SEV bekräftar första storskaliga tidvattenkraftparken, första elproduktionen och nyheter från Minesto

Färöiska energibolaget SEV publicerade igår sin årsrapport (länk). Där bekräftas den första storskaliga tidvattenparken liksom för första gången konkreta uppgifter om elproduktion.

Medan vi som följer Minesto aktivt och regelbundet känner till det mesta sedan tidigare från vad företaget själva har kommunicerat är det oavsett väsentligt att en annan part, deras samarbetspartner färöiska elbolaget SEV, går ut med information som styrker vad Minesto har kommunicerat med marknaden. 

Om man inte litade på det tidigare efter all information vi redan har som jag har återgett i tidigare blogginlägg är det här ett så tydligt återbekräftande tecken som man kan få på att ja, det kommer en order!

Egentligen hade jag vanan trogen plöjt igenom årsrapporterna från Climeon och Kopparbergs och planerat ett par blogginlägg om dem. Hade också skrivit ett inlägg om Realty Income's hållbarhetsrapport som jag råkade radera av misstag. Samtidigt har jag skrivit mycket om Minesto på senare tid och tyckte det räckte. 

Men tre av varandra oberoende läsare hörde av sig igår för att tipsa om färöiska energibolaget SEV:s årsrapport och ville att jag skulle skriva om den. Uppskattar mycket att också få tips tillbaka från er läsare så självklart kan det väl bli ett uppföljande blogginlägg som tack för bra och intressanta tips!

Första uppgiften om producerad elektricitet

Något jag tror många Minestoägare har väntat på är att få konkret produktionsdata. Nu får vi det också för första gången om än endast för den korta provkörningen i månadsskiftet november-december. Det är DG100-kraftverket Havfrúgvin (sjöjungfrun) som det gäller.

Nu kan vän av ordning invända att 17,5 kilowattimmar inte är speciellt mycket. Men det är historiskt att för första gången få siffror på vad Minesto producerade i sitt första elproduktionstest. Man behöver sätta det i sitt sammanhang. Vi vet att det test som genomfördes i månadsskiftet november-december var första, och antagligen enda, gången under 2020 som Minesto producerade elektricitet direkt i elnätet. Vi vet att testerna avbröts första veckan i december till följd av pandemirestriktioner och julledighet. Därför är den blygsamma siffran inte förvånande. Det rör sig rimligen inte ens om en hel dags elproduktion utan endast en kort första testkörning. I den dokumentär om tidvattenkraft (länk) som delats tidigare i april får vi dessutom ta del av det historiska ögonblicket. Jag korkade som bekant upp champagnen redan i december för det var den bekräftelse på att tekniken fungerar som jag slutgiltigt ville ha för att känna mig fullständigt trygg i mitt investeringscase. Att få det bekräftat även från SEV stärker mig ytterligare.

Jag brukar regelbundet läsa SEV:s hemsida efter nyheter. Igår hann ni läsare före! SEV presenterar där en fin statistik över hur mycket förnybar energi de producerar från månad till månad i de olika kraftslagen. Jag har en tid sett framför mig hur det kommer se ut när tidvattenenergin äntligen gör entré i den statistiken och vi Minesto-aktieägare löpande kan följa energin som tidvattenkraftverken levererar. Fredagens rapport var därför första gången vi får ett kvitto från en annan part än Minesto på att Minestos kraftverk har producerat energi. Och det är bara en tidsfråga innan vi månatligen kan följa elproduktionen.

SEV bekräftar att första större tidvattenkraftparken planeras

SEV bekräftar att de tillsammans med Minesto och andra partners planerar en "större tidvattenpark"  med i ett första steg fyra kraftverk om 1,2 MW vardera (rimligt att uppskatta ordervärdet till 120-160 miljoner kronor, motsvarande cirka 1 krona per aktie i intäkter före utgifter). Detta är i sig inget nytt då Minesto har kommunicerat det sedan i höstas och vi vet nu även att upphandling av nämnda kraftverk redan pågår. 

Vi får också veta att en ansökan om offentligt stöd till projektet har lämnats in. Det är antagligen den viktigaste anledningen till att projektet dröjer. Kom ihåg att de professionella analyserna i nuläget inte prisar in nya offentligfinansierade projektstöd i sina riktkurser (28 kronor).

Det är närmast komiskt hur marknaden inväntar en konkret order för att fullt ut ta till sig värdet i kundintresset. Jag har skrivit ingående om det i tidigare inlägg (länk, länk, länk) så upprepar mig inte här men konstaterar på nytt att jag finner det lustigt hur Azelio, som jag också äger en för mig stor position i, värderas till mer än dubbla Minestos börsvärde baserat på det stora principiella intresset samtidigt som de i konkreta order formaliserade i avtal räknat egentligen inte har en mycket större orderbok än Minesto.

Betryggande att höra SEV att själva har tillförsikt till tidvattenkraft

SEV lyfter fram baskraftargumentet om tidvattenkraftens förutsägbarhet. Jag gillar att höra en tidig kund själv tala sig varm för fördelarna med förnybar baskraft med tillförsikt om ett lyckligt slut på sagan.

Tidal energy, in contrast to solar and wind energy, is a predictable source of energy. This makes tidal energy a remarkably interesting addition in the amalgam of green energy resources in the Faroe Islands.

Tidal energy is constant energy. Energy production from tidal energy is of particular interest. It is the most stable energy source in our region of the world. In contrast to wind, hydropower, and solar energy, which are dependent on weather conditions and thus unstable energy resources, one can always predict the tidal movements and their strength around the islands. Thus tidal energy is a major breakthrough in energy production.

Elkonsumtionen på Färöarna ökar

Vi får i rapporten veta att Färöarna för första gången har konsumerat över 400 gigawattimmar elektricitet under 2020. Det är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år och nästan dubbelt så mycket som för tjugo år sedan. Det är rimligt att anta att elkonsumtionen kommer fortsätta öka, inte minst om man övergår till elbilar.

I rapporten framgår att det finns en teoretisk potential om att utvinna 1 GW på Färöarna varav 150-200 MW antas kunna omsättas i praktiken. Noterbart är detta mer än elkonsumtionen idag på Färöarna. De här siffrorna är i sig inte nya men tar tillfället i akt att påminna om att 200 MW är ett dubbelt så högt ordervärde som Pareto räknade in i sin analys i mars.

Nya rekordnivåer i elproduktion - rimligt att anta 20 procent högre märkeffekt

Vi kommer inom kort få tredjepartsverifieringen från Det Norske Veritas (DNV) och vad vi förstår av tidigare pressmeddelande (länk) har Minesto redan kört kraftverket i hela spektrumet av tidvattenflöden (en tidvattencykel, det vill säga ett månvarv). Därur får vi veta att nya toppnivåer har rapporteras.

Eftersom märkeffekten var 117 kilowattimmar redan i testet ifjol som syns i dokumentären är det rimligt att anta att kraftverket nu producerat omkring 120 kW märkeffekt. Som en läsare kommenterade på ett tidigare blogginlägg är det förstås den kontinuerliga elproduktionen som räknas, inte bara toppeffekten. Men att ha en toppeffekt som är 20 procent högre än vad Minesto tidigare har sagt (och 60 procent högre än analytikerna hittills har räknat med) skvallrar om att företaget antingen kan sänka LCOE ytterligare för ett direkt marknadsmässigt erbjudande eller höja priset därefter.

