torsdag 1 september 2022

Utdelningar i augusti

Augustiutdelningen landade på 1 739 kronor. Det är min högsta augustiutdelning hittills då augusti normalt är en av årets två svagaste utdelningsmånad jämte februari. Det innebär också att jag i år äntligen når min milstolpe om minst en tusenlapp i utdelning under varje kalendermånad under samma kalenderår.

Totalt delar tio aktier ut under augusti i år, uteslutande månads- och kvartalsutdelare.

Då jag har semester har jag ägnat börsen minimal tid varför jag för ovanlighets skull inte har köpt några aktier alls utöver att traditionsenligt återinvestera inkomsterna från utlånade Minestoaktier i nya Minestoaktier. Jag tänker att det lär finnas goda nog tillfällen att öka kommande månader och har nu börjat titta lite på en bruttolista över aktier som jag vill försöka fynda i det kommande halvåret.

Portföljbelåningen har ökat till 7,8 procent. Detta beror dels på att börsnedgången påverkar belåningsbara aktiers värde men även på att jag inte har gjort min augustiöversättning då jag väntar till efter semestern. Givet att jag knappt har gjort några nyköp i augusti håller sig belåningen på en sund nivå och jag har rätt mycket krut att öka under hösten. Det lär bli lite köp under september men jag prioriterar fortsatt nyköp.

Sedan håller jag mig undan finanstwitter i allmänhet så här i valtider. Jag har ändå redan förtidsröstat före valdagen och tycker att årets valrörelse är en rätt sorglig historia. Har högre förväntningar än så på nivån.

Mina total utdelningar för 2022 har redan närmat sig 50 000 kronor vilket innebär att det enligt min försiktiga prognos redan står klart att jag uppnår mitt mål om att överträffa 60 000 kronor under 2022.

lördag 30 juli 2022

Utdelningar och aktieköp i juli

Det blev ny högsta juliutdelning på 2 917 kronor, en tusenlapp över min tidigare högstanotering för juli. Den viktigaste anledningen är att jag har nu är fullinvesterad i Castellum. Hela ökningen hann dock inte falla ut i juliutdelningen så det kommer bli en ännu högre utdelning i juli nästa år samt kommande kvartal.

På grund av sommarledigheten är det egentligen lägre aktivitet än vanligt för min del på börsen. Nedan kan ge sken av annat men beror främst på att jag sedan gammalt har en rad företag som jag bevakar där jag mest tar del av nya rapporter och nyheter och jämför på basis av detta aktiekursen med mina tidigare case för företagen. Nedan är bara en återgivning ur min spardagbok och ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Givet rådande ränteläge har risken ökat i nämnda aktier.


 

 

 

Fastighetsaktier har stått i fokus under juli då jag har utnyttjat räntefrossan till att öka i långsiktiga innehav. Jag är nu som sagt fullinvesterad i Castellum och har mer än dubblerat mitt innehav jämfört med tidigare. Det är en aktie som jag ofta har funnit högt värderad och även om räntan säkerligen påverkar företaget har det en i grunden stabil verksamhet varför jag tror att den långsiktiga utdelningstillväxten är säkrad. Den senaste kvartalsrapporten imponerade även om räntan ännu inte ger fullt genomslag i den.

Wallenstam är ett stabilt och defensivt fastighetsbolag företrädesvis fokuserat i Göteborg. Jag har länge haft en liten skvätt aktier men har alltid funnit dem för högt värderade. Nu handlas aktien för första gången på ett bra tag på rimliga om än långt ifrån billiga nivåer och därför har jag tagit en liten hörnsten i företaget. Vi pratar i storleksordningen gått från 0,1 procent till 0,3 procent av den långsiktiga portföljen. Jag vill gärna över tid ta en större position i företaget med sikte på en procent men sprider som vanligt ut mina inköp och det återstår att se när det uppstår ett nytt köpläge.

Jag har också ökat med två tusenkronorsposter vardera i Cibus och SBB. Då risken är högre i bägge dessa fastighetsaktier är jag mer försiktig och ökar mer blygsamt med sikte på att återinvestera utdelning och bibehålla en långsiktig portföljandel. Jag var inte imponerad av SBBs kvartalsrapport men åtgärderna som har tagits reflekteras först i nästa rapport. Samtidigt gäller detsamma tyvärr effekterna av räntehöjningen.

När det gäller utländska innehav ökade jag med en post i BASF. Företaget har stora utmaningar under rådande energiläge men är samtidigt ett mycket stabilt företag i grunden varför jag ser det som ett läge att passa på att bygga en långsiktigt större position. Jag tror att de klarar utdelningen trots utmaningarna.

En av mina stående order i Cloetta föll in varför jag har ökat mitt innehav något. Företagets kvartalsrapport imponerade inte och de har dragit på sig väl stora utgifter i detta läge men kärnverksamheten - godisförsäljningen - är stabil varför jag ser det som ett bra långsiktigt utdelningscase där jag dock inte räknar med någon nämnvärd utdelningstillväxt, mer portföljdiversifiering.

Det blev en större ökning i Scandic Hotels. Jag gillade deras rapport vilken återbekräftade det som har varit mitt case ända sedan pandemin bröt ut - att företaget kommer återgå till lönsamhet efter pandemin och dessutom ta marknadsandelar i kraft av en större position än konkurrenterna som också har haft utmaningar. Företaget har vänt till vinst, har ökat beläggningsgraden men det finns fortfarande utrymme att växa mer. Jag vet inte om de kommer dela ut igen redan nästa år men tyckte att företaget var attraktivt värderat på dessa nivåer sett till att man nu nog kan börja kalkylera på mer normala vinstnivåer inom kort.

Också Inwido levererade en riktig kanonrapport men aktiekursen mattades då marknaden befarar svagare orderingång till följd av signaler om vikande orderingång i juni. Det verkar vara ett mycket välskött företag och rapporten imponerade, inte minst har de en orderbok som är stor nog att ensam rida ut ränteoron tills ekonomin normaliserar sig igen. Därför ökade jag till den fina direktavkastningen.

Det blev en post i Avanza också, företaget drabbas uppenbart av ränteoron och hur den påverkar deras kunders möjligheter till sparande. Sedan imponeras jag ej heller av slarv i hantering av utdelningar. Men värderingen är rätt bra även om jag tror att det finns en risk att de inte bibehåller årets rekordutdelning. 

Till sist har jag vanan trogen ökat i Minesto också. Företaget har nu sjösatt sitt D4-kraftverk på Färöarna. Det har varit i drift i två månader under inledande intrimning och levererar sedan början av juli el i nät. Det lär komma fler nyheter om verksamheten på Färöarna nu när semestern är över i augusti. De ska för första gången installera mer än en drake parallellt och snart även sjösätta sitt storskaliga D12-kraftverk.

Portföljbelåningen är nu nere på 7,2 procent och tack vare en extrainsättning samt att börsåterhämtningen påverkar portföljens belåningsvärde har jag nu uppnått mitt mål för det första halvåret och sänkt räntenivån på mitt investeringssparkonto med 2,3 procent. Jag vill sänka den ytterligare en nivå innan året är slut men räntan är nu på den hanterbara nivå jag har eftersträvat sedan årsskiftet och jag kan åter minska på amortering och öka aktieköp. Anledningen till att jag har väntat med att nå denna nivå är de fina köptillfällen som har dykt upp i flera aktier på senare tid. Min kapitalförsäkring är sedan en tid tillbaka redan på en nivå där det inte är någon ränta på belåningen varför hävstången där är rätt begränsad.

Utdelningsprognosen för portföljen landar nesliga sju kronor från 60 000 kronor på helåret på befintliga innehav. Men jag kommer garanterat överstiga det på grund av valutaeffekter som lär bli väsentligt högre än min ytterst defensiva kalkyl samt att jag ökar då och då i aktier som delar ut även under årets senare månader. Portföljen har redan i juli passerat 2019 års utdelningsnivå före pandemin bröt ut. Styrkebesked.

Det är alltjämt semester varför jag även i augusti kommer att lägga mindre tid på börsen. Då det också är valtider blir det antagligen mindre närvaro i sociala medier då jag starkt ogillar polariserade kampanjer där meningsföreträdare för olika politiska partier försöker väcka känslor som aktiverar system 1. Inte sällan gör partier inom de olika regeringsalternativen utspel som ironiskt nog går emot deras ideologier. Jag ska förtidsrösta hemma i Sverige och precis som när det gäller aktier aktiverar jag system 2 i mitt beslut. Jag läser partiprogram, tittar vilka kandidater som står på valbar plats och fattar sedan i lugn och ro ett väl övervägt beslut. Som intresserad av energi och miljö finner jag kulturkriget om kärnkraft vs vindkraft imbecillt och rätt sorgligt. Ett långsiktigt hållbart energisystem kräver blocköverskridande långsiktiga spelregler som inte riskerar att rivas upp vart fjärde år. Inget energisystem kan byggas endast utifrån en energikälla och det är det nog inget parti som tror, däremot är man i full färd med att försöka aktivera känslor hos potentiella väljare. Ett sunt energisystem kommer kräva en lång rad lösningar anpassade efter lokala förutsättningar och behov där jag i grunden är starkt tveksam till om våra politiker som i nästan samtliga fall helt saknar sakkompetens i frågan egentligen är särskilt lämpade att avgöra i detalj. De gör verkligen inte valet lätt för oss väljare som förväntar oss en lite högre nivå än vad som bjuds nuförtiden.

lördag 16 juli 2022

Tung rapportvecka med flera överraskande starka rapporter

Osedvanligt många företag har kommit med spännande rapporter i veckan och då jag går igenom dem för egen skull delar jag med mig av några av mina allmänna reflektioner.

Man ska komma ihåg och ha respekt för att den fullständiga effekten av räntehöjningar och inflation faller ut först under kommande kvartal. Bland sommarläsningen i år finns Benjamin Graham's the intelligent investor. Han tar bland annat upp skillnaden mellan investering och spekulation. Bra och välskötta företag tenderar i regel att klara sig även genom svårare tider. Därför brukar jag välkomna börsnedgångar eftersom de ger fina möjligheter att öka i bra aktier som trots allt är ägarandelar i välskötta företag.

Sedvanlig disclaimer - detta är en hobbyblogg där det ligger i sakens natur att jag endast delar med mig av några allmänna reflektioner om min sparresa. Inlägg ska inte läsas som finansiell rekommendation eller analys. I rådande ränteläge och osäkerhet i ekonomin är även stabila företag förknippade med en risk. Mitt sparande är vidare långsiktigt varför jag inte på något sätt försöker förutsäga kursutvecklingen på något års sikt. Du är själv ansvarig för dina investeringar och behöver alltid göra din egen analys och investera utifrån dina förutsättningar, din självkännedom och din investeringshorisont.

SBB är den stora snackisen just nu. Många har skrivit bättre och mer ingående både för och emot caset varför jag nöjer mig med att konstatera att jag hade mycket högre förväntningar på rapporten. Man ska komma ihåg att de åtgärder som har gjort i form av försäljningar till del kommer att bokföras först i nästa kvartalsrapport. Samtidigt kommer makroeffekterna, däribland valutaeffekter, antagligen vara värre då än i innevarande kvartal också. Ett par ljuspunkter var att hyresintäkterna och driftsnettot steg vilket jag uppskattar i fastighetsbolag men just nu handlar det mesta om att bevisa för marknaden att företaget klarar att hantera ett högre ränteläge. Det finns en överhängande risk att hundra år av höjd utdelning inte håller särskilt länge då sänkt utdelning normalt sett vore ett rimligt svar i rådande läge. Jag kvarstår vid att vara försiktig och ökar mycket blygsamt. Det är en chansning men en portföljandel på en procent räcker.

