Tankar om index

Nu går indexdebatten ännu ett varv och passar på att damma av min bestämda uppfattning i frågan.

Indexfonder med låg avgift är ett utmärkt sätt för passiva sparare att spara långsiktigt med en ganska god diversifiering. Jag använder själv indexfonder med mycket låga förvaltningsavgifter i mitt pensionssparande och ett annat sparande. Om man inte har tiden, intresset eller kunskapen att spara i aktier är det ett bra val och det ger i långa perioder ofta en bättre avkastning. 

Den här bloggen är inte ett forum för finansiell rekommendation eller rådgivning utan skriver detta endast som ett inlägg i debatten i bloggsfären och sociala medier. Det här är en hobbyblogg om sparande och du är själv ansvarig för dina finansiella beslut.

Med det sagt tycker jag att debatten bortser från vad index i grunden är. Olika index har tagits fram av finansbranschen ytterst för att det ska bli lättare att jämföra de produkter man säljer till sparare. 

Det finns flera fällor med index. Det svenska OMX30-indexet är t.ex. tungt på finanssektorn men undervikt på andra sektorer som t.ex. energi och kemiindustri. I tillägg finns det valutarisker vilket utlandssvensken som spar i svenska kronor men får sin lön i andra valutor har praktiska erfarenheter av. Därför är diversifieringen och riskspridningen inte fullt så god som man kan få genom en väl sammansatt aktieportfölj där flera sektorer och valutor finns representerade.

Utifrån det hänseendet tror jag att man på ett inte alltför aktivt sätt kan sätta ihop en portfölj som presterar lika bra eller bättre än ett visst utvalt index om det nu är det man vill. Till exempel kan den som vill överprestera OMX30-indexet på Stockholmsbörsen köpa de mer trygga "gubbaktierna" som för tillfället presterar och välja bort de få mest riskfyllda aktierna såsom SBB. Nackdelen med en sådan strategi är dock att indexfonderna kommer överprestera dig om de sämre aktierna i index löser sina problem. Men i många fall kommer du ha lägre risk än index och under de flesta omständigheter en stabil avkastning.

Som en utlandssvensk som har bott i flera länder på flera kontinenter, besökt rätt många och kan ta del av nyheter på fler språk än svenska och engelska blir index än mer absurt när man tittar utanför de mest kända marknaderna. Kanske vill man köpa indexfonder i en viss geografisk region som för tillfället verkar spännande men i många fall är det inte säkert att de mest intressanta företagen som verkar där är registrerade i regionen. I många fall kan man få bättre exponering mot regionen genom köpa andra bredare indexfonder eller aktier som indirekt tar del av tillväxten i den regionen. De kommer fortfarande efterfråga de marknadsledande produkterna från de bästa företagen oavsett om det är finska hissar, dansk diabetesmedicin, amerikanska vaccin, tyska bilar och så vidare.

Nästa frågor är sedan varför man vill slå index, vilket index och under vilken tidsperiod?

Återigen - index är en produkt som finansbranschen har skapat för att kunna jämföra finansiella produkter och enklare sälja dessa på ett mer begripligt sätt till kunder. Det finns inget egenvärde i att slå till exempel OMX30 för du blir antagligen samtidigt utklassad av både OMXSPI som innehåller småföretag med kraftigare tillväxt och flera utländska index som inte har en lika svag valuta i nuläget.

Av det skälet tycker jag i grunden att index är rätt ointressant.

Jag tror att det viktigaste är att börja med att titta på sina egna förutsättningar. Hur mycket kunskap har jag? Hur kan jag få mer kunskap och hur mycket risk är det sunt att ta givet den kunskap jag har? Hur mycket intresse har jag? Orkar jag läsa alla rapporter och nyheter från ett företag och följa med i hur det utvecklas? Om inte är indexfonder antagligen ett bättre val. Har jag tid och praktiska förutsättningar att följa börsen i den utsträckning som behövs? Om inte är antagligen indexfonder ett bra val, eller som i mitt fall en uttalat långsiktig investeringsfilosofi då jag vet att det finns perioder när jag inte hinner eller har praktiska förutsättningar att regelbundet följa börsen. Däremot har jag oftast förutsättningar att följa upp i stort sett varje helg och det räcker gott nog för den långsiktiga investeraren. Hur mycket risk är jag beredd att ta och vilken sparhorisont har jag? Och inte minst vad vill jag uppnå med mitt sparande?