Minestos kvartalsrapport visar på fortsatt god kostnadskontroll

Minesto publicerade i torsdags sin första kvartalsrapport för i år (länk). Kostnaderna ökar förvisso men det är förväntat då det har varit intensiva tester på Färöarna under hela mars månad. Min bild är att kostnadskontrollen är fortsatt god vilket stärks av att soliditeten alltjämt är 95 procent, 1 procent lägre än i årsrapporten för 2020.

I VD-ordet återbekräftas att Minesto nu producerar sina första kraftverk i 1,2 MW-skala till de bägge första parkerna på Färöarna och i Wales om 10 MW. De borde i sig ge tillräckliga intäkter för att ta Minesto in i break even och blygsam lönsamhet.

VD Edlund återbekräftar också att arbetet är i full gång att tillsammans med Schneider bredda projektportföljen. Återigen frågan om när inte om. Som vanligt ger kvartalsrapporter i sig inga kursdrivande nyheter då dessa kommuniceras direkt i pressmeddelanden men jag tycker ändå att man får en ny återbekräftelse på självförtroendet och framtidstron som ledningen utstrålar just nu.

Patentskyddet breddas

Vi fick nyligen också veta att Minesto har erhållit ytterligare patent (länk). Det är väsentligt att företaget kommer kunna bibehålla en monopolposition i långsamma tidvattenströmmar under överskådlig framtid.

Storägare och ledning har löst in samtliga teckningsoptioner

De bägge storägarna BGA och Midroc samt insynspersoner i ledningen såsom ordförande, VD, ekonomichef och teknikchef har alla löst in samtliga teckningsoptioner (länk). Det motsvarar ett tillskott i kassan på 44,7 miljoner kronor för deras andel av teckningsoptionerna. Även om det är förväntat är det alltid en bra signal att storägare och insynspersoner har tilltro till företaget och investerar nya pengar.

Teckningsperioden för teckningsoptionerna TO3 löper ut nästa vecka den 30 april. Observera att din bank kan ha andra deadlines för inlösen av TO3. I mitt fall som Avanzakund är torsdag den 29 april sista datum att tacka ja till erbjudandet alternativt onsdag den 28 april om man vill sälja sina TO3-optioner.

För egen del har jag redan tagit de sista stegen för att lösa in samtliga teckningsoptioner. Det rör sig om ett femsiffrigt antal teckningsoptioner närmare sexsiffrigt än fyrsiffrigt. Mitt innehav i Minesto är rakt igenom långsiktigt och jag känner mig trygg i att låta aktierna vara. Nu ser jag fram emot att följa det spännande arbetet de kommande månaderna och åren med att påbörja de första tidvattenenergiparkerna.

Varning utfärdas! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Det innebär att Minesto är en volatil aktie förenad med hög risk och du löper risk att förlora kapital. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och personlig reflektion över den information företaget och deras samarbetspartners själva har gått ut med den senaste tiden. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto som är mitt största innehav. Även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys. 

Några reflektioner inför återstoden av året

Tog tillvara påskhelgen till att reflektera lite i lugn och ro. Det är alltid bra att då och då ta ett steg tillbaka och titta på vad man har gjort rätt och vad som kunde gjorts bättre för att sedan dra lärdomar framöver.

Sedan jag bestämde mig för att gasa och öka i Minesto innebär det också att efterdyningarna av det kommer följa med portföljen året ut då jag behöver komma ifatt med amortering av hävstång till mer rimliga nivåer. Därför såg jag behov av att ta fram en konkret plan för de närmaste månaderna.

Rent praktiskt kommer mina intäkter öka vilket ger ytterligare sparutrymme. Samtidigt räknar jag efter vaccinering till sommaren att återgå till en tillvaro där jag inte längre kan följa börsen i realtid. Det gångna året har varit ett undantag vilket är en anledning till att jag har vågat ta stora positioner i Azelio och Minesto helt enkelt eftersom jag snabbt kan komma ur dem. Nu återgår jag till en situation där jag inte kommer kunna följa börsen i realtid och det kommer komma perioder där jag i perioder kanske inte ens följer börsen på en vecka vilket i sig förstås innebär en risk. Därför passar det mig bra att fokusera mer på en defensiv utdelningsstrategi igen i mina framtida investeringar.

Jag laborerar med tanken att sätta en ny rutin där jag sätter av tid varje helg för att följa börsen, lite som de veckoplaner jag inledningsvis hade. Däri bör ingå ett par mer uppstyrda bevakningslistor igen liksom en mer uppstyrd kalender för när innehaven rapporterar och hur jag löpande håller koll på nyheter i alla innehav i linje med hur jag har gjort i bl.a. Minesto. Därav följer att jag vill fokusera på färre men större innehav som jag följer mer aktivt med egna värderingskalkyler precis som i mina miljöteknikaktier.

Investeringsregel

Testar därför en konkret och enkel investeringsregel för att få lite bättre investeringsdisciplin som kommer gälla fr.o.m. maj t.o.m. årsskiftet när jag i lugn och ro kan utvärdera situationen på nytt.

• T.o.m. augusti ska månadsinsättningarna oavkortat gå till att minska portföljbelåningen.
• T.o.m. augusti får jag endast återinvestera utdelningarna i nya aktier (cirka 20 000 kronor).
• Fr.o.m. september får endast min ordinarie månadsinsättning investeras i utdelningsaktier.
• Fr.o.m. september får endast min ytterligare månadsinsättningsnivå investeras i miljöteknikaktier.
• Fr.o.m. september är utgångspunkten att allt därutöver används till amortering intill dess att belåningsgrad är under 5 procent eller räntan är under 1 procent.
• Försök göra en ordentlig genomlysning av varje enskilt innehav som resulterar i antingen plan för att öka eller för att sälja av aktien till förmån för annat.
  

Jag kommer höja mina månadsinsättningar och har egentligen mer utrymme vilket kommer avspegla sig i att jag höjer månadsinsättningsnivån, antagligen ganska mycket fr.o.m. januari 2022. Det har jag dock delvis tecknat in i Minesto i samband med emissionen nu under våren. Därför är jag mån om att få portföljen i balans innan jag gör nya större köp. Det innebär också att det inte finns något egenvärde i att höja sparkvoten ytterligare bara för att. Jag ger mig därför lite mer utrymme i vardagen efter tre snålmånader men kommer fortfarande som lägst klara mina nuvarande insättningsmål.

