måndag 19 oktober 2020

Framgångsrik teknikverifiering för Azelio och Minesto återinstallerar sitt första kraftverk

I morse kom nyheten att Azelios teknikverifikation förefaller ha gått bra (länk). Utöver att verifieringen är viktig för att bekräfta att tekniken fungerar som uppgivet i praktiken är den också viktig eftersom den gör företaget bankable, det vill säga både Azelio och deras kunder kommer kunna söka lån för att finansiera utgifter kopplade till deras framtida projekt. Därmed minskar risken väsentligt vilket också är skälet till att aktiekursen steg med över femton procent under måndagen.

Mer precist har företaget klarat en uteffekt i enlighet med sin produktspecifikation på 13 kWh för en lagring som motsvarar 13 timmars elproduktion vilket naturligtvis är en viktig milstolpe.

Jag har en uttalad strategi att alltid analysera aktier i lugn och ro när börsen är stängd. Därför funderar jag i förväg ut vilka parametrar jag vill se för att öka eller sälja och bildar mig en egen uppfattning om aktiens värde på längre sikt. I Azelio har jag tidigare skrivit att de två parametrar jag vill få klarhet i var dels emissionen, där företaget nu har kapitaliserats om än inte på det sätt jag hade hoppats, dels verifieringen för att få bekräftat att tekniken verkligen fungerar så som företaget gör gällande. Nu ska man ha brasklappen att det än så länge är Azelio själva som hävdar att tekniken är verifierad och vi får vänta på att DNV-GL bekräftar detsamma i sin rapport om fyra veckor. Efter den negativa erfarenheten med EcoWavePower har jag lärt mig läxan att vara mer skeptisk till vad företag själva hävdar intill dess att det är bekräftat av tredje part. Därför vill jag också se tredjepartsverifieringen. Men likväl vore det mycket anmärkningsvärt om DNV-GL inte bekräftar samma information i sin verifiering om fyra veckor.

Egentligen har jag köpstopp för att ha utrymme att lösa in mina Minestooptioner. Men ville ändå inte missa det här tillfället och ökade följaktligen mitt innehav i Azelio med en tredjedel i morgoncallen just eftersom de bägge parametrar jag nu har inväntat för att känna mig bekväm med en högre portföljandel alltså har inträffat. I värsta fall kan jag alltid sälja av andra aktier eller ta av kapitalbufferten på bankkonto och "låna av mig själv" så länge. Det gör hur som helst Azelio till mitt tredje största innehav efter Minesto och Kopparbergs. Och en halvtimme efter morgoncallen passerade Azelio rent av tillfälligt Kopparbergs och var ett tag mitt näst största innehav. Man vill alltid äga mer i bra aktier men jag har någonstans landat i att den portföljandel jag har nu är den högsta försvarbara givet att jag trots allt bara har följt Azelio i ett års tid. Däremot kommer jag överväga att fortsätta öka i framtiden på ytterligare positiva besked om aktien fortfarande är rimligt värderad då. Nästa två händelser att hålla utkik efter som är viktiga för mig är att industriell produktion av moduler sätter igång i Uddevalla men framförallt att Azelio får in sin första konkreta order. Företaget har i nuläget samförståndsavtal och ett anmärkningsvärt stort intresse men det behöver också omvandlas i konkreta pengar in. VD Eklind har i presentationer under hösten sagt att man förväntar sig den milstolpen nu under det fjärde kvartalet. Verifieringen är en viktig pusselbit på vägen dit.

Just Minesto befinner sig i ett viktigt skede där arbetet med att återinstallera det första kommersiella tidvattenkraftverket påbörjas igen imorgon i Vestmannasund. Företaget släpper också sin kvartalsrapport på torsdag där vi får en indikation på hur mycket installationsarbetet har kostat. Hur lång tid installationsarbetet tar är svårt för mig att bedöma men senast till helgen bör det vara avslutat varför jag räknar med ett pressmeddelande senast på måndag oavsett om installationen går bra den här gången eller inte. Precis som i Azelio har jag redan en strategi klar för Minesto. Jag har passat på att öka innehavet under de tre månadernas osäkerhet eftersom jag finner det mer sannolikt att man lyckas den här gången än inte. Samtidigt är jag ödmjuk inför att jag kan ha missbedömt situationen och visar det sig att jag har fel kommer jag att minska antalet optioner främst eftersom jag har belåning på portföljen. Aktierna kommer jag dock behålla varenda en eftersom företaget är välkapitaliserat varför jag ser det som en tidsfråga.

