lördag 2 oktober 2021

Utdelningar september

Halvårsutdelningar i Axfood, Castellum och Clas Ohlson (som återupptagit utdelning igen) bidrog till den högsta septemberutdelningen hittills om 5 211 kronor. Dessa tre aktier stod för nästan totalt tre fjärdedelar av septemberutdelningen. Totalt delade fjorton aktier ut i september.

Trots att jag har fullinvesterat mig i Minesto har jag också lyckats minska belåningen både totalt sett och sänkt räntenivån i kapitalförsäkringen. Det var ett mål under sommaren och jag kommer fortsätta balansera ränteamortering för att minska belåning ytterligare med att köpa lite fler utdelningsaktier i höst.

De totala utdelningarna hittills under 2021 uppgår till 44 358 kronor. Jag hade ursprungligen hoppats på att passera 50 000 kronor innan året är slut men har på grund av den substantiellt omotiverade nedgången i Minesto valt att prioritera att bli fullinvesterad i aktien vilket jag nu är. Fortsätter nedgången kommer jag fylla på lite till för att se till att behålla samma andel av totalt antal aktier i företaget även efter framtida utspädning på marginalen från personaloptionsprogram. Annars planerar jag att fortsätta minska portföljbelåningen och börja investera mer i utdelningsaktier igen. Just nu är prognosen cirka 48 300 kronor under 2021 totalt och jag vill inte prioritera att öka upp aktier som delar ut under Q4 bara för att men kommer ändå öka lite i kvartals- och månadsutdelare så några hundralappar närmare 50 000 kronor borde jag kunna landa innan året är slut.

lördag 25 september 2021

Några tankar om de senaste nyheterna från Minesto

Vi har fått en rad fina nyheter från Minesto sedan sommarledigheten. Jag tog mig tid att gå igenom dem i lugn och ro när börsen har stängt för att försöka sålla ut väsentlig information och göra en uppdatering.

Sedvanlig disclaimer! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Även om teknik- och kapitalrisken har minskat väsentligt det senaste året är det alltjämt en volatil aktie förenad med hög risk där du löper risk att förlora kapital. I synnerhet om du har ett kort perspektiv. Min tidshorisont på investeringen är minst 5-10 år med ambition att behålla merparten av innehavet livet ut och jag investerar inte pengar som jag kan behöva under överskådlig tid. 

Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och personlig reflektion över information företaget har gått ut med samt Paretos kommentar. Minesto äger bildrättigheterna till bilder i inlägget hämtade från deras mediakit. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto, som är mitt största innehav. Även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys.  

Minesto har anställt en ny marknadschef med en mycket relevant kompetens och förbereder gemensamma marknadsföringsaktiviteter tillsammans med den globala partnern Schneider. De har förlängt elköpsavtalet med SEV på Färöarna ytterligare ett par år och samtidigt identifierat potential att bygga en park på 4 MW i Vestmannasund där två 100 kW-kraftverk har testats och verifierats det senaste halvåret. Jag uppskattar värdet av dessa 4 MW till ytterligare minst cirka 2,6 kronor per aktie (4*30 miljoner kronor/installerad MW*0,15% marginal/totalt antal aktier, därefter multiplicerat med P/E 20). De har också utvecklat en ännu mer kostnadseffektiv produkt dragon class som lär leverera mer energi till lägre produktionskostnad.

Det väsentliga är inte de nya stöden utan potential bortom 3 MW
 

Igår beviljades Minesto 5,8 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten för ytterligare teknikutveckling. Nu ska man inte överdriva det ekonomiska värdet av det här stödet. Det motsvarar 4,2 öre per aktie och skulle räcka till att täcka 20 procent av kostnaderna under det första halvåret i år.

Det verkligt stora i fredagens nyhet är det finstilta medger framtida uppskalning av kraftverk till 3 MW och större. Jag har tidigare varit inne på att Minesto har potential att producera kraftverk med en märkeffekt över 1 MW och kanske i framtiden så mycket som 3 MW. Men att tekniken nu bedöms vara så effektiv efter de justeringar och effektiviseringar man har gjort efter vårens tester på Färöarna att man tror sig kunna prestera kraftverk bortom 3 MW är för mig helt oerhört. Jag har aldrig ens räknat på ett sådant scenario eller ens vågat hoppas på det.

Vad betyder då detta? Minestos VD brukar nästan i varje presentation förklara hur bra kraftverket skalar upp till större modeller men jag tror få har försökt sätta sig in i vad det betyder rent ekonomiskt.
Minestos nya "dragon class"-kraftverk har i den minsta 50 kW-skalan en vingbredd på 4 meter och i 1,2 MW-skala en vingbredd på 12 meter. Vingbredden är 3 gånger så stor men ger 24 gånger så hög märkeffekt. Men materialkostnaden för att producera det senare kraftverket blir knappast 24 gånger så högt utan antagligen närmare 3 gånger så hög. Exakt hur många gånger dyrare det blir vet jag inte men det väsentliga är att ett kraftverk på 3 MW och bortom det kanske levererar 2,5-3 gånger så hög märkeffekt som en 12-metersdrake men kanske bara kostar på sin höjd dubbelt så mycket att producera. Det innebär att levelized cost of energy (LCOE) kommer kunna sänkas, följaktligen blir produkten i relativa termer billigare för kund trots att den genererar väsentligt mer energi. 

I LCOE-kalkylen bör man dock komma ihåg att så stora kraftverk kräver mer komplicerad logistik för frakt och installation. Medan en 100 kW-drake kan transporteras som IKEA-byggsats i en container, plockas ihop i hamn och lyftas ut med en enkel kran och bogseras ut med ett mycket litet fartyg kommer en 3 MW-drake antagligen behöva större fartyg och hamnyta helt enkelt eftersom själva kraftverket är så mycket större. Den här problematiken liknar utvecklingen av vindkraftverk där man behöver särskilda fordon för att transportera de största kraftverken. Med detta vill jag bara säga att man inte ska utgå från att installationskostnaden skalar lika fint som kraftverket. Därför kommer 3 MW-drakar antagligen först bli aktuella för stora parker där man kan räkna hem den investeringen men likväl kommer de vara billigare relativt sätt än en 1,2 MW-drake.

Det som är riktigt intressant är dock att om Minesto verkligen klarar att leverera kraftverk med en märkeffekt bortom 3 MW kommer företaget nå en så låg LCOE att de konkurrerar ut de flesta jämförbara energislag, inklusive energilagring som Azelio på de marknader där Minestos teknik är ett substitut. Och det med fullt förutsägbar förnybar energi som kan fungera som baskraft.  