Min målsättning är att lagom till sommaren 2024 ha en utdelningsportfölj värd minst 3 miljoner kronor som genererar i genomsnitt en bra bit över 10 000 kronor per månad i utdelningar. I tillägg till det låter jag mina utvalda miljöteknikaktier löpa på och stå för tillväxten varför min förhoppning är att de ensamma ska utgöra ytterligare en bra bit bortom 3 miljoner kronor. I skrivande stund är portföljen värd en bit över 3,6 miljoner kronor netto varför det är en inte orimlig målsättning till dess. Det kapitalet skulle i sig vara tillräckligt för att nå en FIRE om jag vill. I nuläget känner jag dock att det jag jobbar med är roligt och meningsfullt och därför kommer jag köra på, inklusive när jag flyttar tillbaka till Sverige så småningom. Men det är en trygghet och frihet att veta att jag om fem år kan göra en FIRE precis när jag vill, ta tjänstledigt när jag vill eller gå ned i arbetstid utan att behöva tänka på de ekonomiska konsekvenserna.

Tankar längs vägen

En insikt är att min initiala strategi att sprida köpen inte har fungerat lika bra som jag hade tänkt. Jag har ibland gått miste om att öka tillräckligt mycket. Tvärtom har det allteftersom jag har lärt mig mer visat sig att det antagligen är bättre att ha utrymme att ta en ordentlig position direkt när jag väl tycker något är värt det. Därför laborerar jag med tanken att framöver köpa aktier vid färre tillfällen varje månad och mer aktivt välja vad och hur jag ökar i. Jag tror att jag kommer landa i att vidareutveckla min strategi där jag sätter av en viss del till månadsutdelare, en viss del till vanliga utdelare och på toppen lite ytterligare till miljöteknikaktier. När belåningen återgår till modesta nivåer igen framåt årsskiftet är tanken att jag, precis som nu, kan använda den för att ta stora positioner när läge uppstår och sedan amortera under lugnare månader. När det gäller månadsutdelningarna vill jag sätta ett mer aktivt mål om att de ska nå den nivå där jag månatligen kan återinvestera utdelningen. I Cibus är jag nästan där, i övriga månadsutdelare borde jag kunna klumpa ihop utdelningarna för att återinvestera i någon av dem varje månad.

En annan insikt är att det inte bara har blivit för många spridda köp utan också för många spridda innehav där jag inte riktigt hinner hålla tillräcklig koll på de mindre. I aktier som AstraZeneca, Tomra och Vestas kanske det spelar mindre roll då jag har så hög riskmarginal att de kan mer än halveras i värde. Men jag tror att jag gör klokare i att koncentrera mer av innehavet till färre aktier och hellre byta ut dem som jag nu har gjort med några aktier i anslutning till inlösen av teckningsoptionerna i Minesto. Det går alltid att köpa tillbaka aktier och när det gäller vanliga utdelare är värdeförändringen sällan särskilt dramatisk. I det skede jag är nu är den höga utdelningen mindre viktig och långsiktig stabilitet mer viktig varför jag kan offra några mindre högutdelare som tjänat mig väl hittills för att stärka portföljen och minska risk.

Jag har helt enkelt också utvecklat förmågan att sälja, något som länge varit min svagaste sida som investerare då jag i grunden tror på mina case. Samtidigt som jag t.ex. har sålt Soltech för att aktien var brutalt övervärderad hade jag med facit i hand kanske kunnat resonerat så i fler aktier. Får fundera ytterligare kring det för förutsättningarna till kortare positioner finns inte tidsmässigt men att över huvud taget tänka positioner och byta mellan aktier som jag gjorde från Soltech till Minesto tar jag med mig.

Ytterligare en reflektion är att bloggsfären och finanstwitter har förändrats sedan jag började för fem år sedan. Från att från början varit mer inkluderande där man peppade varandras sparresor är tendensen idag mer exkluderande. För mig är det obegripligt för om man vill få fler att få upp ögonen för sunt långsiktigt sparande och investeringar förstår jag inte visdomen i den nedsättande tonen som förekommer väl ofta. Tvärtom bekräftar den bara fördomar och stereotyper om aktiesparare och bidrar till onödig polarisering. Jag vill egentligen främst få inspiration, andra intressanta infallsvinklar, perspektiv och case men tycker att det har blivit allt mer gnäll, mer politik, tristare tonläge och annat som inte intresserar mig alls. När det gäller just miljöteknikaktier är det dessutom rätt lite kvalitativ information och det verkar generellt vara en övervikt i fokus på det kortsiktiga som inte intresserar mig alls. Börjar helt enkelt tycka att det tar mer tid och negativ energi än vad det ger i kunskap och information. Framtiden får utvisa vad det innebär.

Samtidigt är det väldigt roligt med det stora intresse och gensvar inläggen om Minesto har fått!

Minesto äntligen redo för kommersiell fas med projektinvesteringar och utrullning av mikronätorder

Det kommer nyheter från Minesto på löpande band nu. Jag har en tid tänkt skriva ytterligare ett inlägg om det senaste pressmeddelandet (länk) och årsredovisningen (länk). Snubblade över ett inlägg på Avanzas placeraforum för Minesto som länkar till en ljudklipp med frågor och svar med VD Martin Edlund.

Ljudklippet finns länkat på placeraforumet per 1-2 april och hänvisar dit eller ännu hellre förstås till att bli medlem i Unga Aktiesparare och ta del av hela deras presentationen i videoformat i sin helhet genom dem. Detta inlägg är endast en sammanfattande reflektion över några av de saker VD Martin Edlund tar upp.

Har inte tagit del av själva videopresentationen i sin helhet utan endast ljudfilen med frågor och svar men av frågorna av döma är det en av de bästa Minesto-utfrågningar jag har tagit del av genom de här åren där VD Martin Edlund öppet och frikostigt svarar på fler frågor än han brukar ges tid till i andra sammanhang. En synnerligen imponerande och berömvärd insats av Unga Aktiesparares lokalavdelning i Halmstad!

För att ta del av hela presentationen och videon behöver du vara medlem i Unga Aktiesparare. Har du åldern inne (t.o.m. 28 år) är det en klok investering. Du får möjlighet till flera kostnadsfria utbildningar i sådant som andra kränger dyra kurser om och en stabil grund att stå på i ditt investerande. Du blir även automatiskt medlem i Aktiespararna. Just nu har Unga Aktiesparare en påskkampanj (länk) där du kan bli medlem för endast 199 kronor så passa på att spara en hundralapp jämfört med ordinarie medlemspris (inlägget utgör inget samarbete, jag tycker bara som tidigare UA-medlem att det är självklart att uppmuntra unga aktieintresserade att bli medlemmar och ge cred för de utmärkta event UA anordnar)!

Varning utfärdas! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Det innebär att Minesto är en volatil aktie förenad med hög risk och du löper risk att förlora kapital. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och personlig reflektion över den information som företaget och deras VD själva har gått ut med den senaste tiden. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto som är mitt största innehav. Även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys.  

Vestmannasund, Färöarna

Bekräftat att tekniken presterar 110 kW märkeffekt - 10 procent högre än nuvarande kalkyler

I pressmeddelandet den 23 mars fick vi ett mycket viktigt besked att tekniken levererar som förväntat. Faktum är att det är en underdrift för vi vet att DG100 initialt hade en förväntad märkeffekt på 100 kW men vi har nu alltså fått bekräftat att märkeffekten är 110 kw i 20 knop i Vestmannasund (den kan bli något högre eller lägre beroende på kraftverkets maxhastighet och lokala tidvattenströmmars styrka). Enligt Minestos VD finns också möjlighet till ytterligare effektiviseringar och teknikutveckling men företaget bedömer nu att tekniken är redo för att rullas ut kommersiellt till mikronät.

