer renodlat samhällsfastighetsföretag med långa hyreskontrakt i sektorer med lägre risk. Precis den delen som gjorde att jag köpte Hemfosa från början. Med en direktavkastning runt 3 procent är aktien på intet sätt billig och jag avvaktar bättre tider. Nyfosa delar som väntat inte ut då deras fokus är mer offensivt värdeskapande.
Kinnevik bibehåller utdelningen vilket kanske inte är så underligt efter stora försäljningar, starkt beroende av Zalando för aktiekursen och att Christina Stenbeck har lämnat. Jag hade ärligt talat räknat med en höjning med 25 öre till 8,50 kronor. Lite tveksam till hur jag ska ställa mig till Kinnevik på sikt då jag tycker aktien är lite dyr och har ett otydligare fokus än förr. Såg dem som en slags teknikfond för att kompensera mina okunskaper på området.
Nordic Waterproofing höjde utdelningen med 75 öre till 4 kronor jämt. Gläds då det ger mig en YOC väl över 5 procent. Ett fint komplement i portföljen om än bara några promille.
Oriflame bibehåller utdelningen vilket faktiskt överraskade mig givet att jag äger aktien till en YOC över 9 procent. I år blir det fina pengar in på kontot kvartalsvis. Frågan är vad som händer nästa år med tanke på att vinsten minskar och att dagens utdelningsnivå i så fall inte långsiktigt hållbar.
SWECO höjde som förväntat med 50 öre till 5,50 kronor. Veckans största höjning med hela 10 procent. En riktigt fin aktie som jag skulle velat ha större portföljandel i men tyvärr värderar marknaden genomgående aktien högt och den är sällan billig. Illustreras av att jag efter höjningen, som var inräknad när jag köpte, bara har en YOC på 3,33 procent som är min smärtgräns för svenska aktier. Fortsatt kurslarm och bevakningslista!
Det verkar till sist också som att Siemens har höjt utdelningen och börjar närma sig en tysk utdelningsaristokrat i ett land som inte har en sådan utdelningstradition. Glädjande!
Till sist är vårsolen redan här på sydligare breddgrader och önskar alla läsare en trevlig helg!
Den andra veckan klarade jag i alla fall utan sänkningar om man bortser från Hemfosas förväntade justering av utdelningen sedan avknoppningen av Nyfosa vilket i praktiken är en slags bibehållen utdelning.
AstraZeneca bibehåller utdelningen på 1,90 USD för kommande utdelning. Valutaeffekten och den svaga kronan gör dock att det i praktiken blir en höjning ändå i år.
Beijer Alma höjde utdelningen till 5,10 kronor motsvarande 7,4 procent. Min YOC är nu över 5,25 procent. En av mina finaste tidiga affärer och så här i efterhand skulle jag ha köpt mer men ett företag som jag aldrig analyserat på djupet och därför varit försiktig med.
Duni bibehåller utdelningen på 5 kronor vilket var väntat. De delar upp den på två tillfällen - i maj och november - vilket gör mig sugen på att öka lite. Just nu utgör aktien knappt en halv procent av portföljen och en procent vore ganska lagom i en hygglig komplementsaktie.
eWork bibehåller utdelningen på 4,50 kronor per aktie.
Hemfosa sänkte utdelningen till 2,40 kronor per år och 60 öre per kvartal. Det var förväntat att de skulle sänka men många har på finanstwitter och i bloggsfären spekulerat i att de skulle höja eller rent av bibehålla de 1,20 kronor som man hade före avknoppningen. Jag gillar att man tar ett defensivt steg för Hemfosa är nu ett mer renodlat samhällsfastighetsföretag med långa hyreskontrakt i sektorer med lägre risk. Precis den delen som gjorde att jag köpte Hemfosa från början. Med en direktavkastning runt 3 procent är aktien på intet sätt billig och jag avvaktar bättre tider. Nyfosa delar som väntat inte ut då deras fokus är mer offensivt värdeskapande.
Kinnevik bibehåller utdelningen vilket kanske inte är så underligt efter stora försäljningar, starkt beroende av Zalando för aktiekursen och att Christina Stenbeck har lämnat. Jag hade ärligt talat räknat med en höjning med 25 öre till 8,50 kronor. Lite tveksam till hur jag ska ställa mig till Kinnevik på sikt då jag tycker aktien är lite dyr och har ett otydligare fokus än förr. Såg dem som en slags teknikfond för att kompensera mina okunskaper på området.
Nordic Waterproofing höjde utdelningen med 75 öre till 4 kronor jämt. Gläds då det ger mig en YOC väl över 5 procent. Ett fint komplement i portföljen om än bara några promille.
Oriflame bibehåller utdelningen vilket faktiskt överraskade mig givet att jag äger aktien till en YOC över 9 procent. I år blir det fina pengar in på kontot kvartalsvis. Frågan är vad som händer nästa år med tanke på att vinsten minskar och att dagens utdelningsnivå i så fall inte långsiktigt hållbar.
SWECO höjde som förväntat med 50 öre till 5,50 kronor. Veckans största höjning med hela 10 procent. En riktigt fin aktie som jag skulle velat ha större portföljandel i men tyvärr värderar marknaden genomgående aktien högt och den är sällan billig. Illustreras av att jag efter höjningen, som var inräknad när jag köpte, bara har en YOC på 3,33 procent som är min smärtgräns för svenska aktier. Fortsatt kurslarm och bevakningslista!
Det verkar till sist också som att Siemens har höjt utdelningen och börjar närma sig en tysk utdelningsaristokrat i ett land som inte har en sådan utdelningstradition. Glädjande!
Till sist är vårsolen redan här på sydligare breddgrader och önskar alla läsare en trevlig helg!
måndag 11 februari 2019
Minesto fick in 44,4 miljoner från teckningsoptioner.
Minesto meddelade idag att de fick in 44,4 miljoner kronor till följd av teckningsoptionerna till aktieägarna i anslutning till emissionen ifjol (länk). 97,8 procent utnyttjade teckningsoptionerna vilket är lugnande och inger en stabil finansiering i en för företaget viktig fas. Jag tecknade fullt och gläds förstås över beskedet! De nya aktierna kommer kunna handlas som vanligt först om cirka tre veckor efter en övergångsperiod.
Minesto står nu inför en spännande fas de kommande två åren där man dels har sjösatt sin första storskaliga "drake" som levererar el på kusten utanför Wales. Tekniken visade Minesto redan i höstas att den fungerade. Ytterligare tester pågår för optimering och anslutning till elnätet. Framöver går man nu in i kommersialiseringsfasen där ett viktigt avtal med Färöarna kan bli det första projektet som levererar ekonomisk ersättning. Jag har skrivit om detta i tidigare inlägg på bloggen under fliken Minesto. Samtidigt utvecklar Minesto en ny DG100-modell där man har justerat "vingarna" för att optimera tekniken ytterligare. Bild finns på Minestos instagramkonto (länk).