Det är helt enkelt så att företaget ännu bara har räknat på kraftverk mellan 0,5-0,75 MW märkeffekt i sina nuvarande LCOE-kalkyler. Mig veterligen har Minesto inte heller uppdaterat kalkylen sedan den nya installationstekniken som har tillämpats under tester och verifiering på Färöarna tillämpades. Såvitt jag förstår har de halverat tid för installation och underhåll vilket innebär att kraftverket kan vara i drift längre än beräknat i LCOE-kalkylen vilket förstås kommer sänka LCOE nästa gång kalkylen uppdateras. 

Det innebär i sin tur att Minestos potentiella teoretiska marknad är långt större än de 600 GW företaget pratar om. Dels är alla potentiella strömmar inte kartlagda ännu. Men framförallt är också dessa 600 GW beräknat på tidigare versioner av tekniken. Jag har skrivit det tidigare men är nu helt säker på att företaget rimligen måste ha en teoretisk potential som överstiger 1000 GW. Jämför det med att Pareto i sin riktkurs på 28 kronor per aktie har räknat på att företaget når 100 MW installerat senast 2025. När också havsströmstekniken är igång sitter Minesto på en monopolposition i kraft av patent på en global marknad  över 1000 GW värd över 30 000 miljarder kronor (dagens börsvärde är inte ens en tiondels promille av den teoretiska marknadspotentialen). Och det för en kostnadseffektiv förnybar energiteknik som levererar förutsägbar baskraft utan de nackdelar substituten dras med. Det är ingen liten sak.

Nu ska man vara ödmjuk inför att det fortfarande är ett par steg kvar innan parker säljs till kund och det finns som jag alltid understryker en väsentlig risk men vi har aldrig varit närmare än vad vi är idag.



 

 

 

 

Dragonclass 4 och Dragonclass 12

Hur bra kan dragon class-kraftverken bli? 

Den häftigaste - och mest oväntade - nyheten är att Minesto under året har utvecklat en helt ny design. De har dragit lärdom av de inledande testerna och effektiviserat tekniken vilket innebär färre komponenter och högre effektivitet till lägre kostnad. Vi vet redan idag att 100 kW-modellen har levererat en märkeffekt på 139 kW på Färöarna. Nu beror det till dels på bra tidvattenförhållanden där men inte bara. Frågan blir då hur mycket ytterligare ett så kallat dragon class-kraftverk kan leverera? Kan det rent av nå en 50 procent högre märkeffekt än en DG100/DG1000 ursprungligen byggdes för? Och till vilken kostnad? Jag uppfattar det som att antalet komponenter är lägre varför produktkostnaden bör vara något lägre. 

Jag har tidigare noterat att Minesto redan upphandlar nya kraftverk. En lustighet är att upphandlingarna, som är offentliga, har gått under namnet "dragon 4" och "dragon 12". Den uppmärksamme kunde ha lagt pussel och förstått att något var på gång. Det är därför jag alltid understryker att man ska lägga energin på att följa företaget, inte aktiekursens nycker. Att det skulle vara en så stor utveckling hade jag dock inte vågat drömma om. Vi vet till exempel redan att vingen till det första dragon 12-kraftverket är upphandlades redan i juli samt sjökabeln och växellådan i juni. Därför lär det inte dröja alltför lång tid innan vi kan se de första testerna. Och vi vet att vi kommer få se kraftverken i drift på Färöarna, i Frankrike och i Wales redan under 2022. Det ska bli väldigt roligt och spännande att följa.

Tidsplanen håller 

En besynnerlighet med Minesto är att de trots produktuppdateringen på det stora hela faktiskt håller den tidsplan som har stakats ut de senaste tre åren. Ovan information om upphandlingar styrker den bilden. Det framgår tydligt ur analyserna och de kraftverk som nu byggs är ungefär de som man har sagt skulle byggas. Jag ser fram emot ett mycket spännande 2022 när Minesto av allt att döma rullar ut kraftverk på Färöarna, i Frankrike och i Wales parallellt.
 Pareto bedömer att Minesto har sålt 6 MW under 2022. Det är precis det värde som vi redan har pressmeddelanden om. Och sedan gammalt är det först 2023 som Pareto bedömer att Minesto gör en vinst. I mars uppskattades den till 53 öre. Jag tror att estimatet kan bli högre nästa gång. Men om man gör sig besväret att läsa in sig är det uppenbart att tidsplanen håller.

Riktkurs lär revideras upp 
 

Analytikerna på Pareto lär göra en betydande upprevidering av riktkursen under de kommande 12 månaderna. Den 12 mars reviderades den upp till 28 kronor per aktie (eller 31-33 kronor i DCF/WACC 12%-modellen). När de bedömer att det är dags och hur mycket vet jag inte. Men jag har gjort mig besväret att noggrant läsa alla deras analyser och det finns flera nya utvecklingar de inte har räknat in som alla bör rendera högre värde. 

I linje med ovan resonemang kommer Minesto kunna leverera mer elektricitet till samma tidigare kostnad. Hur mycket låter jag vara osagt men att det förhåller sig så om de lyckas är glasklart. Pareto och Västra Hamnen har båda räknat med 30 miljoner per installerad MW (Pareto anger i den senaste analysen 30-35 miljoner kronor men jag är en försiktig general och väljer det lägre värdet i mina kalkyler). Det står nu klart att Minesto redan före dragon class-tekniken är i drift kan leverera någonstans mellan 1,1-1,2 MW och kanske ännu mer för samma kostnad. Skulle de lyckas leverera 50 procent högre märkeffekt kan de antingen höja priset ordentligt (antagligen över 35 miljoner kronor per installerad MW som redan är Paretos övre estimat), bibehålla priset och bredda marknaden då den blir lönsam för fler eller en kombination. Oavsett vilken väg Minesto väljer är detta goda nyheter för oss aktieägare. 

Pareto har inte heller givit något estimat på värdet av Schneidersamarbetet och den globala marknad det öppnar, i första hand i Frankrike men även på andra kontinenter. Det är rimligt att anta att Schneider kommer kunna leverera parkorders inledningsvis i minst samma skala som kunderna på Färöarna och i Wales vilket i sig ensamt skulle motivera en uppvärdering med 50 procent. Men den potentiella marknaden Schneider når ut till är mycket större än så. Jag vill inte spekulera i när eller hur mycket för det intresserar mig inte just nu men är väldigt nyfiken på att se hur Pareto kommer värdera samarbetet den dag de anser tiden vara mogen för att revidera riktkursen.
 