Det här är ingen liten sak eftersom det är rimligt att anta att Minesto följaktligen kommer kunna ta ut 10 procent högre försäljningspris än tidigare för en i material räknat ungefär lika stor produkt. De kan också välja att hålla priset nere för att skapa en ännu starkare vallgrav mot framtida konkurrens.

Den här teknikutvecklingen är något jag har varit inne på sedan mitt första inlägg och vi får det nu äntligen bekräftat. Precis som jag har skrivit tidigare är det direkt väsentligt för företagets värdering helt enkelt eftersom analytikerna idag inte räknar in den ökade märkeffekten i sina kalkyler. Det är därför rimligt att anta att framtida riktkurser så småningom kommer att revideras upp i detta avseende.

VD Edlund bekräftar att nuvarande LCOE-kalkyler är baserade på ett system med en märkeffekt på 0,75 MW. Det innebär att vi bör förvänta oss en ökad kostnadseffektivitet om mellan 33 och 60 procent mer än i nuvarande LCOE-kalkyler. Det bekräftar att tekniken kommer vara konkurrenskraftig globalt på egna villkor utan subventioner så snart Minesto når stordriftsfördelar i produktion. Det är ingen liten sak.

Noteras bör att eftersom kraftverken är skalbara till sin design går det att producera såväl mindre som större mikronätskraftverk med en märkeffekt mellan 50-250 kW.

Kommersiell utrullning med mikronätsorders påbörjad - konkret intresse från nya marknader

Som jag skrev den 13 mars borde partnerskapet med Schneider kunna öppna vägen till parkorders på den franska marknaden. Jag trodde att det skulle bli först efter att EDF har testat draken mot det franska elnätet utanför Bretagne i TIGER-projektet. Men nu har vi redan fått bekräftat från VD Edlund att det förs konkreta diskussioner med EDF om en samlad mikronätsorder för flera franska öar precis som jag spekulerade i. Minesto för också diskussioner om mikronätsinstallationer på de fem öar på Färöarna som inte är anslutna till det centrala elnätet. På ren svenska innebär det att mikronätsorders är på väg! 

OBS att jag inte vet om de kommer redan i vår eller dröjer ett par år. För mig som långsiktig är det oväsentligt givet den solida finansiella situation Minesto har med en kassa som räcker de kommande åren.

VD Martin Edlund förklarar också varför: kostnaden för att importera och lagra energi är så hög där att Minesto redan på dagens nivåer är i princip konkurrenskraftiga (läs den meningen igen!). Han ger ett exempel från Färöarna där kombinationen av nuvarande elpris och subventioner räcker för att göra Minestos teknik lönsam där. Det innebär att Minesto redan idag har en kommersiellt gångbar nischmarknad för öar utan centralt elnät som importerar dyr energi.

Edlund nämner vidare att Minesto får "mängder med kundförfrågningar" där han ger ett par konkreta exempel som jag inte har hört tidigare såsom småöar i Sydostasien och resorts på Maldiverna. Han nämner också att det som vi tidigare vet finns god potential för Minestos teknik på öar i Västindien till följd av att diesellösning är "svindyr" där. I nuläget vill Minesto av kostnadsskäl inledningsvis gå vidare med öar i närområdet i första hand. Vi får också veta att de tittar på samarbete med FN (UNOPS) i detta avseende om något projekt kan identifieras inom rimligt geografiskt avstånd.

Det här visar dock att det redan nu finns potentiella intresseförfrågningar långt bortom de 100 MW som analytiker har räknat på till och med 2025. Ett mer ingående resonemang om det följer nedan.

Noterar här också att VD pratar om en mer långsiktig vision där tidvattenkraft kan användas till att bygga artificiella öar för vätgasproduktion ur vatten. Det här är naturligtvis långt borta men bara att höra att det finns visioner kring detta understryker den enorma potential och det värde tekniken fullt utvecklad kan få.

Hur stort ordervärde kan det röra sig om?

En sak jag gillar med Minesto är att de i en tid där flera företag har börjat kommunicera med raketemojis håller sin kommunikation saklig, enkel och professionell. Jag tror att de har allt att vinna på det i det långa loppet. En sak som jag tror många missar och som jag har fått frågor om ibland är varför jag går in så mycket i Minesto när Azelio är steget före. Skillnaden är just att medan Azelio proaktivt och kaxigt presenterar det totala värdet i MW och kronor för samtliga kända intressefrågor och aktivt omsätter många av dessa i samförståndsavtal (MoU) har Minesto lagt mindre energi på att kommunicera ut och formalisera sina intresseförfrågningar. Det innebär dock inte att de inte finns och som jag visar här är det enkelt nog att uppskatta ett värde bara på de intresseförfrågningar vi känner till från tidigare nämnda exempel från VD, vilka uppenbart inte är samtliga utan just några valda exempel. Man ska komma ihåg att samförståndsavtal inte i sig är värda mer än en intention utan det är först när det kommer en juridiskt bindande order som de får ett ekonomiskt värde och på den fronten är Azelio och Minesto ungefär lika långt komna just nu.

Jag tror initialt att det rör sig om relativt små mikronätsorders. På Färöarna pratar VD om de fem småöar som inte är anslutna till elnätet. Vi bör förvänta oss att det gäller relativt få hushåll varför min modesta uppskattning är 2 kraftverk av modell DG100+ per ö för totalt 1,1 MW märkeffekt. Inga jättebelopp ännu alltså men det skulle ändå ge ett ordervärde på cirka 35 miljoner kronor inklusive eftermarknad/underhåll.

Samtidigt vet vi att Martin tidigare har pratat om att Minesto ska använda mikronätsorders för att bygga kundrelationer och lära dem tekniken varefter de kommer sälja de tio gånger större DG1000-kraftverken. Det vore inte orimligt att anta att det initiala ordervärdet på den franska marknaden kan motsvara de två initiala förstafaserna av parkerna på Färöarna och Wales, dvs två gånger 10 MW. Det skulle motsvara 17-18 kraftverk (>1 MW) men många kunder kommer också beställa extra för löpande underhåll. Däri finns utrymme för att anta att några av dessa också är små kraftverk av samma skala som på Färöarna.

Skulle min gissning om ytterligare cirka 31 MW i ordervärde som idag inte är inprisat slå in motsvarar det ett ordervärde på cirka 930 miljoner kronor (antar liksom Pareto 30 miljoner/MW exklusive teknikutveckling och eftermarknad för underhåll osv.) vilket utslaget per aktie motsvarar 6,80 kronor per aktie i ytterligare intäkter som idag inte är inprisat i aktiekursen. Anta 15 procents vinstmarginal och det motsvarar en ytterligare vinst per aktie på cirka 1 krona per aktie endast för dessa ytterligare orders. Den ska sedan multiplicerat med valfritt P/E-tal där jag av försiktighet genomgående använder P/E 20.