Nu ser jag framförallt fram emot att följa företagets långsiktiga utveckling under våren och hoppas att det blir en stabilare resa framåt när emissionsprogrammet är avklarat och finansiering finns över den kommande perioden.
Minesto står nu inför en spännande fas de kommande två åren där man dels har sjösatt sin första storskaliga "drake" som levererar el på kusten utanför Wales. Tekniken visade Minesto redan i höstas att den fungerade. Ytterligare tester pågår för optimering och anslutning till elnätet. Framöver går man nu in i kommersialiseringsfasen där ett viktigt avtal med Färöarna kan bli det första projektet som levererar ekonomisk ersättning. Jag har skrivit om detta i tidigare inlägg på bloggen under fliken Minesto. Samtidigt utvecklar Minesto en ny DG100-modell där man har justerat "vingarna" för att optimera tekniken ytterligare. Bild finns på Minestos instagramkonto (länk).
Nu ser jag framförallt fram emot att följa företagets långsiktiga utveckling under våren och hoppas att det blir en stabilare resa framåt när emissionsprogrammet är avklarat och finansiering finns över den kommande perioden.
söndag 10 februari 2019
Svagare utdelningssäsong i år
Det märks på utdelningsbeskeden att vi verkar röra oss in i bistrare tider och lågkonjunktur. De större innehaven har alla bibehållit eller sänkt den gångna veckan och några fina utdelningshöjningar kommer inte kompensera det. Många har under de goda åren bakom oss frågat varför jag inte köper aktier med mer utdelningtillväxt. Det är ju just därför: man kan aldrig ta framtida utdelning och ränta-på-ränta för given. Tvärtom visar sänkningen i Skanska och Inwido att min strategi fungerar som tänkt. Jag räknar nämligen alltid med en utdelningssänkning redan när jag köper. Det innebär att jag klarar min mininivå på 3,33 procent i bägge aktierna trots att bägge sänker med nästan en tredjedel. Som kontrast är utdelningen fortfarande jättelåg i Fenix trots att aktien höjer med 20 procent.
Återstår att se vad kommande veckor har att ge. Nu närmast kommer AstraZeneca, Beijer, Duni, eWork, Hemfosa, Kinnevik, Oriflame, Nordic Waterproofing, SWECO och förstås Nyfosa som inte förväntas ge utdelning i år då det inte är i linje med strategin. Här är jag allra mest spänd på hur mycket Hemfosas utdelning sänks efter avknoppningen av Nyfosa liksom om Oriflame sänker eller bibehåller. Övriga aktier förväntar jag mig bibehållen utdelning där möjligen SWECO kan överraska.
Jag brukar hoppas på cirka 5 procents utdelningtillväxt för portföljen som helhet och det är inte omöjligt att uppnå men jag tror inte att så blir fallet i år eftersom flera större innehav inte levererar.
Skanska sänkte utdelningen med drygt en tredjedel från 8,25 kronor till 6 kronor per aktie. Att de inte har utrymme att dela ut 8,25 kronor per aktie med nuvarande vinstnivåer i längden var känt redan ifjol. Ändå förvånade det mig lite att man valde att göra en så dramatisk sänkning. Å ena sidan gillar jag att man inte riskerar den långsiktiga verksamheten och tar tag i problemen. Det borde båda gott för den långsiktiga ägaren. Å andra sidan sänder det kortsiktigt en signal om kris till marknaden. Skanska har i och för sig sänkt utdelningen en gång tidigare även om det är drygt femton år sedan senast och byggföretag är per definition cykliska. I mitt fall är jag någonstans ändå glad att se att min köpstrategi (som jag lovar att uppdatera och inte har gjort på två år pga för lite tid) fungerar som tänkt. Trots utdelningssänkningen har jag nämligen en yield on cost strax över 3,33 procent vilket är min normalnivå för att fylla på i bra aktier. Jag brukar vilja ha 4,25 procent men att Skanska också i sämre tider levererar vad jag kan acceptera ser jag som ett styrkebesked för min investeringsfilosofi. Sänkningen blev rent psykologisk inte heller så tung. Jag var inställd på att den skulle innebära att jag tappade några hundralappar (det är ju en sänkning med en femhundralapp) men eftersom jag hade glömt fylla i min sista påfyllning i mitt utdelningsark visade det sig att jag nu får en femtiolapp mer än jag hade räknat med. Väljer att fånga det positva. Jag behåller Skanska för det är en bra långsiktig aktör. Däremot ska kursen ned rejält runt YOC 5 procent för att jag ska öka ytterligare den närmast tiden. Under 120 kronor är det en bit kvar till. Själva Q4-rapporten visade dock rätt riktning framåt.
Serneke kommer meddela sin utdelning i april. De brottas precis som Skanska och branschen i stort med en svagare byggkonjunktur och ställer om till offentliga beställare och järnvägsprojekt. Jag tror att de kommer bibehålla på 4 kronor, utrymme finns att höja med 50 öre utifrån utdelningsstrategin. Skulle dock inte förvåna mig om de sänker för att säkra den långsiktiga verksamheten i ett för företaget mycket avgörande läge när Karlatornet ska finansieras och byggas. Ni kan läsa vad jag skrev om rapporten, som tack vare Säveaffären blev stark, här.
Veidekke går desto bättre än de bägge ovanstående byggföretagen. Kanske för att den norska byggbranschen redan har varit nere i den djupaste dalen och vänt för ett par år sedan efter oljekrisen. Beskedet blev bibehållen utdelning på 5 NOK per aktie. Jag har funderat på att sälja av eftersom ett litet innehav men när byggaktierna i stort går på knäna vore det synd att sälja en aktie i branschen som faktiskt verkar leverera bättre än sektorn som helhet.
Vestas sänkte också utdelningen med drygt 20 procent från 9,23 DKK till 7,44 DKK. Nu är Vestas en aktie som jag har köpt med god riskmarginal efter raset för något år sedan i spannet 400 - 500 DKK. Jag äger den också för att jag vill ha mer förnybar energi i portföljen där det finns få stabila svenska aktörer. Tråkigt och oroande dock att de sänker utdelningen med tanke på att det är ett etablerat företag med en stark marknadsposition. Finns anledning att gräva djupare i detta.