Till sist har de inte heller räknat med eventuella stöd även om de noterar att möjligheterna bör vara goda. Som ovan beskrivet är värdet av stödet från Energimyndigheten i sammanhanget ganska litet för värderingen men skulle andra stöd följa, vilket vi har skäl att anta att Minesto har sökt, kan det sammantaget bli en väsentlig effekt som bidrar till att kassan räcker ytterligare något år bortom de minst tre år men sannolikt desto fler år som jag uppskattar att den räcker. Minesto har den mest solida finansiella position jag någonsin har sett i ett förhoppningsbolag och de har därtill i rapport efter rapport uppvisat en betryggande och förtroendeingivande kostnadskontroll.

En anledning till att riktkursen inte har reviderats kan helt enkelt vara att Pareto även behöver uppdatera en hel del bakgrundsinformation avseende kraftverkets sammansättning och prestanda där de i den senaste analysen från den 12 mars fortfarande beskriver ett DG500-kraftverk.


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dragonclass-kraftverk har redan testats i modellskala på Nordirland

Har äntligen nått mitt dröminnehav
 

Som med de flesta aktier följer tyvärr en del surr och rykten. Att Minesto skulle vara ett skattefinansierat forskningsprojekt är tendentiöst trams. Energimyndigheten beviljar stöd till näringslivet för en rad olika initiativ som kan leda till att utveckla förnybar energi eller energieffektivisering. Det finns väl ingen som tror att ABB, SSAB eller Volvo är bidragsfinansierade forskningsprojekt bara för att de mottar stöd för enskilda projekt. Noterbart är också att Pareto i sin analys med riktkurs 28 kronor per aktie inte räknar med en enda krona i offentligt stöd framöver även om de noterar att sådana möjligheter är goda. Alla sådana intäkter är en ren bonus som skyndar på kommersialiseringen. 

Minesto är i allra högsta grad ett aktiebolag som andra. De har en oerhört stabil kassa (jämför t.ex. med Azelio), två stabila majoritetsägare sedan start, kostnadskontroll och klarar sig i allra minst tre år utan emissioner. Stöd förlänger den tiden. Energimyndighetens stöd innebär till exempel med nuvarande utgiftskostym att en eventuell emission är ytterligare minst en månad bort i tillägg till minst tre år.

Att Minesto saknar kunder, intäkter eller omsättning är också en överdrift. Företaget har ett kraftköpsavtal med SEV på Färöarna som bör generera symboliska första intäkter och de 5 1,2 MW-kraftverk för totalt 6 MW har ett totalt ordervärde på minst 150 miljoner kronor. De två första 10 MW-parkerna som vi redan vet har planerats en längre tid har i sin tur ett ordervärde på 480 miljoner kronor. Och Minesto har redan gått ut och bedömt att den första stora parken i Holyhead (där Minesto sitter på parkrättigheter sedan gammalt), Wales fullt utbyggd kan nå 100 MW mot tidigare indikationer på 80 MW samt att parken i Hestfjord på Färöarna förbereds för 10+20 MW. Vi vet sedan tidigare att dialog förs med Schneider och minst tre potentiella partners som kan köpa parkprojekten. Det ligger i sakens natur att dessa väntar in beslut om stöd om de kan få investeringen subventionerad.
 Värdet av samarbetet med Schneider är inte realiserat ännu utöver de första testerna med EDF i Bretagne som börjar i sommar men vi vet att Schneider är en global aktör som kan trumma ut produkten genom sina säljkanaler. Jag har inte ens försökt mig på att värdera det men Minesto säljer inte glass och när de väl börjar sälja i parkskala blir det som räkneexempel från små 10 MW-parker visar snabbt stora värden. Måste säga att jag gillar att Minesto är seriösa och inte kastar ur sig lösa samförståndsavtal (MoU) innan de är helt redo att leverera. Den som läser in sig ser att de redan har tre kunder där det är rimligt att anta att avtal ingås när alla bitar faller på plats. Den potentialen kan naturligtvis värderas och det är upp till var och en hur man riskjusterar det.

Men egentligen borde man väl vara tacksam. Hade det inte varit för högljudda kritiker som slänger sig med begrepp som "vågkraftsbolag" (inte ens har läst det grundläggande) eller "drakar som trasslar in sig i varandra" (tekniken är tredjepartsverifierad av DNV och fungerar) hade jag inte haft möjlighet att nå min drömgräns i antal aktier i Minesto. Och tack vare den låga kursen dessutom fått en väsentligt lägre kapitalskatt än jag hade räknat med. Jag lägger min energi på vad företaget gör i verkligheten och ökar tålmodigt mitt innehav bit för bit medan aktien verkar handlas som vore det ett casino. Det viktiga för mig är inte vad kursen står i från dag till annan utan hur många aktier man har hunnit samla på sig när företaget börjar leverera ökande vinster. Och skulle kursen substantiellt omotiverat sjunka igen kommer jag passa på att köpa ännu fler aktier.
 För jag tycker fortfarande att allt under 28-30 kronor är billigt och det är med stöd i de bägge professionella analyserna och den information som har kommit från företaget sedan dess.

Nu sitter jag på det innehav som är min drömgräns och jag har fått åtminstone 30 procent fler aktier än jag annars hade haft råd att köpa under samma period och dubbelt så många som jag trodde att jag skulle ha råd att köpa för ett par år sedan. Den sista större posten aktier köpte jag i måndags. Jag är helnöjd med mitt innehav i Minesto och om inget verkligt negativt inträffar i företaget avser jag sitta på dem hela vägen in i växande vinster och utdelningar. Och väl där finns liten anledning att sälja då aktierna har blivit en pengamaskin. Det lär ta många år innan Minesto börjar med utdelningar då det under överskådlig tid är klokare att återinvestera vinst i den växande verksamheten men den dagen ser jag fram emot och jag har inte bråttom.


Avslutningsvis noterar jag även att Pareto har reviderat riktkursen i Azelio till 60 kronor. Noterbart är att de redovisar värdet av MoU med och utan avtalet med Biodico. Jag tycker att det är en rimlig avvägning som bättre justerar för risken då de annars är alltför beroende i det korta perspektivet av just detta avtal då de många andra är mindre volymer. Azelio har också startat igång produktionen i Uddevalla som utlovat. Jag sitter kvar med mitt innehav och avvaktar utvecklingen det kommande året. De har en sämre kassasituation än Minesto och behöver därför omvandla MoU till orders de kommande månaderna och börja få intäkter. Håller företaget vad de har utlovat bör detta börja kommande månader vilket är mitt grundscenario men jag är lite extra vaksam den kommande tiden.

Blindur er bókleysur maður

torsdag 23 september 2021

Handelsbanken delar ut aktier i Industrivärden

Handelsbanken kom igår med den överraskande nyheten att de istället för en kontant extrautdelning väljer att dela ut aktier i Industrivärden.

En extrautdelning hade jag förväntat mig men då i kontanter. Nu är värdet av utdelningen cirka 4,40 kronor per aktie. Rent konkret får du 1 aktie i Industrivärden för varje 65 aktier du äger i Handelsbanken.