Castellum levererade i kontrast till SBB en rakt igenom imponerande rapport. Jag är redan fullinvesterad på mitt långsiktiga mål i aktien och det kliade rejält vid nedgången i morgoncallen efter att öka ytterligare men jag har valt att öka i annat då min portföljandel redan motsvarar 5 procent av en fullständig utdelningsportfölj med en mer normal värdering närmare EPRA NRV som landar på 263 kronor (+16 procent). 50 procents ökning i hyresintäkter, 49 procents ökning i driftsöverskott, 47 procents ökning i förvaltningsresultatet är brutalt bra och ett ordentligt styrkebesked. 62 procents ökning i vinst per aktie innebär att Q2-resultatet på 10,11 kronor per aktie ensamt räcker till rådande helårsutdelning på 7,6 kronor per aktie och av allt att döma utdelningshöjningar även i ett tufft ränteläge kommande år. Man ska ha respekt för att ränteläget kommer påverka mer i kommande rapporter men jag har svårt att tolka rapporten på annat sätt än att Castellum möter krisen med en urstark position. Belåningsgraden är 38,2 procent vilket i sammanhanget är ganska lågt och en högst rimlig säkerhetsmarginal.

Wallenstam är ett synnerligen välskött fastighetsbolag som äger fastigheter i några av Göteborgs bästa lägen. Jag gillar särskilt att VD Hans Wallenstam har varit med när det var som värst under finanskrisen på 90-talet och hans verksamhet är starkt präglad av ett defensivt och långsiktigt tänk. Egentligen tycker jag inte att aktien uppfyller mina utdelningsmål med den idag låga direktavkastningen men efter att ha tagit del av rapporten har jag tänkt om. Historiskt har företaget klarat att dela ut två kronor per aktie och det finns ingen anledning till att de inte skulle göra det igen när de bedömer att stormen har lagt sig (resultat netto per aktie 3,3 kronor på halvåret). Intill dess har de alla möjligheter att utnyttja krisen till förvärv av fastigheter. Nu ska man komma ihåg att företaget har gjort en aktiesplit 2:1 vilket påverkar utdelningen men som en defensiv hörnsten med låg risk tycker jag att Wallenstam har en given plats. Kanske är jag drabbad av Göteborgbias, titta på VD-presentationen (länk) och döm själv. En soliditet på 47 procent och belåningsgrad på 43 procent är stabilt. Hyresintäkterna ökade med 9 procent och substansvärdet är 60,10 kronor per aktie. Därtill har det kommit en del insynsköp efter rapporten. Mitt innehav motsvarar långsiktigt 0,5 procent i en färdig utdelningsportfölj sett till potential men jag hoppas på möjligheter att långsiktigt växla upp till en procent.

Scandic Hotels var ett annat glädjeämne under fredagen. Jag är egentligen redan fullinvesterad men har ändå valt att öka positionen något då mitt initiala mål sattes före emissionen under pandemin. För första gången sedan dess levererar företaget en beskedlig vinst per aktie på 2,44 kronor per aktie. Om man antar att företaget klarar att leverera en årsvinst per aktie i linje med innevarande kvartalsrapport värderas aktien just nu till P/E 4-5 vilket inte är speciellt högt. Scandic har förvisso fortfarande en sårbar situation efter pandemin men med ett starkt positivt kassaflöde igen och en mer normal beläggningsgrad på 63 procent under det andra kvartalet, och 70 procent under juni månad, finns förutsättningar på att få rätsida på verksamheten igen. Beläggningsgraden har en bit kvar till nivåerna före pandemin och jag tror inte nödvändigtvis att vi får se utdelning redan nästa år men jag gillar att företaget har gjort vissa förvärv och nyinvesteringar i det läge som uppstår vilket jag tycker bekräftar mitt ursprungscase när pandemin bröt ut att Scandic kommer vara en aktör som kan gå stärkt ur krisen i kraft av sin stora marknadsposition. Intäkt per rum och omsättning ökar naturligtvis rejält men jag är lite försiktig med att dra för stora växlar på jämförelser med pandemiåren. Men en god vinst är ett bra tecken.

Inwido levererar en ökad orderingång om elva procent. Marknaden reagerade starkt negativt på rapporten mycket på förväntningar om svårare tider när priserna på insatsvaror ökar och avmattning av orderingång under juni. Jag valde att se det som ett tillfälle att öka och kommer nog öka än mer om nedgången fortsätter för verksamheten är i grunden sund och det verkar främst vara omvärldsfaktorerna som påverkar. Företaget har en rekordstor orderstock att luta sig emot vilket borde hålla dem sysselsatta nog att övervintra det extrema ränte- och prisläget. En vinst på 5,74 kronor per aktie på halvåret gör att jag tror att de klarar att bibehålla nuvarande utdelningsnivå på 6,15 kronor per aktie och en direktavkastning över fem procent tycker jag är riktigt bra.

Axfood levererade en fin rapport med ökad vinst och rejält ökad omsättning men däremot minskade marginalen marginellt. Det är förhoppningsvis bara en effekt av de ökade matpriserna och rör sig endast om en minskning med 0,1 procent. Gör ändå en mental notering att följa upp i kommande rapporter för att få bekräftat att det inte rör sig om en bestående trend av försämrad marginal.

Några rapporter jag var mindre imponerad av är bland annat Cloetta som rapporterar en förlust efter engångskostnader men jag noterar att omsättningen och rörelsemarginalen ökar. Också Gjensidige rapporterar en lägre vinst än tidigare påverkad av makroeffekter men kärnverksamheten verkar löpa på bra med ökade försäkringsintäkter. Investor är väl ungefär så defensiv som man vill men rapporten levererade inga större överraskningar och substansvärdet är 199 kronor per aktie vilket ger 12,5 procents rabatt. Handelsbanken visar fortsatt inga tydliga tecken på att omstruktureringen med färre kontor ger tydlig effekt men stabilt nog att behålla innehav. SWECO verkar ha svårare tider med lägre EBITDA-marginal. Tomra levererade sämre resultat än föregående år och matchar inte de högt ställda tillväxtförväntningarna. Det är i grunden ett välskött företag så jag gör en notering att hålla ett öga ifall det blir en överdriven negativ kursreaktion framöver. Till sist är Avanza uppenbart påverkat av det svåra ränteläget och negativa börssentimentet. Med 1,9 kronor per aktie i vinst på kvartalet blir det svårt att bibehålla en utdelning på 9,2 kronor per aktie även om företaget kan i kraft av den starka kassan. Jag tar därför direktavkastningen på sex procent med en nypa salt och räknar med att den landar någonstans mellan 4-8 kronor per aktie beroende på hur det andra halvåret utvecklas. Sven Hagströmers insynsköp för sex miljoner kronor är dock betryggande. Jag överväger också öka om nya tillfällen uppstår runt 150 kronor per aktie.

Och jo, det blir säkert lite påfyllning i Minesto igen som fortsätter arbeta på i lugn och ro där D4-kraftverket nu är i full drift. Det kommer säkert resultat från optimeringen av kraftverket inom kommande veckor och jag har fått nya intäkter från Avanzas aktieutlåningsprogram som jag gärna återinvesterar.

Till sist har Midsummer släppt en hållbarhetsrapport vilken vid första anblick verkar gedigen. Den kommer sättas upp på läslistan för kommande vecka men nu tar jag helg.

En reflektion jag gjorde var att den senaste tidens ökningar i olika aktier antagligen kommer ge omkring tio tusen kronor i ytterligare utdelningar inom något år. I Scandic Hotels är jag inte säker på när de börjar dela ut igen då de kanske väljer att återinvestera genom att växa genom förvärv och dito i Wallenstams fall när det gäller när utdelningshöjningen till hela kronor kommer. Men att den kommer är jag övertygad om. Det är en fråga om tålamod och intill dess gläds jag över möjligheten att öka i fina företag.

Ökningarna i veckan innebär att jag skjuter på målet att sänka räntenivån på mitt investeringssparkonto med ytterligare en månad men då de aktier jag har ökat i alla ger eller har potential att inom ett par år ge en direktavkastning som vida överstiger min belåningsränta bedömde jag att det likväl var motiverat att öka lite aggressivare än initialt planerat. Jag har samtidigt fått ned portföljbelåningen till 7,8 procent vilket innebär att jag har utrymme att öka ytterligare om det skulle bli än aptitligare värderingar framöver.

söndag 3 juli 2022

Utdelningar och aktieköp i juni

Det är semestertider och börsen får mindre fokus då jag värdesätter tiden i Sommarsverige högre.

Juni är traditionellt en relativt lugn utdelningsmånad. I år blev det 1 835 kronor, ganska väl i linje med fjolårets juniutdelning plus ett par procents ökning. Endast åtta aktier delade ut i juni i år, samtliga månads- eller kvartalsutdelare. Jag har redan passerat 43 000 kronor i erhållna utdelningar netto efter skatt och prognosen på befintliga innehav är i nuläget redan över 59 000 kronor. Därmed kommer jag med säkerhet passera en bra bit bortom 60 000 kronor innan året är slut eftersom jag fortsätter en del av nyinköpen investera i aktier som har delutdelningar kvar i år samtidigt som mina kalkyler är väldigt defensiva när det gäller valutaeffekter, där utländska aktier just nu betalar 20-30 procent högre utdelning omräknat i svenska kronor på grund av valutaeffekten.



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid bokslut i juni var portföljbelåningen runt 9,3 procent men som vanligt sätter jag in juniinsättningen först i juli för att undvika dubbelbeskattas på mina ISK/KF på bägge kvartalen. Redan per den 1 juli är portföljbelåningen nere på 8,3 procent. Det innebär att jag kommer kunna sänka den ytterligare under nästa räntenivå redan under juli månad vilket är lägligt med tanke på riksbankens, och därav Avanzas följande, räntehöjning. Jag tycker egentligen att en belåningsgrad under 10 procent är försvarbar, det handlar mer om att den högre räntan gör att det går jämt upp med de löpande utdelningsintäkterna vilket minskar hävstången för ränta-på-ränta-effekt av återinvesteringar. Kapitalförsäkringen har redan räntefria lån men jag vill få ned räntan till intervallet 1,2-2,2 procent för ISK för att få lägre ränteutgifter då det är en nivå som täcks fullt ut av mina löpande intäkter från utdelningarna.

Jag kommer därför fortsätta att blanda amortering med aktieköp i sommar men har ändå utrymme att investera ungefär halva julilönen och att återinvestera juliutdelningarna. Framförallt är det sommarsemester hemma i Sverige och jag prioriterar den fina tiden högre än att vara aktiv på börsen.

Utöver att jag gör min lilla månatliga påfyllnad i Minesto, som återbekräftade fina besked och en tydlig plan för utbyggnad på Färöarna på stämman i början av juni, blev det uteslutande inköp av fastighetsaktier under juni månad. Jag återinvesterar ju också intäkterna från aktielåneprogrammet vilket redan har gett mig ett par tusen ytterligare Minestoaktier helt gratis. Det kan te sig motsägelsefullt då fastighetsaktier har fått mycket stryk på börsen. Men min strategi är långsiktigt ägande av företrädesvis utdelningsaktier varför kursutvecklingen i sig inte bekymrar mig. Fastighetsaktier har traditionellt ansetts stå emot inflation bra i så mån att de helt enkelt inflationsjusterar hyran och på så vis ändå får in intäkter. Mina fastighetsaktier i portföljen fokuserar på relativt defensiva innehav och just löpande hyresintäkter är för mig en viktigare indikator än EPRA/NAV. Det sagt finns en mycket högre risk dels eftersom det vid en lågkonjunktur kan bli färre uthyrda objekt med lägre uthyrningsgrad som följd och dels eftersom den högre räntan, om den biter sig fast på längre sikt kan få företag med hög belåningsgrad på obestånd. Jag har under juni valt att öka i tre aktier. Tittar även lite på att öka mer i Cibus under sommaren.