Fenix Outdoor plockade jag in i portföljen för att få lite mer utdelningstillväxt även om utdelningen i absoluta tal är låg och aktien rätt dyr. Det levererade det med en ökning med 20 procent till 12 kronor per aktie. Får efter rapporten dock känslan av att de har sina bästa år bakom sig och att takten kommer stanna av. Kassan är dock urstark så jag behåller tills vidare men kan bli att jag säljer av.
Axfood bibehöll som väntat utdelningen på 7 kronor per aktie. Det ska ses i ljuset av att de oväntat ökade utdelningen dramatiskt ifjol och nu har en hög utdelning runt 90 procent av vinst per aktie. Det fanns utrymme att höja med 25 öre men jag tror man höjer med 25 eller 50 öre nästa år istället. Axfood har tagit stora investeringar i digitalisering och hållbarhet de senaste åren, jag har skrivit om det under fliken Axfood på bloggen tidigare. De har också ett starkt kassaflöde till följd av att utgifter för investeringarna döljer att intjäningen i grunden är stabil. Glad att jag ökade ordentligt under året. Nu är aktien svårvärderad eftersom P/E som vanligt är rätt högt medan YOC är rätt lågt.
ICA höjde utdelningen med 50 öre till 11,50 kronor vilket motsvarar cirka 4,5 procent. Helt som förväntat. Jag ser ICA som ett komplement till Axfood som jag köper när särskilda lägen uppstår men inte precis något kärninnehav i portföljen. Tycker aktien är lite för spretig och de är för mycket mellansegment vilket ökar risken för konkurrens från nya aktörer.
Handelsbanken skrev flera sänkte utdelningen. Det är inte helt sant. Jag brukar bara räkna ordinarie utdelning och den bibehölls som väntat på 5,50 kronor. Är lite tveksam till Handelsbanken. Styrkan historiskt har varit deras defensiva och kundvänliga inriktning men allteftersom man stänger de fysiska kontoren måste man vårda kundrelationen på andra sätt vilket kostar. Dessutom har ledningen haft problem vilket har skrivits om i media det gångna året. Det är inte samma stabila läge som förr och jag tror att konkurrensen kommer öka. Jag bibehåller men de 300 aktier jag har känns rätt lagom i väntan på tydligare besked i kommande rapporter om hur man verkar för att stå sig i konkurrensen de kommande decennierna.
Nordea höjde, alla turer kring banken just nu till trots, utdelningen med cirka 5 procent till cirka 7,19 kronor per aktie (tänk på att det finns en viss valutaeffekt kring EUR till SEK).
Resurs som är en nischbank och utmanare höjde däremot vårutdelningen med 8,33 procent vilket om höstutdelningen bibehålls skulle innebära en höjning på drygt 4 procent över helåret. 40 kronor ytterligare. Besked om höstutdelningen kommer efter sommaren.
Inwido sänkte utdelningen med nästan 30 procent till 2,50 kronor per aktie. Företaget har en viss konkunturkänslighet tillväxtmöjligheter till trots och VD:ns tragiska bortgång innebär i sig en viss osäkerhet och omställning. Jag hade nog förväntat mig att man bibehöll vilket kassan och vinst per aktie medger utrymme till men om man säkrar verksamheten på lång sikt är det ändå inte fel att vara klok och ta kostnaden idag istället för att dränera kassan. Precis som i Skanska innebär sänkningen att jag ganska precis klarar mina 3,33 procent som är min bottennivå för att köpa. Som ni läsare ser försöker jag alltså ta höjd för sänkningar redan när jag köper. Jag tror nämligen inte att ränta på ränta-effekten och tillväxt är hållbart i sig och räknar med att även mina bättre innehav kan få oförutsedda motgångar i framtiden. H&M och Skanska är tydliga exempel på det. Tappar nästan en hundralapp jämfört med ifjol.
ATEA presenterade sin sista kvartalsrapport för 2018 i veckan med blandade resultat. Övergripande fortsatt tillväxt men den danska verksamheten och en nysatsning bidrog till att tynga resultatet. Hoppas det är av engångskaraktär. Besked om utdelning hittade jag inte vid genomläsning (länk). Inte heller Kinnevik leverrade besked då datum för rapport inte stämde på Avanzas rapportlista.
Akelius levererade sist men inte minst sin rapport. Eftersom det är en preferensaktie fortsätter den bibehållna kvartalsvis utdelningen inflateras av. Jag tar fasta på att hyresintäkterna ökade med 3,2 procent vilket känns tryggt.
Realty Income har smugit fram en utdelningshöjning på 2,25 procent från och med februariutdelningen. Det väger väsentligt upp då det är ett av mina större innehav. Företaget brukar sprida ut utdelningshöjningarna över året och det här var antagligen den större höjningen för i år. Det lär före sommaren nog komma ytterligare en höjning med 0,5 procent om man litar på historiken.
I skrivande stund innebär det sammantaget att mina förväntade utdelningar baserat på de aktier jag äger idag uppgår till 43 000 kronor under helåret. Att nå väsentligt över 50 000 kronor i år utan utdelningstillväxt blir nog en rejäl utmaning då jag sparar precis lika mycket som ifjol.
Återstår att se vad kommande veckor har att ge. Nu närmast kommer AstraZeneca, Beijer, Duni, eWork, Hemfosa, Kinnevik, Oriflame, Nordic Waterproofing, SWECO och förstås Nyfosa som inte förväntas ge utdelning i år då det inte är i linje med strategin. Här är jag allra mest spänd på hur mycket Hemfosas utdelning sänks efter avknoppningen av Nyfosa liksom om Oriflame sänker eller bibehåller. Övriga aktier förväntar jag mig bibehållen utdelning där möjligen SWECO kan överraska.
Jag brukar hoppas på cirka 5 procents utdelningtillväxt för portföljen som helhet och det är inte omöjligt att uppnå men jag tror inte att så blir fallet i år eftersom flera större innehav inte levererar.
