lördag 29 januari 2022

Utdelningar och nya aktieköp under januari

Utdelningsåret 2022 är igång! Under januari månad trillade det in 2 144 kronor vilket är en ökning jämfört med ifjol men fortfarande lite lägre än för två år sedan. Det beror på att jag har sålt Bosjö och Sydsvenska Hem, två kvartalsutdelare som hade en hög direktavkastning men också var ganska sårbara på grund av en mycket liten fastighetsportfölj. De tjänade mig väl under portföljens första fem år med totalt 30-40 procent i ackumulerad utdelning mot inköpskursen men nu när portföljen har vuxit sig till en storlek stor nog att klara en FIRE har jag istället valt att minska risken. Det får dock som konsekvens att jag behöver jobba med att köpa nya utdelningsaktier för att ens tangera fjolårets utdelning vilken dock var dopad av extrautdelningar för att kompensera sänkta eller innehållna utdelningar under pandemiåret 2020.

Under januari månad är det bara åtta aktier som delar ut i nuläget. Utöver månadsutdelarna och ett par mindre kvartalsutdelare står Clas Ohlson för halva januari.

På samma tema har jag under nedgången senaste tiden ökat lite försiktigt i relativt defensiva aktier. Min uppfattning är att man får en bra temperatur på börsen i nedgång genom att titta på hur sådana aktier värderas för de är sällan billiga, på sin höjd rimliga. Från ett utdelningsperspektiv är en defensiv aktie med tillväxt billig om den handlas till en direktavkastning över 4 procent i rådande ränteläge. Om den handlas en bit över 3 procent är den ganska rimligt värderad. Obs att detta är ett riktmärke, naturligtvis tittar jag på en lång rad variabler och läser de senaste rapporterna och nyheterna ordentligt också, poängen är bara att jag på ett enkelt sätt ska kunna se när aktier börjar bli intressanta att titta på att öka i igen och fördjupa mig lite ytterligare. Jag har valt bort fler aktier än vad jag har ökat i då mina signalparametrar har signalerat att de börjar bli rimligt värderade men fördjupad analys av rapporter och nyheter har visat på olika brister.

Först och främst har jag ökat i Investor. Det är en kvalitetsaktie som aldrig är billig. De har en kassa stor nog att att höja utdelningen under decennier framöver. Det tar mig emot att köpa på en direktavkastning på 2 procent men samtidigt tyckte jag att det finns få tillfällen att öka och nu är kanske ett att åtminstone fylla på så till den grad att portföljandelen inte sjunker de kommande två åren. Förr eller senare kommer ett läge att öka ordentligt. Det blev en ökning av innehavet på 2,5 procent mot befintligt antal aktier. Större delen av aktier fick jag helt gratis i en arbitrage-swap, dvs. jag växlade A-aktierna mot den billigare B-aktien och använde mellanskillnaden till att öka portföljandelen. Jag sparade dock ungefär lika mycket till att minska belåningen som nu är 9,4 procent till följd av aktieköp och börsnedgång. Jag tycker helt enkelt inte att börsen är så billig att jag vill öka belåningen alltför mycket, att skjuta upp en bättre ränta med en månad ytterligare kändes som en rimlig avvägning då jag inte vet hur börsen utvecklas framöver. Det är ofta klokt att sprida ut sina aktieköp över tid.

Sedan har jag ökat innehavet i Castellum med 2,5 procent mot befintligt antal aktier. Jag gillar förvisso inte den stora rörligheten i ledningen men företaget sitter på en mycket fin fastighetsportfölj och en direktavkastning på 3,33 procent är den nivå då jag enligt min ursprungliga strategi ska öka lite försiktigt. Också här är målet att bibehålla portföljandel då jag inte anser att aktien är särskilt billig, bara rimligt värderad. Jag tror att de höjer utdelningen med 5 öre till 3,5 öre per halvårsutdelning.

Gjensidige presenterade en fin rapport och är en aktie som jag länge har velat öka i. Det är den norska marknadens kanske finaste försäkringsbolag med en stabil kundbas. Aktien handlades till en direktavkastning på över 3,5 procent vilket återigen inte är billigt men fullt rimligt. De har dessutom höjt utdelningen med 4 procent i år och brukar i tillägg ofta ge extrautdelningar mot slutet av året som jag inte har kalkylerat med ovan. Jag ökade mitt innehav med hela 10 procent mot befintligt innehav.