SBB har det skrivits mycket om i medier och av andra så jag nöjer mig med att konstatera att mitt ägande i företaget grundar sig i det fina defensiva innehavet SBB förvärvade från Hemfosa samt liknande innehav. Jag är dock försiktig givet risken och håller portföljandelen någonstans mellan 1-2 procent. Företaget har vuxit snabbt, har en hög belåningsgrad och det finns en reell risk att det kan hamna på obestånd. Men givet att lånräntorna i det kortare perspektivet är satta är den risken något längre fram i tiden och i nuläget handlar det mer om att återvinna marknadens förtroende.

Castellum har traditionellt varit ett av börsens mest välskötta företag med en glimrande historik. Efter att Saxborn lämnade som VD har de idag en något mer offensiv profil och är inte totalt utan risk de heller. Men jag litar på företagets goda historik av att äga, förvalta och utveckla fastigheter på ett sunt sätt. Jag har därför valt att mer än dubblera mitt innehav under juni när aktien har handlats på en direktavkastning en bra bit över 5 procent. Det kommer sig av att aktien länge har handlats till en hög värdering varför jag tidigare inte har kunnat öka i den takt som jag skulle ha velat och därför nu passar på att köpa så många aktier jag finner rimligt för att uppnå det tilltänkta långsiktiga ägandemålet i en "färdig" utdelningsportfölj. Jag kommer fortsätta titta efter fyndlägen också i juli och augusti.

Wallenstam är ett av Sveriges mest defensiva fastighetsföretag med ett innehav med flera av de bästa fastigheterna i Göteborg. Framförallt har deras VD Hans Wallenstam en historik av att klara sig genom tidigare finanskriser. Räknat i direktavkastning brukar aktien inte klara mina lägsta utdelningsmål. Det gör den inte nu heller vid en första anblick. Men Wallenstam delade ut väsentligt högre belopp bara för något år sedan och har förmågan att dela ut två kronor årligen när stormen har lagt sig. Sett ur det perspektivet handlas aktien till en direktavkastning över mitt långsiktiga portföljmål på 4,25 procent varför jag har försökt att öka en del i Wallenstam också. Jag skulle egentligen vilja passa på att ta en större position men prioriterar att balansera amortering med nyinköp och därför får det bli så många aktier som jag hinner på dessa nivåer. Fortsätter att fiska efter fyndköp också i juli och augusti.

Under sommaren blir det mindre fokus på börsen men däremot lite långsiktig förkovran där jag läser Peter Lynch och Benjamin Graham i lugn och ro i skuggan. Som utlandssvensk brukar jag också lyssna på i stort sett alla sommarprogrammen i P1, många dock i efterhand. Årets uppsättning verkar på förhand bättre än på många år med fler personer som kan och har uträttat något på bekostnad av färre mediaprofiler och/eller kändisar. Gudrun Persson och Christian Koenigsegg hade två bra och bildande program, därtill med bra musikval. Ser med spänning fram emot att höra bland annat Sverker Sörlin, Jacob de Geer, Stefan Ingves, Lydia Sandgren, Gregor Zubicky, Elin Röös, Åke Sellström och P-Å Åhlén. Och E-Type förstås.

Trevlig sommar - släpp dagskurserna och ta tillvara på de fina dagarna ute i solen!

söndag 19 juni 2022

Sex år med portföljen

Det ska inledningsvis understrykas att det här är en hobbyblogg för att få en översikt över mitt sparande. Inlägg ska aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation och du bör inte ta rygg på mig. Det är bara en utlandssvensks möjlighet att få utbyte för de ideella diskussioner man annars har genom Aktiespararna, aktiepubar och liknande hobbyverksamheter på ett mer strukturerat sätt än vad som är möjligt i andra sociala medier. Min strategi bygger på min rätt speciella livssituation och långsiktighet. Den syftar inte till att maximera portföljavkastning utan mer att bygga en långsiktig utdelningsportfölj.

Traditionellt gör jag min årliga portföljöversyn runt midsommar och tar mig tid till en djupare analys av hur portföljen utvecklas för att ta med mig det i hur jag viktar vidare framöver, den återkommer jag till.

Härifrån är det inte tänkt att Minesto ska utgöra mer än halva portföljen och egentligen ser jag mig som färdiginvesterad. Kombinationen att företaget levererar, att teknikrisken är minimal och risken främst är att sy ihop det kommersiella samt att jag anser allt under teckningskursen på 15,79 kronor i senaste emissionen som högst rimligt gör att jag har fortsatt öka under våren, inte minst när vi nu har fått ett kvitto på att Dragon Class-tekniken fungerar vilket minskar risk väsentligt. Framöver tänker jag mig att fortsätta fylla på med utspridda köp om en tusenlapp i taget så länge aktien fortsätter handlas på dessa nivåer men fokus är på att köpa utdelningsaktier och amortera ned hävstången igen. Om portföljandelen ändå överstiger 50 procent är det ett lyxproblem eftersom det skulle innebära att börsvärde har ökat vilket antagligen hänger samman med att företaget bedriver en sund verksamhet. Liksom tidigare år har jag dock plockat ut Minesto ur cirkeldiagrammet helt enkelt eftersom det blir lättare att läsa återstående innehav. Därav följer att aktiers portföljandel redovisas för portföljen exklusive Minesto.


 

 

 

Återstående aktier med portföljandel under 0,5 procent i fallande ordning: 

Elanders, Siemens, Coca Cola, ATEA, P&G, NorthWest Healthcare, 3M, Swedish Stirling, Evolution Gaming, Beijer Alma, Wallenstam, Vestas, Vitreous Glass, Omega Healthcare, SWECO, Holmen, AstraZeneca, Midsummer, Apple, Xylem, Industrivärden, Bonäsudden, EON, Tomra och Pepsi.

En viktig förändring till det bättre är att jag har fokuserat portföljen mer. Den består nu av femtio aktier vilket jag tycker är ganska optimalt då de allra flesta aktierna har en portföljandel under två procent. Det ger en bra diversifiering som minskar portföljrisken. Samtidigt var det besvärligt att följa alla innehav när jag hade runt sjuttiofem aktier och nu kan jag fokusera min tid på färre innehav som jag kan följa mer aktivt. Det ska också sägas att några innehav är så små att jag inte bemödar mig att lägga så mycket tid på dem då jag har så god riskmarginal och företagen har så bra verksamhet att det bara är onödigt att sälja. Apple, AstraZeneca och Tomra är tre typexempel på sådana innehav. Industrivärden som jag tilldelades i Handelsbankens extrautdelning är ett annat exempel på ett litet och stabilt innehav som det sällan är läge att öka i men som bidrar till diversifiering och riskspridning utan att jag för den skull bevakar aktivt.

Som utdelningsinvesterare är egentligen utdelningsvikten viktigare än portföljandelen varför jag även genomför en ny genomgång av portföljens utdelningsvikt då vissa aktier är långt mer avgörande än andra. Kopparbergs sticker ut där då aktien ensam utgör nästan en sjundedel av portföljens totala utdelning.

Portföljen är utöver Minesto även kryddad med miljöteknikaktierna Midsummer, Soltech och Swedish Stirling. Ett viktigt skäl till att jag har tagit in dessa är att de två förra har redovisat vinst, må vara delvis bokföringsmässigt, och är på rätt väg medan Swedish Stirling har lägre risk än tidigare då företaget nu är bankable inför sina första projekt. Samtliga dessa aktier är dock förenade med en hög risk.

Ett uttalat mål har varit att dra ned på risk genom att fokusera och diversifiera i defensiva, långsiktigt stabila utdelningsaktier. Jag är rätt nöjd med de 12-18 största innehaven i portföljen just nu då innehav som Axfood, Investor och Kopparbergs ger en mycket stabil grund även i svajiga tider som på senare år. Det enda innehavet som sticker ut är Inwido men det beror på att jag medvetet har tagit en mycket stor position i aktien när marknaden i mitt tycke har prisat in väl mycket konjunkturrisk. Det är ett välskött företag som jag tror kommer fortsätta klara sina utdelningar även i en tuffare konjunktur. I Multiconsult är jag redan i princip fullinvesterad sedan länge därav att innehavet är lite större idag.

Noterbart är att portföljen sedan länge har passerat 4 miljoner kronor netto men efter den senaste tidens utveckling har den fallit tillbaka igen. Det återstår att se om jag klarar att uppnå 5 miljoner kronor åtminstone brutto innan året är slut vilket skulle förutsätta att portföljen inte faller ytterligare.

Jag skrev redan för två år sedan att FIRE redan var en möjlighet. Trots börsnedgången sedan dess kvarstår detta faktum. Jag har en utdelningsgrad som täcker alla kostnader för min svenska bostad och mitt innehav i Minesto skulle räcka till att täcka alla levnadsomkostnader men då skulle det bli en ganska basal nivå motsvarande levnadsstandarden som student. Jag är redan helt säker på att 2022 års utdelningar kommer överstiga 60 000 kronor netto efter utländsk källskatt. Det börjar närma sig att överväga om jag vill stanna längre utomlands eller ska titta på att åka hem till Sverige igen av privata skäl. Den dagen så sker kan jag flytta hem i trygg förvissning om att portföljutdelningen överstiger 100 000 kronor per år. Det är milt uttryckt en rätt bra frihet som är såpass stor att portföljen kan fortsätta växa genom ränta på ränta även om insättningarna kommer bli lägre med svenska inkomster och utgifter än idag. Det mål jag kommer arbeta emot är att portföljutdelningen överstiger 120 000 kronor per år samtidigt som jag fortsätter att bevaka hur företaget Minesto utvecklas på vägen in i kommersialisering och de första kommersiella parkerna.

Just nu trivs jag mycket bra med det jag gör och planerar ingen FIRE de kommande åren helt enkelt eftersom det just nu är förbannat roligt och utvecklande. Däremot ger portföljen ändå en stor frihet i att jag kan ta tjänstledigt för att göra långresor eller gå ned i tid till fyra dagar i veckan. Jag tittar snarare på den sortens lösningar för ökad frihet för att kombinera mer tid med ett roligt och givande arbete.

lördag 28 maj 2022

Utdelningar och aktieköp i maj

Med 17 891 kronor netto efter avdragen utländsk källskatt blev maj den bästa utdelningsmånaden hittills sedan start! I april passerade portföljen även milstolpen 200 000 kronor i totala utdelningar sedan start!

Det är 19 aktier totalt som bidrar och av dessa står Kopparbergs för nästan halva utdelningen. Investor, Inwido, BASF och Nordic Waterproofing hör till andra större majutdelningar. SBB ger sin första månadsutdelning i min aktieportfölj. Jag är medveten om risken med fastighetsaktier i dessa tider men tycker att risk-reward är fin nog för att ta en blygsam position på ungefär en procent av portföljen i SBB. Innehavet får nu växa organiskt genom att återinvestera månadsutdelningen i nya aktier varje månad. 



Månadens mest glädjande nyhet var att Minesto framgångsrikt har sjösatt sitt Dragon Class 4-kraftverk på Färöarna. Alla funktionsverifikationssteg har fullföljts helt enligt plan och kraftverket har levererat ström rakt in i elnätet. Att den nya modellen fungerar i praktiken utan några missöden är ett mycket positivt besked. Nu ska kraftverket trimmas in för att optimeras efter strömhastigheterna på Färöarna. Jag tror därför att vi kommer få nya pressmeddelanden om förnyad prestanda då kraftverket förväntas vara effektivare än den DG100-modell som kördes ifjol. Det är också stämma i Minesto den 8 juni och då lär det komma en VD-presentation som kan ge ytterligare vägledning framöver. Nu har Minesto äntligen sin kommersiellt gångbara produkt sjösatt vilken i princip är redo att säljas för mikronätsorder och vi borde få intäkter från elköpsavtalet på Färöarna redan i år (jag hade förvisso trott vi skulle få dem redan med DG100). Det stora Dragon Class 12-kraftverket kommer sjösättas efter sommaren. Teknikrisken är nu mycket lägre i Minesto då vi vet att tekniken på det stora hela fungerar just som det är tänkt. Håll hårt i era aktier och stirra er inte blinda på aktiekursens nycker från dag till annan för det är nu det roliga börjar!