Det kanske inte låter mycket men vi ska komma ihåg att det här är bara början och jag har inte ens försökt uppskatta värdet av även potentiella orders i Sydostasien, Västindien eller t.ex. Maldiverna. Parken utanför Holyhead, Wales kommer fullt utbyggd motsvara 80 MW vilket motsvarar 65-70 kraftverk. Det är naturligtvis rimligt att anta att när Minesto väl har bevisat tidvattenkraftsparker i DG1000-skala med en märkeffekt en bit över 1 MW/kraftverk så kommer vi i framtiden se parkorders i den skalan där varje parkorder är stor nog att i princip ensam garantera den riktkurs Pareto uppskattar i sin analys. Tids nog.

Teknisk landvinning i installationsprocedur bekräftad

Minesto har kortat ned och optimerat proceduren för att sjösätta och återhämta kraftverk ur havet. Efter att tidigare haft en mer omständlig procedur kan kraftverket nu sänkas ned/tas upp i en rörelse och bogseras till/från kraftverket med en mindre båt. Därför kommer denna operation nu ta som högst 30 minuter att utföra. Vi får också veta att ännu mindre fartyg än vad man nu använder i Vestmanna kan användas och vare sig undervattensrobotar (ROV) eller dykare behövs. Det här är som jag tidigare har varit inne på en mycket viktig konkurrensfördel för Minesto gentemot konkurrenter inom marin energi i stort där det annars är mycket dyrt och tidskrävande att installera oavsett om det rör sig om vågkraft, tidvattenkraft eller offshore vindkraft. Det möjliggörs av den relativt mycket lägre vikten Minestos kraftverk har.

Det här kommer märkas på marginalen i reviderade LCOE-kalkyler och kunderbjudanden eftersom det innebär att Minestos kraftverk i praktiken kan leverera el ytterligare en timme mer per år (30 minuter vardera vid ett planerat och ett oplanerat byte) som man tidigare inte hade räknat med.

Två DG100-kraftverk i drift och flera DG1000-kraftverk (>1 MW) produceras nu i Wales

I nuläget genomför Minesto tester med två DG100-kraftverk i Vestmannasund på Färöarna. Det andra har döpts till Drekin, färöiska för draken. I nuläget rör det sig främst om att verifiera att två oberoende kraftverk ger likvärdig produktion och testa ovan nämnda utbytesprocedur. Fundament för att ha bägge sjösatta samtidigt är under konstruktion parallellt med fundament för testsiten utanför Bretagne.

När det gäller de större kraftverken upphandlas nu komponenter för att sjösätta ett flertal DG1000-kraftverk (>1 MW) i Holyhead utanför Wales. Dessa är samfinansierade med offentligt stöd från Wales.

Tre kompletta team av operatörer möjliggör parallella projekt

Vi får i Minestos pressmeddelande även veta att de nu har tre kompletta team av operatörer vilket framöver kommer möjliggöra parallella projekt (inledningsvis Färöarna, Wales och Frankrike).

Börsvärdet?

Det har på senare tid varit en del svepande uttalanden om det höga börsvärdet. Men det är inte på något sätt anmärkningsvärt högt för ett tillväxtföretag med en unik miljötekniklösning som marknaden kommer att efterfråga om kommersialiseringen lyckas. Azelio, Powercell och Zaptec är tre andra exempel i ungefär samma kommersiella fas som har ett i skrivande stund väsentligt högre börsvärde än Minesto. Eller gör räkneövningen att fundera på hur många miljoner hörlurar Exeger skulle behöva sälja för att motivera ett börsvärde på 7 miljarder kronor? Jämförelsevis rör det sig endast om några tiotal kraftverk och MW för att Minesto ska kunna försvara ett börsvärde på 3 miljarder kronor. Gör man sig tjänsten att räkna på caset framstår tydligt att de som gnäller på börsvärdet inte har gjort sig besväret. Som det här inlägget visar är redan kända projekt och intresseförfrågningar försiktigt uttryckt värda en bra bit bortom dagens börsvärde.

Jag har tittat på flera olika beräkningsmodeller och landar i slutsatsen att investeringen är försvarbar i sämre scenario men att uppsidan är mycket stor i bättre scenario. EV/EBIT och EV/sales utifrån vinstestimat beskriver professionella analytiker bättre än mig därför går jag inte in på dem här. Viktigt att säga är att jag förutsätter att kommersialiseringen lyckas. Naturligtvis skulle aktievärdet reduceras till patentens värde om den inte lyckas men det är risken man tar när man investerar i förhoppningsbolag.

Modell 1: servettkalkyl utifrån intäkter och marginal

Min stora investeringsförebild är Laszlo Szombatfalvy och min grundtes är att en bra investering ska vara klar nog på en enkel servettskiss. Därför blir det oftast mitt första test.

I ett defensivt scenario räknar jag på 102 MW sålt senast 2025 för 10 miljoner kronor per kraftverk (1 MW) och 10 procent vinstmarginal (därmed efter utgifter). Jag räknar i alla scenario med 136,5 miljoner aktier (efter utspädning i maj). Det ger en vinst per aktie på 75 öre. Jag lägger på 10 procent för teknikutveckling (högre märkeffekt) och P/E 20 (normal värdering för etablerade företag) och får då en aktiekurs på 16,5 kronor. Det är högre än teckningsoptionens inlösen på 15,79 kronor även i ett uttalat defensivt scenario med en tredjedel av förväntat pris per kraftverk och halva förväntade vinstmarginalen.

Ovan kalkyl är extremt defensiv för att ha riskmarginal. Pareto räknar med en intäkt på 30 miljoner kronor per kraftverk. Jag väljer en vinstmarginal på 15 procent, noterbart lägre än Pareto (bruttomarginal 30 procent, EBIT-marginal 20 procent). Vi får nu en vinst på 4,50 kronor per aktie (motsvarar 90 kronor med P/E 20). Vi räknar fortfarande på ett hundratal MW och har inte inkluderat övriga intresseförfrågningar. 

Därav följer att skulle vi räkna på samma EBIT-marginal om 20 procent som Pareto finner rimlig, räkna in teknikutveckling om cirka 10 procent och lägga på lika mycket till för eftermarknad i detta scenario samtidigt som vi istället räknar på 200 MW installerad kapacitet kommer vi nå en riktigt fin vinst per aktie och motiverad aktiekurs redan vid P/E 20. Jag väljer att inte skriva ut dessa scenario och hålla mig på den blygsammare sidan tills vidare men för den som räknar själv är det lätt att se varför jag tror på caset.

Notera att jag alltså räknar med P/E 20 av princip i samtliga scenario. Ett tillväxtföretag som lyckas i sin kommersialisering brukar värderas väsentligt högre än så eftersom marknaden prisar in framtida tillväxt för flera år framöver. Även etablerade miljöteknikföretag tenderar att uppvärderas givet den höga globala efterfrågan på sådana lösningar (i skrivande stund handlas Vestas till P/E 40 och Tomra till P/E 70).

Modell 2: justering utifrån analytikers DCF-kalkyl

Pareto har uppskattat att Minesto kommer ge motsvarande 2,5 kronor per aktie i vinst år 2025 (detta beror bland annat på viktningar och utgifter relaterade till forskning och utveckling, du kan själv se i analysen hur de har resonerat). Om man justerar den kalkylen efter ny information om effektivare teknik och ordervärde kan vi först multiplicera med 10 procent för det förra till 2,75 kronor per aktie i basscenario.