För att utnyttja det förmånliga erbjudandet maximalt tog jag idag tillvara tillfället att öka med ytterligare 10 aktier i Handelsbanken vilket gör att jag får ett antal aktier som är delbart med 65 och alltså inte går miste om utdelningen. Jag funderar på att köpa ytterligare 65 Handelsbanken-aktier på andra sidan lönen för att få ett jämnt antal Industrivärden-aktier. Man måste äga Handelsbankerna senast den 21 oktober för att de ska omvandlas till aktier i Industrivärden. Det förutsäger också att den extrainsatta stämman ger bifall till styrelsens förslag.

Industrivärden är ett företag som jag bara har haft på tillfälligt besök i portföljen för några år sedan. Jag sålde det vid något tillfälle när jag renodlade portföljen. Ironiskt nog blir det nytillkomna innehavet också blygsamt till ett värde av några tusenlappar. Egentligen har jag slutat att ta in så små innehav men Industrivärden är ett fint svenskt investmentbolag med stabila innehav. Framförallt har jag tidigare velat köpa in SCA och Essity i portföljen men alltid tyckt att de har varit för högt värderade som utdelningscase. Nu får jag exponering indirekt genom Industrivärden. Sandvik är ett annat fint företag som jag aldrig riktigt har fastnat för men som ändå är trevligt att ha med. Volvo är nostalgi som infödd Göteborgare även om jag aldrig har varit ett fan av aktien. Ericsson tillkommer också och där har jag aldrig hängt med i alla turer men poängen är ju att Industrivärden sköter det där åt mig vilket är fördelen med Investmentbolag som på det viset mer liknar en förvaltad fond. Till sist ingår Handelsbanken och Skanska, som idag är två av mina större innehav, i Industrivärdenportföljen. Dessutom får jag en årlig direktavkastning på cirka 2,5 procent. Det ger någon hundralapp ytterligare i april nästa år. Det är anledningen till att jag aldrig har köpt Industrivärden för i mina utdelningsaktier vill jag ha en rimlig förväntan om över 3 procent årligen, men samtidigt får jag ju nu dessa aktier helt gratis och det lilla nytillskottet bidrar trots allt med välkommen diversifiering.

Handelsbanken är sedan länge en hörnsten i portföljen. Det är av två anledningar. Dels att de är den storbank som klarat sig bäst genom finanskriser. De har därför en defensiv karaktär som passar min utdelningsportfölj bra. Dels är det för att Handelsbanken har en kundservice värd namnet. Min farhåga är att den kommer försämras framöver i takt med ökad digitalisering och färre kontor men kan efter senaste hemmavistelsen konstatera att Handelsbanken alltjämt levererar en hög kundservice. De erfarenheter jag har av konkurrerande banker avskräcker och som utlandssvensk där alla bankärenden blir mer komplicerade är en bra kundservice A och O. Jag hoppas att de finner en balans mellan en bibehållen kundservice och samtidigt effektiv verksamhet i den allt mer digitala tidsåldern.

Direktavkastningen i Handelsbanken är annars något lägre än i de andra storbankerna men jag har ändå valt att växla över till att bara äga Handelsbanken då jag tycker att de 6 procents direktavkastning på yield on cost som jag får är gott nog för mig.

Blogginlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Jag äger långsiktigt ett antal aktier i Handelsbanken som är ett av mina större innehav i portföljen.

lördag 4 september 2021

Utdelningar juli och augusti

Under augusti blev det ett nytt litet utdelningsrekord på 1 107 kronor. Det är bara månads- och kvartalsutdelare som delar ut under vad som historiskt har varit min jämte februari svagaste utdelningsmånad. Därför är jag glad att framförallt ökningen i Cibus har bidragit till att jag numer har ett gott nog utdelningsflöde även i Augusti. Tror att jag under 2022 gör klokt i att vårda mitt gamla mål om att minst 2-3 procent av utdelningarna ska falla ut även under svagare månader med hjälp av månads- och kvartalsutdelare. Just nu får jag ut en bit över 2 procent av helårets utdelningar i augusti.


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I juli däremot klarade jag inte målet om att överstiga en tusenlapp i utdelningar. Den landade retligt nära på 944 kronor. Anledningen är att jag efter fem år har skeppat ut enfastighetsutdelaren Bosjö samt Sydsvenska Hem. Jag hade en fin YOC på 7 respektive 9 procent i aktierna men bedömde att jag efter 35 respektive 45 procent direktavkastning över fem år och en blygsam kursvinst gjorde bättre i att minska portföljrisken. De har tjänat sitt syfte och det är viktigare för mig att säkra trygg och stabil utdelning nu när kapitalet redan börjar bli stort nog och med säkerhet kommer bli stort nog på 2-3 års sikt. Jag kommer fortsätta fokusera på lite mer defensiva fastighetsaktier som Castellum, Wallenstam och månadsutdelaren Cibus istället. Den senare bidrog till att jag klarade augustimålet. Det var nu bara sju aktier som delade ut i juli, där endast ett litet innehav i Bonäsudden och Coca Cola sticker ut från månadsutdelarna.

Givet stora utdelningar från Axfood, Castellum och Clas Ohlson i september är prognosen att jag redan då med ett kvartal kvar passerar 2019 års rekordnotering på över 43 000 kronor för helåret. Oktober verkar av samma skäl bli en klen utdelningsmånad och kanske borde jag öka i någon oktoberutdelare men just nu prioriterar jag att fortsätta öka i Minesto istället så länge aktien är orimligt lågt värderad. Därför lär jag landa någon tusenlapp under 50 000 kronor när helåret summeras.

lördag 21 augusti 2021

Uppföljning av kvartalsrapporter i Azelio och Minesto

I veckan kom de kvartalsrapporterna för det andra kvartalet i mina två största innehav Azelio och Minesto. Azelio har också fått sin första något större order. Det är semester med sol och bad men följer vanan trogen upp. Eftersom semester prioriteras skriver jag av bekvämlighet samman allt i ett snabbt inlägg. 

I företag som dessa på väg in i kommersiell fas där de ännu inte går med vinst och har högst begränsade utgifter är rapporterna inte lika intressanta som i etablerade bolag. Det kommer sällan överraskningar då dessa måste gå ut i ett separat pressmeddelande omgående, precis som Azelio gjorde med sin order i torsdags. Däremot tycker jag att det är viktigt att följa upp kostnadskontrollen och VD-ordet brukar ge en relevant uppdatering om hur företaget ser på verksamheten för de kommande kvartalen (Azelios VD har även kommenterat rapporten i en videosänd intervju, länk här).