Värt att tänka på är att det egentligen inte ingår i Minestos affärsidé att syssla med själva undervattensinstallationerna. Precis som danska Vestas ska Minesto sälja färdiga kraftverk till kund som sedan ansvarar för installationen. Nu är installationen förstås ändå viktig för att företaget ska bevisa att allt fungerar så som det är tänkt. På 4-5 års sikt om allt går som det ska med tekniken är den här typen av installationer en parantes. Då är det order in som räknas där företaget initialt har sagt att de vill få in 40 procent direkt varför företaget kommer få intäkter även om man har en backlog i sin orderbok. Precis som med Azelio inväntar jag egentligen med mer spänning de uppgifter om verifikation av kraftverkets elproduktion som förväntas i början av 2021 när kraftverket har varit i full drift i tre månader. Jag hoppas att Minesto, liksom Azelio, kan gå ut med uppgifter om resultat av verifieringen så snart företaget har detta bekräftat några veckor innan den formella rapporten från tredjepartsverifikationen kommer.

Mitt innehav i båda aktierna är i utgångspunkt mycket långsiktigt på över tio års sikt där jag endast överväger att minska om något motbevisar mitt case. Allt annat lika behåller jag bägge och ökar över tid.

OBS! Azelio och Minesto är aktier i förhoppningsbolag där värderingen bygger på förhoppningar om framtida vinstnivåer. I nuläget går företagen inte med vinst varför de är förenade med en hög risk. Understryker därför som alltid att blogginlägg aldrig ska läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Gör alltid din egen analys och du är själv ansvarig för dina aktiebeslut.

torsdag 15 oktober 2020

Clas Ohlsons försäljning minskade i september

Jag har under flera kvartalsrapporter skrivit om en positiv trend i Clas Ohlsons växande kassaflöde och försäljning online. Därför vill jag vara hederlig nog att skriva ett inlägg när försäljningssiffrorna för september som släpptes i morse möjligen indikerade ett trendbrott.

Rubriken i dagens industri är naturligtvis att Claes Ohlson går mot sitt största kursras någonsin! 

Försäljningen minskar både i butik och online i september på samtliga marknader förutom Norge där den, liksom i senaste rapporten, alltjämt är positiv. När det gäller försäljningen online, som annars har varit i ökande trend över de senaste rapporterna, är förklaringen enligt VD Lyrå att Clas Ohlson i september har implementerat ett nytt lagersystem som har haft till följd att leveranstider har varit längre än normalt.

Jag är trygg i den analys jag har gjort av företagets kassaflöde. Samtidigt tar jag till mig att den senaste månadens, och även föregående månads, försäljningssiffror kan vara en signal om att trenden har vänt. Det har talats om en pandemieffekt när alla skulle hemmafixa under karantän under vår och sommar. Nu talas det istället om att pandemin leder till färre besök i butikerna. Jag har tidigare tyckt att uppgången möjligen var en överreaktion och tycker därför inte att korrigeringen är underlig samtidigt som jag finner dagens ras vara en överreaktion i motsatt riktning. Klart står att vi inte är i normala tider under pandemin och jag är tveksam till att i hast överreagera på siffror som väl egentligen bekräftar vad vi snarast hade förväntat oss att se redan i våras: att färre besöker butiker när pandemin härjar. Det säger inte så mycket om hur det kommer att se ut om ett par år när vi får man förmoda har återgått till en mer normal tillvaro.

Mitt beslut i Clas Ohlson kommer som vanligt grunda sig på kvartalsrapporterna för att undvika överreagera på brus enskilda månader. Men gör en anteckning att det blir viktigt att i nästa kvartalsrapport följa upp att kassaflödet fortsatt utvecklas i positiv trend. Jag är medveten om att Clas Ohlson inte har en stor tillväxtresa framför sig men tycker samtidigt att aktien allt som oftast har handlats med tillräcklig riskpremie för att den ska motivera att få vara ett betydande innehav i portföljen.