Titta på företagets video från sjösättningen på Färöarna - det är onekligen en mycket häftig teknik!

Och ja, jag har ökat i Minesto med några tusen aktier både för egen och närståendes del då risken har minskat väsentligt nu. Vi vet att tekniken fungerar samtidigt som risk-reward fortfarande är overkligt bra.

På köpsidan har jag utöver Minesto och SBB även ökat lite i Castellum, Cibus, Cloetta, Gjensidige, Investor, Realty Income och Scandic Hotels.

Noterar att det har varit en aktiesplit i Tomra där varje befintlig aktie har delats upp i två nya. Detsamma verkar ha inträffat i Wallenstam där jag plötsligt har dubbelt så många aktier som tidigare. I Axfood har jag nu fått mina betalda tecknade aktier (BTA) efter nyemissionen. Det har givit fina arbitragetillfällen att växla stamaktier mot fler BTA vilket har minskat portföljbelåningen ytterligare lite på marginalen.

Mitt fokus för juni är att nu äntligen få sänkt belåningsräntan på mitt investeringssparkonto. Givet de köplägen som har uppstått under våren har jag skjutit den planen framåt genom att minska andelen amortering men i juni ska jag kunna sänka till en lägre räntenivå samtidigt som jag ändå har utrymme att göra en del nya aktieköp. Nu när räntan ökar är det bra att få lite bättre marginal samtidigt är belåningsgraden inte alarmerande hög, i skrivande stund 7,7 procent (uppdateras sista maj för historik) vilket är 1,5 procent lägre än i april. I normalläget tycker jag att en belåningsgrad mellan 5-10 procent är fullt godtagbar men jag vill ha ned räntan för att slippa onödigt höga räntekostnader. Jag ska fortsätta mitt projekt att identifiera rimliga belåningsbara aktier då det nog är bra att fokusera på att belåna sådana med hävstången för ränta-på-ränta-effekten.

Det står redan klart att jag kommer få ett nytt årshögsta i utdelningar i år. Min utdelningsprognos är per maj månad bara 800 kronor under 2021 års totala utdelningar men då har jag alltid ett utrymme för negativa valutaeffekter. Som utlandssvensk är valutaeffekten nu positiv (vilket syns i lönekuvertet när lönen omvandlas till svenska kronor) och därför kommer endast valutaeffekten i mina utländska aktier vara tillräcklig för att uppnå en ny högsta årsutdelning och jag kommer fortsätta öka i månadsutdelare.

Under sommaren blir det lägre aktivitet både i utdelningar och portföljen. Jag tänker lägga energin på att fördjupa mig i enskilda innehav. Aktiekursen kan jag titta till nästa gång det blir aktuellt att köpa.

onsdag 11 maj 2022

Kritiskt läge för Azelio

Jag har länge haft förhoppningar om att Azelio ska svara mot ett konkret behov av energilagringsprodukter som kan bidra till att lösa energikrisen. Deras produkt är helt klart något som det finns ett behov av och jag hoppas att de lyckas. Men efter flera kvartal av struliga rapporter är det nu direkt uppenbart bortom allt tvivel att företaget inte levererar enligt tidigare kommunicerade planer. Jag äger inte längre aktier i Azelio, kan tänka mig att gå in igen i framtiden om företaget får rätsida på det hela men vill ändå skriva ett inlägg för att varna för den höga risken i Azelio givet de uppenbara de utmaningarna de kommande kvartalen. Inlägget är som vanligt ej finansiell rådgivning men Azelio är en högriskaktie.

Kapitalbehovet på 300-500 miljoner kronor senare i år kvarstår och kommer leda till en väsentlig utspädning. I skrivande stund motsvarar det 37-62 procent av företagets börsvärde. Det säger kanske inte så mycket. Desto mer säger det att kassan är mer än halverad jämfört med föregående referensperiod, förlusten likaså vilket förstärker bilden av en alarmerande hög burn rate. Kassaflödet har vänt till negativt.

Företaget kommer helt uppenbart behöva ta in kapital. Och inte nog med det. Kapitalet man tar in räcker med nuvarande utgiftsnivå endast i ytterligare 2-4 kvartal beroende på hur mycket man tar in. Det samtidigt som företaget initialt får merkostnader i anslutning till produktion och de egna kostnader företaget bär under drift. Risken är överhängande att mer kapital än så måste in i närtid.

Vidare förstärks bilden av att företagets teknik kanske inte är så brett tillämpbar som den först presenterades. Dels är det uttalade fokuset nu på värme. Det är logiskt då det av uppenbara skäl är det segment där produkten är mest lönsam investering för kund. Men samtidigt är det också så någonstans att om den verkligen skulle vara det mest kostnadseffektiva alternativet för energilagring i storskaliga solenergiparker hade företaget naturligtvis lagt mer fokus där då de affärerna är större vilket skulle möjliggöra för företaget att kommersialisera sig och växa snabbaste. Det senaste är istället hydroponisk odling som är en smal och relativt specialiserad nischteknik inom jordbrukssektorn. Det är mycket möjligt att tekniken lämpar sig bättre där men den marknaden är antagligen väsentligt mindre. 

Naturligtvis säger företaget att de vill få ut produkten på marknaden så snart som möjligt men det finns flera detaljer som skymmer den visionen.

Pratet om att generera verklig data efter avslutad DNV-verifiering antyder att företaget under VD-Jonas den förste har bedrivit en kommunikation gränsande till direkt oseriös (varför företaget ska verifieras en andra gång hos ett andra företag i USA är alltjämt oklart). VD-Jonas den andre påpekar mycket riktigt att kunderna efterfrågar konkret verifierad data som visar att produkten håller över tid. Jag tycker att den nya VD-Jonas gör ett sympatiskt och ärligt försök att få rätsida på det helt och hans uppriktighet hedrar honom. Det kan Azelio vinna på i det långa loppet, om företaget överlever eventuella ytterligare kapitaltillskott till dess. Hur som helst är det direkt uppenbart att bilden av Azelio som ett exceptionellt företag som målats upp inte stämmer. Efterfrågan och intresset är inte så konkret som det utmålats. Det fanns ingen produktionslina att massproducera mot de närmaste åren och det framstår som en gåta varför företaget har gasat så givet den begränsade konkretionen i efterfrågan hos kunderna. Man bränner kapital i för högt tempo och aktieägarna får betala med kapitaltillskott och utspädning.

Bolagets fokus på kommersialisering har fått det att besluta att pausa en rad långsiktiga projekt till inköp, tillverkning och kundinstallationer, för att istället inrikta sig på snabba leveranser. “Detta innebär att vår produktionstakt blir direkt länkad till order så att vi når ett mer effektivt kassaflöde. Följaktligen har vi inte längre några specifika fristående mål för produktionskapacitet. Detta kommer att sänka våra löpande kostnader avsevärt, vilket kommer att börja få effekt under innevarande kvartal”. Där sprack hela tanken om att produktionslinan trimmas in för massproduktion i närtid. Företaget verkar tvärtom ha tagit på sig alltför stora kostnader för produktion alltför tidigt utan att kunna leverera därefter. Återigen, jag tycker att nya VD-Jonas ärlighet hedrar honom. Det är nödvändigt att tona ned förväntningarna i detta skede.

En annan märklighet är att bakom de ambitiösa planerna om att fokusera på USA, MENA, Australien och Sydafrika faller flera av de betydande samförståndsavtalen utanför den ramen. Två av de mest konkreta sådana avtalen har varit i Chile och Mexiko som är förhållandevis stabila marknader. Vad har hänt där? Intresse i Sydasien och övriga Afrika är månne mer marginellt men likväl är det en märklig strategisk omsvängning. Det reser också frågan var man ska vinna order på 0,5-5 MW när det uppenbarligen inte är på de marknader där man redan har ingångna samförståndsavtal i denna skala.

Vidare är det en dålig signal att Azelio själva behöver ta investeringar i de initiala projekten, precis som man har gjort i Egypten. Det stärker bilden av att kunderna inte litar på produkten i detta skede. Därmed kommer de tio order som det pratas om inte nödvändigtvis stärka kassan i det kortare perspektivet utan det finns givet den höga burn rate tvärtom en uppenbar risk för behov av ytterligare kapitaltillskott bortom vad som är kommunicerat idag. Det är ett viktigt skäl till att jag avstår för även om det pratas om att lösas genom lån eller eget kapital (verkligen?!?) är det nära till hands att det kan bli ännu en riktad företrädesemission där det blir ytterligare utspädning utan att småägarna får bidra.

Ambitionen är att gradvis öka försäljningen till 1 GWh installerad lagringskapacitet senast 2026, alltså om 4 år. Det kan låta mycket och kanske räknar man på kortare horisont än årsbasis (även om VD säger "alltså under det året" i intervjun) men bara ett enda av Minstos D12-kraftverk bedöms leverera 3,5 GWh per år.

Tyvärr är lottoaktie en inte icke-adekvat benämning då kursen just nu verkar styras mer av spekulation om när nästa pressmeddelande om order kommer givet att det blir en viss hävstång i procent räknat till följd av de få kronor aktien handlas för just nu. Jag avstår vidare då det omvända också gäller nedåt.

Ska man se något positivt i rapporten så ökar faktiskt försäljningen (från 97 000 till 323 000 kronor brutto på hela kvartalet) men jag tror att det är en bokföringsteknisk effekt då en mindre order levererades i slutet av 2021 och betalningen antagligen inföll under det första kvartalet 2022.

Azelio räknar för närvarande även med ett försäljningspris på 5.000 – 6.000 kronor per kWh installerad kapacitet i större projekt. Alltså i projekt där de inte själva är med och initialt bär en del av kostnaden. Men låt oss räkna generöst. Om Azelio lyckas med den ambitionen skulle de 2026 brutto kunna leverera projekt till ett ordervärde om 5-6 miljarder kronor brutto (att jämföra med nuvarande börsvärde på cirka 1 miljard kronor). Netto är marginalen inledningsvis antagligen inte så god men det visar att potentialen fortfarande finns. Likväl väljer jag att avstå tills vidare innan mer klarhet finns i företagets finansiella situation. Aktien är i nuläget förenad med en alltför hög risk och jag tycker inte att risk-reward är god nog.

lördag 7 maj 2022

Uppföljning två år senare: Minesto - unik miljöteknik med stor potential

Minesto är som bekant ett företag med en teknisk lösning som jag tror mycket på. I en mening kan företagets havsenergiteknik erbjuda förutsägbar förnybar baskraft i långsamma strömmar på en global monopolmarknad. Jag köpte mina första aktier i samband med att jag tjänade min första miljon hösten 2016. För två år sedan i anslutning till att jag tog en allt större position gjorde jag en ordentlig genomlysning av företaget. Du kan läsa mitt tidigare blogginlägg här (länk). Det har i sin tur följts av kompletterande uppdateringar som du hittar under etiketten Minesto. Mitt ägande i företaget är rakt igenom långsiktigt och som jag skrev då tror jag att de verkligt stora förtjänsterna finns bortom 2030. 

En metod jag använder mig av i mitt aktiesparande är att regelbundet gå tillbaka till mina tidigare reflektioner kring aktier jag äger för att med mer perspektiv bilda mig en uppdaterad bild av hur företagens verksamhet utvecklas. Jag tror att det är klokt att göra en sådan övning helt frikopplad från aktiekursens kortare nycker och uteslutande fokusera på verksamhet, nya möjligheter, kvarvarande risker och värdering givet detta. Tanken med denna övning är framförallt att få en uppdaterad bild av företaget frikopplad från kortsiktigt brus men också att dra lärdom av vad jag har bedömt korrekt eller missbedömt så här långt. Jag gör den här typen av övning regelbundet i de flesta av mina större innehav men bloggar inte alltid om det av tidsskäl. Då det finns intresse från er läsare kring mina inlägg om Minesto och jag får frågor om företaget då och då tänkte jag dela med mig av mina uppdaterade reflektioner.