Utifrån detta laborerar jag med vad som händer om orderingången ökar. Säg att vi får in 31 MW ytterligare enligt ovan resonemang. I så fall motsvarar det en ökning på 30 procent vilket ger 3,59 kronor i vinst per aktie. Återigen defensiva P/E 20 ger ensamt en värdering på 72 kronor per aktie. 

Skulle Minesto klara att på de fyra åren få en orderingång på 200 MW per år, alltså dubbelt så mycket som beräknat, är det lätt att inse hur det påverkar vinst och aktiekurs. Eftersom Minesto räknar med 80+80+ MW = 160+ MW bara för Färöarna+Holyhead samtidigt som vi har ett ordervärde av ännu okänt värde på den franska marknaden är det inte orimligt att tro att Minesto framgent ska kunna få orders om 200 MW. 

Frågan blir då hur många som faller in redan före 2025 och hur många som faller in under de fem därpå följande åren. Noterbart är att om eller kanske snarare när Minesto klarar att ta in en orderbok på 200 MW årligen kommer aktien utifrån samma antaganden som Pareto har gjort nå en vinst på 5,0-5,5 kronor per aktie (lägre värdet utan och högre värdet med påslag för 10 procents effektivare teknik än initialt). Det är elementär matematik att ett börsvärde på 3 miljarder kronor är mycket lågt i ett sådant scenario. Faktum är att aktien i så fall skulle handlas till ett P/E-tal under 5 för estimerad vinst (dock 4-5 år fram i tiden). Jag skulle därför tvärtom säga att marknaden har varit relativt modest med att prisa in framtida tillväxt. Som jag skrev i mars är det ett faktum att marknaden i nuläget inte ens prisar in kända projekts totala potential fullt ut för vi vet att det finns över 160 MW att hämta bara på Färöarna och Holyhead och de franska order som lär komma borde rimligen tippa oss över 200 MW. Återigen kanske frågan om när snarare än om.

Vill här understryka att både Paretos och Västra Hamnens värderingar i nuläget har en riktkurs på 28 kronor på 1 års sikt (31 kronor i diskonterad kassaflödesanalys). Vill därför vara tydlig med att mitt perspektiv är att aktien kommer vara värd väsentligt mer bortom 2025 och vill inte påskina att aktien skulle göra en raketresa på ett par månaders sikt. Mitt perspektiv är den långsiktiga värdeinvesterarens. 

Vill också understryka att marginalerna inledningsvis kommer tyngas av utgifter för R&D och teknikutveckling (som kan minskas genom stöd). Västra Hamnen räknar inledningsvis med en EBIT-marginal om 15 procent innan det tar fart varför jag väljer samma mer defensiva marginal i min kalkyl.

Personaloptionerna ger en indikation - optionsinlösen från insynspersoner positivt

I årsrapporten den 25 mars framkom att personalernas teckningsoptioner i serie PO6 har en teckningskurs på 40,73 kronor per aktie senast i september 2022. Som bekant ställs optioner i regel ut till en förväntad rabatt vilket indikerar att det finns fog för att vi rimligen ska passera ATH till dess om Minesto lyckas.

Jag har retweetat om inlösen av teckningsoptioner TO3 i veckan. Vi har nu sett att storägaren MIDROC har löst in sina teckningsoptioner till ett värde av 22 miljoner kronor. Ekonomichefen och teknikchefen på Minesto har nu också löst in sina teckningsoptioner. Det är förväntat men likväl alltid en positiv signal när insiderpersoner ökar antalet aktier och i det här fallet dessutom därigenom tillför företaget mer kapital.

Arbete med havsströmmar påbörjas efter sommaren

Så snart det pågående arbetet på Färöarna är i hamn förväntas arbetet med havsströmstekniken starta igång utanför Taiwan efter sommaren. Det är i havsströmstekniken den verkligt stora potentialen finns. Anledningen är att kraftverket kan vara i kontinuerlig drift i havsströmmar dygnet runt medan det i tidvattenströmmar stannar en kort stund ett par gånger per dygn när tidvattenströmmen vänder. Därför ser vi i LCOE-kalkylen som alltid visas i Minestos presentationer att havsströmstekniken förväntas bli ännu kostnadseffektivare då det producerar energi hela dygnet. Att man har väntat med att installera den beror på att det är lättare att testa installation i tidvattenströmmar eftersom företaget initialt har kunnat göra de kritiska momenten just när tidvattenströmmen vänder och det är som mest lättarbetat. I havsströmmar är installationen något mer utmanande men samtidigt är vinsten desto större när tekniken väl är i drift.

Ingen utspädning från ytterligare emissioner och fler stöd kommer sökas

Ett viktigt besked är att Minesto inte behöver titta på några emissioner idag kopplade till Minesto AB och det finns flera scenario där det inte förväntas någon ytterligare utspädning från emissioner. Edlund utstrålar också självförtroende i hur han uttrycker sig kring offentliga stöd. Underförstått att Minesto och deras partners kommer bara söka och komplettera med stödprogram på bolags och projektnivå som underlättar kommersialiseringen men strunta i att söka stöd som riskerar bromsa upp om kraven är för omständliga.

Institutionella investerare och pensionsfonder är på väg in i parkprojekt

Det rör sig alltså inte om en riktad emission eftersom aktien inte väntas spädas ut ytterligare. VD Edlund är tydlig med att det i första hand rör sig om investeringar som går in i själva parkprojekten. Som jag brukar skriva är det här en förutsättning för att Minesto ska kunna växa fort eftersom skräddarsydda aktörer som sysslar med projektutveckling tar merparten av arbete och risk i parkprojekten för att sedan sälja den producerade elen vidare. Det gör att Minestos involvering i de praktiska momenten kring parkprojekten efter de två första parkerna kommer bli mycket mindre och då kan företaget växa snabbare eftersom Minesto precis som Vestas på vindenergisidan säljer själva kraftverken och sedan ansvarar en projektutvecklare för att installera, äga och driva kraftverken (jämför t.ex. Eolus Vind inom vindenergi).

Utöver Schneider och EDF nämner VD Edlund ett antal andra potentiella investerare i projekt och infrastruktur såsom danska Ørsted och Copenhagen Infrastructure Partners samt holländska Green Giraffe. Dessa tre har alla gedigen erfarenhet inom offshore vindenergi och som en tillfällighet har de alla tre samarbetat i vindkraftsparkinvesteringar tillsammans med Vestas där Minestos styrelseordförande Jonas Millqvist tidigare hade en nyckelroll under många år.

Det skulle även vara logiskt att pensionsfonder investerar i långsiktigt förutsägbara och samhällsnyttiga projekt. Samtidigt är det uppenbart att Minesto under 2021 kommer få sina första intäkter, om än blygsamma inledningsvis. Det kommer möjliggöra för flera investerare vars regelverk idag förhindrar dem att ta position i aktien. Om en institutionell investerare skulle gå in och köpa aktier direkt kan de mycket väl köpa motsvarande en position motsvarande en dagsomsättning (0,1-0,2 procent av totalt antal aktier). Eftersom det är relativt låg omsättning i aktien rör den sig kraftigt i endera riktning så snart någon lägger en så stor order på kort tid. Skulle en institutionell investerare gå in kommer aktien snabbt uppvärderas, vi såg det vid något tillfälle i somras. Vi har redan sett att Aktieinvest har tagit in Minesto i sin cleantechfond, skrev ett inlägg om det tidigare i veckan, men Edlund pratade konkret om pensionsfonder.