I mitt fall har jag ända sedan start haft ett blygsamt mål om att uppnå minst fem procents avkastning företrädesvis räknat i återinvesterade aktieutdelningar, eller åtminstone en procents avkastning utöver inflation och kapitalskatt. Det brukar jag klara över tid med utdelningsportföljen. Utifrån mina förutsättningar och min livssituation räcker det för mig och jag uppnår den sortens sparande som jag känner mig bekväm med. Jag har också hunnit spara ihop såpass mycket kapital det senaste decenniet att det är viktigare för mig att ha en balanserad utdelningsportfölj med en relativt defensiv karaktär som sakta men säkert tuffar på år efter år än att försöka mig på stockpicking. Sedan har jag sidoprojekt med aktier med högre risk vid sidan av men det är en separat portfölj från utdelningsprojektet som också grundar sig i mina förutsättningar helt enkelt eftersom åren av utlandsarbete har gjort att jag redan har uppnått de flesta av de sparmål jag satte upp när bloggen startade för ungefär åtta år sedan. Personligen tycker jag att indexfonder är kluddigt då de implicerar ett förestående säljbeslut som inte behövs med aktieutdelningar. Aktieutdelningar ger mig ett löpande kassaflöde som i sin tur innebär att jag aldrig behöver sälja bra företag utan kan återinvestera utdelningarna och låta ränta på ränta-effekten göra sitt över tid (ja jag känner till argumenten för nollsummespel och så vidare men de ger mig som sagt vad jag vill ha - bevarar värde gott nog netto efter skatt och inflation över tid och ger likviditet löpande utan att behöva sälja aktier). Därtill ger de mig fördelen att jag när jag vill ta ut dem har möjligheten att använda utdelningarna som t.ex. en FIRE-inkomst utan att behöva tumma på portföljen i onödan. Samtidigt är min utgångspunkt just nu snarast att jag över tid minskar portföljinsättningarna och får större utrymme i min vardag då utdelningsmaskinen redan är stor nog att växa sig större av egen kraft. I min pension däremot passar indexfonder rätt bra eftersom det ännu är ungefär tre decennier kvar innan jag ens behöver fundera på att ta ut den och då är indexfonder ett rätt ok alternativ. Jag brukar välja en svensk indexfond med låg eller ingen avgift, en global dito, en räntefond och ett par mer tillväxtorienterade - t.ex. en småbolagsfond och en fond som är mer inriktad på framtida tekniker. I PPM viktar jag högst någon gång om året där man t.ex. kan minska ränta i lågkonjunktur och öka ränta när man börjar närma sig toppen av konjunkturcykeln.

Avslutningsvis därför återigen som jag inledde med att skriva: för många sparare är indexfonder ett sunt alternativ med lägre risk än enskilda aktier och den här hobbybloggen ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Med det sagt vill jag bara belysa att det finns fällor även med indexfonder. Jag använder samtidigt index som ett komplement och inlägget ska inte ses som kritik mot indexfonder - det är en sund sparform - utan mer läsas som kritik av relevansen av index som måttstock.

Utdelningar och aktieköp i augusti

Augusti brukar vara en lugn utdelningsmånad, så också i år med 1 940 kronor. Nio aktier bidrog, endast kvartals- eller månadsutdelare.

 

Portföljens belåningsgrad har minskat marginellt till 4,9 procent. Jag har dock inte gjort vare sig aktieköp eller insättningar under augusti och kan egentligen amortera ned den. Därför finns det egentligen inte så mycket att skriva om när det gäller aktieportföljen. Anledningen är den vanliga så här års. Jag har helt enkelt prioriterat annat. Bitarna börjar äntligen falla på plats.

En sak jag dock har reflekterat över är alla dessa uppköp och utköp från börsen som genom åren har ställt till det. Hemfosa var en riktigt fin aktie som inte gick att ersätta rakt av. Nobina likaså. Det finns fler exempel men tyvärr verkar TransAlta RES sälla sig till den listan. Det är en riktigt fin månadsutdelare som blir svår att ersätta, inte minst eftersom Avanza samtidigt har upphört med möjlighet att köpa i flera andra intressanta kanadensiska kvartals- eller månadsutdelare. Även om TransAlta, som planerar att köpa upp sin tidigare förnybara avknoppning, äger ungefär 60 procent av aktierna så har brittiska Ecofin annonserat att de inte kommer acceptera erbjudandet. Deras post är mindre än en procent av aktierna och inte ensam stor nog att blockera men man kan alltid hoppas att de får gehör hos andra ägare. De argumenterar för att erbjudandet är för lågt och snarare borde vara 16-18 CAD/aktie. Ett annat erbjudande i augusti rörde J&J. Där valde jag att behålla J&J då jag tycker att kärnverksamheten är solid och då jag inte ville chansa på att växla på spekulation. Jag kan för lite om avknoppningen och tyckte det bästa var att behålla J&J-aktierna.

Månadens mest spektakulära uttalande gjorde Christer Gardell i en intervju i Affärsvärlden där han jämför börsen i allmänhet och indexfonder i synnerhet med ett kasino - det blir inte investerare på börsen längre, utan spelare. Rena Solvalla. Igenkänning. Personligen tycker jag att det korta perspektivet är mindre intressant och att det främst är aktiemäklarna som tjänar pengar på en snabbare omsättning av aktier. Företag tar tid att bygga men de som bygger upp verkliga värden får i längden rätt.

Nu när jag har uppnått de flesta av mina ekonomiska mål går jag i tankar kring om jag ska börja förenkla portföljen för att minska risken för uppköp, utköp och liknande i framtiden. XACT högutdelare utgör nu ungefär två procent av portföljen och jag överväger att fokusera den lite mer på sikt men har samtidigt inte riktigt tid att fundera igenom det i nuläget ordentligt så det får bli som det blir kommande månader.

Totalt är jag redan uppe i 72 947 kronor i utdelningar efter två tredjedelar av 2023.

Utdelningar och aktieköp i juli

Juli hör jämte februari och augusti traditionellt till årets svagaste utdelningsmånader. Så också i år då utdelningen landade på 1 665 kronor vilket bara är min tredje bästa julinotering sedan start. Bara åtta aktier bidrog med utdelning, alla kvartals- eller månadsutdelare. Av för mig oklar anledning har Brookfield RES bokförts även i juli, avvaktar med att redovisa den nya utdelningen då det antagligen är en korrigering av ett misstag hos Avanza.