Sedvanlig disclaimer: jag äger aktier i Clas Ohlson. Inlägg ska inte ses som finansiell rådgivning eller rekommendation. Clas Ohlson är, inte minst i ljuset av dagens nyhet, en aktie förenad med risk.

lördag 3 oktober 2020

Månadssammanfattning september

För första gången sedan pandemikraschen i mars minskar portföljavkastningen något i september. Det rör sig om en minskning på 5,5 procent i totalavkastning mot insatt kapital jämfört med augusti. Också i absoluta tal utan att justera för insättningar minskar portföljen med 50 000 kronor.

Portföljvärdet landar på 3,6 miljoner kronor netto och 4,1 miljoner brutto inklusive belåning. Det innebär att min portföljavkastning efter justering för insättningar är 81,67 procent på insatt kapital över fyra år.

Efter två steg framåt följer ett steg tillbaka

Huvudanledningen till minskningen är att mitt största innehav Minesto stängde 6 procent lägre i september än i augusti men som helhet har andra innehav i någon mån kompenserat detta. När det gäller Minesto är det som jag tidigare har skrivit nu äntligen dags att återinstallera kraftverket på Färöarna. Det ska ske i mitten av oktober. Exakt när är inte känt men med största sannolikhet under något av de bägge tidvattenfönster då förutsättningarna är som gynnsammast. Jag ser med stor spänning fram emot detta. Skulle installationen gå fel den här gången också finns risk att aktien reagerar starkt. Samtidigt bör det rimligen vara mer sannolikt att installationen går vägen då det var först under inledande drift ett problem inträffade senast. Eftersom jag ser det så har jag utnyttjat möjligheten att öka ytterligare under september.

Det blev också så att jag ökade innehavet i Handelsbanken med 20 procent. Egentligen har jag köpstopp då allt fokus är på att lösa in Minestooptioner men även om jag generellt är skeptisk till storbankernas tillväxtmöjligheter samtidigt som kundrelationsvärnande Handelsbanken har en knepig omställning framför sig tror jag ändå att det här är en utdelningsinvestering som bör betala igen sig i det långa loppet.

Ett annat bolag som det har stormat kring i september är Serneke. Jag har funderat på att skriva ett inlägg men inte hunnit så kommenterar kort här istället. Först fick aktien bränsle och rusade i höjden, svårförklarligt tyckte jag även om några nya orders har trillat in. Sedan har det varit röriga turer i media. Jag följde till sist kapitalmarknadsdagen där Sernekes VD för Sverige-affärsområdet gjorde ett gott intryck. Man vidhåller sina mål men bromsar upp tillväxten. Det är fortsatt spretigt och svårbedömt tycker jag men vill samtidigt inte ta något förhastat beslut. Mitt case har hela tiden byggt på att Karlatornet och Karlastaden realiseras eftersom det är där stora värden finns. Nu ska alltså hela Karlastadenprojektet säljas och på sätt och vis välkomnar jag det då man inte drar ut på det längre utan företaget minskar risken. Samtidigt befarar jag att man kommer behöva sälja till ett lägre pris än vad man ursprungligen hade räknat med. Tvingas företaget slumpa ut dessa för att rädda kärnverksamheten kommer jag titta på att placera pengarna i något annat men jag vill inte sälja innan ett konkret besked ligger på bordet utan står fast vid mitt case. Skulle de vända verksamheten på fötter igen på sikt har jag sannolikt en fin direktavkastning att se fram emot. Men jag medger att tanken har slagit mig mer än en gång att sälja Serneke för att ha råd att lösa in ytterligare ett par tusen Minestooptioner. Det är dock inget beslut jag behöver fatta idag utan jag får ta ställning till det i höst när jag har mer information om var de bägge företagen står då. 

Utdelningsmånaden september har varit desto mer glädjande. Med 4870 kronor är det blott tredje gången i år, och utöver januari och juni alltså andra gången sedan pandemifrossan slog till som utdelningarna överstiger fjolårets en enskild månad. Detta trots att Clas Ohlson, som annars är min stora septemberutdelare, inte kommer dela ut igen förrän nästa höst.