Skanska sänkte utdelningen med drygt en tredjedel från 8,25 kronor till 6 kronor per aktie. Att de inte har utrymme att dela ut 8,25 kronor per aktie med nuvarande vinstnivåer i längden var känt redan ifjol. Ändå förvånade det mig lite att man valde att göra en så dramatisk sänkning. Å ena sidan gillar jag att man inte riskerar den långsiktiga verksamheten och tar tag i problemen. Det borde båda gott för den långsiktiga ägaren. Å andra sidan sänder det kortsiktigt en signal om kris till marknaden. Skanska har i och för sig sänkt utdelningen en gång tidigare även om det är drygt femton år sedan senast och byggföretag är per definition cykliska. I mitt fall är jag någonstans ändå glad att se att min köpstrategi (som jag lovar att uppdatera och inte har gjort på två år pga för lite tid) fungerar som tänkt. Trots utdelningssänkningen har jag nämligen en yield on cost strax över 3,33 procent vilket är min normalnivå för att fylla på i bra aktier. Jag brukar vilja ha 4,25 procent men att Skanska också i sämre tider levererar vad jag kan acceptera ser jag som ett styrkebesked för min investeringsfilosofi. Sänkningen blev rent psykologisk inte heller så tung. Jag var inställd på att den skulle innebära att jag tappade några hundralappar (det är ju en sänkning med en femhundralapp) men eftersom jag hade glömt fylla i min sista påfyllning i mitt utdelningsark visade det sig att jag nu får en femtiolapp mer än jag hade räknat med. Väljer att fånga det positva. Jag behåller Skanska för det är en bra långsiktig aktör. Däremot ska kursen ned rejält runt YOC 5 procent för att jag ska öka ytterligare den närmast tiden. Under 120 kronor är det en bit kvar till. Själva Q4-rapporten visade dock rätt riktning framåt.
Serneke kommer meddela sin utdelning i april. De brottas precis som Skanska och branschen i stort med en svagare byggkonjunktur och ställer om till offentliga beställare och järnvägsprojekt. Jag tror att de kommer bibehålla på 4 kronor, utrymme finns att höja med 50 öre utifrån utdelningsstrategin. Skulle dock inte förvåna mig om de sänker för att säkra den långsiktiga verksamheten i ett för företaget mycket avgörande läge när Karlatornet ska finansieras och byggas. Ni kan läsa vad jag skrev om rapporten, som tack vare Säveaffären blev stark, här.
Veidekke går desto bättre än de bägge ovanstående byggföretagen. Kanske för att den norska byggbranschen redan har varit nere i den djupaste dalen och vänt för ett par år sedan efter oljekrisen. Beskedet blev bibehållen utdelning på 5 NOK per aktie. Jag har funderat på att sälja av eftersom ett litet innehav men när byggaktierna i stort går på knäna vore det synd att sälja en aktie i branschen som faktiskt verkar leverera bättre än sektorn som helhet.
Vestas sänkte också utdelningen med drygt 20 procent från 9,23 DKK till 7,44 DKK. Nu är Vestas en aktie som jag har köpt med god riskmarginal efter raset för något år sedan i spannet 400 - 500 DKK. Jag äger den också för att jag vill ha mer förnybar energi i portföljen där det finns få stabila svenska aktörer. Tråkigt och oroande dock att de sänker utdelningen med tanke på att det är ett etablerat företag med en stark marknadsposition. Finns anledning att gräva djupare i detta.
Fenix Outdoor plockade jag in i portföljen för att få lite mer utdelningstillväxt även om utdelningen i absoluta tal är låg och aktien rätt dyr. Det levererade det med en ökning med 20 procent till 12 kronor per aktie. Får efter rapporten dock känslan av att de har sina bästa år bakom sig och att takten kommer stanna av. Kassan är dock urstark så jag behåller tills vidare men kan bli att jag säljer av.
Axfood bibehöll som väntat utdelningen på 7 kronor per aktie. Det ska ses i ljuset av att de oväntat ökade utdelningen dramatiskt ifjol och nu har en hög utdelning runt 90 procent av vinst per aktie. Det fanns utrymme att höja med 25 öre men jag tror man höjer med 25 eller 50 öre nästa år istället. Axfood har tagit stora investeringar i digitalisering och hållbarhet de senaste åren, jag har skrivit om det under fliken Axfood på bloggen tidigare. De har också ett starkt kassaflöde till följd av att utgifter för investeringarna döljer att intjäningen i grunden är stabil. Glad att jag ökade ordentligt under året. Nu är aktien svårvärderad eftersom P/E som vanligt är rätt högt medan YOC är rätt lågt.
ICA höjde utdelningen med 50 öre till 11,50 kronor vilket motsvarar cirka 4,5 procent. Helt som förväntat. Jag ser ICA som ett komplement till Axfood som jag köper när särskilda lägen uppstår men inte precis något kärninnehav i portföljen. Tycker aktien är lite för spretig och de är för mycket mellansegment vilket ökar risken för konkurrens från nya aktörer.
Handelsbanken skrev flera sänkte utdelningen. Det är inte helt sant. Jag brukar bara räkna ordinarie utdelning och den bibehölls som väntat på 5,50 kronor. Är lite tveksam till Handelsbanken. Styrkan historiskt har varit deras defensiva och kundvänliga inriktning men allteftersom man stänger de fysiska kontoren måste man vårda kundrelationen på andra sätt vilket kostar. Dessutom har ledningen haft problem vilket har skrivits om i media det gångna året. Det är inte samma stabila läge som förr och jag tror att konkurrensen kommer öka. Jag bibehåller men de 300 aktier jag har känns rätt lagom i väntan på tydligare besked i kommande rapporter om hur man verkar för att stå sig i konkurrensen de kommande decennierna.
Nordea höjde, alla turer kring banken just nu till trots, utdelningen med cirka 5 procent till cirka 7,19 kronor per aktie (tänk på att det finns en viss valutaeffekt kring EUR till SEK).
Resurs som är en nischbank och utmanare höjde däremot vårutdelningen med 8,33 procent vilket om höstutdelningen bibehålls skulle innebära en höjning på drygt 4 procent över helåret. 40 kronor ytterligare. Besked om höstutdelningen kommer efter sommaren.
Inwido sänkte utdelningen med nästan 30 procent till 2,50 kronor per aktie. Företaget har en viss konkunturkänslighet tillväxtmöjligheter till trots och VD:ns tragiska bortgång innebär i sig en viss osäkerhet och omställning. Jag hade nog förväntat mig att man bibehöll vilket kassan och vinst per aktie medger utrymme till men om man säkrar verksamheten på lång sikt är det ändå inte fel att vara klok och ta kostnaden idag istället för att dränera kassan. Precis som i Skanska innebär sänkningen att jag ganska precis klarar mina 3,33 procent som är min bottennivå för att köpa. Som ni läsare ser försöker jag alltså ta höjd för sänkningar redan när jag köper. Jag tror nämligen inte att ränta på ränta-effekten och tillväxt är hållbart i sig och räknar med att även mina bättre innehav kan få oförutsedda motgångar i framtiden. H&M och Skanska är tydliga exempel på det. Tappar nästan en hundralapp jämfört med ifjol.