Varning utfärdas! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har ännu begränsade intäkter. Det innebär att Minesto är en aktie förenad med hög risk. Det finns ingen garanti för att företagets kommersialisering lyckas och du löper risk att förlora kapital. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en uppdaterad sammanställning och reflektion över befintliga professionella analyser, den information som företaget har publicerat och mina tidigare reflektioner kring dessa. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto och även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys. 


Detta inlägg utgår från att följa upp information Minesto och deras samarbetspartners har kommunicerat offentligt samt de två företag som tidigare har publicerat analyser. Du bör hålla i minnet att bägge analyserna är beställda av Minesto i marknadsföringssyfte, att dessa inte har uppdaterats i närtid och att Pareto genomförde den senaste företrädesemissionen åt Minesto. Samtliga bilder och illustrationer i blogginlägget är hämtade från Minestos mediakit och pressbilder. Då inlägget är långt nog som det är förklarar jag ej heller på nytt begrepp som redan har gåtts igenom i tidigare inlägg.

Trots förseningar är tidsplanen på det stora hela intakt

I samband med den initiala sjösättningen på Färöarna uppstod två mindre förseningar. Först behövde sjökabeln dras om. Detta har ingenting med Minestos teknik att göra då det är ett standardförfarande med etablerade lösningar som används av de flesta aktörer inom marin el. Konsekvensen av denna försening blev att man behövde göra om sjökabeldragningen en månad senare. När så kraftverket installerades första gången hade man ett mindre läckage i en teknisk komponent (wet mate-kontakt) från en underleverantör. Detta innebar i sin tur att sjösättningen senarelades med ytterligare ett kvartal och att elproduktion slutligen skedde för första gången först runt månadsskiftet november-december 2020. Därmed försenades tidsplanen med drygt ett halvår och jag hade fel om två små DG100-kraftverk redan 2020.

Minesto har likt de flesta liknande miljöteknikföretag jag följer påverkats av pandemin, kriget och därpå följande effekter i logistikkedjor hos underleverantörer. Dels genom att reserestriktioner mellan de tre inblandade länderna (Danmark, Storbritannien, Sverige) gjorde att företaget av hänsyn till personalen delade upp de fortsatta testerna kring verifieringen med Det Norske Veritas i 2-3 block under 2021. Likväl kom besked under våren om att teknikens prestanda under verklig drift överträffade förväntningarna och framåt sommaren kom besked om DNV-verifiering. Dels genom att upphandlingar av underleverantörer av allt att döma hade längre leveranstider vilket jag tror är skälet till att arbetet börjar lite senare i år än 2022. Vi vet dock att Dragon Class 4-kraftverket redan är färdigmonterat (se bild nedan) och att Dragon 12-kraftverket i allt väsentligt är upphandlat där flera nyckelkomponenter redan verkar ha levererats.

Det sagt är Minesto trots totalt sett nästan ett års försening ändå långt framme i sin kommersialiseringsfas. Anledningen till det är att ledningen verkar ha tagit ett klokt strategiskt beslut i att fokusera på produktutveckling under pandemin vilket har lett till att den produkt (Dragon Class) som nu sjösätts på Färöarna är långt effektivare än vad produkterna för två år sedan var. Även om själva parkbygget är försenat har Minesto alltså samtidigt påskyndat teknikutvecklingen och kommer på så vis "hinna ifatt" tidigare planer eftersom man nu direkt kommersialiserar en mycket effektivare modell. Mer om det nedan.

Jag skrev för två år sedan att Pareto antar att Minesto kan nå en installerad kapacitet på 10 MW år 2022 och 200 MW år 2025. Västra Hamnen å sin sida utgick från 100 MW installerad kapacitet 2024. Givet förseningen skulle jag uppskatta att man bör räkna med 1-2 års framskjutning av dessa analyser. Men den tidsplan Minesto har kommunicerat kring Färöarna gör det troligt att de kan börja bygga sin första 10 MW-park (i Hestfjord) redan under nästa år 2023 (men antagligen under det andra halvåret då man lär vilja köra det fullskaliga kraftverket en viss tid först) och ett ordervärde på 100 MW 2024 är fullt möjligt.

Projektportföljen är större idag än för två år sedan

Det som är väsentligt här är att redan Hestfjordparken bör vara tillräcklig för att ta Minesto "beyond break even" (citat VD Edlund i en tidigare intervju med Dagens Industri) och i riktning positivt kassaflöde.

För två år sedan skrev jag att begränsningen på Färöarna är att de i nuläget endast beräknas konsumera 60 MW men att SEV uppskattade en väsentligt högre energikonsumtion år 2030 varför det var rimligt att anta att Färöarna kommer ha ett energibehov om åtminstone 100 MW totalt sett inklusive andra kraftverk.

I April kom ett riktigt fint besked om att Minesto har presenterat en plan för kommersiell utrullning på Färöarna där när samtliga relevanta aktörer på öarna verkar ha involverats. Minestos plan för storskalig utbyggnad på Färöarna bygger på successiva installationer av tidvattenparker på fyra verifierade platser, vardera med 20-40 MW installerad kapacitet. Med en konkret plan på 120-125 MW och en uppskattad årsproduktion om 350 GWh skulle parkerna tillgodose 40 procent av Färöarnas växande elförbrukning.

Det var sedan tidigare känt att det fanns tankar om att bygga tre parker på Färöarna men nu namnges även för mig tidigare ej kända Leirviksfjord, Skopunarfjord och Svinoyarfjord. En av dessa är den tredje ej tidigare kommunicerade parken men nyheten innebär likväl två parker mer än jag hade räknat med. Mina tidigare estimat har varit 150 MW totalt för Färöarna och den första parken i Wales. Den information företaget nu har kommunicerat innebär att vi har över 200 MW totalt i kända projekt under planering i pipeline. Naturligtvis är inget klart innan dessa planer omsätts i konkreta order varför det alltjämt finns en risk (mer om det nedan) men likväl är min slutsats att projektportföljen är större idag än för två år sedan.

Det bör här också noteras att den brittiska marknaden nu inkluderar tidvattenenergi i sina contracts for difference-auktioner. Den öronmärkta potten räcker förvisso kanske bara till en 10 MW-park men det är likväl ett välkommet styrmedel för att underlätta för nya tekniker under utveckling att konkurrera utifrån teknikens prestanda. Det mest värdefulla är dock att Minesto i framtida upphandlingar kommer kunna konkurrera på samma villkor som havsbaserad vind vilket då öppnar stora möjligheter till incitament för parker på den brittiska marknaden. Att konkurrera med havsbaserad vindkraft är några år bort men det är i sig mycket intressant. Minesto lär ha sökt redan i årets runda och det kan komma ett besked senast till sommaren om Minesto får tilldelning. Jag tror dock att man fokuserar på Färöarna och ser det som en bonus men det skulle vara en mycket positiv signal, i praktiken att betrakta som en order.

Det finns fler potentiella marknader än för två år sedan

Jag gjorde en notering för två år sedan om att Frankrike var en potentiell marknad för Minesto men vid den tidpunkten fanns inget konkret. Sedan lite mer än ett år tillbaka har Minesto ingått ett partnerskap med Schneider Electric och dessa för gemensamt diskussioner med det franska energibolaget EDF som jag inte kan tolka på ett annat sätt än att en samlad order kommer dyka upp. Som jag skrev då vet jag inte när, den kan komma under andra halvåret när de första Dragon Class-kraftverken är i drift men mer troligt är att den dyker upp under 2023. Vi har nu fått se mycket konkreta och exakt utmätta planer för hur samtliga parker på Färöarna ska installeras. Det innebär att Minesto det senaste året antagligen har identifierat andra potentiella sajter på nya marknader som ännu inte är uttryckligt kommunicerade men som har antytts i olika VD-presentationer. Jag ser fram emot att få mer information om dessa så småningom.

En notering om att värdet av Schneider Electric över huvud taget inte är inprisad i aktiekursen på dessa nivåer. Genom samarbetet kan bägge företagen erbjuda en nätkompatibel och optimerad helhetslösning som Schneider Electric kan hjälpa till att marknadsföra globalt genom sitt stora kundnät. Värdet av det samarbetet är enormt framöver så fort tekniken går in i direkt kommersiell säljfas i parkskala.

VD Edlund har i de presentationer han har gjort i år har pratat om marknaden i Östasien och Sydostasien. Konkret har han nämnt Filippinerna och Indonesien för både tidvattenteknik och havsströmsteknik och företaget kartlägger tydligen redan potentiella sajter vilka så småningom bör bli en del av den potentiella projektportföljen precis som de planer som nämns ovan. Det här är en marknad som det förvisso pratades om lite i samband med börsintroduktionen men som det egentligen inte har talats om på allvar så länge jag har ägt aktien. Det innebär att det finns en tydlig tillväxtpotential bortom vår idag kända potentiella projektportfölj om cirka 200 MW. Den är rent av större än jag vågade hoppas på för två år sedan och VD Edlund har också nämnt att diskussioner förs med Mitsubishi vilket skulle kunna vara led i ett licensförfarande som kan påskynda kommersialisering i stor skala. Tillväxtpotentialen är tvivelsutan fullt tillräcklig för att växa bortom de professionella analysernas riktkurser under förutsättning att kommersialiseringen lyckas i praktiken under det kommande året. Det öppnas upp helt nya marknader.

Jag gick inte in så mycket på havsströmstekniken då den ännu inte är fullt utvecklad (i praktiken är det samma kraftverk men givet att det är i drift dygnet runt i kontinuerliga havsströmmar är installationen något mer krävande jämfört med i tidvattenströmmar där kraftverk är lättast att installera vid de tidpunkter på dygnet då tidvattenströmmen vänder). Som jag skrev för två år sedan finns ett samarbete med Taiwan som man får förmoda blir den plats där tekniken kommer att sjösättas men det finns även ett samarbete i Florida. Jag bedömer fortfarande att havsströmstekniken tidigast testas i stor skala 2024-2025 men vi vet att Minesto har fått ett stöd från Energimyndigheten som ska användas för att utarbeta den vajer (tether) som kraftverket är fäst i bottenfundamentet med för att kunna hantera ännu större kraftverk vilket syftar till just havsströmmar. Det i sin tur indikerar att det finns planer för tester i havsströmmar framöver.

Teknikutveckling och prestanda är redan idag på en nivå som överträffar alla mina förväntningar

Även om en av de två kvarstående riskerna ligger i tekniken kan man nu till skillnad från för två år sedan precis som jag skrev i december 2020 efter att kraftverket levererade el på Färöarna i nät för första gången konstatera att tekniken fungerar. Frågan framöver blir hur bra tekniken fungerar. Inte minst när en ny uppgraderad modell av kraftverket ska köras i skarpt läge inom kort. Vi vet dock att DG100-kraftverket i allt väsentligt verifierades av Det Norske Veritas (DNV) förra sommaren och att prestandan redan vida överstiger mina förväntningar för två år sedan. Vi fick under fjolåret bekräftat att högsta uppmätta märkeffekt på 139 kW var 39 procent över den märkeffekt som kraftverket är designad för. Man kan tycka att märkeffekt är ett snävt mått då det endast visar högsta uppmätta effekt men det är ett väl vedertaget mått som bl.a. vindkraftverk också brukar anges efter vilket gör jämförelser lättare.