Den stora förklaringen stavas Gjensidige som utöver en utdelningshöjning på 2 procent gav extrautdelning motsvarande en 2/3 årlig utdelning. Samtidigt har jag fått fina utdelningar från stora innehav som Axfood, Castellum och Cibus. Det innebär att jag nu har inkasserat över 25 000 kronor i utdelningar även ett år som detta när utdelningarna hålls inne och att jag kommer få in minst 30 000 kronor i utdelningar innan året är slut. Förhoppningen inför 2020 var snarast det dubbla men det får tas igen 2021 istället!

Glädjande då att Boston Pizza kommer att betala månadsutdelning igen från och med kommande månadsskifte. Det blir 2/3 av tidigare utdelningsnivå men givet att pandemin fortfarande pågår är det ett styrketecken. Grattis till en riktig fin affär för er som lyckats tajma köp i veckan. För egen del ökade jag i Boston Pizza i augusti så det är bara plus 8 procent sedan det köpet. Är inte förvånad över beskedet eftersom Q2-rapporten var riktigt fin. Jag skrev om den här (länk).

Belåningen är åter höga 11 procent. Det beror dels på den icke planerade större positionen i Handelsbanken men framförallt på att jag har velat öka lite ytterligare under 30 kronor i Minesto inför att det första kraftverket ska installeras i mitten av oktober. Som högst hade jag en belåning på 11,4 procent vilket i kronor räknat är ganska mycket men ändå med god marginal till smärtgränsen på 20 procent som jag var nära när jag ökade så mycket jag hade utrymme att göra under pandemikraschen i mars.

För att undvika dubbelbeskattning för mitt investeringssparkonto i både tredje och fjärde kvartalet har jag inte fört över hela mitt kapital i september månad utan det förde jag istället över under torsdagen varför belåningen i skrivande stund redan har minskat till 10,2 procent. Min kapitalförsäkring är alltjämt räntefri.

Under snålmånaden september klarade jag också den extrema sparkvoten 81 procent! Mycket tack vare att mina löpande matutgifter stannade på 800 kronor. Det ger lite utrymme efter sommarsemesterns kontokortsräkning. Tänkte först göra en snålmånad i oktober också men har ett par andra större engångskostnader så nöjer mig med att vara sparsam som vanligt och siktar på 70 procent sparkvot. Att kronan har tappat mot euron ger nästan en tusenlapp mer sparande än jag hade räknat med tidigare i år.

Sharpekvot på 0,99 vilket jag inte är nöjd med men det är likväl ganska precis under min godtagbara nivå på en sharpekvot över 1 i det långa loppet.

Standardavvikelsen fortfarande galet höga 47,34 procent. Börjar bli van men portföljens volatilitet präglas allt mer av miljöteknikerna än utdelarna som tenderar röra sig mindre.

Det blev förvisso en trumpen avslutning på börsveckan. För mig är det smått obegripligt att av alla nyheter risker börsen skulle kunna reagera på den senaste månaden var det denna som fick björnen att vakna under fredagen. Jag tror och hoppas att det är en överreaktion snarare än droppen som fick folk att börja sälja.

Nu ser jag fram emot oktober och riktar blickarna mot Vestmannafjorden på Färöarna.

tisdag 29 september 2020

Cloetta beslutar om utdelning och sköter det dessutom snyggt!

Cloetta meddelade idag efter börsens stängning att de avser betala ut 50 öre per aktie för 2019.

Det motsvarar halva den normala utdelningen på 1 krona per aktie som hölls inne i våras. När utdelningen ska ske framgår inte av pressmeddelandet.

Jag tycker att det är särskilt snyggt agerat att Cloetta samtidigt betalar tillbaks det permitteringsstöd på 1 miljon kronor som företaget har tagit del av i Sverige under pandemin. Ett föredömligt sätt att signalera framtidstro till aktieägarna men samtidigt agera ansvarsfullt och tacka staten för den likviditet som erbjöds under pandemikrisens svåraste dagar. Det förtjänar att uppmärksammas i ett litet blogginlägg tycker jag!