ATEA presenterade sin sista kvartalsrapport för 2018 i veckan med blandade resultat. Övergripande fortsatt tillväxt men den danska verksamheten och en nysatsning bidrog till att tynga resultatet. Hoppas det är av engångskaraktär. Besked om utdelning hittade jag inte vid genomläsning (länk). Inte heller Kinnevik leverrade besked då datum för rapport inte stämde på Avanzas rapportlista.
Akelius levererade sist men inte minst sin rapport. Eftersom det är en preferensaktie fortsätter den bibehållna kvartalsvis utdelningen inflateras av. Jag tar fasta på att hyresintäkterna ökade med 3,2 procent vilket känns tryggt.
Realty Income har smugit fram en utdelningshöjning på 2,25 procent från och med februariutdelningen. Det väger väsentligt upp då det är ett av mina större innehav. Företaget brukar sprida ut utdelningshöjningarna över året och det här var antagligen den större höjningen för i år. Det lär före sommaren nog komma ytterligare en höjning med 0,5 procent om man litar på historiken.
I skrivande stund innebär det sammantaget att mina förväntade utdelningar baserat på de aktier jag äger idag uppgår till 43 000 kronor under helåret. Att nå väsentligt över 50 000 kronor i år utan utdelningstillväxt blir nog en rejäl utmaning då jag sparar precis lika mycket som ifjol.
torsdag 7 februari 2019
Stark rapport från Serneke tack vare Säveaffären
Serneke presenterade en stark bokslutskommuniké för 2018. Väntat var efter offentliggjorda order som jag tidigare skrivit om att man skulle vända vinstvarningen det tredje kvartalet till ett väsentligt starkare fjärde kvartal. Däremot hade jag faktiskt inte förväntat mig att man skulle leverera bättre resultat än föregående år och föregående fjärde kvartal. Ni läser rapporten här.
Resultat och omsättning ökar
Resultatet ökade från 323 miljoner kronor 2017 till 604 miljoner kronor 2018.
Resultatet fjärde kvartalet ökade från 152 miljoner kronor 2017 till 572 miljoner kronor 2018.
Resultat per aktie blev hela 25,14 kronor att jämföra med 6,49 kronor ifjol.
Soliditeten är fortfarande god över 40 procent och kassaflödet stärks, från den löpande verksamheten ökar till 264 miljoner kronor att jämföra med minus 138 miljoner kronor ifjol.
Men mycket tack vare Säveaffären
Vinst från Säveaffären (länk) om 271 miljoner kronor bokförs på det fjärde kvartalet vilket utgör merparten av ökningen jämfört med föregående år. Uppskjuten skatt bidrar med ytterligare 76 miljoner kronor. Den underliggande verksamhetens tillväxt är därför mer blygsam vilket i och för sig är ganska väntat i det svåra konjunkturläget i branschen som helhet. CFO uppger att den är cirka 12 procent. Resultatet skulle dock bli svagare än föregående år om Säveaffären avräknas. Därtill följer en orealiserad vinst om 229 miljoner kronor till följd av omvärdering av aktieandel i Karlastaden Holding. En ytterligare förklaring som Sernekes CFO lyfter fram är att man har ökat antalet obligationslån under året.
Karlastaden försenas men Karlatornet fortlöper enligt plan
Serneke gick igår även ut med nyheten att man inte kommer påskynda slutförandet av Karlastaden redan 2024 utan projektet kan ta längre tid (länk). VD Ola Serneke understryker samtidigt fullt fokus på att slutföra Karlatornet som planerat till 2021. Jag tycker att det låter som en klok inriktning att man säkrar kapital i sämre tider för att slutföra det enskilda projekt som ensamt i stor utsträckning kommer avgöra om Serneke på medellång sikt är en god investering för oss aktieägare eller inte.
Har marginalerna stärkts?
Utifrån helårsresultatet presenterar Serneke en imponerande marginal på 9,1 procent. Det överstiger för första gången det långsiktiga målet om en marginal på 8 procent och även det mer generella målet om minst 5 procents marginal. Samtidigt döljer sig bakom detta att återigen att transaktionsintäkter från Säveaffären kryddar resultatet. Byggverksamhetens marginal uppgick det fjärde kvartalet till förvisso försvarbara 3,2 procent. Här beaktas att marginalen stärkts väsentligt efter problemen med två underleverantörer som gick i konkurs det tredje kvartalet vilket ändå är positivt. Men lönsamhetsmarginalen för helåret var endast 1,6 procent. Min slutsats är att Serneke de kommande 3-5 åren fortsättningsvis kommer vara transaktionsberoende där större affärer och projekt i hög grad behöver lyckas då den underliggande lönsamheten är lägre. Risken för missar i kalkylen kan snabbt få allvarliga konsekvenser men detta gäller branschen som helhet i rådande byggkonjunktur.
Besked om utdelning dröjer
När jag investerade i Serneke förväntade jag mig att utdelning skulle äga rum först när Karlatornet hade realiserats 2021. Att vi fick 4 kronor per aktie i utdelning ifjol kom därför som en positiv överraskning. Serneke har meddelat att man avser avvakta kommande transaktioner innan beslut om utdelning tas i kallelsen till årsstämman. Ifjol kom kallelsen första veckan i april så vi får räkna med att vänta
Sernekes långsiktiga policy är att dela ut mellan 30 och 50 procent av nettoresultatet. 366 miljoner på helåret är utdelningsgrundande bas enligt VD Ola Serneke eftersom omvärderingseffekter om 229 miljoner kronor från Karlastaden kommer räknas bort eftersom dessa vinster inte är realiserade. Det innebär att utdelningen i utgångspunkt baseras på 62 procent av resultatet.
I teorin skulle Serneke kunna dela ut 12,50 kronor per aktie men det bedömer jag mycket osannolikt att de gör före Karlatornet har färdigställts och kommer inte att ske med tanke på att omvärderingseffekterna då inkluderas. 30 procent av kvarvarande vinst per aktie under förutsättning att kvarvarande transaktioner inte påverkar ytterligare skulle bli 4,67 kronor. Jag ser det därför som närmare till hands att Serneke snarare bibehåller utdelningen vid 4 kronor. De har även ett fullt rimligt utrymme att höja om de vill närmast till 4,50 kronor. Det skulle också kunna bli en sänkning om man intar en mer defensiv hållning. Jag hoppas personligen att man värnar den finansiella stabiliteten och säkrar att man kan genomföra Karlastadenprojektet eftersom det skulle ge större vinst och utdelning på längre sikt. En yield on cost på 6-7 procent bör man dock kunna räkna med.
Oroande är att resultat per aktie nästan uteslutande ökar tack vare intäkterna det fjärde kvartalet. Med tanke på förlusten föregående kvartal är det i sig dock inte särskilt förvånande.