Sedvanlig disclaimer! Azelio och Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Det innebär att det är volatila aktier förenade med hög risk där du löper risk att förlora kapital. I synnerhet om du har ett kort perspektiv, min tidshorisont på investeringen är minst 5-10 år från start i bägge företagen och jag investerar inte pengar som jag kan behöva under den tidsperioden. 

Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och personlig reflektion över information företagen gick ut med samt Paretos kommentar. Jag äger aktier långsiktigt i bägge företagen, som är mina två största innehav. Även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys. 

Villkorad order i Azelio

En milstolpe som jag har väntat på i Azelio är den första kommersiella ordern. Nu ska noteras att Azelio redan har någon symbolisk order i det lilla formatet men torsdagens pressmeddelande om en order från egyptiska Engazaat Development om 20 enheter (260 kW), vilka ska användas i ett projekt för hållbart jordbruk, är den första något större ordern. Jag noterar att detta är ännu ett relativt svårbedömt företag på en "svårare" marknad med en relativt diffus verksamhet (med detta menar jag att kundrisken är något högre än om man skulle sälja till ett väletablerat företag i t.ex. Sverige, Tyskland eller USA). 

Ordern uppges ha ett värde på 1,5 miljoner USD (cirka 13 miljoner kronor). Den är dock villkorad av den pågående tekno-ekonomiska genomförbarhetsstudien för projektet. Samtidigt går Azelio in och delfinansierar halva ordern.

Det är rätt vanligt att företags första ordrar har den här typen av upplägg när de ska etablera en ny teknik där kund ännu inte har sett den i full drift över längre tid. Sådana här tidiga projekt blir viktiga referensprojekt då data från dessa projekt kan delas med andra kunder med vilka man redan har samarbetsavtal. Ett annat exempel är Swedish Stirling som har ett liknande upplägg för sin första kund. Jag ser det därför inte i sig som ett problem. Däremot bör man samtidigt vara medveten om att Azelio tar en väsentlig egen kostnad i projektet. Det här är också relativt vanligt då man är mån om att få det rätt från start genom mer aktiv involvering. Samtidigt innebär det att intäkten i det korta perspektivet blir lägre vilket kräver viss vaksamhet för det fall ordervillkoren inte skulle falla ut enligt plan. Men det innebär också att Azelio i det specifika projektet kan få in lite mer intäkter på längre sikt.

Även om det finns en risk i en villkorad order är det bättre än ingen order varför risken ändå måste anses ha minskat något jämfört med i onsdags. Det jag har haft mest svårt för med Azelio är den väldigt offensiva retoriken från ledningen där man pratar om ett extremt stort intresse för produkten, undertecknar en rad detaljerade samarbetsavtal (MoU) där man bryter ned precis hur mycket som planeras levereras under första lilla installationen 2021 för att successivt skala upp kommande år. Sedan när det blir dags att starta produktion väljer man att göra det med andra kunder än de som, sett till MoU, man annars hade antagit var de prioriterade kunderna. Inte minst då man hade specificerat produktionsmål, inklusive för 2021, i ett par större MoU. Nu ger VD en rimlig förklaring till detta i att pandemin har försvårat och försenat möjligheten på vissa avlägsna marknader. Det är helt enkelt mer kostsamt att starta första fasen under dessa omständigheter jämfört med vad som initialt bedömdes. Det är också något jag tidigare har varit inne på. Jag finner det lite märkligt och oroande men tror i utgångspunkt fortfarande att vi kommer få se fler konkreta orders under hösten. Men jag vill se MoU från de parter där man har produktionsmål omvandlas till orders med samma produktionsmål under hösten eller senast tidigt nästa år.

Produktionsstart i september

Azelio bekräftar nu att produktionen startar i september och trimmas in under hösten, initialt med lite lägre volymer. Detta är dock normalt då man vill se att allt fungerar i produktionskedjan, inklusive ett 70-tal underleverantörer, innan man skalar upp full produktion.

Azelio säger vidare att de kommer leverera "ett eller två 100 kW eller större projekt under 2021". Jag tycker det är klokt i detta läge att tona ned förväntningarna något men hur som helst kommer de igång. 100 kW är också i linje med indikerade mål i de MoU där parterna indikerade en flerstegsplan.

VD skriver i rapporten om hur företaget har rekryterat säljare på flera nyckelmarknader och ett acceleratorprogram finns tillsammans med Energimyndigheten.

God soliditet men ökade utgifter förutsätter att tidsplanen för 2022 håller

Också Azelio har en god soliditet på 87 procent men till skillnad från Minesto har Azelio också höga utgifter. Både utgifterna och förlusten fördubblas jämfört med samma kvartal föregående år. Detta är dock förväntat då företagets utgifter ökar för att starta produktion och etablera projekt på andra kontinenter de kommande kvartalen. Min bedömning är att kassan borde räcka över 2022 för att genomföra vad som är planerat i MoU och börja få in tillräckliga intäkter. Vi vet också att de söker projektstöd på marginalen. Samtidigt har Azelio inte råd med ytterligare förseningar och kan hamna i ett läge  där de måste göra en ny företrädesemission vilket skulle innebära ytterligare utspädning av aktiekursen.

En betryggande signal är de insiderköp vi har sett under sommaren vilket signalerar ledningens förtroende för att företaget levererar i det längre perspektivet.

Fortsatt urstark finansiell position i Minesto

Minesto gick in i det andra kvartalet med ett kapitaltillskott om 161,1 miljoner kronor från inlösen av teckningsoptioner . Det innebär att Minesto alltjämt bibehåller en soliditet på 96 procent. Urstarkt för ett företag på väg in i kommersiell fas. Just att Minesto har en så trygg finansiell position - även före eventuella ytterligare stöd eller intäkter - gör att jag känner mig väldigt trygg med företagets resa in i kommersiell fas över de kommande tre åren. Det egna kapitalet på 0,57 miljarder kronor i balansräkningen visar också att det finns en hel del substans redan innan vi börjar räkna på värde av framtida orders.

Noterbart är att för resultat efter skatt och efter finansiella poster är förlusten rent av något lägre på marginalen än samma period föregående år. Detta är anmärkningsvärt då vi vet att det var mer aktivitet på Färöarna jämfört med samma period föregående år. Det återbekräftar bilden av kostnadskontroll vilket var en av två saker jag vill se i sådana här rapporter. Kassaflödet stärks även om det inte säger så mycket i den här pre-order-fasen av kommersialiseringsresan. Det är hur som helst inte negativt.

