torsdag 23 maj 2019

Starkt första kvartal för Multiconsult - början på vändningen?

Flitiga läsare vet att det norska konsultföretaget Multiconsult är en av mina favoritaktier. Grovt förenklat kan de beskrivas som en norsk motsvarighet till SWECO, ÅF och Ramböll. Företaget har haft utmaningar de senaste två åren, bland annat en i Norge uppmärksammad rättsprocess kring ett prestigeprojekt i Stortinget. Därför har utdelningen sänkts de senaste två åren. Min ingång till Multiconsult är dock att det är ett företag som växer genom uppköp och exanderar på nya marknader samtidigt som de har en stabil marknadsposition i Norge. Dessutom är det ett företag som är underanalyserat och som relativt få professionella analytiker följer. Jag tror helt enkelt att det här är en långsiktigt stabil utdelningsaktie så länge man köper in sig när företaget är rimligt värderat. Nåväl, nu till kvartalsrapporten (länk).

Nettoinkomsten ökade med 9,9 procent jämfört med första kvartalet ifjol. Ett par andra positiva besked är en väsentligt ökad EBIT och att orderboken är den största någonsin (2 865 miljoner NOK). Orderingången ökade i sin tur med 6,4 procent tack vare ökad försäljning.

Särskilt intressant är att följa kostnadsbilden där Multiconsult har vidtagit ett åtgärdsprogram. De operativa utgifterna minskade under kvartalet jämfört med föregående år men endast med 0,5 procent. Detta döljer dock att en engångskostnad på 10 miljoner NOK togs för personalförändringar i ledningen. Om nuvarande kostnadsbild kvarstår skulle besparingen på sikt därför bli 1,5 procent.
Justerat för åtgärdsprogrammet ökade utgifterna istället med 4,2 procent vilket förklaras av nyanställningar och ordinarie lönejusteringar. Givet den stora orderboken och ökade orderingången förefaller det motiverat för att kunna omsättas i konkreta resultat. Det negativa kassaflödet, som företaget förklarar med investeringar i åtgärdsprogram, är också en signal att ta på allvar.

Vinst per aktie ökade till 2,19 NOK under det första kvartalet 2019, att jämföra med 2,38 NOK under helåret 2018. Detta överstiger ensamt årets utdelning om 1,50 NOK och är en god signal om att vi bör kunna förvänta oss att utdelningen återställs till 3 NOK igen nästa år. Det innebär också att P/E 27 är gravt överdrivet eftersom det räcker att Multiconsult presterar blygsamma resultat övriga tre kvartal för att landa nära den historiska normalnivån om 6 NOK per år i vinst per aktie. Klarar Multiconsult det är företaget snarast värderat i trakten P/E 10-15 just nu vilket är rätt lågt.

Min position i Multiconsult är cirka 2,5 procent. Jag äger de aktier jag vill ha på lång sikt (önskad position vid portföljvärde 3 miljoner kronor).

tisdag 21 maj 2019

Kopparbergs fortsätter signalera långsiktig stabilitet

Kopparbergs presenterade idag sin delårsrapport för första kvartalet i år (länk). Som vanligt är Kopparbergs rapporter ganska kortfattade historier utan större dramatik.

Omsättningen ökade med cirka 4,2 procent. Resultat per aktie ökade med 4 öre jämfört med samma kvartal i fjol vilket motsvarar 2,7 procent. Man kan också utläsa att eget kapital har stärkts samtidigt som skulderna, särskilt de långsiktiga, är något lägre än ifjol vilket borgar för fortsatt stabilitet. Varulagret har samtidigt ökat men det är antagligen relaterat till att man tar höjd för att kunna leverera i sommar i Storbritannien oavsett utveckling vilket antyds i VD-ordet. Kostnaderna är också något högre än ifjol.

