lördag 25 mars 2017

Hållbara investeringar: föredömet Axfood är steget före konkurrenterna

Ett uttalat syfte med mina investeringar är att de inte bara ska vara ekonomiskt utan även miljömässigt hållbara. Jag följer därför inte bara årsredovisningar och balansräkningar ur ett ekonomiskt perspektiv utan bevakar regelbundet hur mina innehav presterar miljömässigt.

Har länge velat skriva en artikelserie som går igenom mina portföljinnehav utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Först ut är Axfood.

Hållbarhetsredovisning 2016 analyseras här.

För den som inte orkar läsa igenom deras rapporter eller min ganska långa sammanställning kan kort konstateras att Axfood på ett imponerande sätt har lyckats minska sin miljöpåverkan samtidigt som man har uppnått en lika imponerande vinsttillväxt under samma period. Hållbarhetsarbetet är konkret, identifierar förbättringsmöjligheter i den löpande verksamheten som i regel också ger goda synergier på kostnadssidan. Axfood är helt klart ett föredöme inte bara i livsmedelssektorn utan avseende företags miljöarbete i bred mening. Därför utgör de ett självklart ankare i varje defensiv utdelningsportfölj med hållbarhetsfokus. Jag är därför glad och stolt över att Axfood är ett kärninnehav som just nu utgör cirka 8,5 procent av min portfölj.

Att följa Axfoods hållbarhetsarbete kan rekommenderas även för den som endast är intresserad av det affärsmässiga. Det här inlägget ger flera exempel på föredömligt långsiktigt hållbarhetsarbete som leder till synergier mellan lägre miljöpåverkan och långsiktigt kostnadsbesparande investeringar.


Kort sammanfattning: därför är Axfood en utmärkt hållbar investering

- Uttalad målsättning att vara bäst i branschen på hållbarhet.
- Ambitiöst klimatmål om minskad klimatpåverkan med 75 procent till 2020.
- Det klimatmålet är i praktiken nästan uppnått. Nu siktar man högre på att bli helt klimatneutrala.
- Kloka investeringar i köldmedier och transporter skapar synergier för både miljö och resultat.
- Hemköp har ett uttalat kvalitetstänk där hållbarhet, etik och CSR är en hörnsten.
- Även Willys och lågprismärket Garant tar ett större miljöansvar än konkurrenter i lågprissegmentet.
- Axfoods CSR-chef Åsa Domeij har ett mångårigt och genuint engagemang för hållbarhetsfrågor som förefaller vara väl förankrat i företagets ledning och faktiskt implementeras i praktiken.
- Andelen vegetarianer ökar och Axfood är bättre positionerad här än konkurrenterna.

Andelen vegetarianer ökar - Axfood väl positionerad
Andelen konsumenter som efterfrågar vegetarisk mat, ekologiska produkter och etisk mat i allmänhet ökar, inte minst i den yngre generationen. I höstas publicerades en undersökning som visade att nästan varannan svensk (45 procent) äter vegetarisk kost en eller flera gånger i veckan och var fjärde (24 procent) kan tänka sig att öka andelen vegetarisk kost (källa). I en undersökning beställd av just Axfood visade det sig att nästan var femte svensk (19 procent) kan tänka sig ett vegetariskt julbord (källa). Under första halvåret ökade Axfoods butiker sin försäljning av vegetarisk kost med 41 procent i genomsnitt och 47 procent hos Hemköp. Mer aktuella siffror presenteras i hållbarhetsredovisningen för 2016 som visar att andelen frysta eller kylda vegetariska produkter ökade med 37 procent över helåret. Det är således en tydlig trend av ökad försäljning. Axfood förefaller därför vara bättre positionerad än flera av konkurrenterna på det här området och kan mycket väl komma ta ökade marknadsandelar som i sin tur ökar vinsttillväxten om trenden fortsätter.

Egna lågprismärket Garant har bättre hållbarhetsprofil än konkurrenterna
Att premiumsegment som Hemköp ligger långt fram i hållbarhet är som det ska vara. Att Axfoods egna lågprismärke Garant däremot också har en tydligare hållbarhetsprofil än konkurrenterna är dock en konkurrensfördel som har stor potential. Unga studenter köper nog hellre Garants produkter med jämförbara prisnivåer än Lidls dito som i regel helt saknar hållbarhetstänk. Även om Lidl sedan två år tillbaka har insett att de behöver profilera sig här för att kunna konkurrera på allvar är de långt efter. Lidls produkter är i regel sådana produkter där konkurrenterna redan har tagit steget. Rättvisemärkta rosor, ekologisk mjölk, fair trade-kaffe och alla bananer i Axfoods ordinarie sortiment är redan ekologiska. Vad Axfood gör är att försöka ligga steget före och positionera sig. Vad Lidl gör är att ta in rättvisemärkta och ekologiska produkter först när de redan har blivit standard på marknaden. Det går ingen medveten konsument på. ICA är något bättre på ekologiska produkter men de är å andra sidan också dyrare utan att ha samma kvalitet som Hemköps motsvarande produkter.