VD påminner om ett spännande år framför oss med Minesto

VD-ordet är det andra jag vill kolla i den här typen av rapport. Även om det inte är några nyheter i sig ger det en indikation om vad vi kan förvänta oss framåt. Vi får först också en nyttig påminnelse om att kraftverket har levererat nya rekordnivåer (139 kW maxeffekt och 92 kW medeleffekt under hösta noterade varv min notering), om att kraftverket har levererat el i nät över hela tidvattencykler, om att nyckelaspekter där den viktigaste är effektkurvan har tredjepartsverifierats av DNV. 

Framåt fortsätter tester och elproduktion i Vestmannasund på Färöarna, man levererar ett uppgraderat DG100-system inför samarbetet med EDF i Bretagne (första halvåret 2022 min anmärkning) och framförallt det jag tror de flesta av oss som tålmodigt suttit med de här åren ser fram emot. Att man skalar upp systemen till DG1200 (1,2 MW) för installation på Färöarna och Wales. Upphandling av komponenter verkar redan pågå så jag har personligen förhoppningar om att steg tas redan i år vad gäller konstruktion och inledande testning även om jag tror att själva sjösättningen på parksiterna äger rum nästa år.

Det kanske viktigaste beskedet även om det må låta anspråkslöst är att Minesto tillsammans med Schneider planerar för gemensamma aktiviteter riktade mot nyckelaktörer i energibranschen. Det rör sig alltså inte bara om EDF utan man förbereder helt enkelt för att marknadsföra produkten till fler kunder. Som jag har skrivit tidigare är Schneider/Frankrike överhuvudtaget inte inkluderat i de riktkurser Pareto och Västra Hamnen har satt varför effekten av kommande order där kommer bli stor (räkna själv vad en enda ny parkorder före 2025 skulle innebära jämfört med de cirka 100 MW Pareto räknar med till dess!).

Minesto stärker den kommersiella organisationen för att öka intensitet i marknads- och kunddialog. Noterbart rekryterar Minesto en kommunikatör där ansökningstiden gick ut i helgen.

Pareto finner kursnedgången omotiverad i Minesto

Pareto har kommenterat rapporten och menar att Minesto kommer bli EBIT-positiva 2023 (inkl. eget kapital samt stöd). De förväntade sig såväl högre intäkter som utgifter. Pareto skriver att de finner kursnedgången på 6 procent efter rapporten och 33 procent sedan årsskiftet vara omotiverad. Pareto bibehåller sin riktkurs på 28 kronor. 

För Azelio bibehåller Pareto sin riktkurs på 80 kronor men de skriver samtidigt att de kommer trimma ned sina kortsiktiga förväntningar. Redeye har tidigare haft en riktkurs på 44 kronor där de räknade med att färre MoU omvandlas till order. Jag finner den fortfarande rimlig om företaget kommer igång i höst.

Avslutande reflektioner

Min hållning är enkel. Jag gjorde en gedigen analys av Minesto redan från början och räknade fram flera scenario med ledning av uppgifter från Minesto och de professionella analyserna av företaget från Pareto och Västra Hamnen. Jag bestämde mig redan då att inta en mycket långsiktig investering i aktien med insikt om att det är först 2024-2025 som det riktigt roliga börjar (även om marknaden kan reagera i förväg) och runt 2030 som företaget är ordentligt etablerat för både tidvatten och havsströmmar. Hakar därför inte upp mig på kursrörelser i det korta perspektivet. Som jag ser det är det helt enkelt så att teknikrisken är väsentligt lägre idag än när aktien senast handlades på dessa nivåer. Nu har kraftverket varit i drift, levererar el och nyckelaspekter är tredjepartsverifierade. Nu har vi en global partner som kan accelerera sälj på parallella marknader och öppnar upp en tredje marknad som jag inte kände till när jag gjorde min första analys av aktien. Nu har företaget en urstark finansiell position som gör att det inte finns anledning att känna sig orolig över den biten då pengarna bör räcka hela resan in i kommersiell aktivitet. Instämmer därför fullt i Paretos syn på aktiekursen. Tar samtidigt tacksamt emot möjligheten att fortsätta gneta på och köpa fler aktier på nivåer jag aldrig hade kunnat drömma om att återse i december när kraftverket för första gången levererade el i nät. Både teknikrisk och kaptialrisk är mycket lägre nu än när vi senast handlades på dessa nivåer. Marknaden är större än då i kraft av Schneidersamarbetet och teknikutveckling. Jag förundras över marknadens reaktion men gläds över möjligheten att öka billigt.

När det gäller Azelio vill jag se att åtminstone något av MoU omvandlas till order senare i år och konkreta intäkter under 2022. Företaget är lite försenat till följd av pandemin men i grunden finns stor potential. Skulle det dröja att omvandla orders kan vi dock se ytterligare utspädning från en ny företrädesemission.

Jag tycker att kursnedgången på ytterligare 20-30 procent i Azelio sedan aktien gick ned efter dagens industris granskning gör att kursen på dessa nivåer bättre prisar in risken att en betydande andel MoU inte realiseras kommande år. Därför känner jag mig nöjd med innehavet jag har just nu och ser hösten an. Jag tycker ändå att vi fick tydliga nog besked för att sitta lugn i båten och utvärdera på nytt var Azelio står i nästa kvartalsrapport i november.

söndag 11 juli 2021

Utdelningar juni 2021

Sommarmånaderna är traditionellt årets svagaste utdelningsmånader. Juni månad lyckades jag ändå skrapa ihop 1 806 kronor.

 

Elva aktier delade ut totalt varav de flesta är kvartals- eller månadsutdelare. Nobina sticker ut och stod för nästan en fjärdedel av den totala utdelningen. Noterar att Kopparbergs i år delade ut i slutet av maj igen samtidigt som jag hade en till följd av pandemin senarelagd utdelning från Investor i juni ifjol. Därför återgår årets juniutdelning till normala nivåer igen.

Min försäljning av enfastighetsaktierna Bosjö och Sydsvenska Hem, som bägge tjänat portföljen bra med årliga utdelningar om 9 respektive 7 procent, innebär att jag nog tyvärr inte når upp till tusenlappen i juli. Det var samtidigt också ett led i att minska risken i portföljen där den enda betydande risk jag tillåter är min stora investering i Minesto. Enfastighetsaktier ger hög utdelning men är också bedrägliga då en enskild förändring i hyresavtalet kan få väldigt stora inverkningar. Givet att jag nu är i en portföljstorlek där jag kan klara en FIRE om och när jag vill anser jag mig inte behöva ta den risken längre. Då väljer jag hellre lite mer väldiversifierade fastighetsaktier som Castellum, Cibus och Wallenstam istället samt NorthWest Healthcare och Realty Income bland de utländska månadsutdelarna.