Risker

När jag går tillbaka till mina första mer genomarbetade genomgångar av Minesto under 2020 ser jag hur aktien av Västra Hamnen Corporate Finance då värderades till en sannolikhet att lyckas på 55 procent. Det vore fullt rimligt att anta att den sannolikheten nu snarare är 90-95 procent (går du tillbaka och läser Västra Hamnens analys igen ser du i WACC-tabellen att det då skulle motsvara en aktiekurs i intervallet 30-40 kronor). Det är också möjligt att Minesto kommer klara en lägre diskonteringsränta än 12 procent men givet att Renewable Risk har just den räntan tycker jag ännu att det är för tidigt att hoppas på längre kapitalkostnader. Samtidigt är det viktigt att förstå att kapitalkostnaden inte fullt ut läggs på Minesto utan snarare på den som köper parken och installerar tekniken. Det innebär i sin tur att när projektörsmarknaden är mogen kommer Minestos utgifter per kraftverk sjunka väsentligt jämfört med idag. När institutionella investerare tar över finansieringsrisk för parkprojekten är det dock ett faktum att diskonteringsräntan kommer minska för Minesto (se återigen mitt resonemang om Västra Hamnens WACC-analys i tidigare inlägg ifjol och vad lägre diskonteringsränta betyder för aktiekursen på sikt).

För hederlighets skull vill jag vara tydlig med att det förstås finns risker i Minesto. Teknikrisken är väsentligt lägre idag men kraftverket har ännu inte varit i fullständig kommersiell drift i elnät över längre tid. Givet de besked vi har fått om teknikens prestanda och samarbetet med Schneider som av allt att döma har väntat in bekräftelse från testningen ser jag risken som låg att tekniken i sig misslyckas men den kan inte helt uteslutas. Vi har än så länge också bara sett tekniken i full drift i DG100-skala (110 kW märkeffekt). Även om den har testats i DG500-skala utanför Wales (0,5 MW märkeffekt) och tekniken skalar fint till större modeller (längre vingspann) kan det inte uteslutas att oförutsedda problem dyker upp när man senare i år börjar testningen av DG1000+ (cirka 1,2 MW märkeffekt). Jag ser som sagt denna teknikrisk som mycket låg men det vore oklokt att helt negligera den och det är naturligtvis något jag löpande följer så noga jag kan givet min beskedliga position i mitt största innehav.

Detsamma gäller kapitalrisken. Även om jag inte finner något fog för att företaget inte skulle klara resan in i lönsamhet de kommande åren enligt ovan resonemang kan risken inte negligeras. Minesto har som jag skrev i mars en urstark kassa med en soliditet på 96 procent, imponerande för ett företag som precis får sina första intäkter. Kassan bör räcka minst 3-4 år även med oförutsedda händelser som ger förseningar av det slag vi såg under 2020. Vid det laget bör företaget ha fått såpass mycket intäkter att det når och passerar break even. Den stora utgiften jag ser framöver är om företaget vill skala upp fortare genom utökad produktionskapacitet. Nuvarande produktionsanläggning räcker för att tillgodose existerande projekt men i framtiden kommer man behöva skala upp. Jag tror dock att framtida orders och därav följande förskottsbetalningar (Minesto siktar på åtminstone 40 procent i förskott) kommer hjälpa till där.

Avslutande kommentar

Jag har varit bestämd i ett års tid över att Minesto är en aktie med sällsynt lovande långsiktig potential. Men jag har aldrig varit så övertygad som nu. Att höra VD fullkomligt sprudla av optimism och energi med en uttrycklig och genuin motivation att fortsätta många år till med Minesto samtidigt som han börjar prata konkret om både mikronätsorder och flera institutionella investerare i plural är i sig betryggande.

Att Minesto inte skickar ut samförståndsavtal eller proaktivt säljer in sig med potentiella intresseförfrågningar innebär inte att de inte finns. Tvärtom är det enkelt att räkna ut att vi redan idag har intresseförfrågningar som går en bra bit bortom 200 MW bara för kända projekt och anekdotiska exempel. Jag vill vara försiktig i min uppskattning här men tycker så här långt att det räcker att konstatera att det redan är dubbelt så många MW som ligger till grund för den riktkurs Pareto presenterade i mars.

Det är tydligt att saker och ting börjar röra sig nu när tekniken levererar det den ska. Hur snabbt det går vet jag inte, det stora genombrottet kan ske i vår eller dröja ytterligare några år. Men det spelar egentligen mindre roll för den här resan vill jag vara med på. Jag lutar mig nu tillbaka och ser fram emot åkturen.

Jag har redan skrivit att jag har gasat och ökat i Minesto. Det kan tyckas ett drastiskt beslut och jag är medveten om att portföljrisken i att ha ett så stort innehav är stor. Men det hänger ihop med att min privatekonomiska situation är väsentligt bättre idag än när jag gick in i Minesto för fem år sedan. Jag vet att jag har stabila intäkter som omsätts i höga månadsinsättningar till portföljen varför jag ser det som att jag nu gör en sista större investering i Minesto varefter jag kan ägna de kommande 2-3 åren åt att amortera ned belåning och öka i mer defensiva utdelningsaktier igen. Det skiljer sig egentligen inte från hur jag resonerade när jag tog en mycket stor position i Kopparbergs under pandemikraschen för ett år sedan. Jag tror helt enkelt att det här är sista tillfället att handla Minesto på nivåer väl under 30 kronor och vill därför maximera den möjligheten. Därav kommer jag lösa in ett högt femsiffrigt antal teckningsoptioner och ta av sparat kapital eller sälja andra aktier för att få tillfällig likviditet intill dess att portföljen hinner ifatt. 

Vill samtidigt understryka att var och en är ansvarig för sina investeringar och att man aldrig ska investera kapital man behöver de kommande 5-10 åren i den här typen av aktier. Jag är väl medveten om att jag kan förlora pengar om något går fel. Jag ser det helt enkelt som att risk-rewardkalkyl såpass god att jag är beredd och införstådd med att jag tar risken att förlora en miljon för att kunna tjäna många fler om tio år.

Månadssammanfattning mars

Portföljen studsade tillbaka något under mars efter ett svagt februari och landar på 3,2 miljoner kronor netto och 3,5 miljoner kronor brutto. Portföljens faktiska avkastning sedan start är fortfarande svaga 39,26 procent, alltjämt högre än i februari men fortfarande under januari månads avkastning vilken dock tangerades igen redan under första handelsdagen i april.