Fairtrade-rosor - Axfood steget före konkurrenterna som vanligt

Några exempel på Garants proaktiva arbete är: miljöpris belönar leverantörer som ställer om i hållbar riktning (länk). Garant har ett mycket omfattande ekologiskt sortiment med över 250 unika produkter, vilket motsvarar mer än var femte produkt. Willys positionerar sig genom att ta fram vegoprodukter i det egna varumärket Garant. Som beskrivits ovan verkar det löna sig. Palmolja är inte miljövänligt men till skillnad från konkurrenterna är Garants produkter åtminstone certifierade (länk). Det här är en rad små saker som i det större perspektivet faktiskt gör skillnad. Ingen rödlistad fisk säljs, ej heller jätteräkor som förstör mangroveskogar (länk). Kakao/choklad är fair trade-certifierad (se hållbarhetsredovisning). I övrigt är alla höns frigående och både ägg och kött kommer från svenska gårdar som följer svensk djurskyddslagstiftning (länk). Det här är förstås inte alltomfattande och många efterfrågar mer hållbarhet men det gör det lättare för konsumenter att köpa billig mat med en godtagbar minimistandard avseende hållbarhet. Något som många unga konsumenter idag efterfrågar.
Ekologiska krossade tomater - basvara i utdelningsutdelarens kök.

I Tyskland finns flera livsmedelsföretag med Axfoods koncept. Du ska kunna handla precis som i en vanlig mataffär där du väljer varor av olika kvalitet och pris utan att behöva bekymra dig om vad som är ekologiskt eller inte. Att Axfood rör sig i den riktningen tror jag att många svenska konsumenter välkomnar och efterfrågar. Personligen tycker jag att det är lysande att kunna välja mellan att köpa eko billigt (Willys Garant) eller eko med premiumkvalitet (Hemköp). Jag köper alltid ekologiskt men har aldrig varit överförtjust i att betala överpriser till min lokala övervintrade hippie för att säkerställa att kosmisk energi har tagits upp och påverkat grödorna som gärna har handplockats av något diffust entokollektiv i ett onödigt exotiskt land. Det senare har jag aldrig efterfrågat och det är enligt min mening därför bra att den typen av verksamhet konkurrensutsätts av betydligt enklare ekovaror. Ekomarknaden i Sverige har äntligen utvecklats.

Operativ miljöchef
Åsa Domeij har varit miljöchef hos Axfood sedan 2008 och har bidragit med kontinuitet och ett långsiktigt förändringsarbete. Nog så viktigt är att hon verkar ha ledningens förtroende och att ledningen faktiskt verkar omsätta många av hennes rekommendationer i praktiken på ett affärsmässigt sunt sätt. Detta tål att understrykas för många börsnoterade företag lider fortfarande av att man anställer en miljöchef som tar fram en CSR-strategi i PR-syfte. När det väl är styrelsemöten körs miljöchefens rekommendationer ofta över. Det verkar lyckligtvis inte vara fallet i Axfood utan bilden jag får är att man verkar diskutera miljöchefens rekommendationer på samma grunder som övriga rekommendationer och därefter landa i vad som samlat är affärsmässigt bäst. Det är sunt och ingen oväsentlighet - tvärtom är det en viktig anledning till att Axfood långsiktigt har kunnat positionera sig som en seriös hållbar aktör i livsmedelssektorn. Att ett varumärke som Willys och Garant uppfattas som hållbart är ingen självklarhet. Att lyckas genomföra den omställningen tar tid och är ett berömvärt långsiktigt och tålmodigt arbete som kräver en lång rad små men viktiga beslut enligt vad som beskrivits ovan.

Ett tydligt exempel som särskilt bör framhållas är att Axfood genomför en hållbarhetsbedömning vid alla inköp från leverantörer. Nu kanske du som läser tycker att det är en onödig kostnad men det är i själva verket en slags due diligence där man undviker onödiga risker som kan leda till merkostnader eller minskad efterfrågan vid eventuella missbedömningar eller skandaler. Hur processen går till beskrivs ingående i hållbarhetsredovisningen.

Och för tydlighet: detta är ingen politisk blogg. Jag är inte intresserad av att diskutera din syn på Åsa Domeij eller miljöpartiet med dig och ber dig vänligt att göra det någon annanstans. Det jag är intresserad av är att Åsa Domeij gör ett bra jobb som Axfoods miljöchef och levererar resultat som är både affärsmässigt och miljömässigt försvarbara. Det förefaller hon göra berömligt. 