Jag fortsätter att fylla på i Sveriges enda månadsutdelare Cibus. Aktien har varit ganska högt värderad men har nu kommit ned lite i värdering. Tyvärr kommer företaget att göra en emission vilket inte behöver vara dåligt då de brukar använda kapitalet till att utöka fastighetsportföljen och företagets värde. Det lär innebära en utspädning på uppemot 10 procent och jag gillar inte att det är oklart om vi småsparare får teckna i emissionen eller om det blir en riktad företrädesemission till storägare. Företaget gör gällande att utdelningsnivån inte ska påverkas av utspädningen. Det återstår att se om de lever upp till detta men deras mål är att höja utdelningen med 5 procent årligen ungefär. Jag fortsätter att lita på att de klarar av detta givet fler förvärv intill motsatsen bevisas. Ökade med 5 procent mot befintligt innehav.

Jag passade på att öka i TransAlta RES också, ett kanadensiskt företag som äger förnybar energi-parker. De har haft problem då ett vindkraftverk har gått sönder i en av deras parker vilket är en viss varningssignal och de ska byta ut hela beståndet i den parken efter en utredning. Vindkraftstekniken är såpass mogen idag efter decennier av utveckling att jag främst ser det som en olycklig kortsiktig investeringskostnad. Som parkutvecklare kommer de äga parken och elintäkterna under många år framöver och därför är jag inte speciellt orolig även om det kan vara klokt att kolla lite extra noga på utgiftsposter och lönsamhet i kommande rapporter. Jag tyckte att en direktavkastning på 5,5 procent efter en viss kursnedgång i rimlig grad prisar in risk och ökade innehavet med 4 procent mot befintligt innehav.

Sedan har jag ökat lite i Minesto igen. Egentligen är jag redan fullinvesterad men när folk har vänligheten att sälja på nivåer under vad jag kunde teckna optioner för förra året trots all teknikbekräftelse vi har fått sedan dess och det nya samarbetet med Schneider tycker jag att aktien är väldigt rimligt värderad blygt uttryckt. Hur den utvecklas på kort sikt fäster jag ingen större vikt vid utöver att jag har beredskap att köpa ytterligare något tusental aktier om kursen fortsätter att tjura. Jag tittade återigen igenom de senaste presentationerna från företaget, särskilt den 9 november hos Aktiespararna, och känner mig trygg i mitt case. Det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen under 2022, inte minst när D4:an sjösätts i vår!

Det blev också en blygsam ökning i SWECO för första gången sedan inköp. Jag tror att de kommer återgå till en utdelningsnivå omkring 5 kronor per år och om mitt utdelningscase håller är aktien rimligt värderad.

lördag 22 januari 2022

Arbitrage i Investor

Igår fanns det en fin möjlighet att få arbitrage i Investor. Arbitrage i aktier uppstår när två olika typer av aktier i samma företag handlas till så stor kursskillnad att man kan sälja det ena innehavet för att köpa det andra och få en vinst över efter att courtage för bägge affärerna är betalt.

En vanlig anledning är att A-aktien ofta berättigar till fler röster på bolagsstämman än de andra aktieslagen (detta skiljer sig åt lite i olika företag men i regel är A-aktien röststarkare än B-aktien). Storägare köper därför oftast A-aktien medan vi småsparare kan köpa B-aktien då vi har så små innehav att vårt röststyrka ändå är försumbart.