En brasklapp bör även göras för att Minesto i någon mån själva har räknat in teknikutveckling i högre grad än marknaden i sin LCOE-kalkyl varför man kanske ska vara försiktig i att översätta rakt av i procent minskad LCOE. Likväl har Minesto mig veterligen inte uppdaterat sin LCOE-kalkyl sedan DG500-DG750-kraftverken varför tekniken endast uttryckt i märkeffekt levererar mellan 60-140 procent högre märkeffekt än de då räknade med i ett på det stora hela ungefär lika stort kraftverk. Det är en synnerligen fin teknikutveckling. I någon mån påverkar gynnsamma lokala strömförhållanden på Färöarna men min slutsats är att kraftverken idag är minst 10-20 procent mer effektiva räknat i märkeffekt jämfört med när jag skrev mitt första längre blogginlägg för två år sedan. Rent konkret kommer det antagligengå att uppnå 10 MW uttryckt i märkeffekt med 8 kraftverk i Hestfjordsparken istället för 10 kraftverk (även om optimala strömförhållanden också spelar in där).

När det gäller LCOE ska den tydligen vara lägre än 150 EUR/MWh redan i första fasen av Hestfjordparken på 10 MW för att successivt sjunka till cirka 50 EUR/MWh när storskalig produktion för större parker inleds. Hur som helst är tekniken redan idag på en nivå där den är kommersiellt försvarbar på nischmarknaden öar med lite högre energikostnader just eftersom man slipper lagring och får andra vinster som hållbarhet och liten ytpåverkan på land eller negativ påverkan på turism.

 Det färdigmonterade Dragon Class 4-kraftverket som ska sjösättas inom kort

Men det finns utrymme för fortsatt teknikutveckling med besked. Dragon Class-tekniken innebär ytterligare justeringar som tydligen ska förbättra prestandan och kostnadseffektiviteten än mer. Vi lär få uppdateringar kring detta löpande i år allteftersom de inledande testerna löper på. Till exempel antydde VD än högre prestanda redan i sin senaste presentation. Levererar man detta lär vi se nya pressmeddelanden med uppdateringar kring teknikens prestanda inom de kommande månaderna.

Redan idag pratar Minesto om kraftverk på 3 MW i märkeffekt (antagligen främst för havsströmmar där det är nödvändigt för att utnyttja de större djupen optimalt). Jag hade knappt ens i mina vildaste fantasier trott att Minesto skulle ha konkreta planer på kraftverk i den skalan redan de kommande 3-5 åren. Mina förhoppningar har varit just 3 MW på 5-10 års sikt som ett yttersta värde för hur mycket man kan utveckla tekniken. Men nu är det en realitet att företaget med stöd från Energimyndigheten utvecklar infästning för kraftverk i sådan skala. Det har vid något tillfälle rent av talats om kraftverk på 5 MW vilket jag med säkerhet aldrig ens har reflekterat kring rent teoretiskt. Nu hör det till sakens natur att dessa kraftverk är större vilket medför högre materialkostnader och givet den stora vingbredden lär de kräva ett minimum av hamnyta och man bör antagligen ta höjd för något högre installationskostnader också. Men likväl borde de totalt sett bli mer kostnadseffektiva i stor skala än vad de initiala 0,5 MW-kraftverken var. Hur det ytterligare påverkar lönsamhets- och LCOE-kalkylen vill jag inte spekulera vidare i men klart är att det finns ytterligare möjlighet att sänka lärkurvan och att Minesto har alla förutsättningar att bli ett av de mest kostnadseffektiva energislagen även bortom förnybara alternativ. Med baskraft. Det är ingen liten sak och lyckas Minesto kommer efterfrågan vara enorm den dag den polletten trillar ned i bredare lager.

Till teknikutveckling bör också läggas att Minesto har patenterat nya installationsmetoder och fundament vilka ytterligare sänker kostnaden för installation och underhåll dramatiskt. Det ska bli verkligt spännande att se när de väl tar fram konkreta case med konkreta kostnader för mindre parker för jag tror att Minesto redan har sänkt sin LCOE-kurva ordentligt jämfört med den idag kända kurvan i presentationerna.

Det betyder att det finns än mer fog idag för det resonemang jag förde för två år sedan om att den globala marknaden för Minestos teknik överstiger 600 GW i själva verket borde överstiga 1 000 GW. Det är ett antagande som jag idag är rätt säker på då det som jag tidigare påpekat också är så att alla potentiella strömmar inte ens är kartlagda globalt ännu. Kontentan är att ett kommersialiserat Minesto kommer ha att göra under hela min livstid och att det finns en fullt realistisk möjlighet att ha en orderbok i GW-skala precis som vindkraftsjätten Vestas någon gång mellan 2025 och 2030. För den som räknar på vad företaget skulle vara värt i ett sådant scenario är det egentligen bara högst tacksamt att Minesto har handlats på dessa nivåer det senaste året (jag skriver inte ut aktiekurs eller börsvärde av principskäl för att inte bidra till kortsiktig spekulation då inläggen riktar sig till den som är långsiktig och gör sig besväret att sätta sig in i företagets verksamhet - sådana ägare är de som Minesto är bäst betjänta av i det långa loppet).

Modell av Dragon Class 4 respektive 12

Imponerande kostnadskontroll - kassan bör räcka in i lönsamhet

Minesto har kontinuerligt uppvisat en för ett icke-vinstdrivande utvecklingsföretag föredömligt god kostnadskontroll. En soliditet på 96 procent i den senaste kvartalsrapporten är helt enkelt imponerande och följer en historik av en soliditet över 90 procent i de senaste rapporterna. Detta trots att företaget befinner sig i en fas med betydande kostnader samt ökande personal-, material- och driftskostnader. Hur länge kapitalet räcker utan ytterligare emissioner är en avgörande fråga i alla utvecklingsföretag. Ett eget kapital på 534 miljoner kronor i årets första kvartalsrapport kan ställas mot en förlust på under 15 miljoner kronor under 2021. När det gäller likvida medel är dessa 123 miljoner kronor. Teoretiskt skulle företaget klara sig hela vägen in i 2030 med nuvarande kostnadsnivå. Men då bör man också beakta att drygt halva testverksamheten finansieras genom olika offentliga stödprogram samt att utgifterna är högre än de verkar ytligt sett då bokföringsmässig aktivering av arbete för egen räkning på intäktssidan minskar förlusten. 

Oavsett blir min slutsats att företagets kassa utan problem ska kunna räcka som lägst över hela 2023 även för det fall man får dubbelt så höga utgifter som idag eller i total avsaknad av olika stöd. Med likvärdiga förutsättningar som idag bör kassan räcka över minst 2024-2025. Därav följer att företaget bör kunna ta sig in i positivt kassaflöde före 2025. De bör därtill kunna få konkreta intäkter från det existerande elköpsavtalet även om de inledningsvis är rätt blygsamma. Det stora D12-kraftverket bedöms kunna producera 3,5 GWh per år och de två D4-kraftverken borde vardera kunna producera ungefär en tiondel av vad ett D12-kraftverk tillverkar vilket skulle ge 4,2 GWh per år. Beroende på hur avtalet är utformat och vilka antaganden man gör om elpriser (dessa är högre på Färöarna än i Sverige) borde det innebära en intäkt på någon eller en handfull miljoner årligen vilket ensamt skulle räcka för att täcka uppskattningsvis mellan 10-30 procent av förlusten under 2021. Realiseras planen på 8-10 D12-kraftverk i Hestfjord i ett första steg bör detta precis som VD Edlund indikerade i intervjun med Dagens Industri räcka till break even och ett positivt kassaflöde.

Om det kommer en emission är det mer sannolikt att det blir en riktad emission eller företrädesemission syftande till att borga för finansiell stabilitet under den första parken då det kan vara ett möjligt krav från parkinvesterare. Inte för att kapitalet behövs för företagets överlevnad som sådan in i lönsamhet.

Ägarbilden fortsatt stabil

Ägarbilden är fortsatt stabil. MIDROC har bytt namn till Granitor. Ett mindre insidersälj har ägt rum vilket verkar ha varit i anslutning till en emission i ett annat företag i storinvesterarens portfölj. Ledningen har tidigare utnyttjat teckningsoptioner när så varit rimligt men sålt aktier för att finansiera optionsinlösen. Totalt sett har de dock utökat sina innehav. Det bör hållas i minnet att ledningen i Minesto är personer med en relativt vanlig ekonomi så att förvänta sig insiderköp i mångmiljonklassen ska vi nog inte göra. Däremot vore det roligt om de nyrekryterade nyckelpersonerna utnyttjar sina personaloptioner.

Värdering

Även om jag gör ett antal scenario för eget bruk vill jag av principskäl inte skriva ut riktkurser rakt ut. Detta eftersom jag inte vill bidra till kortsiktig spekulation utan ser det som att det är mer sunt att var och en själv räknar utifrån sin bedömning av de olika parametrarna. Precis som att jag har en rad potentiella scenario kommer olika läsare oundvikligen fram till olika positiva eller negativa scenario. Mitt ägande är rakt igenom långsiktigt med sikte på havsströmteknik i full kommersiell skala bortom 2030. Därför är det för mig helt ovidkommande vad aktiekursen står i på vägen dit. Faktum är att jag utöver att ha kunnat köpa mer än dubbelt så många aktier som jag hade kalkylerat med tack vare en kurs som är väsentligt lägre än jag tycker är rimligt även har kunnat köpa några hundra aktier mer de senaste två åren tack vare att även kapitalskatt på mina konton blev lägre än mina kalkyler. Om man ändå tänker sitta på aktierna det kommande decenniet kommer en hög aktiekurs bara kosta mer pengar i kapitalskatt och det finns rent av en risk att tvingas sälja av aktier för att täcka skatten. Det vore helt klart onödigt. Som jag ser det kommer uppvärderingen när företaget börjar uppvisa lönsamhet. Mitt drömscenario vore att uppvärderingen kommer när företaget börjar med en liten symbolisk utdelning stor nog att täcka den årliga kapitalskatten.

Nåväl åter till värderingen. En enklare värdering av företaget är i grunden ganska okomplicerat. Utgångspunkten är att göra en rimlig uppskattning av följande faktorer:

Förväntad bruttointäkt per MW

Bägge de professionella analyser som finns att tillgå utgår från en bruttointäkt på 3 miljoner EUR per MW. Detta bygger i sin tur på uppskattningar från Minesto. Detta estimat kan likväl vara i överkant då det också räknar in eftermarknad och liknande tjänster varför man kanske borde välja ett lägre värde. Samtidigt tycker jag att det givet teknikutvecklingen borde gå att motivera högre priser. Om varje kraftverk nu producerar 1,2 MW jämfört med 1 MW i de bägge analyserna trots på det stora hela likvärdig material- och produktionskostnad skulle det principiellt gå att lägga på 10-20 procent ytterligare och ta säg 3,5 miljoner EUR per sålt kraftverk. Hur som helst kvarstår jag vid högst 3 miljoner EUR i mina scenario.

Förväntad marginal

Marginalen är bedräglig att räkna på då den av naturliga skäl bör vara lägre inledningsvis innan företaget når stordriftsfördelar i produktion. Då jag ser till långsiktig potential brukar jag ändå välja att räkna med en marginal mellan 10 och 15 procent av ordervärde i vinst väl medveten om att den kan bli lägre än så.

Antal aktier

I skrivande stund är antalet aktier 137 655 143. Jag brukar ofta ta höjd för viss ytterligare utspädning från personaloptioner och ev. emission och avrundar ibland uppåt, till exempel till 140 - 150 miljoner aktier.