Min syn på Cloetta är att det är en förhållandevis defensiv aktie då det är dagligvaruprodukter. Samtidigt har pandemikrisen visat att också lösgodis är förknippat med risk. Till följd av att företaget de senaste åren främst har fokuserat på tillväxt genom förvärv före organisk tillväxt har jag på senare tid prioriterat andra aktier. Men ser ändå Cloetta som ett meningsfullt komplement i en diversifierad utdelningsportfölj. Aktien handlas fortfarande på rimliga nivåer med ett P/E-tal under 15 och en direktavkastning över 4 procent.

Jag äger ett idag ganska blygsamt innehav i Cloetta på endast 235 aktier. Men likväl blir det ytterligare en hundralapp i utdelningar i år som jag inte hade räknat med efter alla innehållna utdelningar i våras.

Som vanligt ska inlägg på bloggen inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation.

lördag 19 september 2020

Multiconsult - ett exempel på att bra värdecase lönar sig

Multiconsult är som bekant Norges motsvarighet till Ångpanneföreningen. Ett sekelgammalt konsultbolag som på senare tid har börsnoterats. Så här idag när mer hajpade SWECO gör en aktiesplit fick jag äntligen tid att följa upp Multiconsult igen. Multiconsult är lite av en "hund", en aktie som marknaden ratar när alla tittar på mer spännande case, är underanalyserad av professionella analytiker och har haft vissa utmaningar de senaste åren men som i grunden har en gedigen och fin verksamhet.

I en tid när allt fokus i bruset är på nästa nyhet i hajpade tillväxtaktier, vilket jag erkänner att jag också gör mig skyldig till ibland, är det rätt befriande att läsa kvartalsrapporter och jämföra med sin uppföljning av tidigare rapporter. Ni kan under fliken Multiconsult hitta mina tidigare inlägg om aktien och se hur jag har resonerat i mitt case (februari 2019, maj 2019, maj 2020). Som synes skriver jag inte om varje rapport främst eftersom jag helt enkelt inte hinner men jag tror mycket på den väl beprövade metoden att återkomma till varje kvartalsrapport. I bästa fall kan man, som här, få ett kvitto på att trenden håller och att mitt case är intakt. I sämsta fall får man möjlighet att ta ställning till om man ska växla till andra aktier.

Underlag till detta inlägg är den senaste rapporten (länk) och presentationen (länk). Utöver siffrorna tycker jag också om att läsa om projekten då flera är rätt så häftiga. Nya Deichmanske bibliotek nere vid operan tycker jag personligen är jättehäftigt även om det verkar som att halva Oslo inte håller med.

Det ska inledningsvis sägas att Multiconsult verkar på en konkurrensutsatt konsultmarknad där man inte är marknadsledande i Norden. Samtidigt har inget företag moat utan det är en bransch som handlar om att värna kundrelationer, rekrytera kompetent personal och bibehålla ett attraktivt erbjudande inklusive pris. 

Jag tycker dock att rapporten återbekräftar mitt case i aktien då nyckeltal i allt väsentligt fortsätter utvecklas i en positiv riktning jämfört med tidigare rapporter.

  • Orderingången ökar med 15 procent.
  • Faktureringsgraden ökar med 2,5 procent till 73,8 procent.
  • Kassaflödet stärks också väsentligt på alla tre posterna.  
  • EBIT-marginalen är väsentligt starkare än ifjol på 10,8%.
  • EBIT 287 procent av värdet samma halvår 2019 dubbelt så hög på halvåret 2020 som helåret 2018! EBIT det andra kvartalet är ensam nästan lika stor som på helåret 2018. Det var ett krisår men det är svårt att tolka det på annat sätt än att Multiconsult är tillbaka på banan igen med besked.
  • Vinst per aktie blev 2,44 kronor för kvartalet och 5,56 kronor för det första halvåret.

Mitt case i Multiconsult är som bekant att de återgår till 3 kronor per aktie i utdelning vilket de helt uppenbart har utrymme för. Bara på halvåret motsvarar det en utdelningsandel runt 50 procent och då har vi två kvartal av intäkter kvar att vänta på. Det finns utrymme för utdelningshöjningar de kommande åren.