På utdelningsfronten är mars, april och maj traditionellt de bästa tre månaderna på året. Så också i år. Jag hade en förhoppning om högsta marsutdelningen någonsin men den kom på skam när det visade sig att utbetalningsdagen för Castellums utdelning i år inföll på andra sidan månadsskiftet och bokförs på april. Därför stannade utdelningarna på 3 864 kronor i mars. Samtidigt kan jag nu se fram emot rekordhöga utdelningar i både april och maj om totalt cirka 25 000 kronor.

Utöver de sedvanliga kvartals- och månadsutdelarna utmärker sig förstås Axfood som ensam bidrog med över 40 procent av totalutdelningen i mars. Jag fick också en fin utdelning från KONE som dock dämpades av den höjda utländska källskatten i Finland och stannade på strax under 600 kronor.

Det gångna kvartalet har allt fokus varit på att skapa utrymme att gasa och öka i Minesto. Efter mycket noggrant övervägande har jag bestämt mig för att ta ett drastiskt grepp och både köpa mer aktier och optioner under det första kvartalet samtidigt som jag kommer lösa in ett mycket beskedligt femsiffrigt antal teckningsoptioner. Jag har funderat mer än en gång på om jag verkligen kan försvara mitt osunt stora innehav vilket också är ett skäl till att jag skrivit en hel del om Minesto. Samtidigt har jag fått mer och mer information från företaget som bekräftar det jag vill se framöver varför jag ur ett långsiktigt perspektiv tycker att positionen är försvarbar. Det hänger ihop med att jag vet att jag kommer kunna investera mer i annat de kommande tre åren. Nu har jag dock landat i en drömgräns för hur stort mitt Minestoinnehav slutgiltigt ska vara som känns bra för mig och jag kommer fortsätta öka lite även efter april i Minesto.

Blir kanske väl mycket Minesto på bloggen nu men jag har varit mån om att vrida och vända på allt inte en, två utan flera gånger innan jag tar ett slutgiltigt beslut då det är en stor insats det handlar om. Nu har jag landat i mitt beslut. Ni som tittar in och läser här verkar också gilla just Minestoinläggen och det gör förstås att det blir roligare att lägga ned tiden på att dela mina egna anteckningar även här om vad som händer i och kring företaget. Det kommer ännu ett Minestoinlägg som kommenterar det senaste pressmeddelandet den 23 mars och även lite ytterligare information jag har tagit del av sedan dess.

Förberedelser inför optionsinlösen innebär att jag går in i april månad med den lägsta belåningen på länge, bara 7,8 procent. Och då har jag ändå väntat med att sätta in pengar till andra sidan kvartalsskiftet för att slippa dubbelbeskattas i onödan på bägge kvartalen för den insättningen. Därav är belåningen i skrivande stund bara nere på 6,5 procent. Jag för helt enkelt över från sparkontot för att lösa optioner vilket är rimligt sett till att det minskar min räntekostnad. Tanken är att jag ska återreglera sparkontot senare i år men givet att jag har högre lön idag än när jag började spara är behovet av ett högt belopp på sparkonto nu mindre. Enda haken i det är om jag skulle få för mig att köpa en bostad de kommande 3-4 månaderna men det är osannolikt att behöva lösa i hast innan jag ens hinner hem på semester. Av tekniska skäl bokför jag en del av den större insättningen i mars, en del i april och en del i maj men aprilinsättningen kommer bli störst. Därav är portföljbelåningen åter nere på den lägsta räntan på över ett år under april vilket bidrar till ännu lite mer utrymme. Det är dock tillfälligt eftersom belåningen ökar igen efter inlösen varefter amortering fortsatt kommer vara en nyckelfråga i år. Å andra sidan studsar väl antagligen portföljstorleken upp efter inlösen då optionerna löses in till 15,79 kronor och stamaktien liksom idag borde stå en bra bit över det.

Jag märker att jag efter mitt femte år med portföljen dras lite mer i riktning miljöteknik med tillväxt och lite mindre från utdelning. Det var inte den ursprungliga planen men det är väl också en slags utveckling att jag inte håller mig rent defensivt till utdelare som kryddas med 10 procent miljöteknik utan nu har en mixad portfölj med både och. Det hänger dock ihop med att jag under hemarbete i lockdown större delen av året har kunnat följa portföljen mer aktivt än normalt och därför kan ta en högre risk. Det hänger också ihop med att jag har väsentligt bättre ekonomiska förutsättningar i år än för fem år sedan och därför känner mig trygg även i scenario där något av innehaven inte går som jag tänkt. Jag vet helt enkelt att jag klarar mig ändå och ser det som en risk-reward-kalkyl där jag tar risken att förlora en ansenlig summa pengar för att ha möjligheten att tjäna flera gånger den summan i framtiden. Jag är samtidigt trygg i att jag kommer kunna spara tillräckligt mycket de kommande 2-3 åren för att fortfarande ha möjlighet att få en passiv inkomst stor nog för FIRE även om hela miljöteknikportföljen skulle misslyckas. Dessutom har jag redan bestämt att när jag flyttar tillbaka till Sverige vilket alltså nu är några år bort kommer jag vilja känna på att jobba hemmavid också. Så länge det är roligt och givande kör jag på och därför kommer jag realistiskt ha ytterligare minst 4-5 bra år att bygga utdelningsportföljen ännu starkare. Också.

Det lutar åt att jag kommer rensa portföljen för att få kvar en kärna utdelare som jag verkligen vill behålla och därefter köra en nystart till hösten där jag blir mer kritisk i vilka utdelare jag tar position i. Anledningen är att jag med tiden har fått flera små innehav som ger en nog så god utdelning men som jag sällan kommer för att öka i vilket innebär en risk i sig självt då jag märker att flera mindre innehav blir lite eftersatta när jag lägger så oerhört mycket energi på mina större innehav. Den rimliga slutsatsen blir att jag hellre bör fokusera utdelningen till färre utdelare som jag tar en större position i direkt och bevakar mer aktivt. Jag återkommer med en separat påskreflektion över detta senast till nästa helg. Jag vill i framtiden undvika att ha innehav på mindre än 10 000 kronor och riktlinjen bör vara att de flesta innehaven ska motsvara en initial insats om minst 50 000 kronor för att uppgå till minst 1 procent i en portfölj värd 5 minst miljoner kronor om något år. Jag tror att det också är någon sorts utveckling att jag nu tänker mer i att positioner när lägen väl uppstår medan jag inledningsvis spred småköp över väldigt många aktier.

Även om målsättningen är snålmånad med låga utgifter (vi är i slags nedstängning med hemarbete igen ändå) för att frigöra mer utrymme på marginalen till Minesto hade jag ett par större engångsutgifter och sparkvoten landade runt 79 procent. Under snålmånader har jag målsättningen att den ska överstiga 77 procent för att kunna spara ett speciellt belopp (jag har aktivt sänkt mina boendekostnader genom att flytta till en mindre bostad med en tredjedel och lagar all mat själv, sedan bor jag inte i Sverige varför jag kan hålla låga kostnader jämfört med att ha en högt belånad bostadsrätt i centralt läge i Stockholm).

Sharpekvot hamnade på 1,62 och portföljen visar därmed mer stabilitet igen efter ett par stökiga månader. Standardavvikelsen är fortsatt mycket hög men med 47,31 har den åtminstone vänt ned något igen.