P/E

Inget normalt presterande företag värderas till sin årsvinst utan i normalfallet brukar ett företag historiskt värderas till minst 15 gånger vinsten och på senare tid har en värdering runt 20 gånger vinsten ansetts vara normalt. Ett tillväxtföretag där det finns anledning att förvänta sig en växande försäljning och på sikt vinst brukar värderas till mer än så (titta till exempel på Vestas eller Tomra som är två väletablerade miljöteknikföretag men fortfarande värderas långt högre). I mina scenario brukar jag välja ett P/E-tal mellan 20 och 80 beroende på hur lång tidshorisont jag använder. Om jag räknar på värdet av endast den första 10 MW-parken är P/E 80 inte orimligt då Minesto är i början på sin tillväxtresa. Om jag däremot räknar på värdet av den kända projektportföljen på 200 MW är ett P/E mellan 20 och 40 mer rimligt.

Ett enkelt scenario beräknas därefter enligt formel (bruttointäkt * marginal)/antal aktier vilket sedan multipliceras med det P/E-tal som kan anses rimligt. En brasklapp ska göras för att kostnaderna inledningsvis är högre till följd av investeringar. Med ledning i ovanstående räkneexempel får jag till exempel fram att aktien i skrivande stund handlas till P/E på cirka 35 endast på värdet av 10 MW-parken i Hestfjord och PPA-intäkterna från Vestmannasund. Samtidigt får jag också fram att ordervärdet på 200 MW motsvarar tre gånger nuvarande börsvärde brutto innan man justerar för nettomarginal och P/E-tal. Kända potentiella parkprojekt värderas för närvarande till P/E 2, multiplicera sedan med antal år du tror det tar att färdigställa dessa och aktiens värdering är uppenbart låg. 

Vidare är det uppenbart att de kommentarer jag gjorde kring analytikernas estimat och riskjusteringar i högsta grad är aktuella idag då sannolikheten att lyckas är högre idag och då projektportfölj och teknikens potential också är högre.

Det är lika tydligt idag som för två år sedan att det finns en milt uttryckt mycket stor uppsida på många gånger dagens värdering om Minesto lyckas sälja kraftverksparker bortom tresiffriga antal MW årligen.

Risker

Tekniken har nu varit i drift och vi vet att kraftverket producerar elektricitet en bra bit över vad som förväntades för två år sedan. Eftersom marin miljö är krävande kan det inte helt uteslutas att utmaningar kan uppstå under kontinuerlig drift men givet att kraftverken i prototyp- och modellskala har testats på Nordirland under flera år bedömer jag att den risken idag är liten och definitivt och helt uppenbart lägre än för två år sedan. Likväl kvarstår den intill det att motsatsen är bevisad men kraftverket har körts i drift.

Den största risken ser jag istället i att det är nödvändigt att sy ihop finansieringspusslet då det ska in en parkinvesterare som tar risken och äger de första parkerna. Vi vet redan att Minesto för diskussioner sedan en lång tid tillbaka med olika aktörer i bland annat Danmark, Nederländerna och Storbritannien kring detta men det ska också omsättas i en konkret order med villkor som är långsiktigt gynnsamma för företaget (intäkter i linjer med uppskattningar i analyser). Givet teknikens prestanda är förutsättningarna för detta långt bättre idag än för två år sedan men likväl är det ett nödvändigt steg som ännu återstår.

Just att företaget ännu inte har fått in konkreta intäkter från sitt PPA-avtal på Färöarna är kanske den större besvikelsen som jag ser det. Jag hade velat se symboliska intäkter vid det här laget men kan samtidigt förstå att dessa inte prioriterats då det har varit viktigare att värna kundrelationen som nu har mynnat ut i en plan för 125 MW fördelat på fem parksajter på Färöarna.

Avslutande reflektion

Även om den kortsiktiga planen är försenad med ungefär ett år har Minesto samtidigt gillat läget under pandemin och bidat sin tid med teknikutveckling. Därför ser jag det trots allt som att företaget i praktiken är längre fram idag än vad jag hade hoppats för två år sedan helt enkelt eftersom produkten som man nu kommersialiserar, oavsett försening, är så mycket bättre och kostnadseffektivare. Intressant nog var jag tydligen redan för två år sedan inne på 1-2 års försening jämfört med analytikernas tidsplan. Just att jag aldrig har förväntat mig större parker än en första testpark i drift före 2024 gör att jag tar det hela med ro. Att bygga upp industriföretag tar tid och man måste arbeta med sig själv för att skaffa distans till det hela. Jag skrev också att kommersialisering var minst fem år fram i tiden. Den tidsplanen verkar rätt rimlig idag också. Men som bekant kommer parkorders tidigare än så och jag tror vi börjar se dem redan nästa år.

Företaget har redan levererat en teknikutveckling med en ökad prestanda och märkeffekt som överträffar mina förväntningar för två år sedan och de pratar redan om modeller i en skala som jag knappt ens hade vågat drömma om. Realiseras dessa är potentialen helt uppenbart enorm. Vidare är den potentiella projektportföljen på över 200 MW redan en tredjedel större än jag uppskattade för två år sedan. Och då finns en orealiserad potentiell orderbok på den franska marknaden där vi inte ens har någon uppskattning på värdet ännu men det är rimligt att anta att det överstiger minst 100 MW, antagligen mer. Och som sagt tittar Minesto aktivt på den öst- och sydostasiatiska marknaden där varje potentiell order också bör leda till en väsentlig uppvärdering. Det finns helt klart tillräcklig potential för en fin tillväxtresa till 2030.

Nu närmast gäller det att det fungerar som det ska i praktiken i kontinuerlig drift på Färöarna de kommande månaderna. Därefter ska samma övning upprepas med det stora kraftverket. Men det verkligt avgörande är att lyckas sälja produkten.

Värderingen är fullt rimlig i underkant trots att risk-reward är uppenbart bättre idag än för två år sedan. Nu återstår bara att följa den spännande resan under återstoden av året med att sjösätta Dragon Class-kraftverk i skarpt läge och under 2023 med att bygga det första steget av en park med flera stora kraftverk.

Det ska bli väldigt roligt och spännande att följa den här resan!

 Dragon Class-kraftverk testas utanför Nordirland i modellskala

För transparens: mitt ägande i Minesto är som framgår av detta inlägg rakt igenom långsiktigt. Jag tror att de verkligt stora förtjänsterna är bortom 2030 och avser därför allt annat lika behålla mitt innehav till dess så länge företagets verksamhet fortsätter utvecklas i rätt riktning och med tidigare brasklapp. Jag är oändligt tacksam över möjligheten som har uppstått att kunna köpa aktier på dessa nivåer det senaste året. Det har gjort det möjligt för mig att ta en position bortom vad jag hade kunnat drömma om för två år sedan att ha råd med. Minesto är mitt största innehav och jag är i princip färdiginvesterad. Så länge aktien handlas på nivåer under teckningskursen i den förra emissionen fortsätter jag att öka i en blygsam skala.

Ofta nýtst ilt av bræði.

lördag 30 april 2022

Utdelningar och nya aktieköp under april

April är traditionellt en bra utdelningsmånad, så också i år. 10 565 kronor bokförs in på kontot netto efter utländsk källskatt. Det är lägre än förra året. Ofta beror sådant på extrautdelning då eller att någon aktie i år delar ut i maj istället. Ett tjugotal aktier bidrog. Störst utdelningar fick jag från Multiconsult och Skanska men även Avanza, Castellum, Cloetta och Gjensidige bidrog också med fina utdelningar.


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag hade satt undan kapital för att ha utrymme att vara med i en emission i Cibus. Nu blev det en riktad emission vilket jag tycker är synd då det blir utspädning för oss som inte är med och generellt vill jag helst teckna fullt om det blir en emission i aktier jag äger och tror på. Hur som helst möjliggör emissionen ytterligare förvärv och en ökad soliditet vilket gagnar mitt innehav på längre sikt.

Därför har det istället blivit utrymme för att öka portföljen lite mer än vad som initialt var planerat. Det innebär i sin tur även att belåningen är högre än vad som initialt var planerat. Min ursprungliga plan var att den skulle vara åter under 7 procent nu men faktum är att den med sina 9,2 procent ändå är något lägre än i mars. Jag bibehåller balansen mellan att minska bit för bit och samtidigt fortsätta att återinvestera utdelningar i nya aktier. Det blir lagom att få ned belåningen till nästa nivå lagom till sommaren. Kapitalförsäkringen är redan på en långsiktigt mycket solid nivå men investeringssparkontot vill jag sänka lite ytterligare främst för att få ned räntan till en mer förmånlig nivå.

Så till köpen. Först och främst har jag tagit in ett nytt innehav i portföljen i Samhällsbyggnadsbolaget (SBB). Det är en aktie som jag har varit mycket kluven till en längre tid och växt in i bit för bit. Först har jag haft tveksamheter kring olika turer kring företaget, därefter har jag tyckt att värderingen har varit i högsta laget då det är ett fastighetsbolag med begränsad tillväxt som inte bör värderas till en lägre direktavkastning än jämförbara konkurrenter. Man har helt enkelt betalat premie trots en relativt hög risk givet företagets soliditet. När aktiekursen nu har halverats det senaste halvåret samtidigt som företaget levererade en god nog rapport tyckte jag att det var läge att ta in en första beskedlig position. Företaget har tillräckliga intäkter för att bära utdelningen (även om jag inte är lika övertygad därom om VD långsiktiga utdelningsvision), det har en soliditet och belåningsgrad som är starkare än jag hade förväntat mig (väl medveten om deras kreditrating) och aktien handlades till rabatt på över 50 procent jämfört med EPRA/NAV. Min slutsats blev att risk-reward är god nog. Men det som framförallt lockar är att de köpte upp mitt fina innehav i Hemfosa som är en portfölj av defensiva fastigheter med relativt låg risk. Jag har nu tagit en position på drygt 1 procent av portföljen i företaget vilket givet att det jämte Cibus är den enda andra månadsutdelaren i Sverige kommer räcka för att köpa ett mindre antal aktier endast på återinvesterad utdelning varje månad. Jag ser det helt enkelt som att innehavet nu får rulla på av sig själv.

Den här månaden har köpen blivit mer fokuserade då flera aktier har återhämtat sig sedan månadsskiftet februari-mars. Jag har ökat mitt innehav i Inwido med 45 procent. Jag har försökt läsa in mig så gott det går kring vilka utmaningar företaget kan ha som motiverar den senaste tidens nedvärdering. Marginalerna är något lägre och kanske kan företaget missgynnas om konjunkturcykeln går in i en ny fas men på det stora hela framstår företaget som undervärderat även medräknat lägre vinster och sänkt utdelning. När aktien handlas till en direktavkastning på 4,5 procent och vid något tillfälle till och med över 5 procent och jag får utbetalningen av årets utdelning från Inwido redan om två veckor framstår det som riktigt bra. Den sista ökningen gjorde jag på den bästa Q1-rapporten någonsin från företaget. EBIDA-marginalen hade stärkts och de har en stärkt orderbok. Även om man ska ha respekt för att det kan finnas negativa eftersläpningseffekter ser det just nu åtminstone ut som att mitt case håller. Gott nog så.

Ett företag som jag bevakar noggrant givet utmaningarna och emissionen under pandemin är Scandic. Det är i grund och botten ett företag med en solid marknadsposition på hemmamarknaden och som före pandemin var en utmärkt utdelningsaktie. Det är lite av ett dogs-case just nu då marknaden tenderar att rata företag och sektorer som har påverkats särskilt av pandemin. Det är en bit kvar till lönsamhet och därav räknar jag inte med utdelningar i år, kanske ej heller nästa år, men beläggningsgraden hade vid slutet av kvartalet återhämtat sig till 53,5 procent vilket fortfarande är en bit kvar till de finaste noteringarna före pandemin. Likväl är det en signal om att kunderna återvänder. Man ska komma ihåg att företaget ännu påverkades av restriktioner i början av kvartalet varför vi borde kunna förvänta oss bättre rapporter framöver. Att företaget levererar en positiv EBITDA igen och en EBITDA-marginal på 19,8 procent är en tydlig indikator om en återgång till vinst. Givet att företaget ännu presterar negativt resultat bör dock betonas att det finns en väsentlig risk i caset om nya externa chocker påverkar verksamheten negativt men jag tror i utgångspunkt att de annars rider ut stormen och kan leverera vinst i år och utdelning inom 1-2 år. Utifrån ett sådant case är aktien rätt bra värderad då de vid full verksamhet och stabilitet igen bör kunna leverera en utdelning över tid på flera procents direktavkastning mot min pandemi-yield on cost.