Resultat per aktie ökar men nästan uteslutande tack vare intäkterna fjärde kvartalet.
Ökat fokus på offentliga beställare och infrastruktur
Serneke har redan tidigare tillkännagivit ett ökat fokus på offentliga uppdragsgivare vilket verkar vara en sund linje i en svagare branschkonjunktur eftersom risken generellt är lägre. Man fokuserar nu uttalat också på att ta del av kakan kring förväntade omfattande järnvägsinvesteringar de kommande åren. Här är det värt att notera att lönsamheten för anläggningsverksamheten, som man väl får förmoda i huvudsak kommer genomföra dessa projekt, är väsentligt lägre än andra affärsområden. Detta tar VD Ola Serneke själv upp i presentationen där han understryker att man söker utveckla lönsamheten för affärsområdet. Det blir därför än viktigare att Serneke kalkylerar rätt i anslutning till upphandlingar om järnvägsprojekt. Serneke uppger själva att totalvolymen är 4 miljarder kronor för järnvägsinvesteringarna och det är därför tydligt att den andel av kakan Serneke får inte ensam kan kompensera en eventuell fortsatt vikande efterfrågan i byggsektorn.
Sernekeaktien är i ett svårbedömt läge
Optimismen ser ett P/E tal på anmärkningsvärda 2,2 (börsdatas uppgifter efter rapporten), en förväntad direktavkastning på 6-7 procent och att såväl resultat som omsättning fortsätter öka. Serneke har trots de förestående investeringarna aldrig heller haft ett så starkt eget kapital som idag. Samtidigt ser pessimisten att resultatet efter Säveaffären avräknad minskar, de underliggande marginalerna transaktionen avräknad är över helåret låga nog att ge skäl för oro och under Sernekes mål. Detta samtidigt som konjunkturen viker och orderingången minskar. Det senare har dock sin förklaring i strategiska val att fokusera på Karlastaden och andra större projekt samtidigt som Serneke redan idag har en orderbok stor nog att hålla sig flytande något år helt utan nya orders.
Min bedömning är egentligen densamma som tidigare någonstans däremellan. Det handlar fortfarande mycket om ifall Karlastaden lyckas genomföras i linje med förväntningar eller inte. Om det lyckas är Serneke förbluffande lågt värderad. Det finns utrymme att väsentligt höja utdelningen kommande år vilket skulle medföra att en investering idag kan ge tvåsiffriga utdelningar på några års sikt. Om det misslyckas eller inte blir tillräckligt lönsamt lär Serneke snarare möta samma utmaningar som resten av branschen i vikande konjunktur och det är i det ljuset man bör tänka sig noga för kring det låga P/E-talet. Jag har själv inte bestämt ännu för om jag ska öka ytterligare eller behålla. Anledningen till det är att jag utifrån förarbetet inför att rapporten publicerades som jag tidigare har skrivit om på bloggen ökade mitt innehav med cirka 20 procent runt 50 kronor per aktie. En chansning med ytterligare 500 aktier frestar men jag är inte säker på att de kommande två årens rapporter intill Karlatornet färdigställs kommer vara lika starka varför jag är inställd på en resa med gupp på vägen dit. För min del handlar beslutet just nu därför mest om portföljbalans.
Till sist är det väl mycket fokus på Stockholmsidrott i bloggsfären och på finanstwitter. Därför måste det också välkomnas att Serneke blir ny huvudsponsor för IFK Göteborg. Avtalet avser 5 miljoner kronor per år och det bör noteras att Serneke sedan många år har sponsrat IFK Göteborg.
OBS Serneke är en aktie med väsentlig risk. Blogginlägg ska inte ses som finansiell rådgivning. Även om jag eftersträvar att beskriva rapporten så objektivt som möjligt äger jag själv 1 000 aktier i Serneke. Gör alltid din egen analys.
Resultat och omsättning ökar
Resultatet ökade från 323 miljoner kronor 2017 till 604 miljoner kronor 2018.
Resultatet fjärde kvartalet ökade från 152 miljoner kronor 2017 till 572 miljoner kronor 2018.
Resultat per aktie blev hela 25,14 kronor att jämföra med 6,49 kronor ifjol.
Soliditeten är fortfarande god över 40 procent och kassaflödet stärks, från den löpande verksamheten ökar till 264 miljoner kronor att jämföra med minus 138 miljoner kronor ifjol.
Men mycket tack vare Säveaffären
Vinst från Säveaffären (länk) om 271 miljoner kronor bokförs på det fjärde kvartalet vilket utgör merparten av ökningen jämfört med föregående år. Uppskjuten skatt bidrar med ytterligare 76 miljoner kronor. Den underliggande verksamhetens tillväxt är därför mer blygsam vilket i och för sig är ganska väntat i det svåra konjunkturläget i branschen som helhet. CFO uppger att den är cirka 12 procent. Resultatet skulle dock bli svagare än föregående år om Säveaffären avräknas. Därtill följer en orealiserad vinst om 229 miljoner kronor till följd av omvärdering av aktieandel i Karlastaden Holding. En ytterligare förklaring som Sernekes CFO lyfter fram är att man har ökat antalet obligationslån under året.
Karlastaden försenas men Karlatornet fortlöper enligt plan
Serneke gick igår även ut med nyheten att man inte kommer påskynda slutförandet av Karlastaden redan 2024 utan projektet kan ta längre tid (länk). VD Ola Serneke understryker samtidigt fullt fokus på att slutföra Karlatornet som planerat till 2021. Jag tycker att det låter som en klok inriktning att man säkrar kapital i sämre tider för att slutföra det enskilda projekt som ensamt i stor utsträckning kommer avgöra om Serneke på medellång sikt är en god investering för oss aktieägare eller inte.
Har marginalerna stärkts?
Utifrån helårsresultatet presenterar Serneke en imponerande marginal på 9,1 procent. Det överstiger för första gången det långsiktiga målet om en marginal på 8 procent och även det mer generella målet om minst 5 procents marginal. Samtidigt döljer sig bakom detta att återigen att transaktionsintäkter från Säveaffären kryddar resultatet. Byggverksamhetens marginal uppgick det fjärde kvartalet till förvisso försvarbara 3,2 procent. Här beaktas att marginalen stärkts väsentligt efter problemen med två underleverantörer som gick i konkurs det tredje kvartalet vilket ändå är positivt. Men lönsamhetsmarginalen för helåret var endast 1,6 procent. Min slutsats är att Serneke de kommande 3-5 åren fortsättningsvis kommer vara transaktionsberoende där större affärer och projekt i hög grad behöver lyckas då den underliggande lönsamheten är lägre. Risken för missar i kalkylen kan snabbt få allvarliga konsekvenser men detta gäller branschen som helhet i rådande byggkonjunktur.