Glädjande är att juni månads utdelningar redan har passerat 2018 års totala utdelningar och i år redan har inkasserat över 37 000 kronor netto efter utländsk källskatt. En extra månadslön på ett halvår. Nu följer som sagt ett par svaga utdelningsmånader men om Clas Ohlson delar ut som planerat i september kommer jag redan då även passera 2018 års utdelningar och 2020 var bara ett tillfälligt hack i utdelningskurvan.

Nu går jag snart på semester men till hösten ska det bli roligt att återigen lägga mer fokus på att bygga utdelningsportföljen igen. Nu vet jag att jag har alla förutsättningar att gneta ihop mina utdelningsmål.

tisdag 6 juli 2021

Minestos kraftverk verifierat av tredjepart med bättre effekt än förväntat

Minesto kom i morse med ett mycket efterlängtat besked att teknikens effektkurva har verifierats av tredje part (länk). Därtill levererar de en märkeffekt som är hela 39 procent högre än initialt uppskattat. Urstarkt!

Sedvanlig disclaimer! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Det innebär att Minesto är en volatil aktie förenad med hög risk och du löper risk att förlora kapital. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och personlig reflektion över den information företaget gick ut med i morse. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto som är mitt största innehav. Även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys. 

Viktigaste beskedet - teknikens effektkurva är verifierad av tredje part

Det viktigaste beskedet är att teknikens effektkurva nu är verifierad av tredje part Det Norske Veritas (DNV). Det här är ett jätteviktigt besked då det innebär att vi nu kan lita på att kraftverkets drift över en tidvattencykel fungerar och levererar de resultat företaget tidigare har sagt att det ska göra och mer därtill.

Det innebär i sin tur också att kunder och parkprojektinvesterare nu kommer få lättare att investera då avslutad tredjepartsverifiering gör tekniken bankable, att de helt enkelt kan få lån till investeringen. 

Man ska notera att det här är ett löpande arbete som lär fortsätta och man bygger upp längre och längre driftsdata över kommande månader och år. Men dagens besked är det enskilt viktigaste eftersom det slutgiltigt borde undanröja alla tvivel om ifall tekniken fungerar som det är tänkt eller inte. Det gör den.

Urstarka resultat - 39 procent högre märkeffekt

Det kanske mest iögonfallande är resultatet som kommuniceras.  Märkeffekten har nu uppmätts till hela 139 kW. Detta på ett kraftverk som ursprungligen var designat för en märkeffekt på 100 kW och där man vid vårens tester uppnådde en toppeffekt om 110 kW. Vi har alltså en märkeffekt som är 39 procent högre än vad man tidigare har beräknat. Jag återkommer i resonemanget om pris och LCOE till vad detta innebär men det är glasklart att en effektivare produkt kan säljas till fler kunder än tidigare då marknaden breddas.

Någon kanske invänder att märkeffekten inte är allt. Så är det naturligtvis för det är komplicerat att bedöma kraftverks prestanda och det är resultat som helhet över tid som är det viktiga. Men också här får vi ett mycket bra resultat då högsta genomsnittseffekten på ett varv uppges vara 92 kW. När jag tog min första position i Minesto spekulerades det i en verkningsgrad på kanske 30 procent av märkeffekten varför jag nog egentligen är än mer imponerad över att de faktiskt presterar nära 100 kW inte bara i maxläge under optimala förutsättningar utan nu också genomsnittligt över tid. Det är direkt imponerande.

Produktoptimering sänker utgifter på marginalen

VD Edlund har tidigare pratat om att man har effektiviserat 5 procent av komponenterna vilket jag tolkar som att det i sig borde göra produkten något mer kostnadseffektiv på utgiftssidan på marginalen utöver att man tar hänsyn till den ökade effekten i vad kraftverket genererar. Vi får här reda på att man bland annat har justerat generatorkonfiguration och roderstyrning.

Pressar LCOE ytterligare - Minesto kommer kunna konkurrera med havsbaserad vindkraft

Något som jag tror många även bland de som har ögonen på Minesto missar är att de senaste två årens landvinningar i produktutveckling både avseende kraftverkets prestanda och den smidigare proceduren för sjösättning, installation och underhåll innebär stora kostnadseffektiviseringar. Minesto har tidigare tagit bra höjd för underhållskostnader och dessa ser nu också ut att vara mycket lägre än man tidigare har uppskattat. Den LCOE-kurva som vi ser i Minestos återkommande presentationer har såvitt jag förstår nämligen inte fullt ut tagit dessa i beräknande utan baserar sig fortfarande på tidigare beräkningar från DG500-testerna i Wales före testerna på Färöarna. Det ska därför bli väldigt spännande att så småningom få ta del av ännu bättre uppdaterade LCOE-kalkyler som bygger på det senaste årets testdata (LCOE betyder levelized cost of energy, har förklarat begreppet i tidigare inlägg om Minesto).

Vi vet redan sedan tidigare att Minesto när de når stordriftsfördelar kommer kunna konkurrera med offshore vindkraft. Men med dagens besked undrar jag om vi inte redan kommer kunna vara där redan när medelstora parker i arrayskala på 30-80 MW anläggs. Om man ett tag betänker vilka enorma investeringar som EU, UK och USA lägger på havsbaserad vindkraft de kommande åren och sedan tänker den svindlande tanken att Minesto inom bara några år kommer kunna erbjuda kostnadseffektivare produkter. Som också erbjuder fullt förutsägbar baskraft. Når Minesto till att erbjuda projekt i parkskala vore det väldigt märkligt om produkten inte skulle bli väldigt efterfrågad helt enkelt eftersom den svarar upp mot samma behov av förnybar energi som vindkraft, men på ett tillförlitligare och kostnadseffektivare sätt.

Utvidgad marknadspotential

Minesto har tidigare uppskattat en marknad globalt på minst 600 GW för både tidvatten och havsströmmar. Detta bygger på de idag kartlagda siterna globalt där vi vet att vissa kontinenter såsom Sydamerika och Afrika knappt är kartlagda ännu. Detta byggde också på de förutsättningar som gällde för DG500-tekniken avseende prestanda och installationsförutsättningar. Det är idag än rimligt att anta, precis som jag skrev redan för ett år sedan, att Minestos teknik i själva verket har en potential som överskrider 1 000 GW globalt helt enkelt eftersom kraftverken kommer vara mer effektiva per yta än man då beräknade.

Det innebär i sin tur att marknadspotentialen globalt är 10 000 gånger de 100 MW som Pareto har räknat på de kommande åren i sin analys. Och som bekant har Minesto monopol i kraft av att de är det enda företaget som verkar i långsamma strömmar (konkurrenter behöver mycket starkare strömmar för att alls vara kostnadseffektiva) samt patentskydd för tekniken, och får vi förmoda även mikronätsanslutningen.