Bloggrannen Cristofer Andersson citerade i veckan klokt Simon Blecher om att marknaden ofta överskattar hur lång tid verksamhetsförändringar tar och underskattar de positiva resultat som följer om allt går väl. Det är en lärdom jag har dragit med åren där Multiconsult verkligen är ett konkret exempel på detta. Jag hade nog trott att strukturomvandlingen av verksamheten skulle gå fortare och att synergier från uppköp snabbare skulle omsättas i ökade vinster men som jag var inne på tidigare i år verkar pandemin ironiskt nog ha gynnat Multiconsult då de till följd av oljekrisen i Norge redan hade inlett ett omställningsprogram. Samtidigt fanns det en rättstvist relaterat till ett prestigeprojekt vid norska Stortinget som väl gjorde Multiconsult lika populärt bland norrmän som Skanska var bland svenskarna på 90-talet. Som svensk och inte nämnvärt påverkad av vad som skrivs i norsk kvällspress såg jag det istället som ett tillfälle att ta en lång position. Engångskostnader försvinner dessutom på lång sikt.  Multiconsult gick tack vare besparingarna redan in i pandemins värsta dagar med en slimmad och mer effektiv kostnadskostym. Produktiviteten har dessutom varit hög trots att 90 procent av medarbetarna har arbetat hemifrån.

Multiconsult är alltså ett fint exempel på att bra kursutveckling inte bara finns i de häftigaste aktierna men att traditionella värdecase kan vara nog så lönsamma. För den som faktiskt har satt sig in i företaget och läst rapporterna har det varit uppenbart att det har funnits en uppsida i aktien, 50-60 procent hittills jämfört med den nivå den har handlats på de senaste två åren. Det skulle ge 25-30 procents avkastning per år vilket är bra enligt mig som har ett modest avkastningsmål på 5-7 procent årligen. Som citatet ovan belyser tog det dock två år längre än jag trodde för Multiconsult att vända trenden men aktien är onekligen ett fint exempel på att man kan göra investeringar som slår index också i rätt tråkiga utdelningsaktier. Som citatet visar verkar marknaden fortfarande underskatta det positiva resultatet som förändringen gav.

Bara räknat på vinst per aktie för det första halvåret i år handlas aktien till P/E 17 vilket inte kan anses dyrt givet att vi har två kvartal till av intäkter framför oss. Vinsten under det andra halvåret har de senaste åren förvisso varit lägre än under första halvåret men det har också haft med utgifter i besparingsprogrammet att göra varför det vore full rimligt att anta att aktien handlas under P/E 15. Det kan knappas anses dyrt.

Därtill är norska kronan för tillfället svagare, vilket historiskt är ovanligt då normalfallet snarast är att den är 10 procent dyrare än den svenska kronan, varför det finns en viss valutarabatt i norska aktier just nu.

Multiconsult är ett innehav där jag redan äger det antal på 500 aktier som jag vill ha på lång sikt (sikte mot 1 procent portföljandel i en utdelningsportfölj värd 5 miljoner kronor). Det finns inga planer att sälja. Jag låter därför lugnt aktien jobba vidare i portföljen och ser fram emot utdelning igen till våren.

Sedvanlig disclaimer: jag äger aktier i Multiconsult och inlägg ska inte ses som finansiell rådgivning eller rekommendation. Du är själv ansvarig för dina beslut och bör läsa på själv om de aktier du handlar i.

onsdag 16 september 2020

Några snabba tankar om förändringar i Handelsbanken

Det rör på sig i Handelsbanken på gott och ont. Dels ska Handelsbanken nu ändra kapitalkravsberäkning till en schablonmetod som man idag använder i Storbritannien. Det kan i det korta perspektivet påverka möjlighet till utdelning. Dels minskar Handelsbanken antalet kontor till nära hälften med ett mål på cirka 200 kontor. Man menar att det är en kunddriven förändring då kunderna rör sig mer mot internettjänster varför man menar att man stänger kontor dit flertalet kunder inte längre går.

Handelsbanken säljer in nedskärningen av antal kontor och personal som en satsning där man fokuserar resurserna för kundmöten där de behövs bäst. Kundtjänsten ska stärkas upp för att supporta kunderna kvalificerat. Handelsbanken kommer också fortsätta satsa på kontor där man har företagsmöten. Private Banking-utbud kommer också breddas till fler kontor. Handelsbanken ser det här som en decentralisering där de kommer omorganiseras länsvis. Kostnaderna kommer att minska och Handelsbanken säger naturligtvis att de avser öka intäkterna. Omställningen och IT-investeringarna kommer dock innebära kostnader de kommande två åren och först 2022 förväntas besparingen slå ut.