Marginaler minskar för affärsområde bygg som utgör 80 procent av verksamheten
När jag investerade i Serneke förväntade jag mig att utdelning skulle äga rum först när Karlatornet hade realiserats 2021. Att vi fick 4 kronor per aktie i utdelning ifjol kom därför som en positiv överraskning. Serneke har meddelat att man avser avvakta kommande transaktioner innan beslut om utdelning tas i kallelsen till årsstämman. Ifjol kom kallelsen första veckan i april så vi får räkna med att vänta
Sernekes långsiktiga policy är att dela ut mellan 30 och 50 procent av nettoresultatet. 366 miljoner på helåret är utdelningsgrundande bas enligt VD Ola Serneke eftersom omvärderingseffekter om 229 miljoner kronor från Karlastaden kommer räknas bort eftersom dessa vinster inte är realiserade. Det innebär att utdelningen i utgångspunkt baseras på 62 procent av resultatet.
I teorin skulle Serneke kunna dela ut 12,50 kronor per aktie men det bedömer jag mycket osannolikt att de gör före Karlatornet har färdigställts och kommer inte att ske med tanke på att omvärderingseffekterna då inkluderas. 30 procent av kvarvarande vinst per aktie under förutsättning att kvarvarande transaktioner inte påverkar ytterligare skulle bli 4,67 kronor. Jag ser det därför som närmare till hands att Serneke snarare bibehåller utdelningen vid 4 kronor. De har även ett fullt rimligt utrymme att höja om de vill närmast till 4,50 kronor. Det skulle också kunna bli en sänkning om man intar en mer defensiv hållning. Jag hoppas personligen att man värnar den finansiella stabiliteten och säkrar att man kan genomföra Karlastadenprojektet eftersom det skulle ge större vinst och utdelning på längre sikt. En yield on cost på 6-7 procent bör man dock kunna räkna med.
Oroande är att resultat per aktie nästan uteslutande ökar tack vare intäkterna det fjärde kvartalet. Med tanke på förlusten föregående kvartal är det i sig dock inte särskilt förvånande.
Resultat per aktie ökar men nästan uteslutande tack vare intäkterna fjärde kvartalet.
Ökat fokus på offentliga beställare och infrastruktur
Serneke har redan tidigare tillkännagivit ett ökat fokus på offentliga uppdragsgivare vilket verkar vara en sund linje i en svagare branschkonjunktur eftersom risken generellt är lägre. Man fokuserar nu uttalat också på att ta del av kakan kring förväntade omfattande järnvägsinvesteringar de kommande åren. Här är det värt att notera att lönsamheten för anläggningsverksamheten, som man väl får förmoda i huvudsak kommer genomföra dessa projekt, är väsentligt lägre än andra affärsområden. Detta tar VD Ola Serneke själv upp i presentationen där han understryker att man söker utveckla lönsamheten för affärsområdet. Det blir därför än viktigare att Serneke kalkylerar rätt i anslutning till upphandlingar om järnvägsprojekt. Serneke uppger själva att totalvolymen är 4 miljarder kronor för järnvägsinvesteringarna och det är därför tydligt att den andel av kakan Serneke får inte ensam kan kompensera en eventuell fortsatt vikande efterfrågan i byggsektorn.
Små marginaler och låg lönsamhet i anläggningssektorn
Sernekeaktien är i ett svårbedömt läge
Optimismen ser ett P/E tal på anmärkningsvärda 2,2 (börsdatas uppgifter efter rapporten), en förväntad direktavkastning på 6-7 procent och att såväl resultat som omsättning fortsätter öka. Serneke har trots de förestående investeringarna aldrig heller haft ett så starkt eget kapital som idag. Samtidigt ser pessimisten att resultatet efter Säveaffären avräknad minskar, de underliggande marginalerna transaktionen avräknad är över helåret låga nog att ge skäl för oro och under Sernekes mål. Detta samtidigt som konjunkturen viker och orderingången minskar. Det senare har dock sin förklaring i strategiska val att fokusera på Karlastaden och andra större projekt samtidigt som Serneke redan idag har en orderbok stor nog att hålla sig flytande något år helt utan nya orders.
Min bedömning är egentligen densamma som tidigare någonstans däremellan. Det handlar fortfarande mycket om ifall Karlastaden lyckas genomföras i linje med förväntningar eller inte. Om det lyckas är Serneke förbluffande lågt värderad. Det finns utrymme att väsentligt höja utdelningen kommande år vilket skulle medföra att en investering idag kan ge tvåsiffriga utdelningar på några års sikt. Om det misslyckas eller inte blir tillräckligt lönsamt lär Serneke snarare möta samma utmaningar som resten av branschen i vikande konjunktur och det är i det ljuset man bör tänka sig noga för kring det låga P/E-talet. Jag har själv inte bestämt ännu för om jag ska öka ytterligare eller behålla. Anledningen till det är att jag utifrån förarbetet inför att rapporten publicerades som jag tidigare har skrivit om på bloggen ökade mitt innehav med cirka 20 procent runt 50 kronor per aktie. En chansning med ytterligare 500 aktier frestar men jag är inte säker på att de kommande två årens rapporter intill Karlatornet färdigställs kommer vara lika starka varför jag är inställd på en resa med gupp på vägen dit. För min del handlar beslutet just nu därför mest om portföljbalans.
Till sist är det väl mycket fokus på Stockholmsidrott i bloggsfären och på finanstwitter. Därför måste det också välkomnas att Serneke blir ny huvudsponsor för IFK Göteborg. Avtalet avser 5 miljoner kronor per år och det bör noteras att Serneke sedan många år har sponsrat IFK Göteborg.
OBS Serneke är en aktie med väsentlig risk. Blogginlägg ska inte ses som finansiell rådgivning. Även om jag eftersträvar att beskriva rapporten så objektivt som möjligt äger jag själv 1 000 aktier i Serneke. Gör alltid din egen analys.
fredag 1 februari 2019
Månadssammanfattning januari
Den här månadssammanfattningen blir lite annorlunda eftersom jag redan har skrivit om utdelningarna, som faktiskt minskade för första gången någonsin jämfört med föregående år till följd av att MQ höll in utdelningen i år, har jag skrivit tidigare här.