Portföljbelåningen har ökat till 5,0 procent. Anledningen till det är dels att jag har ökat aktieinköp vid rimliga lägen i några aktier, mer om det nedan, men också att jag inte har satt in hela månadsinsättningen ännu. Justerat för det ligger portföljbelåningen ungefär på samma nivåer som föregående månad och jag kommer att justera den igen till hösten. Traditionsenligt spar jag alltid lite mer likvider då jag brukar titta på fastigheter när jag är hemma på semester i Sverige. Skulle jag ta ett bolån är den räntan högre än räntan på min hävstång i portföljen. Apropå bostäder vill jag göra en shout out till Günter Mårder för hans folkbildande artiklar i år om hur man lägger skambud och köper bostäder till rimliga priser. Naturligtvis har mäklarorganisationer gått ut och försökt skrämma köpare från sådan praxis i syfte att hålla säljaren nöjd och få en bra provision för egen vinning. I förlängningen lär det inte hjälpa för marknadens "osynliga hand" kommer justera det högre än vanliga utbudet till den lägre än vanliga efterfrågan. Kort sagt säljare kommer behöva gå ned i pris, inte sällan med 20-30 procent av vad deras granne fick, för att få sålt fastigheten inom en överskådlig framtid. Förklaringen är helt enkelt att folk i allmänhet inte kommer ha möjlighet att få lika stora lånelöften tidigare till följd av de högre räntorna. Även om det fortfarande finns de som kan betala som förr är utbudet som sagt för högt. Lyssna på Günthers råd, de är kloka. Har för övrigt sett att det är någon sorts diskussion om bostadsrätt kontra hyresrätt på finanstwitter. Något som exemplen där missar är att det är krångligt att äga en bostad om man inte bor kontinuerligt i samma stad eller land. Förvisso kan man hyra ut om man ska utomlands ett par-tre år men om man mer regelbundet bor utomlands kan det bli rätt krångligt. Personligen föredrar jag därför att hyra bostad då det ger mer flexibilitet under utlandsvistelsen och istället för amortering kan jag lägga de pengarna in i aktieportföljen.

Så till aktieköpen. Cloetta föll efter att de gick ut med att de drog tillbaka Mums Mums. Den produkten var uppenbarligen inte lönsam och jag har personligen aldrig tyckt den har hört till de bättre i deras sortiment. Jag tackade och tog emot och har mer än dubblerat mitt innehav till en nivå där jag känner mig fullinvesterad. Inväntar några tusenlappar till i utdelning lagom till påsk. Att köpa till P/E omkring 14-15, över 5,25 procents direktavkastning och nära 95% av eget kapital är en fin värdering för ett defensivt dagligvaruföretag. Nu ska en brasklapp göras för att Cloetta har en högre skuldsättning än normalt efter investering i en ny fabrik för något år sedan men det är inom ramen för kärnverksamheten och något som bör kunna hanteras på några års sikt. Därutöver har en storägare gjort en större ökning av sitt innehav vilket brukar vara ett långsiktigt bra tecken. Omsättningen är god nog och stigande även om jag vill understryka att Cloetta är ett moget företag med sin största tillväxt bakom sig och ingen aktie som lär växa snabbare än index. Jag ser det ändå som en bra hörnsten i portföljen då det är relativt konjunkturokänsligt då människor köper godis även i lågkonjunkturer (även om det förstås är något man kan komma spara in på). Därför blev mums-mums-effekten mums-mums för min utdelningsportfölj.

XACT Högutdelande är en börshandlad utdelningsfond som jag håller ett öga på genom stående orders. Nu gick en sådan in i juli och jag har således ungefär 2 procent av portföljen i utdelningsfonden. Jag ser det som att den ger ytterligare diversifiering och i någon mån parerar mina egna misstag. Jag fick nya andelar till över 5 procents direktavkastning (netto avräknat den årliga avgiften på cirka 0,3 procent som jag är noga med att betona att man bör räkna med). Det här är en bra parkeringsplats för pengar tycker jag då kursen inte har så stor volatilitet. Det innebär att man inte kan förvänta sig någon kurstillväxt då den tenderar att ske i ökade utdelning istället varje år men det innebär samtidigt att utdelningsnivån också i regel innebär ett golv för hur lågt kursen kan sjunka. Jag lägger som sagt stående order på nivåer där jag tycker att jag får en god nog utdelning och då och då trillar de in. Nu kan jag ha en lite lägre order då det inte är någon brådska att öka än på ett tag. Tids nog erbjuder Mr. Market ett bra pris till mig igen.

Elanders är ett annat företag där jag har jobbat med stående order under väldigt lång tid. Nu fick jag förvisso bara 4 procents direktavkastning vid den här ökningen men då det är länge sedan jag har ökat i aktien och företaget i grunden är välskött med viss tillväxt har jag en längre tid planerat att ta en något större position för diversifiering. Jag tittar samtidigt på att öka på än lägre nivåer. På kort sikt påverkas företaget av konjunkturen men det handlas en bit under sitt eget kapital och har ett urstarkt kassaflöde varför jag ser det som en möjlighet att öka en långsiktig position steg för steg.

Profoto är det sista företaget jag har ökat i under juli. Också här rör det sig om över 5 procents direktavkastning och ett P/E i spannet 14-15 vilket är fullt försvarbart för ett företag med förmodade tillväxtmöjligheter. Det är en något mer osäker investering men sedan jag först tog in dem har jag hunnit få återbekräftat min investering i ytterligare ett par kvartalsrapporter. Jag nöjer mig i nuläget med en portföljandel på ungefär en halv procent av portföljen.