VD Peter Bronsman betonar att Kopparbergs behåller sina starka positioner för päroncider och Sofiero på den svenska och brittiska marknaden. Den nya produkten Balans har också lanserats i Storbritannien där man redan idag är den näst största cideraktören på marknaden och sjätte största aktören cider och öl inräknat vilket visar att Kopparbergs klarar att bibehålla en stark position trots konkurrens och utmaningar de senaste två åren.

Kopparbergs tog ett glädjeskutt uppåt på rapporten och handlas just nu på årshögsta runt 185 kronor per aktie. Direktavkastningen har ökat till 6,10 kronor per aktie i år vilket motsvarar en höjning på blygsamma 3,4 procent. Jag tror att vi på sikt kommer få se en utdelning på 6,50 kronor per aktie inom ett par år med beaktande av att Kopparbergs har genomfört stora långsiktiga investeringar i sin produktions- och logistikinfrastruktur de senaste två åren, inte minst i Storbritannien.

Jag ser Kopparberg som ett förhållandevis defensivt innehav eftersom de, så länge de kan värna sitt varumärke, säljer en produkt av dagligvarukaraktär som inte är särskilt konjunkturkänslig. Även om det finns tillväxtmöjligheter ser jag inte Kopparbergs som en tillväxtaktie och det verkar inte marknaden göra heller längre. Direktavkastningen på 3,3 procent är förhållandevis låg men ändå en försvarbar nivå att öka på och ett P/E under 19 är fullt försvarbart.

Min nuvarande portföljandel i Kopparbergs är 4,3 procent. Det har kliat i fingrarna att öka ytterligare i Kopparbergs men jag tyckte att jag redan hade hög belåning och inte hade råd att ta för stor portföljrisk. Jag kan ändå luta mig tillbaka med att jag intill portföljen är värd det dubbla mot idag ändå är garanterad en portföljandel på minst 2,5 procent vilket är den lägsta andel jag vill ha i Kopparbergs på sikt. Det kommer fler tillfällen att öka så småningom så jag har råd att vara tålmodig och sprida risken.

lördag 18 maj 2019

KONE ryktas förvärva Thyssen Krupp

KONE är lite av en utdelningsfavorit. Företaget säljer och underhåller hissar och rulltrappor. Det är också min enda finska aktie i portföljen. Vad som är särskilt fint med aktien är att KONE verkar på en oligopolliknande marknad där det finns ett mindre antal stora aktörer som konkurrerar med varandra. KONE brukar vara en av de fem största aktörerna jämte bl.a. Otis, Thyssen Krupp, Schindler. Det finns förvisso ofta ett tiotal konkurrenter på en given marknad, t.ex. är Fujitech, Mitsubishi och Hitachi stora på den japanska marknaden, så konkurrens saknas inte. Men fördelen är att när KONE väl har vunnit en order har de även ofta underhåll av produkten under lång tid vilket genererar en stabil och förutsägbar intäkt. Just nu kommer hälften av intäkterna från försäljning.
 50 procent av intäkter från försäljning, 35 procent från underhåll

Det verkligt fina är att det nu ryktas att KONE kommer förvärva den tyska konkurrenten Thyssen Krupp. Går affären igenom skulle KONE vara en topp-tre-aktör på de flesta marknader. Det skulle i sin tur ge synergieffekter och stordriftsfördelar på sikt som ökar företagets tillväxt.

 Globalt företag men fortfarande potential att växa på nya marknader

Samtidigt är det inte okomplicerat konkurrensrättsligt att göra ett förvärv som ger en så stor marknadsposition. Givet att det trots allt finns flera konkurrenter och ett par jämnstora torde affären ändå kunna gå igenom. KONE har just nu sin största tillväxt utanför Europa och genom förvärv av Thyssen Krupp skulle man stärka sin position på den europeiska marknaden väsentligt.

Det senaste kvartalet har KONE offentliggjort större orders i bl.a. Shanghai, Singapore, Vancouver och Warszawa.

KONE har störst försäljningsökning i Asien följt av Amerika

En risk i det korta perspektivet är att KONE har en mycket hög utdelningsandel där utdelningen på 1,65 EUR just nu överstiger vinst per aktie på 1,60 EUR. Därför bibehöll KONE utdelningen i år och det skulle inte förvåna mig om så sker också nästa år. Det är alltså ingen utdelningstillväxtaktie utan snarare ett stabilt defensivt företag som utgör en fin bas i portföljen. När vinst per aktie minskar till följd av långsiktigt kloka förvärv gagnar det långsiktig vinst och utdelning. Utdelning sker traditionsenligt i början av mars varje år.

Man kan också se i årets första kvartalsrapport att företaget har en fin utveckling. Till exempel ökade orderingången och försäljning med över 9 procent och EBIT med 4,5 procent. Företaget förväntar sig fortsatt tillväxt om 2-7 procent i fast valuta över helåret. Kassaflödet ökade med hela 210 procent jämfört med första kvartalet 2018 (länk). Därför är jag inte speciellt orolig och säker på att utdelningen minst kommer kunna bibehållas över tid och så småningom öka när man skördar frukten av de investeringar som har gjorts de senaste åren.
Kassaflöde ökade med 210 procent Q1 2019 jämfört med föregående år

Som många av mina innehav är KONE ett relativt konkurrenter hållbart alternativ i sin bransch (länk). Det är ett ämne jag avser skriva mer om i ett separat inlägg men för att ge några exempel är KONE:s produkter 90 procent mer energieffektiva idag än på 90-talet, A-rankad för sitt klimatarbete i Carbon Disclosure Program för sjätte året i rad och 33 procent av energin som driver produkterna kommer från förnybar energi, med målsättning 50 procent senast 2021. Det operativa koldioxidekvivalentfotavtrycket har minskat med 4 procent jämfört med föregående år och överstiger företagets interna mål om 3 procent.

Just nu är aktien relativt dyr, även till följd av valutaeffekten då den handlas i EUR. KONE värderas till P/E runt 32 och yield on cost på 3,2 procent. Jag är därför glad att jag ökade nyligen och har cirka 2,5 procent av portföljen i aktien vilket är ungefär vad jag vill ha på längre sikt. Lita på att jag ökar ordentligt nästa gång aktiekursen och valutakursen är förmånlig. Min riktkurs för att öka i större skala igen är någonstans mellan 40-42,50 EUR per aktie.

fredag 17 maj 2019

Stabil kvartalsrapport från TransAlta Renewables

TransAlta Renewables första kvartalsrapport 2019 var precis så förutsägbar som man vill att den ska vara i ett defensivt förnybar energi-företag (länk). De förändringar som kunde skönjas i endera riktning var alla relativt begränsade vilket ger bilden av en långsiktigt stabil verksamhet.

EBITDA ökade med 6 miljoner CAD motsvarande 5,4 procent mer än föregående års Q1-rapport.

Intäkter ökar marginellt med 1,6 procent.

På den negativa sidan minskade distribuerbart kapital med 4 procent.

Jag gillar företag som har långsiktiga investeringar som bara tuffar på från år till år. Rapporten innehöll få egentliga nyheter. En mindre vindpark värd 29 MW (relativt litet projekt) förvärvas och förväntas vara i effekt under det andra kvartalet i år. Det förvärvet förklarar antagligen att distribuerbart kapital minskade något för att lösa investeringen.

Utdelningen är fastslagen t.o.m. september 2019. TransAlta RES har inte höjt utdelningen sedan september 2017 och frågan är om vi nu när verksamheten är lite stabilare kan komma få se en utdelningshöjning under det kommande året? Just nu handlas månadsutdelaren TransAlta RES till en yield on cost på 6,85 procent per år.

tisdag 14 maj 2019

Räkna på utdelningstillväxt - Investor praktiskt exempel

Ni som följt mig ett tag vet att jag har en skeptisk hållning till utdelningstillväxt. Naturligtvis vill jag äga företag som ökar vinsten och därmed också utdelningen över tid. Problemet är dock att marknaden tenderar prisa in detta för flera år framöver. Därför är det inte självklart att det är en god affär - i utdelning räknat - att köpa en aktie som idag har en hög utdelningstillväxt för det är nämligen osannolikt att företaget kommer kunna bibehålla en lika hög nivå som idag över längre tid.

I stabilare aktier med en förutsägbar och på intet sätt extrem utdelningshöjningspolicy finns det dock ett värde av att kunna tänka långsiktigt och räkna in förväntade utdelningar.

Ett sådant exempel som jag tittar på är Investor. Jag har över tid en uttalad ambition att skala upp Investor till ett av portföljens största innehav. Från att ha varit ett obefintligt innehav har jag nu åtminstone skalat upp portföljandelen till 1,67 procent. Jag planerar att göra ett större köp nästa gång tillfälle uppstår och samtidigt öka pö om pö vid varje månadsvis tillfälle aktien är försvarbart värderad. Problemet är att aktien ofta är dyr varför jag behöver ett mer långsiktigt sätt att kalkylera in när det är försvarbart att öka.

Investor har en policy av att höja utdelningen med 1 krona per år. Detta innebär i sin tur att utdelningstillväxten successivt minskar precis som jag skriver ovan. I år var utdelningstillväxten över 8 procent men om fem år väntas den sjunka till närmare 5 procent. Det är fortfarande mycket bra och jag uppskattar förutsägbarhet. Dessutom finns det en stabil kassa och företaget har en vinst per aktie på nära 29 kronor vilket idag ger en måttlig men långsiktigt hållbar utdelningsgrad på 45 procent.

Eftersom mitt ägande är långsiktigt och jag inte behöver pengarna idag har jag varit intresserad av att sätta en långsiktigare riktlinje för när Investor är köpvärd. Just nu får man en direktavkastning på 3 procent vilket är i lägsta laget. Men jag vill ha en utdelning på minst 4,25 procent på fem års sikt. Det motsvarar, förutsatt att utdelningspolicyn kvarstår, en utdelning om 18 kronor per aktie om fem år. Det innebär i sin tur att Investor är köpvärd under 423 kronor per aktie. Ett bra riktmärke helt enkelt på när jag bör öka lite mer i aktien.

Samtidigt bör man beakta att Investor i anslutning till senaste rapporten flaggade för mer utmanande tider varför man bör vara medveten om att historik inte är en garanti för framtida vinst.

lördag 4 maj 2019

Några tankar om utdelningsinvestering

Något jag har velat skriva om en längre tid är min syn på utdelningar och tillväxt. Jag har planerat en serie inlägg i ämnet och det lär komma så småningom. Man får som utdelningsinvesterare ofta bemöta frågor om varför man istället inte gör si eller så för att maximera sin avkastning. Därför kommer här några hörnstenar kring varför jag resonerar som jag gör.

Utdelningsinvestering är ett aktivt val i en investeringsfilosofi

Att utdelningsinvestera är ett aktivt val av investeringsfilosofi. Det innebär att man gillar flera egenskaper av strategin och därför har valt bort andra investeringsstrategier.

Utdelningsinvestering innebär att du fattar färre säljbeslut

En utdelningsinvesterare har i regel en köp-och-behåll-strategi. Detta är inte unikt för utdelningsinvesterare utan vanligt hos indexsparare, värdeinvesterare och de som investerar i investmentbolag också.

Den viktiga poängen med en sådan strategi är dock att man fattar färre beslut. Eftersom varje beslut är förknippat med risk för missbedömning minskar man därigenom risken. Min filosofi är att jag nästan uteslutande säljer aktier av två skäl: det finns bättre alternativ och jag behöver likvider eller något fundamentalt i aktien har förändrats. Det senare är inte detsamma som att aktien går ned utan har med orsaken till varför aktien går ned att göra. Förutsättningarna som gällde när jag köpte aktien gäller inte längre.

En trendinvesterare eller fondsparare måste i något skede i regel ta ett aktivt säljbeslut. Må så vara att det kan vara många år fram i tiden men jag har själv sålt fonder när jag var yngre och gillar inte att behöva fundera på om det är rätt tajming eller inte. Det här är en viktig poäng som ofta går förlorad. Jag vill inte behöva bestämma när jag vill ta hem vinsten. Jag vill ha mina 4 procent per år i kapitalinkomst och att de ska hålla jämna steg med inflationen. Uppnår jag det är jag nöjd.

I mitt fall hänger det ihop med att jag sällan har tid att aktivt bevaka börsen i realtid eller löpande. Därför lägger jag all min energi på köpbesluten genom att försöka analysera aktierna jag köper så bra som möjligt och löpande följa upp rapportering och nyheter. Jag vill få bekräftat att företagen fortsätter på inslagen väg men vill däremot inte behöva lägga tid på att fundera på tajming av sälj.

Jag har själv sparat i fonder och det är ett utmärkt alternativ att köpa t.ex. Avanza Zero. Problemet är att du måste sälja den dag du vill realisera din kapitalinkomst. Det behöver du faktiskt inte som utdelningsinvesterare så länge du inte vill ha ut en större kapitalinkomst än själva utdelningen. Jag är relativt ung men har varit med såpass länge att jag har upplevt 3-4 finanskriser i Sverige och andra länder. Det är inte självklart att en fond har ett bra värde just när du vill sälja. Mina föräldrar månadssparade i ett par fonder till mig när jag växte upp, det ena var en räntefond som ansågs ha låg risk. Den återhämtade sig aldrig efter finanskrisen på 90-talet och stod alltjämt på minus när jag sålde den som vuxen. En investering i aktier i företag som har en sund affärsidé och god marknadsposition har i regel förutsättningar att fortsätta ge utdelningar också över tid. Axfood kan t.ex. behöva sänka utdelningen i framtiden vad vet jag men att jag någon gång ska få mindre än 3% från aktieportföljen som helhet förefaller högst osannolikt så länge jag gör min hemläxa. Det är därför ett defensivt val.

Ett annat exempel är Minesto som jag äger. Det kan bli min bästa affär i hela livet. Självfallet hade det varit en bättre affär att sätta hela mitt aktiekapital i Minesto (om man bortser från risk och diversifiering och endast tittar i optimeringstermer). Men poängen är att jag vet inte det förrän jag har realiserat affären genom att sälja. Det gör jag förstås inte så länge jag tror att företaget kommer vara mer värt i framtiden än idag. Men att mina aktier har ökat med mer än 200 procent är helt oväsentligt och främst trevlig kuriosa. De kommer sannolikt vara värda det dubbla om några år om kommersialiseringen lyckas. Om kommersialiseringen däremot misslyckas kommer värdet halveras till vad helst värdet på patenten bedöms vara. Vad jag tjänar eller förlorar på affären vet jag först den dag jag säljer. Det här är ett perspektiv många glömmer bort. En del luttrade sparare har ett uttryck jag gillar: "jag är miljonär i högkonjunktur". Det visar att man är miljonär när det går bra men hur förgängligt det är eftersom värdet inte tenderar bibehållas i sämre tider.

Om jag istället köper en utdelningfond som XACT högutdelare är det därför viktigt för mig att den uppfyller de egenskaper jag är ute efter som utdelningsinvesterare, dvs. jag måste kunna få en kapitalinkomst på normalt 4% och lägst 3% per år. Man får förmoda att fonden levererar det och betalar ju i så fall för att de gör jobbet åt mig att analysera aktierna. Poängen är dock att det faktiskt inte är intressant för mig vad fondens värde är eftersom jag ändå inte tänker sälja mina andelar (på motsvarande sätt är min aktieportföljs värde egentligen inte heller relevant, jag redovisar det mer för att det sporrar mig och förhoppningsvis er läsare i vårt sparande). Naturligtvis avskiljs utdelning från fonden varefter andelarna tappar i värde precis som aktier tappar i värde när utdelning avskiljs men under normala omständigheter ska fonden återhämta detta värde till nästa år förutsatt att de underliggande aktierna presterar som de ska. Naturligtvis beräknas detta på ett annat sätt för en fond än en aktie precis som investmentbolag och fastighetsbolag värderas på ett annat sätt en andra aktier.