VD Carina Åkerström gav ett tryggt intryck på presskonferensen. Att hon är väl förankrad i Handelsbankens internkultur ger trovärdighet när hon säger att allt fler anställda idag vill ha ut rörlig ersättning idag istället för pension från Oktagonen. Klingar förresten väl med en viss FIRE-rörelse där man inte längre väntar till 65+ års ålder. Skämt åsido har det varit uppenbart länge att Oktagonen inte längre är långsiktigt hållbar. Trots det tror jag ändå att Handelsbanken tar en risk här när det gäller personalens lojalitet. Förvisso är personal mer rörlig ändå idag än när Oktagonen bildades men man tar bort en tydlig konkurrensfördel som bidrog till att kompetenta och lojala tjänstemän stannade i banken. På motsvarande sätt har det varit uppenbart att Handelsbanken har en för kontorstung affärsmodell, det är egentligen snarast förvånande att beslutet inte har kommit tidigare. Det är nog delvis så att pandemin har bidragit till att man har sett att det går att sköta allt mer utan kontorsbesök. Huvudutmaningen blir framöver hur man ska kunna erbjuda en utmärkt kundrelation och service med färre kontor samtidigt som man behåller de bästa medarbetarna i banken, inte minst under övergångsperioden de kommande åren.

Samtidigt kom också ett pressmeddelande om att styrelsen har beslutat att inte kalla till extrastämma om utdelning i år. Därför kommer nästa utdelning antagligen till våren istället. På fråga om utdelningen svarade man att 40 procents utdelningsandel vore en långsiktigt hållbar nivå men det är bolagsstämman som tar beslutet till våren. Det finns alltså risk för en sänkt utdelning i korten även om Handelsbanken har eget kapital nog att i det korta perspektivet ge en högre utdelning i väntan på att kostnadsbilden hinner ifatt. På nuvarande vinst per aktie på 8 kronor skulle en det motsvara 3,20 kronor per aktie i utdelning vilket innebär att aktien just nu handlas till en direktavkastning på 4 procent. Knappast så mycket rabatt som det ser ut som. Efter 2022 bör Handelsbanken om allt går enligt plan dock klara att dela ut på historiska nivåer på minst 5,50 kronor per aktie vilket motsvarar en direktavkastning på 6,5 procent. Tycker ändå det är värt att hålla i minnet att man betalar en viss premie i Handelsbanken eftersom aktien historiskt är mer stabil än i synnerhet Nordea och Swedbank. DNB:s uppskattning om att storbankerna ska dela ut mellan 7-13 procent 2021 för att kompensera innehållen utdelning lär i därför i bästa fall falla ned i den lägre, ensiffriga, regionen för Handelsbanken. Jag tror personligen att banken väljer att bara betala ordinarie utdelning nästa år då årets innehållna utdelning kommer väl till pass för kostnader i omstruktureringen av verksamheten.

Handelsbanken är just nu mitt sjunde största innehav (Azelio har gått om i sommar). I utgångspunkt har jag ungefär så många aktier som jag vill äga på medellång sikt eftersom jag i somras passade på att köpa på mig en så stor portföljandel som jag vill äga på lång sikt (2,5 procent med sikte på en utdelningsportfölj på 3 miljoner kronor, 1,5 procent på 5 miljoner kronor, mitt största innehav som alltid exkluderat). Jag valde ändå att köpa ytterligare 3,2 procent aktier främst för att bibehålla en redan stor portföljandel då det finns möjlighet att min portfölj kommer nå mina långsiktiga mål snabbare än jag räknade med ifjol. Jag är generellt skeptisk till banksektorn som har lägre utsikter för vinst- och utdelningstillväxt än många andra sektorer och därtill blir allt mer konkurrentutsatt av nischbanker på olika marknadssegment. Handelsbanken är det stora innehavet i sektorn men jag sprider risken i alla fyra storbankerna och Resurs.