Jag får en del frågor om vad jag tror om aktiekursens utveckling i olika aktier. Jag investerar utifrån ett långsiktigt värdeperspektiv där jag utgår från de långsiktiga värden som finns i ett företag och ökar så länge verksamheten bedrivs bra och dessa värden ökar. Jag lägger ingen energi vid hur aktiekursen rör sig på dag, timme eller månadsbasis utan arbetar mer från liggande köporder som då och då faller in precis som exemplen ovan visar. Istället lägger jag min tid på att läsa rapporter, följa information om företagen och lyssna på rapportpresentationer med frågestund i poddformat. Det senare rekommenderas varmt!

Månaden summeras med över 71 000 kronor i erhållna utdelningar hittills i år netto efter avdragen utländsk källskatt. Just nu är det tveksamt om jag når 100 000 kronor i utdelningar redan i år på grund av ett par innehållna utdelningar men jag bygger portföljen tålmodigt steg för steg. Intrums innehållna utdelning i vår var förväntad och kalkylerad i min kalkyl och den blir naturligtvis en plump i kommande års utdelning men över tid ökar utdelningsportföljens utdelningar och det är det långsiktiga målet.

Utdelningar och aktieköp i juni

Juni brukar vara en lugn utdelningsmånad. Så också i år. Nio aktier delade totalt ut 2 216 kronor.

För den nyfikne uppdaterar jag traditionsenligt min portföljöversyn varje år efter midsommar. Ett separat blogginlägg om det skrevs förra veckan.

Under juni har jag som jag skrev i portföljuppdateringen äntligen uppnått mitt mål om att sänka min portföljbelåning till den lägsta räntenivån. Nu innebär det inte längre nollränta men jag planerar att som utgångsläge hålla mig på den lägsta nivån för att tillfälligt överskrida denna när det dyker upp bra köptillfällen. Vid månadsskiftet är belåningen 3,7 procent vilket är den lägsta nivån sedan före pandemin. Några köporders gick in tidigare i månaden och några aktier har återhämtat sig med ökat portföljvärde som följd men dessförinnan var skuldsättningen under 3,5 procent. Under det andra halvåret tittar jag nu på att börja öka mer aktivt i olika aktier igen då en lägre belåning inte är ett självändamål. Utdelningarna kommer över tid ändå att sänka belåningen ytterligare. Samtidigt ställer jag det mot att jag sedan ett år tillbaka har börjat titta mer aktivt på att lösa ett boende i Sverige inför att jag någon gång i framtiden flyttar tillbaka. Om det blir bostadsrätt eller istället hyresrätt/andrahand med eget fritidshus har jag inte bestämt ännu. Det senare alternativet lockar då jag hellre har en fast punkt under semestern och en framtida pension så småningom än där jag befinner mig i jobbet om jag skulle flytta hem.

Jag har åter börjat arbeta mer aktivt med stående köporders som ligger på en nivå som jag finner rimlig där flera tenderar att gå igenom när Mr. Market har en dålig dag eller vecka. Jag följer upp dessa varje helg för att säkerställa att jag inte sätter orders alltför snålt men i regel är det ett bra sätt att fasa in mig bit för bit i aktier. Under juni har jag ökat i Cloetta som handlas till en bra direktavkastning över fem procent och förvisso har lite högre skuldsättning än vanligt då de gjorde en större investering innan räntorna sköt i höjden men som i grunden är en defensiv aktie då godis inte är speciellt konjunkturkänsligt. I Castellum köpte jag ytterligare något hundratal aktier för att runda av uppåt till närmaste jämna tusental aktier efter nyemissionen. Jag lyckades få den för under hundra kronor styck vilket är mindre än 2/3 av eget kapital, en rätt bra värdering på ett på det stora hela bra företag som just nu pressas av räntor men också är välkapitaliserat genom Roger Akelius inträde och nyemissionen som var förmånlig för oss aktieägare varför jag tecknade så många aktier jag lyckades få. Tids nog får vi nog utdelning igen, kanske 2025. En order föll också in för att öka i Inwido när aktien handlades under eget kapital. Företaget pressas naturligtvis av konjunkturen men har gått in i det högre ränteläget med en fin orderbok och är i grunden ett välskött företag med fin tillväxtpotential på längre sikt. Mitt innehav börjar bli väl stort men jag vill inte försumma lägen att öka på bra nivåer. Det har även blivit ytterligare en ökning i TransAlta RES. Företaget hade problem med återinvesteringar i en vindkraftspark i Kanada förra året men många av de kostnaderna är nu tagna och verksamheten är sund där ledningen har en klok och konservativ syn på risk och nyinvesteringar samtidigt som intäkter tickar in löpande från de energiinvesteringar man äger sedan gammalt. Det finns möjlighet till aktieåterköp i korten om man inte skulle få utrymme att investera och kanske vore det ett bra läge för ledningen nu när aktien är relativt lågt värderad. Jag gillar den här typen av tråkaktier som äger tillgångar som de förvaltar på ett långsiktigt klokt sätt. Till sist blev det också en mindre ökning i Cibus. Ränterisken är hög precis som i de flesta fastighetsaktier och skuldsättningen är hög. Samtidigt är tillgångarna utpräglat defensiva, främst livsmedelsaffärer i Sverige och Finland. Jag tar därför en kalkylerad risk att återinvestera utdelning löpande men med en rätt låg portföljandel.