Utdelningar innebär en buffert

Nu kanske någon invänder att du behöver använda kapitalet till något när det realiseras för att det inte ska förlora värde och sakta inflateras bort. Det är ju just det som är det fina med utdelningar är att de skapar en slags ekonomisk buffert. Du vet att du med stor sannolikhet får en viss kapitalinkomst varje år. Om jag t.ex. vill finansiera mina löpande utgifter så vet jag att jag klarar det. Behöver du pengarna kan du antingen välja att ta av utdelningen eller att successivt minska insättningarna och istället endast återinvestera utdelningen. När jag var yngre använde jag ofta utdelning från ärvda aktier till engångsutgifter och resor.

Jag ska återkomma till min syn på tillväxt, ränta-på-ränta osv för den förklarar varför jag investerar som jag gör. Många tar idag efter en lång högkonjunktur för givet att aktier och fonder per automatik går upp. Ränta-på-ränta-effekten är fantastisk men ändå beroende av att den underliggande ekonomin och makrotrenderna levererar, noterbart befolkningstillväxt och tillgång till energi och resurser. Mitt mål är att försäkra mig om en förutsägbar kapitalinkomst över tid om 4 procent inflationsjusterat, inte att få maximal avkastning.

tisdag 30 april 2019

månadssammanfattning april

Först och främst kan jag sedan tre veckor tillbaka titulera mig mångmiljonär! Närmare bestämt överstiger mina kapitaltillgångar två miljoner kronor (länk).

Själva aktieportföljen uppnådde också en milstolpe när den passerade 1,5 miljoner kronor och landade på 1 527 700 kronor. Detta inkluderar dock att jag fortfarande har hävstång från belåning på 6,6 procent. Skulden har dock minskat eftersom jag köpt färre aktier under april.
Faktiskt nettovärde på portföljen är 1 390 162 kronor. Där har jag räknat av belåningen och räknar inte heller med den månadsinsättning som parkerats på räntekonto för eventuellt fritidshusköp.

Det är ändå mitt bästa resultat någonsin en enskild månad och portföljen är upp 24 procent vilket motsvarar 7-8 procent årligen väl över mitt ganska modesta mål om 5 procent årligen.

Den enskilt största förklaringen stavas Minesto vars aktiekurs steg med 37,6 procent under april. Samtidigt finns det förstås aktier som tynger, just nu framförallt MQ och Serneke (länk).

Utdelningarna har jag skrivit om tidigare (länk) och de landade på 9 299 kronor. I maj räknar jag med att för första gången passera ett femsiffrigt belopp.

Min Sharpekvot noterar ett av de högre värden sedan start och landar på 1,82. Jag är normalt nöjd så länge den över tid tydligt överstiger 1.

Standardavvikelsen på 15,06 procent skvallrar om att det varit en rörligare månad än vanligt. Den här gången har det dock rört sig mer i rätt än fel riktning.

Nu går jag in i en månad där mycket rör på sig. Dels tittar jag på fritidshus igen när det är säsong. Dels kommer jag på nytt ta ställning till om jag ska stanna utomlands några år till eller flytta hem. Det mesta talar för att jag kör på 4-5 år till utomlands med ungefär samma ekonomiska förutsättningar som idag. Köper jag ett fritidshus kommer jag ändå kunna bibehålla en aktieportfölj värd över miljonen men det kommer också innebära att jag inte kan göra en FIRE före 50. Fortsättning följer.