Två andra lite mer riskabla case är BASF och KONE. Det är två aktier som jag redan äger och den senare har jag skrivit om på bloggen tidigare. Bägge har just nu en del utmaningar och man får förmoda att de påverkas av det extrema läget i omvärlden. Jag är milt uttryckt inte imponerad av nyckeltalen i något av företagen så det bör understrykas särskilt att ökningen är lite av en chansning i ett case att de i framtiden återgår till historisk lönsamhet när omvärldsfaktorerna normaliseras. Bägge är i grunden gedigna och stabila företag med en bra verksamhet och marknadsposition. Jag har bevakat dem i minst ett halvårs tid då värderingen länge har varit rätt lockande men de svaga nyckeltalen har avskräckt investering tidigare. Nu tyckte jag dock att risk-reward tippade över till att öka lite grann, det beror också på att det är länge sedan jag ökade i aktierna och så länge det är någorlunda motiverat vill bibehålla en hygglig portföljandel.

Och ja, jag har ökat i Minesto. Det kom en riktigt fin nyhet i mitten av april om att företaget har lagt fram en plan som har förankrats hos nyckelaktörerna på Färöarna om totalt upp till 120 MW fördelat på fyra till fem namngivna parker. Det här är väsentligt mer än jag räknade med i mina egna genomgångar av företaget när jag gick på djupet i att läsa in mig på företaget under 2021. Det är också minst en ny park som jag inte tidigare har hört om. Det bör understrykas att Dragon Class-kraftverket nu inom kort (antagligen redan i maj) bör köras i drift en tid och att en order med parkinvesterare behöver sys ihop men den brasklappen har gällt hela vägen för caset och min slutsats blir att den ekonomiska potentialen kring företagets värdering också de kommande åren borde vara väsentligt högre än jag tidigare hade kalkylerat med. Jag går just nu igenom mina tidigare inlägg som jag skrev för ett par år sedan och jämför dem mot utvecklingen sedan dess så det kommer ett inlägg så småningom men den övningen får ta den tid det tar.

Inför maj väntar jag nu på företrädesemissionen i Axfood. Det förvånar mig lite att företaget ser behov av att ta in kapital men det är en av mina defensiva hörnstenar i portföljen och givet att det är 1 ny aktie per 30 befintliga aktier man får teckna rör det sig inte om några jättesummor. Kursen i företrädesemissionen är 215 kronor vilket är en riktigt fin rabatt. Naturligtvis kommer jag att teckna fullt och även hålla ett litet öga på om det kommer uppstå lägen att fånga lite fler aktier eller teckningsrätter till bra pris.

Apropå räntor har Avanza nu ändrat så att man har möjlighet att belåna räntefritt även över 50 000 kronor men bara för vissa utvalda säkrare aktier och givet en viss diversifieringsnivå på portföljen. Jag kommer ta för övning i maj att kolla lite extra på vilka aktier i portföljen som berörs. En sund strategi vore att återinvestera lite mer utdelning i dessa aktier vilket ger en fin kombination av bibehållen hävstång och närmare till nollränta. Tyvärr är det sällan fyndläge i dessa aktier men det får bli ett särskilt projekt i maj.

torsdag 14 april 2022

Påskläsning: Mer Börspsykologi

I anslutning till påskledighet har det äntligen blivit utrymme till lite fördjupad läsning. På börsfronten blev det äntligen tid att läsa Christofer Anderssons uppföljare Mer Börspsykologi. Christofer har sedan dess nyligen även gett ut en tredje bok livet, börsen och allting

Som utlandssvensk blir det en viss eftersläpning i att läsa svenska böcker då de köps in vid hemmavistelser och i sin tur läses under längre ledigheter. Därför är det först nu som det har blivit av att läsa Mer Börspsykologi men det var också väl värt väntan. När det gäller filmer är det ofta svårt att infria förväntningar på en uppföljare men jag tycker att det här är en uppföljare som på flera sätt faktiskt är bättre än företrädaren.

Även om det är en uppföljning till Börspsykologi - så blir du en bättre investerare där det är naturligt att läsa nämnda bok först där flera grundläggande koncept gås igenom vilka också återkommer i förbibarten (t.ex. confirmation bias, aktivitetsbias, fear of missing out) tror jag att det fungerar lika väl att läsa Mer Börspsykologi fristående.

En fördel med boken är att den är pedagogiskt skriven, knappast en slump givet författarens profession, och jag upplever dessutom att språket flyter på bättre än i den första boken. Liksom i den första boken är det ett växelspel mellan teori, konkreta exempel och reflektioner. Växelverkan mellan dessa olika delar i de flesta kapitel flyter på ännu bättre i uppföljaren vilket gör det till en smidig läsupplevelse.

I Mer Börspsykologi får vi bekanta oss med en rad fördjupande teorier.  

Med 2020-2021 i färskt minne gillar jag särskilt kapitlet om Gamblers fallacy där farorna med att inte se slump och sannolikhet för vad den är gås igenom. Jag gillar också hur kapitlet motverkar att se börsen som ett kasino och hur Cristofer nämner att förvånansvärt många ser en del av sin portfölj som ett roulettehjul. Det här kapitlet bidrar med ytterligare en viktig pusselbit i skillnaden mellan långsiktiga investeringar och kortsiktig spekulation gränsande till hasardspel.

Pris per känsla och inte per kilo går bland annat igenom ägandeeffekten och våra olika sätt att förhålla oss till värdering (willingness to pay/accept passerar förbi i resonemanget). Nästa kapitel om IKEA-effekten, hur vi tenderar värdera saker vi har investerat tid och arbete i mer oavsett om resultatet blev bra eller inte, tillför också en tydlig fördjupning till de teorier och bias som presenterades i den första boken. Det ger ett intressant perspektiv på att även om det alltid är bra att fördjupa sig och göra ett gediget arbete gör man klokt i att också vara medveten om att det finns bias relaterat även till det.


Konceptet Soldat eller Scout tycker jag kanske är väl förenklat och tillför mindre. Framförallt eftersom det finns många guldkorn i kapitlet som hade förtjänat att utvecklas och fördjupas ytterligare. Ett sådant är det kloka resonemanget om skillnaden mellan risk och osäkerhet liksom att förhålla sig till det genom att acceptera risk-reward-konceptet. Likaså resonemanget om att också ett icke-agerande, med referens till Buffet och Munger, är ett aktivt val. Dessa resonemang tycker jag hör till de mest intressanta och de kunde gärna fått ytterligare lite mer utrymme.

Framåt slutet gås även fenomenet med home bias igenom, tendensen att investera i det som är nära och hemtamt snarare än det som kanske är lika gott men mindre nära. Som utlandssvensk är jag nog inte enig här fullt ut. Förvisso är det på de flesta fungerande marknader lätt att få information från företagen i realtid på samma villkor som hemma vilket är det mest väsentliga. Det är också riktigt att man kan ta en risk i att vara för exponerad mot sin hemmamarknad då valutadiversifiering kan vara sunt liksom att det finns många utmärkta företag på de större marknaderna som inte sällan kan vara bättre än hemmavid och diversifiera portföljen även med segment som är underrepresenterade på den svenska börsen. Dessutom fungerar de flesta multinationella företag av rent affärsmässiga skäl på ett liknande sätt rent strukturellt oavsett var deras huvudkontor formellt är registrerat. Men man riskerar samtidigt att missa kulturella skillnader, inklusive i synen på företagande. Vidare riskerar man att senare fånga upp nyheter som kan läcka ut lokalt, inte minst i de fall där det rör sig om andra språk än svenska eller engelska.

Som kultur- och historieintresserad tycker jag att det är elegant att bokens poänger kryddas med olika citat och referenser från Sokrates den enda sanning jag vet är att jag inte vet till att citera Kenny Rogers the Gambler. Vi får även vår beskärda del av visdomsord från klassiska investerare som Warren Buffet. 

Boken innehåller också en rad exempel med verkliga aktier för att göra exemplen mer realistiska. Det är idel aktier som har figurerat flitigt bland börsintresserade de senaste åren alltifrån Disney, EVO, Netflix till Tesla, AT&T, Pepsi, Coca Cola och SCA eller Essity. Till och med Minesto omnämns i förbifarten (som svar på frågor: ja, jag kommer skriva ett nytt blogginlägg om Minesto efter gårdagens riktigt fina nyhet men det blir antagligen en tvåårsuppföljning om några veckor för att likt de centrala tankegångarna i Christofers bok få lite mer perspektiv kring vad som har hänt sedan det första inlägget våren 2020).

Liksom i företrädaren får vi följa Nicklas och Kajsa i en rad praktiska exempel på de olika fenomen och bias som diskuteras. Stackars Nicklas har även denna gång en olycksalig förmåga (eller svag impulskontroll) att hur han än försöker till sist gå i fälla efter fälla. Det tjänar dock som goda exempel där jag tror att de flesta läsare kan relatera till åtminstone något av dem. Om Nicklas är slösa är Kajsa återigen spara och Kajsa lyckas, dock inte utan ansträngning och ibland stöd, klara prövningarna. Därigenom tjänar exemplen med Kajsa till bra exempel på hur man bör försöka agera för att undvika att hemfalla inför bias.

En av bokens huvudpoänger är vikten av självinsikt och ödmjukhet inför att ständigt eftersträva att veta att man inte vet allt. Vidare syftar den till att uppnå ökad självkännedom kring hur man kan agera i olika situationer, inte minst där system 1 (som gås igenom också i uppföljaren men är mer ingående beskrivet i den första boken) aktiveras, där man riskerar att hemfalla inför olika bias. Liksom i den första boken understryks vikten av att undvika att ta beslut i affekt, att fokusera på vad som är verklig information från företagen, att skriva ned information och därigenom följa upp ny information jämfört med tidigare resonemang.

Något jag tänkte under läsandets gång är att det vore fint med en sammanfattning och avslutande summering i slutet av boken. Och det finns det också vilket är utmärkt! Samtidigt finns det såpass mycket delar här och där i boken (och den första boken) som skulle kunna plockas ihop till en sund och självmedveten strategi för långsiktiga investeringar. Ett embryo till en sådan strategi (eller flera) finns redan i boken och det vore ett utmärkt tema för en eventuell fjärde bok!

Sammanfattningsvis är den en bok som är väl värd sin investering i tid och pengar då den ger fördjupad självkännedom som kan tillämpas både på börsen och i livet i stort. Boken går snabbt och smidigt att läsa liksom att återkomma till om man vill gå tillbaka till något resonemang. Den fungerar också att läsa fristående även om det förstås är att föredra att börja med att läsa den första boken.

I en tid då börsen verkar handla allt mer om aktiekursers utveckling på alltför kort sikt och allt mindre om tålmodigt investerande på lång sikt i företag och deras verksamhet önskar jag att fler tog sig tid att läsa in sig om börspsykologi. Jag tror att alla - nybörjare som mångårig aktiesparare - är betjänta av att lära sig mer om börspsykologi och hur man reagerar i olika situationer som sparare eller investerare. Christofers bägge böcker är en utmärkt ingång till ämnet och uppföljaren är dessutom lätt och smidig att läsa.


Förtydligar avslutningsvis att detta inlägg inte innehåller några affiliatelänkar/betalda samarbeten. Skriver helt enkelt för att jag gillade boken och vill bidra till att sprida den å en god bloggrannes vägnar.