Jag får då och då frågor om Minesto. De här månadssammanfattningarna är mest en slags månadsvis dagbok jag för över portföljutveckling, hur utdelningsportföljen utvecklas och hur jag agerar i olika aktier. Syftet är att kunna lära mig av mitt sparande över tid. Jag skriver därför inte om allt som händer i Minesto för mitt perspektiv i Minesto är långsiktigt precis som i utdelningsaktierna. Jag tror att det är osunt att följa en aktie på dag- eller veckobasis och det är bara tre veckor sedan vi senast fick en uppdatering med goda besked. Mitt sparande utgår allt som oftast från de översyner jag gör varje helg. Det finns saker jag vill se ska hända i företagets utveckling under det andra halvåret men jag sitter lugn i båten och känner mig tillräckligt trygg i vad vi vet hittills. Hur som helst valde jag att göra en lite större ökning igen på de besked som kom tidigare i månaden (vilket också syns i portföljuppdateringen). Jämfört med mitt initiala scenario för Minesto finns förvisso negativt i att det har blivit utspädning och tagit något längre tid än jag hade hoppats på. Samtidigt har företaget bara på Färöarna en potential i realiserbara projekt som är mer än dubbelt så stor som jag beräknade i det skedet. Och den globala potentialen är större än jag hade vågat drömma om i mina mest optimistiska case. Jag tycker därför fortsatt att det är en bra risk-reward i aktien men understryker som alltid att det är en aktie med hög risk då intäkterna ännu är symboliska och de inte går med vinst än.

Till det där med sparande, Avanza har inte precis rosat marknaden för oss kunder på senare tid. Tycker inte längre att de lever upp till epitetet spararnas bank och att det finns mycket att önska som kund. Samtidigt är jag inget fan av Nordnet och tycker inte att det finns bättre alternativ. En sak som jag dock gillar med Avanza är att man kan lyssna på presentationer från kvartalsrapporter i podd-format genom deras hemsida. Det är en bra tjänst som jag har börjat använda allt mer. Under juni lyssnade jag t.ex. igenom Cloetta, Scandic Hotels och TransAlta RES senaste rapportpresentationer. Ledningarna är förstås måna om att ge en positiv bild men jag tycker att jag fick bra svar på mina frågor och det ringer ofta in professionella analytiker som ger en hel del skarpa frågor. Det gör det lättare att förstå företagen.

Till sist har mina totala utdelningar för 2023 redan passerat 69 342 kronor i juni efter avdragen källskatt. Det innebär att jag redan under det första halvåret har passerat hela 2022 års totala utdelningar. Nu utdelas förvisso majoriteten av utdelningen alltid under vårmånaderna men det är ändå ett roligt kvitto på att utdelningsportföljen börjar röra sig i rätt riktning. Prognosen för helåret är i skrivande stund ungefär 92 000 kronor vilket är något lägre än de 100 000 kronor jag har som förhoppning. Då har jag räknat med sänkta eller uteblivna utdelningar men däremot inte alls räknat med positiva valutaeffekter vilka i år borde inbringa minst en tusenlapp mer än jag har kalkylerat med.

Sju år med portföljen

Det ska inledningsvis understrykas att det här är en hobbyblogg för att få en översikt över mitt sparande. Inlägg ska aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation och du bör inte ta rygg på mig. Det är bara en utlandssvensks möjlighet att få utbyte för de ideella diskussioner man annars har genom Aktiespararna, aktiepubar och liknande hobbyverksamheter på ett mer strukturerat sätt än vad som är möjligt i andra sociala medier. Min strategi bygger på min rätt speciella livssituation och långsiktighet. Den syftar inte till att maximera portföljavkastning utan mer att bygga en långsiktig utdelningsportfölj.

Mitt sparande startade runt midsommar 2016 då jag åter började spara i aktier. Därför uppdaterar jag traditionsenligt portföljen under midsommarhelgen. Det är ett sätt att följa upp sparandet långsiktigt.

Jag konstaterar att jag redan har uppnått min målnivå och teoretiskt skulle kunna leva på utdelningar och göra en FIRE om jag vill. Men då beaktar jag inte utspädning i realvärde på grund av inflation, att jag har ungefär en tredjedel av portföljen i aktier som inte ger utdelning och att jag rimligen även kommer köpa en fastighet med kontantinsats i anslutning till att jag återvänder till Sverige igen. Samtidigt är valutaeffekten för närvarande extremt gynnsam då jag får min lön i utländska valutor men mestadels sparar i svenska kronor. Jag ökar lite i de kanadensiska aktier som Avanza fortfarande tillåter handel i då och då och har också ökat i Multiconsult men håller i övrigt igen med att öka i utländska aktier.

Mitt ursprungliga mål var dock satt på tio år och jag kan därför konstatera att det just nu ser förhållandevis bra ut då det kommer nya insättningar och utdelningstillväxt de återstående tre åren. Även om OMX-index handlas högt innehåller min portfölj flera sektorer såsom fastigheter och miljöteknik som är särskilt missgynnade i det höga ränteläget. De företag som hänger kvar till ett mer normaliserat ränteläge om ett par år kommer säkert återhämta sig och jag ska ju inte sälja av några aktier för uttag innan dess ändå.

Minesto är mitt största innehav, jag väljer att visa storleken även om det påverkar läsbarheten. De aktier som inte syns i diagrammet är i fallande ordning: Vitreous Glass, Gjensidige, Siemens, BASF, ATEA, Nordic Waterproofing, Soltech Energy, Evolution Gaming, P&G, Coca Cola, Elanders, SWECO, Beijer Alma, Omega Healthcare, Profoto, Apple, AstraZeneca, 3M, Xylem, SBB, Nyfosa, Holmen, Tokmanni, Northwest Healthcare, Brookfield RES, Industrivärden, EON, Midsummer, Bonäsudden, Tomra, Pepsi.

Jag får löpande mycket frågor om Minesto som jag just nu mest skriver om i månadssammanfattningar när jag ökar i aktien eller om det har hänt något särskilt. Mitt innehav är mycket långsiktigt men vill på detta sätt ändå visa att jag fortfarande i högsta grad äger aktier och tror på företaget.