Efter två månader strax under miljonen klättrade portföljen redan på årets första börsdag över miljonstrecket igen. Där har den stannat och jag landade på 1 101 713 kronor. Detta är nettobeloppet efter en skuld för likvidlån. Aktieportföljens faktiska bruttovärde är därför cirka 1 200 000 kronor.
Just på grund av lånen har jag under januari handlat ganska blygsamt. Jag har istället lagt en del kapitalinsättningar på att minska lånen så att räntan bara uppgår till 0,99 procent. Det har mest rört sig om lite påfyllningar i aktier som Axfood, Castellum, Investor, Holmen och H&M samtidigt som jag fortsatt att öka lite i Inwido och Oriflame som har rejält urblåsta aktiekurser just nu. Belåningen var i december stundtals över 10 procent men är nu nere på 7,5 procent. Eftersom räntan är lägre och lånen delvis härrörs till lite kortare småhandel i Minesto ser jag snarare utrymme att titta i helgen på att öka ytterligare lite nu i februari. Samtidigt är jag rätt nöjd med mitt innehav i många aktier just nu.
Jag fick också min första källskatteåterbäring. Den rör mina utländska aktier. Den landade på hela 29 kronor, ganska nära de 30 kronor jag uppskattade då. En trevlig sak med att blogga är att man kan följa upp sin aktiehistorik, det var verkligen skillnad hösten 2016, länk här. Coca Cola, Realty Income och VFC är de tre aktier som är orsaken till källskatteåterbäringen. Förmodligen även Boston Pizza och TransAlta Renewables. Jag äger alla fem fortfarande. De kommande åren kommer källskatteåterbäringen bli en än trevligare historia. Jag ser den mycket som en bonus eftersom jag aldrig räknar med den i min utdelningsstatistik. Därför blir det ett direkt tillskott i portföljen.
Min sharpekvot är återigen positiv på 0,65. Jag vill förbi 1 igen men det lär ta lite tid. Standardavvikelsen är fortsatt väl hög på 14,94 procent men nu av mer angenäma skäl då de flesta aktier har ökat under januari. Portföljen är cirka 7,25 procent upp sedan årsskiftet, ganska exakt jämna steg med Stockholmsbörsens index.
Min sparkvot är fortsatt runt 80 procent (det beror på att jag har låga matutgifter och låga boendekostnader utomlands då jag inte äger en högt belånad bostad). Jag tycker att jag har varit rätt frikostig med utgifterna men matkostnaderna landade på under 1 500 kronor och cirka 2 500 kronor om man räknar in vad jag köpte med mig hit från Sverige. Det är ett gott tecken på att jag klarar min spardisciplin intuitivt. Med tanke på att jag får högre lön och lägre skatt har jag bestämt mig för att spara på som vanligt och få lite mer guldkant i tillvaron i det lilla. Jag skulle förvisso kunna spara ytterligare 25 - 50 000 kronor över de kommande två åren men tycker inte riktigt att det är värt det när mitt sparande redan är så högt. Blir någon extra utemiddag i månaden och någon extra minisemester om året istället. Vad som är särskilt spännande är att man kan konstatera att mina beräknade utdelningar om 42 500 kronor på mina nuvarande innehav faktiskt täcker mina löpande kostnader. En första frihetsgrad uppnådd! Det innebär att jag den dag jag flyttar vidare med säkerhet kommer kunna leva på mina utdelningar om jag vill.
Efter två månader strax under miljonen klättrade portföljen redan på årets första börsdag över miljonstrecket igen. Där har den stannat och jag landade på 1 101 713 kronor. Detta är nettobeloppet efter en skuld för likvidlån. Aktieportföljens faktiska bruttovärde är därför cirka 1 200 000 kronor.
Just på grund av lånen har jag under januari handlat ganska blygsamt. Jag har istället lagt en del kapitalinsättningar på att minska lånen så att räntan bara uppgår till 0,99 procent. Det har mest rört sig om lite påfyllningar i aktier som Axfood, Castellum, Investor, Holmen och H&M samtidigt som jag fortsatt att öka lite i Inwido och Oriflame som har rejält urblåsta aktiekurser just nu. Belåningen var i december stundtals över 10 procent men är nu nere på 7,5 procent. Eftersom räntan är lägre och lånen delvis härrörs till lite kortare småhandel i Minesto ser jag snarare utrymme att titta i helgen på att öka ytterligare lite nu i februari. Samtidigt är jag rätt nöjd med mitt innehav i många aktier just nu.
Jag fick också min första källskatteåterbäring. Den rör mina utländska aktier. Den landade på hela 29 kronor, ganska nära de 30 kronor jag uppskattade då. En trevlig sak med att blogga är att man kan följa upp sin aktiehistorik, det var verkligen skillnad hösten 2016, länk här. Coca Cola, Realty Income och VFC är de tre aktier som är orsaken till källskatteåterbäringen. Förmodligen även Boston Pizza och TransAlta Renewables. Jag äger alla fem fortfarande. De kommande åren kommer källskatteåterbäringen bli en än trevligare historia. Jag ser den mycket som en bonus eftersom jag aldrig räknar med den i min utdelningsstatistik. Därför blir det ett direkt tillskott i portföljen.
Min sharpekvot är återigen positiv på 0,65. Jag vill förbi 1 igen men det lär ta lite tid. Standardavvikelsen är fortsatt väl hög på 14,94 procent men nu av mer angenäma skäl då de flesta aktier har ökat under januari. Portföljen är cirka 7,25 procent upp sedan årsskiftet, ganska exakt jämna steg med Stockholmsbörsens index.
Min sparkvot är fortsatt runt 80 procent (det beror på att jag har låga matutgifter och låga boendekostnader utomlands då jag inte äger en högt belånad bostad). Jag tycker att jag har varit rätt frikostig med utgifterna men matkostnaderna landade på under 1 500 kronor och cirka 2 500 kronor om man räknar in vad jag köpte med mig hit från Sverige. Det är ett gott tecken på att jag klarar min spardisciplin intuitivt. Med tanke på att jag får högre lön och lägre skatt har jag bestämt mig för att spara på som vanligt och få lite mer guldkant i tillvaron i det lilla. Jag skulle förvisso kunna spara ytterligare 25 - 50 000 kronor över de kommande två åren men tycker inte riktigt att det är värt det när mitt sparande redan är så högt. Blir någon extra utemiddag i månaden och någon extra minisemester om året istället. Vad som är särskilt spännande är att man kan konstatera att mina beräknade utdelningar om 42 500 kronor på mina nuvarande innehav faktiskt täcker mina löpande kostnader. En första frihetsgrad uppnådd! Det innebär att jag den dag jag flyttar vidare med säkerhet kommer kunna leva på mina utdelningar om jag vill.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)