Den andra aspekten är att kunder för vilka det idag inte är lönsamt att köpa Minestos små kraftverk för mikronät (DG100) kommer finna produkten mer attraktiv när den levererar någonstans mellan 10-40 procent mer än tidigare utlovat. Där blir frågan vilken avvägning Minesto gör mellan att bibehålla ett lågt pris för att utvidga marknaden eller om man höjer priset för att ytterligare stärka lönsamheten.

Det innebär i sin tur att affärscaset stärks ytterligare

Det innebär i sin tur att affärscaset stärks ytterligare. De bägge analyserna från Pareto och Västra Hamnen har tidigare uppskattat ett produktpris på 30 miljoner kronor (3 miljoner euro) per installerad MW. Jag spekulerade senast i en vinst per installerad MW på cirka 3,5 öre med en blygsam marginal på 15 procent. Om vi antar att Minesto nu kan ta cirka 15-20 procent mer för sin produkt än tidigare till följd av ökad prestanda och kostnadseffektivare produktion samt installationsprocedur skulle jag rent av våga räkna på cirka 4 öre per installerad MW vid en blygsam marginal på 15 procent. 

Det är här det blir riktigt intressant. Vi känner till att Minestos bägge första små parker i arrayskala på Färöarna och Wales i ett första steg ska vara på 10 MW vardera eller 20 MW totalt. Det skulle innebära en intäkt på 80 öre per aktie. Det innebär att de aktier jag köpte i morse i morgoncallen betalade jag inte ens P/E 25 endast till en årlig produktion som motsvarar värdet av dessa två första projekt. Om vi betänker att tanken är en park om åtminstone 30 MW på Färöarna och 80+ MW i Wales skulle denna nivå ge oss en vinst per aktie på 4,4 kronor enligt samma resonemang. Det är P/E 5 på dagshögstanivåerna runt 22 kronor per aktie. En aktie värderas historiskt normalt i spannet P/E 15-20 och tillväxtföretag brukar värderas efter framtida vinst snarare än dagens nivå varför det är rimligt att Minesto värderas till ett P/E i linje med företag som Tomra och Vestas. Återigen skriver jag av principskäl inte ut dessa scenario utan den som själv gör sig besväret att räkna kan själv dra dessa slutsatser om vilken potential caset Minesto har som långsiktig investering. Hur som helst är det för mig en fullkomlig gåta att vi alltjämt handlas under sommarens ATH-nivåer. Men jag är glad och tacksam över det för det innebär att jag det gångna året har kunnat öka med 20-30 procent fler aktier än jag någonsin hade kunnat drömma om.

Jag vill med dessa räkneexempel egentligen mest bara uppmuntra envar att själv göra sig besväret att räkna på caset för då blir det uppenbart att aktiekursen inte på långa vägar har kalkylerat in de intäkter företaget borde ha den dag de når lönsamhet i en rimlig kommersiell skala. Minesto har redan idag möjlighet att producera 10 kraftverk per kvartal eller 40 per år i sin produktionsanläggning i Wales.

Jag tror att Minesto kommer klara en marginal på över 20 procent på sikt när de är etablerade på marknaden men använder av principskäl lite mer blygsamma kalkyler eftersom marginalen inledningsvis är något lägre. Det jag främst vill åskådliggöra är att det ekonomiska värdet av dagens besked ökar värdet av Minestos produkter och potentialen för lönsamhet ytterligare. Hur mycket får framtiden utvisa.

Risken är väldigt mycket längre idag än för ett år sedan

För mig som långsiktig investerare är det här ett av de två besked jag har väntat på då det innebär att tekniken är verifierad av tredjepart och med ett par månaders tester i ryggen nu bör kunna anses fungera som den är tänkt och till och med bättre än så. Teknikrisken får därmed anses försumbar framöver.

Det som återstår är kapitalrisken vilket konkret innebär att företaget behöver nå lönsamhet. Men som jag har skrivit flera gånger tidigare har Minesto en för tillväxtföretag urstark finansiell position med en soliditet över 95 procent och ett eget kapital som med all säkerhet räcker i minst tre år, vilket är då företaget och analytiker bedömer att företaget ska ha första parkerna i kommersiell drift, men på dagens utgiftsnivåer räcker i cirka tio år. Det handlar mycket om hur stor insats Minesto själva behöver ta i parkprojekten. Det mer troliga scenariot är att projektinvesterare, kund och offentliga stödsystem tar den större delen av den risken varför jag känner mig fullt trygg med att vänta ut vilka besked vi har under de kommande två åren om de kommande kraftverks- och parkprojekten på Färöarna, i Wales och Bretagne.

Det framstår som ett skämt att aktien i morgoncallen handlades runt 20 kronor. Undertecknad gjorde slag i saken och ökade med en bit över 5 000 aktier nu när försäljningen i Azelio skapat lite utrymme.

Jag vill öka med mina sista 3-5 000 aktier under det kommande året lite pö om pö. Sedan är jag helt fullinvesterad vid min absoluta gräns. Vill tacka alla spekulanter som har sålt de senaste månaderna för att ni har givit mig möjligheten att få köpa in mig på så här fina nivåer. I december när vi fick besked om att Minesto producerade el i nät var jag redo att betala 30 kronor per aktie. Ett halvår senare har jag kunnat öka för 20 kronor per aktie. Det är egentligen helt ofattbart. Vi fåtal som läser in oss på hur företagets verksamhet och produkt fungerar och gör oss besväret att räkna på vad aktien rimligen bör vara värd blir förhoppningsvis belönade flera gånger om i framtiden. Nu låter jag det här innehavet ligga och kan med gott samvete låta aktiekursen vara de kommande 2-3 åren. Sedan får vi se vad den står i när företaget är igång med sina första parkprojekt på Färöarna, i Wales och förhoppningsvis även i Frankrike.

Framöver är det två besked jag vill se. Det första är den första parkordern. Men jag är övertygad om att den kommer. Grejen är ju att den första kunden betalar mest för parken varför man behöver sy ihop en lösning med parkinvesterare och kanske offentliga medel som vi vet att Minesto har sagt att de har sökt. Det ligger i sakens natur att de väntar in dessa besked vilka vi borde få åtminstone innan året är slut.

Det andra jag vill se är att företaget sätter igång antingen i Florida eller Taiwan med tester av havsströmstekniken som har en ännu större potential. Men de tror jag rullar igång inom det kommande arbetsåret så snart företaget har testat DG1000-skalan.

Vad jag däremot räknar med att få se är de första små symboliska intäkterna från elproduktion på Färöarna som borde faktureras under kommande två kvartal. Det kanske blir ännu en trevlig nyhet i närtid?

 (foto från Minestos mediakit från tidigare testtillfälle under våren 2021)

Hann eigur reiðina, ið fyri ríður.