En fråga som jag ofta får är hur Minesto passar in i min utdelningsportfölj. Nej, jag räknar inte med utdelning före 2030 då de måste återinvestera framtida intäkter i tillväxt. Det enkla svaret är att mina nuvarande levnadsbetingelser helt enkelt möjliggör att köpa mer aktier än vad jag hade räknat med när jag påbörjade min sparresa för sju år sedan. Jag anser mig därför ha utrymme att ta en rejäl position i Minesto utan att för den sakens skull tumma särskilt mycket på min tioåriga plan för utdelningsportföljen.

Jag konstaterar att det finns en osäkerhet kring flera aktier i portföljen som också kommer att påverka utfallet. SBB och Neobo är en följetång som jag inte ger mig på att kommentera men noterar att jag inte har köpt på vägen upp utan gick in på betydligt blygsammare nivåer och har hållit disciplin i att aldrig ha mer än 1 procent av portföljen i aktien. Portföljen är diversifierad på ett sådant sätt att den klarar en missbedömning i SBB. När det gäller Cibus har jag resonerat på samma sätt. Sedan finns en rad andra i grunden bra företag som är lite mer svårbedömda än vanligt. Intrum är en chansning där jag räknar med sänkt eller innehållen utdelning på ett par års sikt men aktien handlas på Benjamin Graham-nivåer under 50 procent av eget kapital vilket är extremt sällsynt idag jämfört med på hans tid. Just att förkovra mig i Benjamin Graham och Peter Lynch har varit ett projekt det senaste året och jag försöker i högre grad använda mig av deras investeringsfilosofi. Hur som helst är företagets skuldsättning och räntekalkyler inte särskilt upplyftande, helt klart en tydlig risk. Samtidigt finns ett utrymme i att investeringar lär bli mindre än gångna kvartal och möjligheten att hålla inne utdelning. Läget är allvarligt men risk-reward också lockande. Importberoende Clas Ohlson dras med stora utmaningar pressad av den svaga kronan. Därför har utdelningen minskat, vilket dock kompenserades av en extrautdelning senast. I grunden är det dock ett välskött företag som har öppnat fler butiker och även om det inte är något tillväxtföretag tror jag ändå att det lugnar sig på lite sikt. Castellum har innehållit utdelningen och aktiekursen har fallit rejält. Samtidigt har risken i företaget minskat väsentligt genom Roger Akelius inträde i företaget och nyemissionen var rena julklappen till oss långsiktiga aktieägare. Jag har passat på att öka så mycket jag kunde i emissionen och även lite ytterligare senare då aktien handlas till 65 procent av eget kapital. Scandic Hotel har jag haft som ett case ända sedan pandemin och företaget börjar nu återhämta sig bit för bit. Alltjämt ingen utdelning och räknar inte med det kommande år heller då företaget fortfarande har ett relativt litet eget kapital som används bättre till uppköp än att dela ut samtidigt som de också har känslighet kring sina lån.

En fördel med att göra en sådan här portföljöversyn är att jag kan se tydligare var jag har mer utrymme än jag tror att öka eller var jag kanske inte har så mycket utrymme att öka. Minesto har jag ökat i nyligen och jag vill på dessa nivåer inte ha mer än en tredjedel av portföljen i aktien. Det finns lite utrymme att öka. Intrum bör jag inte ta så väldigt mycket mer risk i just nu. Inwido ökade jag i alldeles nyligen. Där vill jag öka ytterligare men inte högsta prioritet. Cloetta, Scandic och Wallenstam är däremot tre aktier där jag ser mer utrymme för att öka portföljandelen. Jag vill också öka i XACT Högutdelande men är nöjd med att ha 1,4 procent av portföljen i utdelningsfonden för ytterligare diversifiering. Jag ser XACT Högutdelande som ett bra ställe att parkera pengar varje gång den handlas på rimliga nivåer. Förväntar mig ingen vidare kursutveckling, den sker i utdelningshöjningar istället, men ej heller någon vidare kursnedgång.

Mina miljöteknikaktier har som bekant också en hög risk men jag tycker att det har skett positiv utveckling i företagen i samtliga jag äger där de har bättre förutsättningar för intäkter än tidigare.

Kan till sist konstatera att jag har uppnått mitt projekt sedan något år tillbaka och minskat ränterisken i portföljen. Med en total belåning för bägge mina konton på 3,5 procent och den lägsta räntegraden finns det en god riskmarginal och gott om utrymme att utnyttja eventuella lägen att ta in fler aktier till bra värdering. Det finns fortfarande en god möjlighet att nå mitt portföljmål vid årsskiftet men det beror på hur börsen och ränteläget utveckas. Nu när portföljbelåningen är på en sund nivå tittar jag på att öka mer aktivt igen under mitt åttonde sparår. De investeringar jag gör nu kanske inte betalar av sig i utdelningar redan nästa år på grund av ränteläget men jag ser det mer långsiktigt än så och sätter som mål för mitt åttonde sparår att öka mer i företag som i grunden har en sund och gedigen verksamhet men som handlas till goda värderingar i rådande ränteläge. Jag hoppas att det kommer visa sig klokt på några års sikt.