När arbitrage uppstår är det därför vanligast att A-aktien blir dyrare än B-aktien. Det kan finnas flera anledningar till det. Den vanligast är att det är en ägarstrid i aktien där en ny ägare vill in för att påverka företaget och köper A-aktier eftersom denna har fler röster än B-aktien. Då stiger A-aktien ofta snabbare än B-aktien. I Investor misstänker jag att det omvända har inträffat - att småsparare har sålt aktier direkt eller kanske i högre grad indirekt genom Sverigeindexfonder medan storägarna sitter kvar vilket leder till att B-aktien sjunker mer än A-aktien. Hur som helst är ett tips till arbitragejägare att köpa den röststarkare aktien när bägge handlas till ungefär samma värde för sannolikheten för arbitrage är som sagt hög i den riktningen. I min portfölj är det just nu framförallt Investor och Handelsbanken där det finns arbitragemöjligheter. I Handelsbanken är det också ett fint läge till arbitrage just nu om man äger B-aktien, som finns i mycket lägre antal aktier än A-aktien, och vill byta till A-aktien. Också där rör det som en kursskillnad på cirka tio kronor och lika många procent. För egen del har jag gjort många arbitrage-byten tidigare i aktien och sitter tyvärr bara på A-aktier just nu.

Jag gör inte arbitrage vid varje tillfälle då jag alltid vill ha en ganska stor riskmarginal då jag inte har svenskt fiberbredband precis och det vore minst sagt surt om det skiter sig just när man ska byta aktier. Därför vill jag alltid ha en såpass stor marginal att man har ett rimligt utrymme även för det fall det blir något trassel under affären. Fem procent är helt klart en så stor marginal men jag skulle inte göra mig besväret för några tiotal ören eller promille utan det måste ge fler aktier och någon tusenlapp över.

Prisskillnaden i Investor var groteskt höga 10 kronor när jag sålde A-aktierna för att köpa B-aktier, nästan hela fem procent! Jag brukar ha för princip att växla över ungefär hälften i aktier och hälften i kontanter, netto efter courtage, för att ha lite marginal ifall jag räknar fel eller ifall marknaden normaliseras snabbt medan jag genomför bytet. I det här fallet valde jag att bara plocka ut 5 nya Investoraktier helt gratis och istället behålla merparten - några tusen kronor - i kassan för att minska portföljbelåningen lite till.

Det har tre skäl: dels hade jag redan före swappen ökat lite i Investor med ytterligare 8 aktier och jag tycker inte aktien är på långa vägar billig trots att den oförtjänt dragits med i börsnedgången. Dels är det lite stökigt på börsen nu så jag bidar tiden an och ser om det fortsätter nedåt eller lugnar sig. Och sedan finns det ju annat som är billigare just nu. Jag har på senare tid ökat lite i Castellum, Cibus och SWECO. I tider av börsoro brukar jag titta till de lite defensivare aktierna som jag sällan får läge att öka i på någorlunda rimliga nivåer. Ingen av dessa tre är på långa vägar billig heller men de handlas åter på något mer rimliga nivåer än de har gjort de senaste månaderna. Min rutin vid börsnedgångar är att det första jag gör - alltid på kväll eller helg när börsen är stängd - är att gå i genom P/E-tal och direktavkastning för de innehaven i portföljen. Finns det några fynd ökar jag men framförallt har jag ögonen på de aktierna som det sällan går att köpa till rimliga värderingar. Innan jag köper går jag också igenom de senaste rapporterna och nyheterna för att säkerställa att företagets verksamhet utvecklas i rätt riktning. Jag har faktiskt också valt bort åtminstone tre innehav som jag gärna ville öka i baserat på värdering och direktavkastning då jag tyckte att det fanns en del oroande signaler kring hur fundamenta utvecklades i de aktierna vilket i sin tur gjorde att jag inte tyckte att direktavkastningen var låg nog då sannolikheten för höjningar är lägre än normalt i de aktierna just nu. Jag brukar sprida ut köpen och har i detta skede bara ökat lite blygsamt eftersom jag inte tycker att aktierna är speciellt billiga och eftersom jag inte vet om trenden fortsätter ned i en björnmarknad eller om marknaden lugnar sig. Min utgångspunkt är det senare egentligen men jag håller fortfarande på att amortera ned hävstången och skulle det bli en ordentlig nedgång kommer låneutrymmet minska samtidigt som fler aktier blir billigare så därför vill jag se till att jag har en ordentlig krigskassa om så skulle ske. Skulle så inte ske följer jag planen och amorterar istället i väntan på bättre köplägen. Det finns ändå alltid aktier som handlas till lägre värderingar än vanligt. TransAlta Renewables är en sådan aktie just nu då de har haft en olycka där ett vindkraftverk har vält i en av deras parker. En inventering har gjorts och en del av beståndet kommer att bytas ut. Detta innebär naturligtvis en merkostnad för företaget med associerad risk vilket gör att aktien mycket riktigt faller. Jag tycker dock att det är en överreaktion då företaget i grunden är stabilt varför jag passade på att fylla på långsiktigt. Skulle de sänka utdelningen, vilket inte har indikerats på något sätt i deras information om hur renoveringen ska finansieras, handlas aktien ändå på såpass god marginal att jag ändå får en god utdelning. Jag resonerade på samma sätt när Boston Pizza hade problem under pandemiutbrottet.