Apropå politik kan den uppmärksamme även hitta Ebba Busch Thor som ett påskägg/cameo på sidan 35 i hållbarhetsredovisningen.

Hållbarhetsrapport
Mitt övergripande intryck är att Axfoods hållbarhetsredovisning för 2016 är en spretig rapport som blandar miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Den liknar i det avseendet ganska mycket den senaste IKEA-katalogen. Kanske ligger det i tiden att den stora berättelsen är i fokus men jag föredrar hellre torrt presenterade resultat där de mest anmärkningsvärda resultaten lyfts fram särskilt. Skummar man bortom berättelsen finns dock en hel del föredömligt hållbarhetsarbete.

Klimatmålet för 2020 är så gott som redan uppfyllt
Berömvärt är att Axfood i praktiken nästan har uppfyllt klimatmålet om minskade utsläpp av växthusgaser med 75 procent till och med 2020 med 2009 som basår. Idag är minskningen 73 procent. Det är ett mycket gott betyg för företagets miljöarbete och det har skett under en period när företaget har presenterat lysande ekonomisk tillväxt. Nästa steg är att bli klimatneutrala. Axfood är helt klart ett föredöme inte bara i sin sektor utan avseende företags miljöarbete i bred mening.

Klimatmålet till 2020 är i praktiken nästan redan uppnått.

Synergier mellan miljövinster och kostnader inom e-handelslogistik
Det finns tydliga synergier mellan miljövinster och kostnadsbesparingar i ambitionen att endast ha ett fordon per område som levererar e-handel. Lyckas man med det kan köpet av mat.se verkligen göra att Axfood tar marknadsandelar hos den urbana, medvetna och stressade medelklasskonsumenten. Det här arbetet är i sin linda och blir särskilt intressant att följa upp i kommande rapporter.

Logistik kring e-handel avgörande i framtida hållbarhetsrapporter

Modernisering av köldmedier kan ge synergier för både miljö och resultat
Domeij identifierar modernisering av köldmedier som ett prioriterat arbete. Äldre köldmedier kan bytas ut mot modernare som inte bara är bättre för miljön (t.ex. lägre utsläpp av ozonskiktspåverkande ämnen som flourvätekarboner) utan sannolikt också investeringar som på längre sikt också sänker butikernas kostnader. Det här är ytterligare ett exempel på sunt och berömvärt hållbarhetsarbete.
Köldmedier och transporter utgör 78 procent av Axfoods klimatpåverkan

Minskade och mindre klimatpåverkande transporter
Under 2016 minskade klimatpåverkan från transporter med 49 procent per ton transporterat gods samtidigt som 72 procent av fordonsflottan använder förnybar energi. Andelen transporter med tåg har ökat, inte minst i Norrland. Konkret försöker man långsiktigt minska energiförbrukningen till kylningssystem i fordon vilket också minskar utsläpp eftersom fordonen inte behöver stå på tomgång.

Negativt är att antalet flygresor som personalen genomför ökade med 3,5 procent jämfört med föregående år. Dessa har en hög miljöpåverkan och är även kostsamma. Underligt nog presenteras dessa bara i absoluta tal. Mer intressant hade varit att se hur stora utsläppen är per anställd. 3,5 procent låter som ungefär lika stora utsläpp per anställd som föregående år om man beaktar att det är i det spannet Axfood växte under 2016. Det här är hur som helst något att följa upp i nästa rapport.

Proaktiva investeringar i solpaneler - men i motvind
Axfood positionerar sig aktivt genom långsiktiga investeringar i solpaneler för butikers energiförsörjning. Under 2016 genererade dessa 180 000 KWh. Noterar att företaget kritiserar att gällande regelverk fortfarande ger för svaga incitament för investeringar i solpaneler. Jag gillar solenergi och ser det som en framtidsteknologi men ser det inte som bloggens uppgift att gå in i detaljaspekter i en politisk debatt.

Elförbrukningen ökar
Av de negativa resultaten i rapporten kan noteras att elförbrukningen ökade marginellt med 0,7 procent per kvadratmeter under 2016. Detta står i skarp kontrast till företagets ambition att minska elförbrukningen med 15 procent till och med 2020. Detta blir viktigt att följa upp i kommande rapporter.

Jämställdhetsmål
Den här bloggen fokuserar inte på jämställdhet men jag tycker ändå att det är berömvärt att Axfood strävar efter en jämn könsfördelning i spannet 40-60 procent. Man ökar andelen kvinnor i ledande befattningar år för år och når nu 32 procent. Av resultaten att döma under samma period är detta en god affär för företaget. I en tid när fler unga kvinnor än män utexamineras från topputbildningarna är det här också en smart långsiktig positionering för att på lång sikt rekrytera vinnarna till ledande funktioner. Jag är övertygad om att de i framtiden kommer vara fler kvinnor än män. Inte på grund av deras kön utan för att sannolikheten är högre att fler kvinnor än män kommer vara bättre.