Utdelningar och aktieköp i maj

Maj bjöd på en rekordutdelning som ensam nästan är lika stor som helårsutdelningen för 2018 och 2020. Utdelningsportföljen tuffar på i det tysta och växer planenligt år för år. Jag är redan på en nivå där jag teoretiskt kan leva på utdelningarna men just nu lockar det inte då jag trivs med mitt jobb. Däremot är det härligt att veta att jag har möjligheten. Totalt blev utdelningen 32 314 kronor under maj månad. Nästan dubbelt så mycket som förra året och i grafen nedan syns det tydliga skuttet uppåt! Nu är maj alltid portföljens största utdelningsmånad men det är helt klart inspirerande att få ett kvitto på att det går.

Hela 23 aktier delade ut under maj månad. Några av de aktier jag har köpt när de var historiskt nedpressade börjar ge tillbaka. Tänker framförallt på de nära 10 000 kronor jag får från Kopparbergs som jag kunde köpa till över 6 procents direktavkastning under pandemikraschens botten. Inwido och Intrum har jag passat på att köpa till nedpressade kurser och fått fin utdelning från i år. Där återstår det att se hur de utvecklas kommande år då de har en lite tuffare tid framför sig. Ett annat fint exempel i vår är Multiconsult som analytiker till sist verkar ha fått upp ögonen för och riktkurserna är nu mer än tre gånger vad jag betalade när jag ökade med en stor position för fem år sedan i aktien. Tio procents yield on cost.

 

 

 

 

 

Något jag är stolt över är att jag under maj har sänkt portföljbelåningen till den lägsta räntenivån. Som lägst var jag nere på 4,3 procents belåning men belåning och räntenivå studsade tillfälligt tillbaks till 5,0 procent efter nyemissionen i Castellum. Att få möjlighet att köpa Castellumaktier till en tredjedel av eget kapital (före emission och utspädning) är riktigt förmånligt. Det var självklart att teckna fullt. Eftersom det är mitt största fastighetsinnehav kostade det dock en liten slant men redan i juni kommer jag vara tillbaka på dessa låga ränte- och belåningsnivåer igen om inget exceptionellt bra köptillfälle dyker upp. Från och med juni när jag planenligt har lägsta räntenivå och låg belåning kommer jag öka andelen köp igen.

Å ena sidan är det säkert ett långsiktigt bra läge att investera mer. Men å andra sidan är det ändå inte så många aktier som kan köpas till rabatt nu. I fastighetssektorn handlas alla aktier just nu långt under eget kapital, delvis på grund av marknadens förväntningar om nedjusterade fastighetsvärden. Jag har det senaste året bland annat förkovrat mig i Benjamin Graham (the intelligent investor är en tidlös bok om investeringar som alla långsiktiga aktiesparare borde läsa!) och enskilda aktier har kunnat handlas vid eller nära hans tumregel om 50 procent av eget kapital, vilket få företag uppnår på en modern aktiemarknad.

Jag har därför en bra kassa där det finns möjlighet att gå in och ta en stor position direkt i enskilda aktier om läge skulle uppstå framöver. Jag tänker, liksom Graham, inte så mycket på hur börskurser utvecklas i det korta perspektivet. Det är en fälla som det är lätt att fastna i där känslorna kring aktiekursens utveckling riskerar att ta över. Det väsentliga att fråga sig är om företagen rider ut stormen eller inte. Gör de det finns det fina lägen men det finns också lägen där risken för att de inte gör det är så stor att det inte är värt att öka. Hur som helst har jag gjort en bruttolista med åtminstone ett dussin företag som jag följer lite extra där jag är beredd att öka om lägen skulle uppstå. Tyvärr har Avanza för stunden upphört med möjlighet att köpa i flera fina kanadensiska utdelare. Trist att det inte kan finnas förutsägbarhet som kund. Hur börsen utvecklas kommande månader vet jag inte och funderar inte heller så mycket kring. Börsen brukar å ena sidan vara några månader före vad som händer i realekonomin. Samtidigt kan det bli ytterligare en räntehöjning och det sker en eftersläpning i realekonomin i hur räntehöjningarna påverkar där det inte är säkert att vi har sett hela effekten ännu. Bostadsmarknaden är iskall just nu och på ett par av de ställen där jag tittar på att köpa boende har det inte sålts en enda boende av det slag jag letar efter på senare tid trots ett rekordhögt utbud. Marknaden har helt enkelt inte justerat sig efter det högsta ränteläget på femton år och det kommer den förr eller senare tvingas att göra. Vissa säljare övervintrar nog det hela men de som kommer behöva sälja kommer också behöva gå ned i pris ordentligt för att få sålt bostaden. Jag är tacksam att jag inte har bolån just nu utan istället kan spara inför framtiden men tänker även där att det kan vara ett läge att passa på kommande år. Det är också ett skäl till amorteringen i portföljen - att jag vill ha lite mer utrymme att agera både på börsen och fastighetsmarknaden när helst ett bra läge uppstår.

Några köp har det ändå blivit. Dels nämnda stora emission i Castellum och dels en väsentligt mindre emission i Midsummer.  Jag ökade också i Intrum. Företaget har hög risk men över 18 procents direktavkastning är en nivå där marknaden prisar in konkurs vilket jag hoppas är överdrivet. Att det kan bli sänkta eller uteblivna utdelningar vid svårigheter räknar jag med men ser det som sagt som med råge inprisat. De kan hålla inne utdelningen i ett par-tre år och det är fortfarande försvarbart om de därefter återgår till normal lönsamhet. Det har även blivit en ökning i XACT högutdelande. Jag ser det som ett bra ställe att parkera pengar då utdelningen är rätt pålitlig. Däremot räknar jag inte med någon väsentlig kursutveckling i den börshandlade fonden då de höjda utdelningarna brukar jämna ut kursen över tid. Till sist passade jag också på att öka i TransAlta Renewables. Som utlandssvensk får man lite distans till den stundtals extremt polariserade diskussionen om vindkraft i Sverige. Istället för att fästa någon vikt vid den la jag en timme på att lyssna på presentation och frågestund från den senaste kvartalsrapporten. Jag tycker att man fick kloka svar kring en ambitiös investeringsplan framöver men där man samtidigt inte tar risk bara för att. Det är sunt och klokt. Det pratades även om aktieåterköp vilket sänder en sund signal. Det finns helt enkelt möjligheter att fortsätta skapa aktieägarvärden för TransAlta Renewables framöver.

Utdelningarna har redan nästan passerat 2022 års totala utdelningar vilka kommer att passeras under juni månad. Hittills i år har jag fått in 67 000 kronor i utdelningar. Med tanke på att jag inte räknar med återbäring för utländsk källskatt innan den är inne på kontot är jag nog redan på samma nivå som hela 2022 då jag fick 4 485 kronor i källskatteåterbäring förra året. Efter ett par innehållna utdelningar är jag inte längre säker på att jag kommer att klara 100 000 kronor i utdelningar redan i år men jag kommer att vara nära nog. Det är inget självändamål utan jag fortsätter att köpa de aktier som jag på lång sikt tror är vettigast att bygga portföljen kring oavsett om de delar ut under våren eller hösten eller bådadera.

Utdelningar och aktieköp i april

Utdelningen i april blev 11 863 kronor. Hela tjugo aktier bidrog i år varav Multiconsults höjning ensam bidrog med ungefär en tredjedel efter betald utländsk källskatt trots en ovanligt svag norsk krona.

Det är faktiskt inte min bästa april månad någonsin men som vanligt beror det på under vilka kalendermånader utdelningarna faller in och avsaknaden av utdelning från Castellum påverkar också.

Jag har nu fått återbetalt utländsk källskatt för samtliga år vilket syns i de bägge diagrammen nedan.

Belåningsgraden är 7 procent vilket jag finner godtagbart givet att flera aktier är relativt lågt värderade just nu. Jag har en bra räntenivå på belåningen med lägsta möjliga ränta på det ena kontot och kan sänka det andra kontot till lägsta möjliga ränta i maj också om jag skulle prioritera det. Tryggt i dessa tider.

Fick en fråga om Serneke. Ja, absolut jag har ägt Serneke och finner det inte speciellt underligt att företaget köps upp. Det finns stora värden att realisera i företaget som konsekvent värderats lägre än branschen i stort. Det beror delvis på relativt låga marginaler och högre risk i större projekt men de som köper upp har antagligen någon tanke om att få synergier med sina övriga investeringar. För egen del sålde jag Serneke för ett par-tre år sedan och har investerat i annat istället. Det har jag inte ångrat.

Mitt enda köp under april är faktiskt en mindre ökning i Minesto. Jag får en del frågor om risk för konkurs, kärnkraft osv så det är väl antagligen någon eller några som håller på och spinner. Sådant är trist men mina investeringar är långsiktiga och jag lägger inte så mycket energi på det och aktiekursen intresserar mig egentligen inte heller eftersom potentiell värdering vid kommersialisering inte är sämre idag än när jag först tog in aktien i portföljen. Personligen är jag mer oroad över risken för uppköp eller riktad emission (jämför Eolus Vind nyligen) på låga nivåer. Som jag ser det har företaget nu tagit in nog med kapital för att kunna bygga det första steget i sin första kommersiella park i Hestfjord. Dels finansieras en del av Minestos verksamhet av redan beviljade stöd, bl.a. D12-kraftverken med fundament som redan är upphandlade. Dels är kostnadskostymen sådan att den går att åtgärda om man skulle behöva bromsa. De enda verkligt löpande kostnaderna är egentligen personal och hyra vilka bägge är möjliga att påverka. Övriga kostnader går också att påverka om det skulle behövas (t.ex. att man fokuserar på bara Färöarna och tar mindre resor och projekt på andra sajter). Samtidigt finns det ett stort värde i kraftverken som man lätt glömmer bort. Varje D12-kraftverk förväntas producera elektricitet till ett värde av flera miljoner kronor årligen. Därför skapar företaget en tillgång i balansräkningen när man väl kommer igång. Jag tycker att det är en bra signal att man får in en styrelserepresentant från en av storägarna, det borgar för stabilitet och lite nya perspektiv. Just nu är det väldigt mycket börspsykologi på börsen i stort och jag tror det är viktigt att hålla huvudet kallt. Det kan verka paradoxalt med tanke på kursutvecklingen men risken i Minesto är faktiskt mindre nu än vad den var runt nyår. Man har ryckt plåstret och tagit in kapital.

I övrigt har jag börjat titta på att passa på att öka i olika aktier. Det är en hel del emissioner, bl.a. har jag tecknat fullt i Midsummer och lite trist med Castellum men samtidigt bra att företaget säkras upp. Därför vill jag ha en större "krigskassa" än vanligt och fokuserar på amortering. Samtidigt finns andra alternativa investeringar utanför börsen i rådande läge som lockar också varför jag försöker hitta en balans.

I tider som dessa tror jag att det är klokt att lägga sin energi på det riktiga livet och lägga börsen åt sidan. Annars dras man lätt med i börspsykologin. Jag har därför lagt mer tid på annat under den fina aprilmånaden och ska börja arbeta mig ifatt börsutvecklingen igen nu framåt sommaren.

Nu är sköna maj välkommen där prognosen är ytterligare ungefär 32 000 kronor i utdelningar!