Åter till Investorrapporten som väl levererade ungefär den stabilitet man förväntar sig av Investor och framförallt är substansvärdet 248 kronor vilket innebär att jag köpte mina B-aktier till en substansrabatt på 22 procent. Jag tycker egentligen att substansvärde är lite fånigt. För vad det betyder är att Investor handlas till en lägre kurs än värderingen av summan av investmentbolagets totala innehav. Det säger egentligen inte särskilt mycket. För om värderingen på de underliggande innehaven är för hög är det ändå inte säkert att aktien är billig. Likväl är det alltid klokt att dubbelkolla substansrabatten för det är större sannolikhet att aktiekursen fortsätter utvecklas uppåt och att aktien handlas på lite billigare nivåer än vanligt när substansrabatten är låg än när man får betala en substanspremie för att köpa aktien.

Samtidigt är direktavkastningen på knappt två procent så låg just nu att den inte ens kompenserar den tillfälligt ovanligt höga inflationen. Jag blev lite besviken på att Investor delar ut fyra kronor totalt i år uppdelat på två tillfällen. Det kan låta bra med en utdelningshöjning på över 14 procent men egentligen följer Investor bara sin tidigare praxis att höja med en krona per aktie jämfört med nivån före aktiesplitten. De hade tvärtom en lite lägre utdelning ifjol i anslutning till splitten och har nu återgått till normalnivå. Kassan och vinsten är dock urstark så det finns utrymme att göra en större höjning vid något tillfälle längre fram. Och framförallt är det en väldigt trygg, stabil och defensiv hörnsten i portföljen då den stabila vinsten och mycket stora kassan bortom allt rimligt tvivel garanterar utdelningshöjningar under decennier framöver.

Jag brukar säga att Investor aldrig är billig, på sin höjd handlas den på rimliga nivåer och är inte dyr. Till och med under coronakraschens djupaste dal i mars 2020 handlades Investor inte över 3,5 procents direktavkastning. Mitt riktmärke är helst att fylla på när aktien handlas kring 3 procents direktavkastning eller mer men jag inser att det inte kommer särskilt många tillfällen på de nivåerna och tyckte därför att detta var ett rimligt nog tillfälle att öka lite blygsamt främst med avsikt att portföljandelen inte ska minska.

OBS inlägg på bloggen ska aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Investor är bland de tryggaste aktierna som finns på Stockholmsbörsen men vill ändå notera att mitt perspektiv är utdelningsinvesterarens med en extremt långsiktig horisont. Jag vet inte hur aktien utvecklas i det korta perspektivet och kursen kan mycket väl fortsätta ned. Jag vet inte heller hur inflationen kommer utvecklas framöver och det är inte säkert att utdelningen överstiger inflationen på sikt. Just nu är så inte fallet. Du är själv alltid ansvarig för dina investeringsbeslut och för att dessa är rimliga utifrån den strategi och tidshorisont du har för dina investeringar.

lördag 8 januari 2022

Ännu en liten portföljöversyn kring nyåret

Så här vid det nya året har jag passat på att göra ett litet avstamp i portföljen för att identifiera några saker att följa upp under 2022. Tanken är att portföljen på sikt ska vara en tråkig utdelningsportfölj där jag kan behålla de flesta innehaven och leverera en direktavkastning på 4-5 procent årligen över tid. Flera av innehaven är också just så tråkiga att jag inte ser någon brådska i att analysera dem specifikt just nu. 

Jag är så här på sjätte året välinvesterad i många huvudinnehav och fokuserar nu på att minska belåningen. Den är i skrivande stund beskedligt under 10 procent på 9,2 procent och kommer minska ytterligare med januariinsättningen. Det finns utrymme att öka men jag har råd att vara selektiv. Med en utdelningsportfölj tänker jag till nästa helg göra en liten utdelningskalender för att bevaka mina förväntningar inför 2022. Efter två pandemiår med mindre pålitliga vinster och utdelningar finns det ett betydande signalvärde i att annars pålitliga företag åter levererar utdelningar på historiska nivåer. När så återbekräftas kommer jag fylla på löpande i de flesta av dem som för stunden är rimligt värderade, vilket inte är så många just nu.

Några aktier kommer jag titta lite extra på i år, skriver ned mina tankar för att kunna följa upp senare i år:

Azelio: under 2022 måste Azelio börja ta in orders och intäkter. Skulle man inte klara av det är emissionsrisken och därmed utspädning överhängande. Mitt ursprungscase står fortfarande fast vid att de löser det under H1 2022 (tidigare mål med rimlig pandemiförsening). Men en stark varningsflagga för mig är om ingen av de samförståndsavtal (MoU) där man har specificerat konkreta delleveransmål för både 2021 och 2022 omvandlas till order under året. Skulle så inte ske kommer jag starkt överväga att sälja. Men det tar jag då och inte idag. Det blir en ny möjlighet att stämma av vid min sexårsavstämning i juni.

Cibus är en svensk månadsutdelare som jag gillar. Aktiekursen har dock blivit närmast omotiverat hög och jag har på senare tid inte velat återinvestera utdelningarna, som ursprungligen var planen, till vilket pris som helst. Jag lovar mig själv att titta närmare på företaget igen för att försöka bedöma om nyförvärven försvarar den höga uppvärderingen. Måste samtidigt motvilligt erkänna att jag sneglar lite på SBB. Jag beklagade djupt när Hemfosa köptes upp. Det var en kvartalsutdelare med uteslutande defensiva fastigheter där jag hade en yield on cost på över 5 procent. SBB däremot har en mycket lägre direktavkastning men har framförallt dragits med en alldeles för hög belåning och därmed risk för min smak. På senare tid har företaget skaffat sig en stabilare portfölj till mindre risk vilket gör aktien mer intressant även om det naturligtvis följer som alltid att aktien handlas dyrare idag. Lovar mig att ta en titt.

Handelsbanken är den enda av de fyra storbankerna i portföljen. Efter min lynchspaning som utlandssvensk konstaterar jag att det är dem och SEB som man kan lita på i skarpt läge om man vill ha någon form av normal kundservice. Därför får de vara kvar. Men det är ingen tillväxtmaskin utan snarare ett case för att bevara en utdelning över tid. Därför bör jag under 2022 hålla ett öga på att de klarar den svåra omställningen från en kontorsinriktad bank till att leverera som en mer digitaliserad bank.

Kopparbergs: här är jag redan fullinvesterad då pandemin har erbjudit sällsynt fina köptillfällen rent av under hundralappen. Aktiens tillväxtresa har stannat av men företaget stod väl rustat med egen produktion i Storbritannien och många kostnader tagna. När efterfrågan normaliseras igen tror jag att det här kan bli en lönsam utdelningshistoria och jag har goda förhoppningar om en utdelningshöjning till 7 kronor per aktie om inte redan i år så i alla fall nästa år. Vill se att inkomst och omsättning normaliseras i år.

Minesto: oj vad jag ser fram emot vad som är på gång under 2022.

  • Vi får se den nya dragon class i drift. Först under våren på Färöarna, därefter i Bretagne och till sist i stor skala i Wales under höst-vinter.
  • Den första auktionen med en särskild pott för tidvattenenergi i UK pågår. Ansökningar ska vara inlämnade senast nästa vecka och besked meddelas senare i år.
  • Besked där borde bli företagets första större kommersiella order. Parker kommer vi inte få se förrän tidigast 2023 men det spelar mindre roll då ordervärdet går att räkna på och då affärsmodellen normalt ska innebära att 40 procent betalas i förskott.
  • Jag tror också att vi äntligen kommer få se intäkter från elköpsavtalet med SEV på Färöarna under 2022 nu när ett kraftverk har varit i kontinuerlig drift under flera månader. I årsrapporten får vi dessutom konkret information om hur mycket el kraftverket har producerat under 2021.
  • VD Edlund pratade i sitt jultal om att bredda ägarbasen. Jag tolkar det som att man antingen vill ha in institutionella investerare som pensionsfonder eller parkinvesterare för de första parkprojekten. Oavsett lär det äntligen stabilisera aktien en gång för alla när så sker.
  • Kommunikatören börjar arbeta på nästa vecka. Jag tror vi kommer få se en hel del uppdateringar i det lilla om hur arbetet fortskrider på de tre testsajterna samt mer medieuppmärksamhet.

Scandic har varit ett pandemibet från min sida och jag köpte en del under marsdippen samt tecknade fullt i emissionen. Nu tog återhämtningen ett år mer än jag hade räknat med då politikerna envisas med att göra det orimligt jobbigt för oss som reser över landsgränser. Men likväl kommer en återgång till det normala så småningom och Scandic var bättre rustade för pandemin än de flesta konkurrenter. Därför tror jag i det långa loppet att krisen snarare kan stärka deras marknadsposition. Under 2022 vill jag se tydliga tecken på återgång till lönsamhet för att så småningom översättas i vinst och utdelning igen. 

Vitreous Glass har jag fortfarande på bevakning. Aktien har varit relativt lågt värderad på sistone men nu studsat tillbaka och över 5 CAD/aktie och då har jag ingen brådska. De har gått ut med att vinsterna kommer normaliseras framöver vilket torde innebära något mer modesta utdelningar. Därmed tror jag på en direktavkastning på 4-5 procent snarare än 9-10 procent. Det är fortfarande bra och aktien får vara ett alternativ när jag ökar framöver i regelbundna utdelare. 

Sedan är det ett huvudbry vad man ska göra åt utköp och avknoppningar? ICA och Nobina lär snart vara utköpta. Bägge var rätt små innehav men kapitalet bör omplaceras. Inledningsvis låter jag det ligga till att amortera ned kapitallånet. Men ICA kan jag vid nästa tillfälle enkelt växla till Axfoodaktier. Den aktien tenderar dock ofta vara högt värderad så det brådskar inte. Nobina är svårare att ersätta för där hade jag en yield on cost omkring 8 procent vilket naturligtvis är mycket svårt att hitta till likvärdig risk men samtidigt ett konkurrensutsatt företag och jag valde att tacka ja till uppköpserbjudandet mycket för att slippa tidsödande trassel om det går igenom. Kanske är vettigt att köpa lite extra miljöteknik när andan faller på.

Jag tittar också på lite andra miljöteknikaktier men har inte riktigt hittat kombinationen av riktigt fin potential, stor marknad och moat/vallgrav som både Azelio och Minesto har om de lyckas.

Avknoppningarna är nästan värre. I Siemens och Brookfield RES har jag förlikat mig med att de nu är två aktier men bokför dem fortfarande som en aktie i min utdelningsstatistik. Det är för krångligt att sälja när det är relativt små innehav. Industrivärden hade jag redan tidigare bestämt mig för att behålla men aktien känns för dyr att öka i just nu. Solid försäkring är en avknoppning från Resurs som antagligen inte kommer ge utdelning. Innehavet är dessutom så litet att jag antingen borde köpa väsentligt fler eller sälja. Det lutar åt att jag säljer och letar efter ett tillfälle att öka i norska Gjensidige som är min favorit i försärkingssektorn. Orion som Realty delade ut är svårare att bedöma. Det är ett litet innehav som jag inte har mycket kunskap om och som i dagsläget inte ger utdelning. Som jag ser det bör jag antingen vara beredd att öka eller sälja och köpa mer Realty istället. Det får bli en hemläxa att titta lite närmare på bägge aktierna under 2022 för att fatta ett beslut.

Till sist undrar jag också om jag någonsin kommer kunna köpa Investor till rimliga värderingar igen? Jodå den tiden kommer tids nog och det är väl ingen brådska även om det kanske inte blir under 2022. Tills dess nöjer jag mig med att jag kunde öka på beskedligt under pandemikraschen.