Bäst i hållbarhetsredovisningen: Axfoods mål kopplas till Sveriges och FN:s hållbarhetsmål
Efter att ha skummat igenom en hel del berättelser blir jag mycket glad över att se den konkreta och stilrena presentationen över hur Axfoods hållbarhetsarbete länkar in i nationellt och globalt hållbarhetsarbete. Det här är i tiden och riktigt snyggt presenterat. Axfood har helt enkelt tagit sina miljömål ett steg vidare och länkat till hur man som företag bidrar till att ta ansvar för de hållbarhetsmål som Sverige (de 16 nationella miljömålen) och FN (17 globala mål under agenda 2030) har satt upp. Ett mycket konkret sätt att visa att Axfoods hållbarhetsarbete är väl i samklang med sin omvärld. Gå gärna in på s. 38-41 i hållbarhetsredovisningen och ta dig en närmare titt.
Det är samtidigt tydligt att måluppfyllelsen för de svårare målen fortfarande är ett pågående arbete inför 2020. De flesta mål som har uppnåtts är lågt hängande frukter. Ett viktigt undantag är palmoljan.

    Certifiering av palmolja är ett viktigt och konkret resultat under 2016. 

För uppföljning i kommande rapporter

- Klarar Axfood att nå målet om 6 procent försäljning av ekologiska varor? 
  Just nu leverar man det i vissa segment men inte alla (ej Willys).
- Levererar Axfood minskad elförbrukning?
  Det här är ett av få områden där man marginellt rörde sig i fel riktning det gångna året.
- Lyckas Axfood uppnå synergier i sin modernisering av köldmedier?
  Här finns potential för både miljövinst och kostnadsbesparing på lång sikt. Vettig investering.
- Lyckas Axfood uppnå synergier i logistiken kring e-handel?
  Här kan hållbarhetsarbetet konkret bidra till att göra mat.se-affären till en stor succé.
- Fortsätter försäljningen av vegetariska varor att öka?
  Här är Axfood väl positionerade men vore intressant att få bekräftat om det är en långsiktig trend       som också indikerar att företaget tar marknadsandelar av konkurrenter?
- Klarar man att minska miljöpåverkan och kostnad från flygresor?
  Just nu ökar andelen flygresor totalt sett.

7 kommentarer:

  1. Tack för en riktigt bra genomgång! Håller helt med om att ansvarsfull investering bör ha dessa perspektiv. Såg du att ICA gödslade sin VD med massa bonus fastän de gått tämligen dåligt? Jag har båda bolagen i portföljen men kanske kör bara Axfood framöver i ljuset av denna genomgång och hur ICA beter sig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Stefan! Roligt att du gillade det!

      Har inget emot ICA egentligen men ser dem i regel som ett tredjeval efter Axfood och finska Kesko. Har ägt dem ett par gånger men då köpt in mig på inte alltför billiga nivåer varför jag bägge gångerna har tagit hem vinsten vid kursuppgång och ökat i Axfood istället som just då var bättre värderad och gav högre utdelning. Om du har köpt ICA till ett bra pris tycker jag inte att det finns någon anledning att sälja. De är också ett stabilt ankare i botten av portföljen och har viss tillväxt i bl.a. Litauen och intressant diversifiering med bl.a. apotek. Jag kommer säkert köpa tillbaka ICA om den studsar nedåt 360 kronor igen.

      Just nu handlas Axfood till en YOC på 4,5 procent medan Ica handlas till 3,5 procent. Så länge skillnaden är så stor tycker jag att valet är enkelt och fortsätter öka i Axfood.

      Radera
  2. Äter själv helvegetariskt och håller verkligen inte med om att Axfood förefaller bättre än konkurrenter på den delen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jämförde framförallt Willys/Garant med Lidl i lågprissegmentet. Gillar Coop bättre än Willys ur ekoperspektiv men är länge sedan jag bodde i Sverige så är inte lika uppdaterad där. Handlade själv mest på ICA supermarket när jag bodde i Sverige sist senast men det var främst för att det var billigaste affären inom rimligt gångavstånd.

      Coop/ICA är hur som helst dyrare än Willys/Garant när det gäller lågprisvegosegmentet.

      Radera
  3. Willys levererar bra återvinning genom att ge oss en hel del banankartonger som vi kan använda vid vår flytt :) I stället för att vi ska köpa massa producerade flyttkartonger som är inplastade på exempelvis Rusta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter kanon! Gör själv likadant hos både min lokala min ekofrukt- och grönsakshandlare och blomsteraffär. Lånar kartonger och lådor av dem vid tillfällen när jag handlar mycket som jag sedan lämnar tillbaka - win-win! :)

      Radera
  4. Riktigt bra inlägg om ett av mina favoritbolag!

    SvaraRadera