Handelsbanken är också en av de två svenska banker jag använder privat utöver Avanza. De har en handelsplattform och internetbank som är helt OK: funktionell, säker och robust. Men priserbjudandet är inte konkurrenskraftigt. Däremot retar det mig att de inte har hållit emot trycket och infört månadsavgifter. Det är i praktiken en slags minusränta där man får betala för att relativt passivt använda bankens tjänster. Sedan har jag valt en annan bank för mina lånelöften mycket för att Handelsbanken var alltför fyrkantiga i sina kalkyler. Bland annat räknades inte mina Handelsbankenaktier som en belåningsbar tillgång. Decentraliseringen kanske kan vara av godo här då lokala banktjänstemän känner sina kunder bättre och får de större mandat att fatta egna beslut kan Handelsbanken få affärer som de annars går miste om. Men det förutsätter ju också att det finns kontor att gå till.

Ett skäl till att jag trots en mer aktiv relation med min lokala bank fortsätter vara kund hos Handelsbanken är just den trygghet och säkerhet som de erbjuder i kombination med god kundservice när det väl gäller (som utlandssvensk innebär det diverse småsaker som intyg och att få fixat sitt bank-ID smidigt när man är hemma i Sverige). Jag använder dessutom Handelsbanken som växelbank för mina insättningar dels eftersom Avanza inte erbjuder konkurrenskraftiga växelkurser men framförallt eftersom jag ogillar Revoluts icke-existerande kundservice. Man får i princip gratis valutaöverföringar men när appen skiter sig får man ha is i magen och hoppas att det löser sig. Handelsbanken har ändå en poäng i att man vill prata med en banktjänsteman när det är på riktigt, inte på ett öppet internetforum. Använder även för löpande autogirobetalningar i Sverige eftersom Handelsbankens internetbank förvisso inte är spännande men robust, pålitlig och - relativt konkurrenterna - säker. Att upprätthålla den sortens service även i en mer elektronisk kundrelation blir nyckeln för Handelsbanken. För det är en bank man betalar lite premie både för att äga och vara kund i men för en sådan som mig som flänger runt en del är det värt det för man vill veta vad man har och slippa krångel.

En journalist satte på dagens presskonferens huvudet på spiken i att beskriva Handelsbankens utmaning: kommer ni fixa det här med ledsen personal och ledsna kunder? 

Sedvanlig disclaimer: jag äger aktier i Handelsbanken. Inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Du är ansvarig för dina egna investeringsbeslut.

måndag 14 september 2020

Sveriges första månadsutdelare!

Då var det äntligen beslutat! Cibus kommer som förväntat bli Sveriges första månadsutdelare. Beslutet fattades på morgonens extrainsatta bolagsstämma.

Jag skrev mer om Cibus i juli (länk) och har strategiskt redan tagit in en betydande position på cirka 2 procent av portföljen exklusive mitt stora Minestoinnehav. Avsikten är att jag ska kunna återinvestera utdelningen i en Cibusaktie varje månad och få ränta på ränta i praktiken. Där är jag inte riktigt ännu då aktiekursen har ökat sedan jag gjorde en sådan plan men inte långt ifrån. Tanken är oavsett att återinvestera utdelningen även om det under det kommande halvåret nog blir kvartalsvis till att börja med.

Stefan Thelenius har på sin blogg (länk) tidigare bevisat matematiskt hur mer regelbunden återinvestering av månadsutdelning ökar ränta-på-ränta-effekten. I hans exempel skulle en direktavkastning på 6 procent ge 0,17 procent extra tack vare den ökade återinvesterings- och utdelningsfrekvensen. Cibus handlas just nu till en direktavkastning omkring 6 procent, eller 5,5 procent om man tar ett medelvärde av framtida månadsutdelningar. En återinvesteringsstrategi bör därför ge åtminstone 0,1 procent extra.

Cibus har därtill ambition att ha en utdelningstillväxt på 5 procent årligen vilket låter utmärkt.

Man bör tänka på att Cibus delar ut i euro varför utdelningen svänger med valutakursen.

Nu den sista september får vi den sista kvartalsutdelningen på 2,268 kronor per aktie. Därefter kommer månadsutdelningarna enligt preliminär indikation delas upp som följer: 0,7126 kronor i oktober, november och januari och 0,8247 kronor i december, mars och april. Utdelning betalas ut i slutet av varje månad.

Jag äger aktier i Cibus. Inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation.