Reflektioner vid årets slut

Årsskiftet är en bra tidpunkt att stanna upp och reflektera på lite längre sikt kring sparmål. För egen del har jag brutet kalenderår på portföljen och brukar göra portföljavstämningen kring midsommar men givet att det finns lite tid att reflektera runt helgerna har jag redan påbörjat en översyn av portföljen, mål och hur jag ska fortsätta investera under 2023 (fokus på utdelningar fortsätter).

Jag resonerade mer ingående för ett år sedan om hur det förbluffar mig med detta ständiga fokus på att aktiekurserna ska öka. Då mitt sparande är långsiktigt vill jag se att företagens verksamhet utvecklas, omsättningen, tillväxten och vinsten ökar samtidigt som marginalerna är stabila. Det ger i sin tur förutsättningar för långsiktigt stabila utdelningar. Om aktiekursen i ett sådant läge minskar är det i de flesta lägen tacksamt. Detta är av två skäl. Dels ger det möjlighet att köpa fler aktier till rimliga värderingar. Dels innebär det att skatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringen blir lägre.

I år när räntan har ökat är det desto mer sant. Jag kan ärligt säga att det inte bekommer mig att portföljen är värd ungefär lika mycket som för ett år sedan trots högre insättningar än något tidigare år. För kapitalskatten blir ju nästan dubbelt så hög som förra året ändå men tack vare den svaga börsen blir den något lägre. Tvärtom spar jag flera tusen kronor i kapitalskatt på det. Utdelningar överstiger kapitalskatten men då flera av mina innehav inte ger någon utdelning känns det faktiskt rätt onödigt att betala mer skatt innan de börjar göra vinst och börjar dela ut. Därför är jag som sagt rätt nöjd med det låga portföljvärdet.

Däremot utvärderar jag förstås portföljinnehaven vilket blir extra viktigt i tider som dessa. Har jag varit för optimistisk relativt ränteriskerna i fastighetsaktier? Kanske, just nu håller caset men jag bör nog hålla ett extra öga på kommande kvartalsrapporter. Har jag varit för optimistisk inför hur snabbt Scandic Hotels återgår till lönsamhet? Kanske, trenden har varit fin men består den om vi går in i en svagare konjunktur? Har jag varit för optimistisk till Clas Ohlsons möjligheter att återgå till historisk lönsamhet? Kanske men ökningen är en medveten risk då jag får igen nästan en femtedel redan inom ett år i utdelning och extrautdelning. Vad sysslar Swedish Stirling med? Det verkar onekligen inget vidare men det är också en affär där jag skalade ned rätt mycket för många år sedan vilket gör att jag så att säga är i ett läge där jag inte kan förlora något då jag redan kvittat hem investeringen i försäljningen för flera år sedan. När det gäller Midsummer och Soltech behöver de också börja uppvisa lönsamhet. När det gäller Minesto är de i vanlig ordning osedvanligt sega men där är jag mer optimistisk då tekniken nu äntligen är i drift. Där handlar det om att snart få igång D12 och börja få in data över tid i sin minipark för att få med nätaspekten. Det finns naturligtvis alltid en risk men jag tror att man är väldigt nära att lösa den första fasen av parken i Hestfjord. Mycket talar för det om man tar till sig all tillgänglig offentlig information och läser mellan raderna. Sedan är det ingen garanti för att allt klaffar men när den parken är igång är risken mycket låg och Minesto är i en fas där de i princip redan har intäkter nog att bli kassaflödespositiva. Och till sist undrar jag om Avanza på allvar börjar tappa det i konkurrensen med Nordnet. De verkar inte vara förmögna att ha långsiktighet och förutsägbarhet för kunderna utan ändrar hela tiden villkoren.

Något jag samtidigt tycker är klurigt som ger en del huvudbry så här över helgerna är hur man ska förhålla sig till den högre inflationen. Enligt min basstrategi är aktier i regel köpvärda förutsätt att företaget i övrigt visar sund verksamhet och nyckeltal när direktavkastningen överstiger 4,25 procent. Nu är det rätt många aktier det stämmer in på men givet nuvarande inflation blir det i praktiken en utspädning från inflationen. Därför tenderar jag att titta snarare i spannet 5-6 procent. Men jag frågar mig om det inte är en alltför dogmatisk hållning? Det är sannolikt att inflationen toppar någon gång kommande månader och även om det är bedrägligt att sia i ett så exceptionellt läge borde den till sist hamna på en högre nivå där den biter sig fast. I ett sådant läge är nämnda direktavkastningskrav rätt bra. Jag minns hur bra affär det var att köpa Hemfosa på dessa nivåer trots att ränteläget på den tiden egentligen var jämförbart med nu. Det är lätt att fastna i nuet och jag tror det är bra att ta ett steg tillbaka och skaffa sig distans.

Det andra jag funderar på är portföljandelar. Många av mina större innehav börjar jag bli fullinvesterad i och jag har redan övervikt i flera. Samtidigt börjar jag mer och mer resonera som så att jag nog ändå kan koncentrera portföljen till innehav jag gillar och redan följer. Jag har tittat lite på att diversifiera mig ytterligare och det har blivit några mindre poster i bland annat Nyfosa, Profoto och Tokmanni men tycker generellt att det är svårt att hitta bra och stabila utdelningsaktier utanför de sektorer där jag redan har rätt bra täckning. Jag kommer också att titta på utdelningsvikt igen under 2023 när årets utdelningar spikas.

En annan utmaning är att aktier försvinner då och då. I det här fallet är det inte uppköp utan att Avanza än en gång har snurrat till det. Är rätt bedrövad över att den större tårtbiten i Brookfield Renewables tvångssäljs då det var en riktigt fin och defensiv utdelningsaktie som jag hade en väldigt bra yield on cost i. Det innebär att jag inte längre har någon belåning att tala om i kapitalförsäkringen. Att hitta nya innehav att ersätta med är klurigt och jag är motvillig att köpa aktier i utomnordiska valutor just nu när valutadifferensen är så stor (vilket jag på den positiva sidan mycket handfast ser i löneinsättningarna).

När det gäller portföljbelåningen som helhet har jag egentligen både december- och januariinsättningen att göra nu per första handelsdagen. Den slutade på 8,8 procent på helåret vilket är marginellt högre än i november men då har jag som sagt inte gjort mina december- och januariinsättningar ännu vilka torde sänka belåningen en bra bit under 8 procent. Anledningen är att jag vanan trogen inte sätter in lönen det sista kvartalet för att undvika dubbelbeskattning på bägge kvartalen för både insättning och innehav. Därtill finns en poäng i att inte amortera ned i onödan strax före årsskiftet då det ger mig ett bättre ränteavdrag att räkna av mot kapitalskatten. Hur som helst är läget sådant att jag i princip äntligen kan sänka mig till den lägre räntenivån redan nu i januari. Frågan är dock om jag ska ta allt på ett bräde, förmodligen väljer jag en medelväg där jag ger mig utrymme att köpa aktier för hälften av insättningen om det finns vettiga köplägen i vetskap om att februariinsättningen och vårutdelningarna snart kommer justera portföljbelåningen ändå. Räntan understiger oavsett utdelningarna och då kan det vara trevligt att köpa lite mer vårutdelare för en snabb utdelningseffekt.

En nymodighet är att jag har börjat diversifiera genom XACT högutdelande. Det är en fond som har marginell kursutveckling och därför investerar jag hellre i aktier men samtidigt handlas den just nu till bra direktavkastning varför jag ser det som ett sätt att diversifiera från mina egna bias. Den kan utgöra ännu ett ankare i portföljen då den i regel garanterar god grundutdelning så länge man har köpt andelar på bra nivå.

När det gäller börsutvecklingen bekymrar den mig inte då mitt perspektiv är just långsiktigt. Jag investerar och spekulerar inte. Tyvärr tror jag att många har tvingats sälja på grund av inflationens reallönesäkningar och de höjda elpriserna. Det driver i sin tur ned börsen. Jag tror att det är i lägen som dessa som man ska försöka spara som vanligt och köpa aktier som är rimligt värderade för förr eller senare vänder det.

Min reflektion ifjol att jag har fått mer att göra är att jag finner det allt mindre värt att lägga ned tid på finanstwitter och liknande. Det var en välgärning att Avanza stängde ned placeraforumet men nu är det tydligen tillbaka. Jag är inte aktiv på sådana forum men läser lite ibland. Även under 2023 kommer jag att lägga mer tid på egenanalys av företagens rapporter igen och mindre tid på finanstwitter och liknande.

 

Under december blev utdelningarna 2 174 kronor vilket är något lägre än föregående år.

Jag skrev vid den här tiden förra året att en rimlig målsättning var att jag skulle ha över 60 000 kronor i utdelningar vid helhåret. Det har jag uppnått. Jag väntar fortfarande på den sista hela utdelningen från Brookfield RES men utdelningarna är i skrivande stund över 64 000 kronor. Nu sätter jag ett ambitiöst mål för 2023 då jag vill uppnå hela 100 000 kronor i utdelningar. Det blir väldigt tufft men då ska man beakta att jag före utdelningshöjningar redan kan räkna in över 80 000 kronor i utdelningar på de köp som redan är gjorda under 2022 men som delar ut fullt först under 2023. Sedan finns risk för att valutaeffekten inte är lika förmånlig under 2023 men det brukar jag ta höjd för i mina kalkyler. Då behöver jag klara cirka 15-20 000 kronor ytterligare i utdelningar under 2023 vilket förefaller möjligt med viss utdelningstillväxt.

Jag har redan nu nått en frihetsgrad där jag kan betala mitt boende i Sverige fullt ut med utdelningar. Under 2023 kommer jag om jag klarar mina mål redan att nå en nivå där jag kan göra en FIRE. Men då blir det på leva-som-student-nivå där endast hyra och basala utgifter täcks vilket är för låg marginal. Egentligen har jag redan nu tillräckligt med kapital för en sådan FIRE totalt sett även utan utdelningar.

Samtidigt tittar jag nu på de kommande årens jobb då jag har ett roligt och utvecklande jobb så jag har inga planer på att trappa ned. Men det är en trygghet att veta att jag snart är där att jag har full frihet. Det mesta talar för att också 2023 tillbringas utomlands.

Utdelningar och aktieköp i november

Utdelningen i november landade på 3 373 kronor. Det är ingen nivå att hurra för då den är lägre än både 2021 och 2019 samt bara 161 kronor mer än 2018. Det finns förklaringar i extrautdelningar tidigare år och aktier som har köpts ut från börsen men jag gör en mental notering att novemberutdelare kan vara något att titta lite extra på för att få en bättre balans igen. Det är naturligtvis inget självändamål men de flesta utdelarna är månads- eller kvartalsutdelare så det handlar mer om att titta på att öka där igen. Investor och XACT högutdelande är två uppenbara lågriskalternativ där det mer handlar om att tålmodigt invänta bra lägen att öka lite större nästa gång. Gör en mental notering om detta och lägger nya stående ordrar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mitt fokus på att sänka portföljbelåningen fortsätter men då det har funnits ett par lägen i enskilda aktier som jag har tyckt varit för bra för att motstå har portföljbelåningen fått vänta ytterligare en månad. I skrivande stund är portföljbelåningen åter 8,7 procent vilket dock bara är en promille högre än i oktober. Om inget oförutsett inträffar eller exceptionellt bra köplägen uppstår under december lär jag vara åter på en bra kurs till att sänka räntan redan i januari 2023. Anledningen till det är att jag traditionsenligt inte gör insättningar under sista månaden under ett kvartal för att undvika dubbelbeskattning på bägge kvartalen. Dessutom skadar det inte att ha en lite högre belåning vid årsskiftet då jag kan utnyttja ränteavdraget bättre inför nästa års deklaration vilket gör att kapitalskatten på mitt investeringssparkonto blir lite lägre.

Noterar för övrigt att Avanza har börjat betala ut ränta på sina aktiekonton och investeringssparkonton. Som Private Banking-kund har jag möjlighet att få 1 procent i ränta vilket givet högre flexibilitet är ett rimligt alternativ till konservativa sparkonton. Samtidigt tror jag mer på att ha en liten hävstång i portföljen medan den växer men tanken är att fasa ned hävstången över de kommande åren allteftersom utdelningsportföljen börjar bli allt mer färdig. I nuläget tror jag inte på att ha räntesparande på ett ISK då pengarna gör större nytta investerade. I så fall tror jag att det är ett bättre alternativ att låta månadsinsättningar vila på ett vanligt aktiekonto tills de används ungefär så som jag använde sparkonto+ innan jag skaffade hävstång.

Det var alltså ovanligt få köp under november men den stora ökningen i Intrum gör ändå att jag inte minskar portföljbelåningen. Sedan har jag ökat i Inwido och Minesto också.

Nu är jag fullinvesterad även i Intrum. Förvisso har företaget en väl hög nettoskuld, sänkt kreditrating och emitterar nya obligationer och nya nedskrivningar vilket sammantaget är dåliga besked. Samtidigt har jag köpt hela mitt innehav till en yield on cost som överstiger tio procents direktavkastning vilket jag tycker är en rätt bra riskmarginal. Utmaningarna till trots tror jag tyvärr också att företag i Intrums bransch har en del möjligheter i kristider som dessa och kan de försvara utdelningen ger det en god möjlighet.

När det gäller Inwido tycker jag fortfarande att företaget hanterar utmaningarna förhållandevis rimligt och trots ökade priser på vissa insatsvaror och vikande konjunktur bör det också finnas en efterfrågan på energieffektivare fönster. Här noterar utlandssvensken som har bott i mer än ett land där fönster inte är av svensk energieffektiviseringsstandard milt uttryckt att det finns uppenbara investeringar för kunder på flera av företagets marknader där man vill sänka uppvärmningskostnader genom bättre isolering där investeringar i energieffektivare fönster är en sådan investering. Som jag tidigare har skrivit fortsätter jag att bevaka eventuella lägen där jag allt annat lika kan öka för under hundralappen. Ett sådant läge dök upp under november och då högg jag direkt. Jag har beredskap att öka ytterligare om det kommer fler lägen.

I Minesto är jag egentligen också fullinvesterad. Men det har kommit en hel del relevant information under november som ytterligare stärker risk-rewardkalkylen. Framförallt har det nu bekräftats att Dragon 4-kraftverket har varit i kontinuerlig drift och levererat el till elnätet under hösten varför det i princip går att fastslå att tekniken fungerar. Nu närmast ska det andra kraftverket installeras under december varefter en minipark med mer än ett kraftverk ska köras i parallell drift för första gången. Minesto har varit aktiva i sin kommunikation under november i olika sammanhang. Mest intressant tycker jag är att de är aktiva på en ny marknad (Sydostasien och framförallt Indonesien där det tydligen förs konkreta diskussioner) där det finns potential i GW-skala. Om man räknar på det hela är det uppenbart att företaget om dessa projekt realiseras kommer ha en växande orderbok i decennier framöver. Först ska dock D12-kraftverket sjösättas vilket inte är långt borta. Hur som helst fortsätter jag att gneta till mig fler aktier genom regelbundna köp, också i större skala. Saker och ting behöver slutgiltigt falla på plats och inget är klart intill allt är klart men teknikrisken har aldrig varit lägre i Minesto än den är idag och de har i princip färdiga tillväxtplaner och projektplaner som kan realiseras när allt går i lås. Naturligtvis finns det fortsatt en risk i aktien intill dess att de har stabila intäkter men den har aldrig varit så liten som nu. När företaget väl får parkorders kommer aktien inte handlas på dessa nivåer längre så som jag ser det passar jag på medan det går.

Castellum kommer av allt att döma hålla inne utdelningen under 2023. Dock inte i januari då den redan är beslutad så den betalas ut som vanligt. Det är ett trist besked då vi verkar få vänta på den första svenska utdelningsaristokraten med tjugofemårig historik. Samtidigt är det i ärlighetens namn det klokaste för företaget vilket långsiktigt skapar bäst aktieägarvärde. Det ska inte heller uteslutas att de gör en retroaktiv utdelning under slutet av 2023 om läget medger.

En annan sak jag tänker ta en titt på igen över helgerna är utdelningsvikt, det vill säga hur stor del av portföljutdelningen enskilda aktier ger. I min prognos för 2023 som förutsätter bibehållen utdelning vilket på intet sätt är givet når Intrum en utdelningsvikt på 16,76 procent, Kopparbergs 11,25 procent och Inwido 8,4 procent. Det är anmärkningsvärt högt jämfört med knappt tre procent för Investor som är ett stort innehav men förklaras också av att jag i min kalkyl inte räknar med utdelning från Castellum eller Scandic under 2023 även om jag tror att den senare återupptar utdelningen nästa år. Jag har medvetet inte följt upp utdelningsvikten på ett tag då pandemieffekterna på aktieutdelningar har gjort det svårare att göra vettiga jämförelser med innehållna utdelningar och kompenserande extrautdelningar. Den effekten är som sagt överhängande 2023 också i vissa aktier men det vore oavsett intressant att följa upp utdelningsvikten igen.

Mitt andra pågående projekt är att fördjupa mig i Benjamin Grahams investeringsfilosofi. Att leta efter lågt värderade aktier som handlas under eller nära sitt eget kapital tilltalar mig och är något som jag har börjat titta mer och mer på långsiktigt. Hittills har de investeringar jag har gjort med Grahams riskmarginal-tänk visat sig vara lyckosamma även om det inte är någon garanti för att de kommer vara det också framgent.

Det är mycket prat om Elon Musks köp av twitter. Jag gillar inte förändringarna och befarar att samtalsklimatet kommer bli ännu värre än det ibland redan är. Antagligen innebär det mer fokus på bloggsfären och mindre fokus på twitter för min del precis som det var från första början.

Mycket talar för att utdelningsåret 2022 landar retligt nära 64 000 kronor. Det är jag nöjd med då jag av allt att döma får ut cirka 12,5 procent mer utdelning i år än under förra året. Den större effekten av årets aktieköp kommer jag se 2023 då jag har en möjlighet att få utdelningar runt 100 000 kronor lite beroende på hur jag investerar i aktier med utdelning under det andra halvåret samt eventuell utdelningstillväxt.

Utdelningar och aktieköp i oktober

Det tog tio månader men nu har årets utdelningar passerat fjolårets. Skillnaden blir inte jättestor men jag tror ändå att jag kommer ha mellan 6-7 000 kronor mer utdelningar i år än ifjol när helåret summeras.

När jag tittar på prognosen för nästa år har jag redan passerat 80 000 kronor i utdelningar på konservativa estimat där jag inte räknar med valutaeffekter i närheten av nuvarande nivåer eller utdelningshöjningar. I praktiken borde jag passera 90 000 kronor under 2023 med potential att passera 100 000 kronor på helåret i utdelningar eftersom jag bara räknar på idag inköpta aktier och kommer köpa en hel del aktier det kommande halvåret som kommer dela ut under 2023. Det innebär att jag redan nästa år är på en nivå där jag i princip kan täcka mina grundkostnader för boende och basutgifter för mat och det nödvändiga. I princip skulle jag alltså kunna klara en FIRE på nuvarande kapital (jag har ju även kapital bortom utdelningsaktierna). Samtidigt lutar det åt att jag kör på något eller ett antal år till utomlands innan jag flyttar tillbaka till Sverige igen och under de åren kommer jag rimligen hinna samla på mig tillräckligt för att ha en genomsnittlig utdelning utslaget per månad i spannet 15-20 000 kronor vilket helt klart går att leva på med utrymme till återinvesteringar i portföljen.

Belåningsgraden har åter ökat något till 8,6 procent men trenden är fortfarande att den över tid minskar i absoluta tal. Jag är rätt nöjd med mina innehav i många av aktierna just nu och det ger utrymme att minska amorteringen i november och december men skulle börsen sjunka ytterligare har jag utrymme och beredskap att ta övervikt i en rad aktier. Målsättningen är att komma nedåt 7 procent. Om jag inte gör några köp skulle jag även i ytterligare nedgång komma ned till 6 procent till nyår men det är inget självändamål varför jag kommer blanda köp med amortering och snarare siktar på 7,5-8 procent lite beroende på hur börsen utvecklas de två månader som är kvar under det här kalenderåret.

Det finns fortfarande långsiktigt fina tillfällen att öka i många aktier just nu. Förvisso bör man vara medveten om att de höga direktavkastningarna äts upp av inflationen. Men samtidigt blir den effekten desto större av att ha pengarna på banken eller i kassa och alla drabbas ju av detta varför jag likväl tror att det är bättre att investera kapitalet än att ha det i likvider (jag har av principskäl en årslön på banken på ett räntekonto precis som tidigare).

Därav har det blivit en del större köp under oktober trots att det har blivit färre transaktioner totalt sett. Anledningen är att jag har haft mindre tid att följa börsen varför jag helt enkelt har satt mig ned ett par helger och läst in mig på en rad aktier vilket har resulterat i att jag har lagt ut en rad större stående orders. Några av dessa tenderar att falla in med tiden. 

Jag är nu fullinvesterad i Wallenstam. Intrum har gjort comeback i portföljen, jag skrev mer om det i helgen. Där ser jag det som att jag har tagit en full position också på 1-2 procent av portföljen men jag har utrymme att dubblera innehavet om nya lägen skulle öppna sig. Ett annat företag som gjorde comeback är Nyfosa. Jag prickade in den hittillsvarande botten rätt bra med en stående större order då företaget värderdes till 180 procent av sitt eget kapital vilket är en ovanligt god riskpremie. Företaget har börjat med utdelning sedan jag sålde efter avknoppningen från Hemfosa och handlades till en direktavkastning en bra bit över 6 procent. Egentligen hade jag planerat att göra ett andra lika stort köp men vanan trogen sprider jag ut mina köp och det andra på en något lägre nivå föll aldrig in. Får avgöra om jag vill köpa på lite högre nivå innan året är slut eller avvaktar tills vidare. Jag tittar på att ta övervikt i ett antal aktier som jag gillar. I Castellum har jag nu en övervikt på 25 procent. Också i Scandic har jag tagit ytterligare övervikt då de levererade en stabil rapport med en beläggningsgrad som återgår till nivåerna före pandemin och framförallt har belåningen under kontroll. Jag skrev mer om detta i inlägget i helgen.

Jag har ökat lite i Cibus och SBB men i bägge fallen handlar det främst om att köpa en aktiepost (alltså en tusenlapp med minicourtage) för att i första hand återinvestera de löpande utdelningarna.

Och ja, jag fortsätter att öka i Minesto på dessa nivåer. Det blev en lite större ökning den här gången och jag har beredskap att göra ytterligare en lite större ökning innan året är slut. Teknikrisken har minskat ordentligt i aktien nu när kraftverk är i drift. Det som återstår är att bevisa i praktiken det storskaliga kraftverket, att optimera elsystemet med elnätet i parkskala och att lösa intäkter från den första parken. Det är inte så långt borta nu och aktien handlas just nu under en rimlig värdering på den första parken på Färöarna. Det är mest börspsykologi just nu för de nyheter som har kommit från företaget har varit positiva, inte minst att de har aktivt säljarbete på nya marknader utanför Europa. Sådana här lägen är de mentalt svåraste att öka i men samtidigt ofta de som har bäst potential långsiktigt. Det finns ingen rimlighet i att en aktie går ned fjorton dagar i rad utan negativa nyheter och handlar antagligen bara om att enskilda ägare säljer ur sig av anledningar som inte har med företaget att göra. En ny stående order är lagd så får tiden visa om den också faller in eller om vi vänder här. Det blev också en liten justering uppåt till närmaste jämna tusental i Midsummer efter att de har gått ut med en rekordstor orderingång.

årets utdelningar överstiger i oktober fjolårets utdelningar

Tankar efter rapportveckan - en comeback i portföljen

Det har varit många intressanta rapporter i veckan som gick och då jag ägnade lite mer tid än vanligt åt att gå igenom dem samlar jag också några anteckningar. En aktie har gjort comeback i portföljen och en annan har jag ökat i medan jag avvaktar utvecklingen i en rad andra aktier.

Ett företag har gjort comeback i portföljen. Just nu läser jag in mig på Graham som ett litet projekt under ledig tid. Utöver att fastighetssektorn värderas väl under eget kapital just nu har jag hittat ett annat företag som verkar uppfylla i stort sett samtliga Grahams kriterier. Intrum.

Förvisso är skuldsättningen i företaget lite högre än jag skulle vilja vilket väl är smolket i bägaren. På den negativa sidan har de också nyligen sparkat sin VD men där kan det ju vända till det bättre om de lyckas rekrytera någon som är ännu bättre. Företaget kommer naturligtvis drabbas negativt av pågående kris och en eventuell recession men erfarenheten av de tre senaste större kriserna är att det brukar bli ett tapp i rörelsevinsten om högst 14 procent. Det är mycket men inte dramatiskt i ett längre perspektiv. Företaget har nyligen också gjort en engångsnedskrivning på cirka 2-3 procent vilket var en orsak till den enligt min bedömning överdrivna marknadsreaktionen. Den syns också i det svaga resultatet i den senaste kvartalsrapporten. Företaget har fokuserat mer i södra Europa vilket också kan ses som en ökad risk. Jag ser det samtidigt som att det är marknader som har genomgått kriser nyligen varför man bör kunna utgå från att Intrum har gjort rimliga bedömningar i sina affärsbeslut.

Företaget är alltså inte utan risk. Men med den brasklappen tydlig är värderingen likväl mycket aptitlig. Företaget handlas till nästan 40 procent rabatt mot eget kapital. Det är svårt att komma mer nära Grahams 50 procent i modern tid varför jag tycker att det är en högst motiverad riskpremie. Likaså har jag köpt aktien till en direktavkastning som överstiger 10 procent. Det är brutalt bra och kompenserar till och med för toppar i inflation. Företaget har med kombinationen mycket stabilt eget kapital och en rimlig utdelningsandel (57,5 procent) helt klart möjlighet att både fortsätta leverera utdelning och motivera kurs även i ett svagt scenario. I skrivande stund handlas aktien till ett P/E-tal om 5. Det ska sägas att aktier i finanssektorn som man väl ändå får räkna Intrum till i regel har lägre P/E-tal men en mer normal värdering vore likväl närmare 10 vilket återigen understryker att aktien har en uppsida även vid svag utveckling.

Företaget har levererat en tillväxt om cirka 10 procent historiskt och har en god marginal runt 15 procent. Jag utgår från att den sjunker i det korta perspektivet men den är fortfarande tillräcklig för att jag ska känna mig trygg. Jag har tagit en position som är mellan 1-2 procent av portföljen vilket jag tycker är en rimlig risk. Samtidigt gör den höga direktavkastningen att det kan bli en dubbel effekt på utdelningarna.

Kvartalsrapporten som släpptes i torsdags visade förvisso på en stor engångsnedskrivning men var samtidigt bättre än förväntat. Omsättning och EBIT ökar medan kassaflöde alltjämt är stabilt men lägre.

Det ska därför tydligt understrykas att jag inte tror att Intrum är ett företag som kommer växa snabbare än index över tid. Däremot tycker jag att aktien är intressant som värde- och utdelningscase helt enkelt eftersom företaget värderas långt under sitt eget kapital. Min bedömning är att marknaden har överreagerat och att det kommer att jämna ut sig över tid.

Mitt stora turn-around-case allt sedan pandemin bröt ut har varit Scandic. Hotellkedjan drabbades av uppenbara skäl hårt av pandemin och jag behövde teckna fullt i en nyemission. Sedan dess har aktien dock fortsatt hålla sig på låga nivåer trots att beläggningsgraden har ökat och vinster har börjat ticka in. Kvartalsrapporten i torsdags bekräftade den bild jag tycker man har kunnat se redan i tidigare kvartal - en återgång till mer normala förhållanden men med mer slimmad kostym. Företaget levererar fullt trygg vinst per aktie med en god marginal och det är av lätt insedda skäl endast på den finska marknaden som efterfrågan släpar lite mer än normalt just nu. Företaget har gradvis förvärvat nya hotell och som jag var inne på under pandemin kan de alltså använda sin relativt starka marknadsposition och förmågan att snabbt ta in kapital genom emissionen till att ta fler marknadsandelar i det långa perspektivet. De kan även använda sin starka marknadsposition och sina energiavtal till att vinna över fler hotellgäster då de kan konkurrera med pris. Att de nu verkar ha belåningen under fullt rimlig kontroll var sista kvittot jag letade efter för att öka min position. Det här är en aktie som jag tror kommer återgå till utdelning redan 2023 för att kompensera de aktieägare som har räddat dem genom pandemin. Med en vinst per aktie på 3,53 kronor under de tre första kvartalen varav merparten under det tredje kvartalen har de helt klart utrymme att börja dela ut i hela kronor utan att tumma på förvärv eller att stabilisera sin finansiella ställning ytterligare.

Inwido levererade en bra och stabil rapport. Jag tycker också att deras VD svarade betryggande på frågor om framtidsutsikterna i en intervju i dagens industri. Förvisso pressas de i någon grad av vikande efterfrågan och de höga gaspriserna i det korta perspektivet men intrycket är att de har läget under kontroll och kan anpassa verksamheten till att ta sig igenom svårare tider utan att äventyra företagets verksamhet med fortsatta vinster. Utdelningen för 2023 är på intet sätt i fara och det finns utrymme att höja. Aktien handlas just nu till P/E 7,5, sex procents direktavkastning och väldigt nära sitt eget kapital. Jag är redan fullinvesterad men har tittat på att ta övervikt. Det vill jag dock inte göra över hundralappen per aktie då jag vill ha en något bättre margin of safety men gör en mental notering att fortsätta hålla lite extra koll.

Konstaterar kort att EVO släppte en rätt fin rapport men köper inte helt att aktien är så billig som det sägs. P/E-talet är väl över 25 vilket prisar in viss tillväxthöjning så caset bygger på fortsatt ökande vinster. Jag äger en mindre position sedan tidigare som jag behåller. 

SBB är förstås en stor snackis och även om siffrorna och budskap från VD ytligt ser bättre ut än jag hade förväntat mig gillar jag inte riktigt omstruktureringarna och utdelning av vissa delar av företaget. Tror Affärsvärlden är rätt ute i sin analys här och är därför lite försiktig. Är nöjd med den försiktiga position jag har just nu och prioriterar att öka i annat med lägre risk till rimliga priser. För mycket drama just nu.

Istället gladdes jag åt Wallenstams rapport. De bevisade än en gång att de har en stabil verksamhet och möjlighet att utnyttja lägen som kan uppstå i krisen. Nu har jag redan hunnit köpa på mig en full position men värt att hålla i minnet ifall det skulle bli återkomst till lägre kurser igen i framtiden.

Noterar också att både Cloetta och KONE som har förhållandevis ansträngda lägen just nu levererade förhållandevis stabila rapporter som jag tyckte gav de kvitton jag vill se på längre sikt även om de påverkas av beslut tagna som påverkar resultatet i det korta perspektivet.

Även om det är länge sedan jag sålde mitt innehav i Serneke kan det vara på sin plats att varna lite för den senaste rapporten. Det är tydligt att kärnverksamheten (bygg) har för svajiga marginaler för att ensam bära verksamheten i detta skede och därför är företaget i ett känsligt läge med betydande skulder knutna till Karlatornet och beroende av projektaffärer på fastighetsmarknaden. Jag får också intrycket av att Erik Selin plockade russinen ur kakan ur Karlaprojektet som inte är lika attraktivt som aktieägare som när jag gick in. Jag har bevakat aktien en tid som ett eventuellt turn-around-case men tycker inte att rapporten stärker ett sådant case och avvaktar. Trots låg värdering är också risken väl hög varför jag tycker det finns annat som ger en bättre risk-reward till fortsatt rätt rimliga värderingar och lägre risk än Serneke.

OBS! Det här är en hobbyblogg som motsvarar de samtal jag har offline genom Aktiespararnas verksamhet när jag är hemma i Sverige. Inlägg ska därför aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Du är själv alltid ansvarig för dina investeringsbeslut.

Helgreflektioner

Jag tycker att det är klokt att ägna sig åt aktieanalys, eller snarare företagsanalys, när börsen är stängd för att man inte ska dras med i bruset. I dessa tider än mer så för att skapa distans till sjunkande kurser. Personligen är jag trygg i min långsiktiga strategi och plan. Jag brukar inte ens titta från dag till annan vad portföljvärdet är då jag finner det kontraproduktivt. Det är viktigare att lägga tid och energi på att noga granska företagen och vilka förutsättningar de har i rådande läge. Därför har jag ägnat helgen åt att titta lite extra på en rad företag men även min portföljbelåning och plan för riskhantering för att säkerställa att jag kan utnyttja rätt hyfsade köplägen maximalt utan att samtidigt ta onödiga portföljrisker.

Eftersom min portfölj har en viss belåning behöver jag beakta att utrymmet sjunker med sjunkande börs. Det är en lärdom från coronakraschen 2020 då jag under börsens lägsta dag var väl nära den gränsen men samtidigt också kunde fynda aktier på helt osannolika nivåer. Idag har jag mycket större säkerhetsmarginaler och även en buffert att omgående betala av hela lånet om det skulle behövas. Därför oroar mig inte risken för en margin call särskilt mycket just nu. Däremot finns ju risk att räntor höjs ytterligare vilket gör belåningen ännu dyrare än idag. Mer om det nedan.

Inflationen innebär att vi alla blir fattigare varför utdelningar i praktiken blir lägre värda. Därför söker jag just nu högre utdelningar än normalt för att kompensera för inflation och högre räntor. Oavsett tycker jag att en utdelning runt fem procent väl nog kompenserar då det vida överstiger räntan på min hävstång. Dessutom är det ju så att pengar på banken påverkas än mer av inflationen i realvärdeminskning. Vill understryka att jag tycker att man ska sträva efter att ha en årslön på banken. Det har jag av ren princip då jag vill kunna få loss till en kontantinsats när jag köper hus i Sverige inför framtida återflytt samt för att ha en buffert för oförutsedda händelser (vilket inkluderar att omgående kunna betala av min belåning på ett bräde om så krävs). Jag läste Peter Lynch som semesterläsning i sommar och ett bra råd han ger är att man först ska ha en buffert och kontroll på belåningen på sin fastighet. Aktier är nästa steg. Jag har oavsett landat i att fortsätta öka aktivt och trappa ned takten på amortering något. Portföljen amorteras i praktiken ändå ned av utdelningarna om än rätt långsamt och så länge utdelningen nästa år överstiger lånräntan tycker jag att det är försvarbart.

Jag tar börsens nycker med ro då jag har en sedan tidigare tydlig plan för hur jag hanterar min portföljrisk, belåning och köp. Det jag gör är att jag lägger ett par timmar i veckan på att följa upp olika företag. Kursen fäster jag inte speciellt stor vikt. Jag vet inte om vi har sett botten eller om det blir värre innan det vänder eller hur lång tid det tar. Men jag fortsätter att köpa medan det finns fina möjligheter. Konkret arbetar jag mycket med stående order där jag lägger order på en viss utdelningsnivå eller värdering som jag anser vara rimlig nog för att öka portföljandel. Faller en order in lägger jag en ny en nivå under.

I fredags föll en sådan order in där jag nu har dubblerat mitt innehav i Wallenstam. Deras VD är känd för att vara en av de mest defensiva på den svenska marknaden med en utpräglat god historik av att hantera kriser. Värderingen är därför högre än i de flesta andra fastighetsaktier men som det sägs är det ofta bättre att köpa en bra aktie för ett hyfsat pris än en hyfsad aktie för ett bra pris. Utdelningen på 60 öre årligen motsvarande 1,65 procent i direktavkastning är inte mycket att skriva hem om. Men skärskådar man företaget finns uppenbart förmåga att höja utdelningen väsentligt till hela kronor. Därför tror jag att den investering jag gjorde i fredags i praktiken motsvarar minst fem procents direktavkastning på några års sikt. Jag tror samtidigt att Wallenstam kommer utnyttja läget till att återinvestera i verksamheten vilket lär stärka bolagsvärdet på sikt och därför känner jag mig rätt trygg i den här investeringen. Det innebär hur som helst att jag nu under överskådlig tid har minst en procent av portföljen i Wallenstam.

Just nu blir det en del ökningar i fastighetsaktier. Jag frågar mig naturligtvis om det är klokt då de ofrånkomligen drabbas av högre räntor, energipriser och inflation. De kommer inte kunna lägga allt oavkortat på sina hyresgäster helt enkelt eftersom alla inte kommer kunna ta hela den kostnaden. Därför finns risk för lägre marginaler och lägre uthyrningsgrad med kostnad för outhyrda fastigheter som följd. Den större risken tror jag dock är företagens belåning, i synnerhet i företag som Cibus och SBB som har förhållandevis defensiva fastigheter där det är förhållandevis låg risk att de inte kvarstår uthyrda. Många fastighetsaktier handlas just nu långt under sitt eget kapital. Då fastigheter räknas in i tillgångarna och värderingen kan sjunka är det kanske inte så konstigt men det känns likväl betryggande att köpa aktier som handlas så mycket under sitt eget kapital. I Investor är rabatten relativt eget kapital till exempel "bara" åtta procent vilket jag fortfarande tycker är bra. Fastigheter brukar traditionellt egentligen inte vara så inflationskänsliga då de är reala tillgångar som i regel behåller ett visst värde över tid. Risken i de mer svårbedömda fastighetsaktierna ligger snarare i om företagens balansräkning kan hantera de ökade kostnaderna och beviljas fortsatta lån eller obligationer till tillräckligt konkurrenskraftiga villkor. Det är inte säkert och en tydlig risk. Där lägger jag mitt största fokus i min riskbedömning av de olika företagen.

Sedan köper jag ibland ändå lite mer svårbedömda aktier men då med lägre portföljandel som ett sätt att hantera risken. När de närmar sig en direktavkastning runt 8-10 procent finns förvisso risk för innehållen utdelning och i något fall rent av konkurs men samtidigt är risk-reward godtagbar i att jag i regel kompenseras med minst en helårsutdelning inom 6-12 månader. Men understryker att det rör sig om enstaka mindre poster månadsvis och inga större positioner. Jag tycker nämligen att man ska prioritera att köpa bra företag till hyfsade priser i börsnedgångar då de sällan värderas till hyfsade priser i bra tider.

Det finns många aktier jag vill öka i just nu varför det också blir så att flera som är ganska bra värderade har hamnat vid sidlinjen än så länge. Däribland Billerud, Industrivärden, Investor och SKF. Men jag läser in mig lite mer på dem parallellt för att vara redo ifall börsen faller ännu mer. Kopparbergs är också mycket rätt värderad men där har jag redan stor övervikt då det idag är ett av portföljens tre största innehav. Jag vill ha ytterligare rabatt för att ta än mer övervikt men runt hundralappen skulle jag göra det.

Jag tittar också på att fortsätta att öka i Minesto då aktien alltjämt är ganska trevligt värderad. Förra veckans uppdatering bekräftar att planering fortskrider för att investera i infrastruktur vilket minskar risk direkt och det är sannolikt att vi kommer att få se den första parken under 2023. Egentligen är jag fullinvesterad men jag anser mig fortfarande ha utrymme att öka månadsvis så länge aktien handlas under 16 kronor. I övrigt är jag ganska nöjd med den portföljandel jag har i andra miljöteknikaktier. Det finns ett par-tre miljöteknikaktier som jag länge har övervägt att ta in i portföljen men i rådande ränteläge tycker jag inte att det är någon brådska utan det får bli när jag får slut på idéer att öka i konventionella företag.

Det har blivit comeback för ett tidigare innehav i portföljen också, vilket skriver jag i min månadssammanfattning vid månadsskiftet.

OBS! Inlägg ska aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Jag vet inte hur börsen utvecklas framöver. Det här är en hobbyblogg som jag skriver på min fritid för att utbyta erfarenheter med likasinnade motsvarande vad jag hade gjort på Aktiespararnas medlemsträffar hemma i Sverige. Du är själv ansvarig för dina investeringsbeslut och bör alltid läsa in dig ordentligt på företag du investerar i.

Utdelningar och aktieköp i september

September brukar höra till höstens trevligaste utdelningsmånad. Det beror på att både Axfood och Clas Ohlson som är betydande innehav bägge delar ut halva sin utdelning i september. Utöver dem delar ytterligare elva aktier ut där alla förutom AstraZeneca är kvartals- eller månadsutdelare. Totalt landade utdelningen på 6 578 kronor. Det innebär att prognosen på helåret redan har passerat 62 500 kronor. För nästa år är den snart förbi 75 000 kronor före utdelningshöjningar. Noterar förresten att det verkar vara på modet att sälja Axfood. Jag behåller mina Axfood-aktier då de är en solid hörnsten i portföljen.

Utdelningen kommer justeras upp med ungefär en femtiolapp ytterligare pga positiva valutaeffekter när Avanza får tummen ur och betalar ut kvarvarande utdelning från Brookfield RES. Uppdaterar retroaktivt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Min uppfattning är att det i sig är i allra högsta grad väntat att banker höjer räntan på lån för att att justera när riksbanken höjer styrräntan. Däremot tycker jag att det är rätt märkligt av Avanza att lansera en utökad nollräntekampanj i ett såpass osäkert läge för att sedan hastigt och lustigt med en veckas varsel höja räntan. Även om spararna borde förstå att räntan kommer höjas borde en bank som värnar om sin kundrelation också kunna göra det. De hade kunnat kommunicera redan under sensommaren att ränta kommer återinföras vilket hade gett fler av kunderna möjlighet att justera sitt sparande. Personligen har jag förväntat mig ett svårare ränteläge och därför sparat en hel del, till exempel gjorde jag inga köp i augusti och har alltså börjat nalla av "krigskassan" (i dessa tider känns den termen egentligen inte så lämplig) först i september. Jag har också beredskap att sänka med ytterligare en räntekategori redan nu i oktober beroende på om det uppstår än bättre fyndlägen eller inte. Men däremot är jag orolig över hur många av Avanzas yngre kunder kommer att ta emot det här. Risken finns att det skadar företagets varumärke. Man undrar om företaget har såpass små marginaler att de inte kunnat behålla nollräntan i rent marknadsföringssyfte det kommande året i väntan på att rida ut stormen. För nu ger det ett girigt intryck. 

Själva Avanza-aktien är rätt trevligt värderad just nu men risk för skadat varumärke gör att jag ändå inte ökar då det finns en risk att många nya kunder antingen slutar helt med aktiesparande eller minskar sin aktivitet med lägre omsättning och lägre intäkter som följd. Samtidigt är det en bråkdel av kunderna som nyttjar lånemöjligheterna och kanske främst kunder som har hållit på åtminstone något år med aktier. Lägg där till att Avanza utan kommunikation har blockerat möjligheten att öka i en rad kanadensiska aktier som många småsparare äger, några av dem finns även i min portfölj. Avanza har problem med kärnverksamheten just nu - det som är allra viktigast för oss kunder är att kunna handla till förutsägbara villkor där vi informeras på ett rimligt sätt med rimlig framförhållning när betydande förändringar sker. Jag ogillar starkt Nordea och Nordnet men kanske borde man i alla fall börja titta på alternativ.

Det är en hel del tvärsäkra kommentarer på finanstwitter som recenserar centralbankernas höjningar av styrräntan.  Jag tycker personligen att många missar aspekten att centralbanker ofta agerar på i vilken riktning de vill påverka företag och individers ekonomiska beslut. Vad de säger beror på vilken effekt de är ute efter snarare än hur de faktiskt kommer att agera i framtiden. Man kan även konstatera att såväl regering som opposition slarvade bort många år av goda möjligheter att sänka ränteavdraget i goda tider.

När det gäller min belåning var den ursprungliga planen att göra en rejäl amortering i september för att sänka räntan ordentligt. Nu har det dock uppstått såpass många långsiktigt intressanta köplägen att jag som så många gånger tidigare på senare tid har valt att blanda amortering med nyinköp. Jag sänker därför räntan med en nivå och kan sänka ytterligare en nivå innan året är slut. Dock prioriterar jag att köpa då många aktier handlas till rimliga värderingar just nu. Jag försöker undvika att fundera kring om jag kan köpa ännu billigare. Det viktiga är att företagen är långsiktigt solida och att aktien är rimlig värderad.

Belåningsgraden var cirka tio procent vid månadsskiftet vilket kan verka i högsta laget men det beror på att jag inte gör min septemberinsättning i september då jag av tradition alltid för över sista månaden i kvartalet först på nästa kvartal för att undvika dubbelbeskattning på bägge kvartalen. Jag har inte heller fört över hela augustiinsättningen då jag ville ha buffert under semestern för oförutsedda utgifter. Därav har belåningsgraden i skrivande stund kommit ned till mer beskedliga 8,1 procent. Att den inte minskar beror på att belåningsunderlaget sjunker när börsen går ned men i absoluta tal har jag fortsatt att minska min belåning sedan i somras. De aktier jag köper nu har nästan undantagsvis en utdelning som vida överstiger låneräntan varför jag finner risken rimlig så länge belåningen fortsätter att minska något varje månad i absoluta tal och inte överstiger tio procent relativt portföljens storlek.

Det har alltså blivit rätt mycket nyinköp. Man kan ifrågasätta visdomen i att öka i fastighetsaktier i dessa tider. Naturligtvis kommer de att få ökade energikostnader och hela inflationen kan inte läggas på hyresgästerna då det finns risk att en del förhandlar om eller bryter avtal. Därtill har många fastighetsbolag en rätt hög belåning vilket innebär en risk om ränteläget och energipriserna biter sig fast på nuvarande nivå under flera år. Mitt utgångscase är dock att de rider ut stormen och att det kan visa sig vara en bra investering på några års sikt. Jag minns när jag köpte Hemfosa till mer än fem procents direktavkastning och just nu går det att köpa de flesta fastighetsaktier på liknande nivåer vilket förstås beror på inflationen.

Jag är redan fullinvesterad i Castellum men har valt att ta lite övervikt. VD har redan kommunicerat att de avser höja utdelningen 2023 då det är det symboliskt viktiga tjugofemte året i rad vilket gör Castellum till en svensk utdelningsaristokrat. Jag tippar därför på att vi får 8 kronor per år eller 2 kronor per kvartal. Det innebär en direktavkastning på över 6 procent. Jag är oändligt tacksam över att kunna bli fullinvesterad i Wallenstam. Där är direktavkastningen inte lika bra men företaget och deras VD har en utpräglad historik av försiktighet i svåra tider och är ett av de mest solida företagen i sektorn. Jag tror att de har kapacitet på några års sikt att dela ut i hela kronor men Wallenstam är en försiktig general så jag räknar inte med att se det än på något år då jag tror att han återinvesterar i kärnverksamheten vilket skapar aktieägarvärde. När det gäller Cibus och SBB har jag fortsatt öka i blygsam skala mer med sikte på att bibehålla portföljandel. Den senare har en betydande risk då de kanske inte klarar sig om nuvarande extremläge biter sig fast över ett par-tre års tid. Samtidigt är deras innehav i sig solida lågriskinnehav och en direktavkastning på tio procent är löjliga nivåer där man hinner få tillbaka en del av insatsen längs vägen även i ett konkursscenario. En kalkylerad risk från min sida. Även om Ilja har rätt i sak om blankningens otyg och att den behöver regleras bättre gillar jag inte att han lägger energi på det istället för att bygga trovärdighet kring företaget. Sedan undrar jag hur de ska kunna bibehålla sitt mål om att öka utdelningen med fem procent årligen i hundra år, det får man ta med en stor nypa salt. Återköp av aktier eller amortering skulle som jag ser det göra betydligt mer nytta än utdelning för såväl företag som aktieägare i rådande läge.

Då jag börjar bli fullinvesterad letar jag sedan en tid tillbaka efter olika innehav för att bredda portföljen. Förvisso vill jag inte ha för många innehav men samtidigt är en svaghet att jag börjar få för få utdelningsaktier med tillväxtpotential. Ett sådant företag som jag snubblade på av en tillfällighet är Profoto. Det är ett företag som säljer fotoutrustning företrädesvis till professionella aktörer. De går redan med vinst och växer på flera marknader. Historiken är lite för kort vilket innebär en risk men när man kan köpa sådana aktier med tillväxtpotential till 4,3 procents direktavkastning är det ett bra läge enligt min  grundstrategi. De utsätts säkert liksom de flesta företag för tuffa prov men jag väljer att ta rygg på Svolder som nyss flaggade upp innehavet till 5,3 procent. I nuläget nöjer jag mig med en bevakningspost på ett hundratal aktier för att se hur det utvecklas. Jag har även tagit in en mycket liten post i finska Tokmanni. Jag brukar inte gilla handelsaktier på grund av den höga konkurrensen och låg vallgrav men när aktien handlas till över åtta procents direktavkastning är det en såpass god riskmarginal att de kan halvera utdelningen och jag kan ändå räkna hem affären. Jag gillar egentligen inte att köpa utländska aktier i rådande valutaläge men jag får ju min lön i utländsk valuta så egentligen gör det i mitt fall ingen skillnad.

En annan nyhet är att jag till sist har gjort slag i saken och tagit in XACT Norden Högutdelande i portföljen. Det är en börshandlad fond varför man bör vara medveten om att det tillkommer en liten förvaltningsavgift i tillägg till courtage. I nuläget överstiger fonden mitt högsta ursprungliga utdelningsmål över 4,25 procent avräknat avgifter varför jag tycker att det börjar bli dags. Jag tror att det är klokt när jag närmar mig möjligheten att göra en FIRE att även låta en fond ge verklig diversifiering. På så vis hedgar jag mig för risken att jag gör egna misstag genom att i regel kunna räkna med en viss grundintäkt. Fonden delar ut kvartalsvis och jag tänker utvärdera nästa år hur det ser ut men tittar på att fortsätta öka pö om pö så länge det är motiverat utifrån förväntad direktavkastning. Då fonden delar ut bör man vara medveten om att den inte växer lika mycket som indexfonder men den passar min strategi som hand i handske. Att jag inte har köpt mer ännu beror också på att enskilda aktier är mer prisvärda just nu.

Jag har ökat i liten skala i en rad andra prisvärda aktier också såsom Cloetta, Investor och Skanska. Också Intrum har gjort comeback i portföljen. En yield on cost på exakt tio procent var för bra för att motstå. Jag vet att det finns en del risker i företagets verksamhet i södra Europa men samtidigt är nuvarande läge tyvärr också en möjlighet för den sortens företag.

Min filosofi i dessa tider är att försöka bortse från att drunkna i det korta perspektivet i hur kursen rör sig från timme till timme, dag till dag och hur portföljen minskar i börsnedgången. Istället lägger jag energin på att försöka läsa på lite extra om de olika företagen. Jag försöker arbeta utifrån stående order som jag i regel lägger på en nivå där jag tycker att risk-reward är bra nog sett till den direktavkastning jag vill ha för att kompensera för risken. Det har helt enkelt blivit så att fler stående orders än förväntat föll in. Det finns en rad andra aktier jag skulle vilja köpa men jag har prioriterat bort ett par case då risk-reward har varit bättre i andra fall. Det kan hända att jag tar in ytterligare något nytt bolag i portföljen kommande månader.

Jag köpte också lite övervikt i Clas Ohlson. Rapporten var förvisso mycket dålig men att få över 8 procent i extrautdelning varav hälften nu i september var lite för frestande för att avstå till rimlig riskmarginal. Det är sannolikt att jag får tillbaka 24 procent av investeringen i utdelningar på 18 månader i januari 2024.

Och ja, det har blivit ett gäng aktier i Minesto som vanligt också denna månad. Även om jag har nått det innehav jag vill ha fortsätter jag att öka i mindre skala så länge aktien handlas under teckningskursen i den senaste emissionen. Det händer en hel del spännande kring företaget framöver där vi för första gången kommer att få se mer än ett kraftverk i drift samtidigt och det stora kraftverket är inte långt borta nu.

Till sist är valrörelsen äntligen över så att man åter kan vistas i sociala medier igen utan att ofrivilligt utsättas för politiska utspel på allt lägre nivå. Vidhåller att de flesta partier har sänkt nivån väsentligt den här valrörelsen. Personligen vill jag ha politiker som tar ansvar för att styra landet på ett vettigt sätt oavsett vilken färg och partibeteckning de har och mindre av alla dessa demagoger. Återstår att se om det blir så.

Utdelningar i augusti

Augustiutdelningen landade på 1 739 kronor. Det är min högsta augustiutdelning hittills då augusti normalt är en av årets två svagaste utdelningsmånad jämte februari. Det innebär också att jag i år äntligen når min milstolpe om minst en tusenlapp i utdelning under varje kalendermånad under samma kalenderår.

Totalt delar tio aktier ut under augusti i år, uteslutande månads- och kvartalsutdelare.

Då jag har semester har jag ägnat börsen minimal tid varför jag för ovanlighets skull inte har köpt några aktier alls utöver att traditionsenligt återinvestera inkomsterna från utlånade Minestoaktier i nya Minestoaktier. Jag tänker att det lär finnas goda nog tillfällen att öka kommande månader och har nu börjat titta lite på en bruttolista över aktier som jag vill försöka fynda i det kommande halvåret.

Portföljbelåningen har ökat till 7,8 procent. Detta beror dels på att börsnedgången påverkar belåningsbara aktiers värde men även på att jag inte har gjort min augustiöversättning då jag väntar till efter semestern. Givet att jag knappt har gjort några nyköp i augusti håller sig belåningen på en sund nivå och jag har rätt mycket krut att öka under hösten. Det lär bli lite köp under september men jag prioriterar fortsatt nyköp.

Sedan håller jag mig undan finanstwitter i allmänhet så här i valtider. Jag har ändå redan förtidsröstat före valdagen och tycker att årets valrörelse är en rätt sorglig historia. Har högre förväntningar än så på nivån.

Mina total utdelningar för 2022 har redan närmat sig 50 000 kronor vilket innebär att det enligt min försiktiga prognos redan står klart att jag uppnår mitt mål om att överträffa 60 000 kronor under 2022.

Utdelningar och aktieköp i juli

Det blev ny högsta juliutdelning på 2 917 kronor, en tusenlapp över min tidigare högstanotering för juli. Den viktigaste anledningen är att jag har nu är fullinvesterad i Castellum. Hela ökningen hann dock inte falla ut i juliutdelningen så det kommer bli en ännu högre utdelning i juli nästa år samt kommande kvartal.

På grund av sommarledigheten är det egentligen lägre aktivitet än vanligt för min del på börsen. Nedan kan ge sken av annat men beror främst på att jag sedan gammalt har en rad företag som jag bevakar där jag mest tar del av nya rapporter och nyheter och jämför på basis av detta aktiekursen med mina tidigare case för företagen. Nedan är bara en återgivning ur min spardagbok och ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Givet rådande ränteläge har risken ökat i nämnda aktier.

 

 

 

Fastighetsaktier har stått i fokus under juli då jag har utnyttjat räntefrossan till att öka i långsiktiga innehav. Jag är nu som sagt fullinvesterad i Castellum och har mer än dubblerat mitt innehav jämfört med tidigare. Det är en aktie som jag ofta har funnit högt värderad och även om räntan säkerligen påverkar företaget har det en i grunden stabil verksamhet varför jag tror att den långsiktiga utdelningstillväxten är säkrad. Den senaste kvartalsrapporten imponerade även om räntan ännu inte ger fullt genomslag i den.

Wallenstam är ett stabilt och defensivt fastighetsbolag företrädesvis fokuserat i Göteborg. Jag har länge haft en liten skvätt aktier men har alltid funnit dem för högt värderade. Nu handlas aktien för första gången på ett bra tag på rimliga om än långt ifrån billiga nivåer och därför har jag tagit en liten hörnsten i företaget. Vi pratar i storleksordningen gått från 0,1 procent till 0,3 procent av den långsiktiga portföljen. Jag vill gärna över tid ta en större position i företaget med sikte på en procent men sprider som vanligt ut mina inköp och det återstår att se när det uppstår ett nytt köpläge.

Jag har också ökat med två tusenkronorsposter vardera i Cibus och SBB. Då risken är högre i bägge dessa fastighetsaktier är jag mer försiktig och ökar mer blygsamt med sikte på att återinvestera utdelning och bibehålla en långsiktig portföljandel. Jag var inte imponerad av SBBs kvartalsrapport men åtgärderna som har tagits reflekteras först i nästa rapport. Samtidigt gäller detsamma tyvärr effekterna av räntehöjningen.

När det gäller utländska innehav ökade jag med en post i BASF. Företaget har stora utmaningar under rådande energiläge men är samtidigt ett mycket stabilt företag i grunden varför jag ser det som ett läge att passa på att bygga en långsiktigt större position. Jag tror att de klarar utdelningen trots utmaningarna.

En av mina stående order i Cloetta föll in varför jag har ökat mitt innehav något. Företagets kvartalsrapport imponerade inte och de har dragit på sig väl stora utgifter i detta läge men kärnverksamheten - godisförsäljningen - är stabil varför jag ser det som ett bra långsiktigt utdelningscase där jag dock inte räknar med någon nämnvärd utdelningstillväxt, mer portföljdiversifiering.

Det blev en större ökning i Scandic Hotels. Jag gillade deras rapport vilken återbekräftade det som har varit mitt case ända sedan pandemin bröt ut - att företaget kommer återgå till lönsamhet efter pandemin och dessutom ta marknadsandelar i kraft av en större position än konkurrenterna som också har haft utmaningar. Företaget har vänt till vinst, har ökat beläggningsgraden men det finns fortfarande utrymme att växa mer. Jag vet inte om de kommer dela ut igen redan nästa år men tyckte att företaget var attraktivt värderat på dessa nivåer sett till att man nu nog kan börja kalkylera på mer normala vinstnivåer inom kort.

Också Inwido levererade en riktig kanonrapport men aktiekursen mattades då marknaden befarar svagare orderingång till följd av signaler om vikande orderingång i juni. Det verkar vara ett mycket välskött företag och rapporten imponerade, inte minst har de en orderbok som är stor nog att ensam rida ut ränteoron tills ekonomin normaliserar sig igen. Därför ökade jag till den fina direktavkastningen.

Det blev en post i Avanza också, företaget drabbas uppenbart av ränteoron och hur den påverkar deras kunders möjligheter till sparande. Sedan imponeras jag ej heller av slarv i hantering av utdelningar. Men värderingen är rätt bra även om jag tror att det finns en risk att de inte bibehåller årets rekordutdelning. 

Till sist har jag vanan trogen ökat i Minesto också. Företaget har nu sjösatt sitt D4-kraftverk på Färöarna. Det har varit i drift i två månader under inledande intrimning och levererar sedan början av juli el i nät. Det lär komma fler nyheter om verksamheten på Färöarna nu när semestern är över i augusti. De ska för första gången installera mer än en drake parallellt och snart även sjösätta sitt storskaliga D12-kraftverk.

Portföljbelåningen är nu nere på 7,2 procent och tack vare en extrainsättning samt att börsåterhämtningen påverkar portföljens belåningsvärde har jag nu uppnått mitt mål för det första halvåret och sänkt räntenivån på mitt investeringssparkonto med 2,3 procent. Jag vill sänka den ytterligare en nivå innan året är slut men räntan är nu på den hanterbara nivå jag har eftersträvat sedan årsskiftet och jag kan åter minska på amortering och öka aktieköp. Anledningen till att jag har väntat med att nå denna nivå är de fina köptillfällen som har dykt upp i flera aktier på senare tid. Min kapitalförsäkring är sedan en tid tillbaka redan på en nivå där det inte är någon ränta på belåningen varför hävstången där är rätt begränsad.

Utdelningsprognosen för portföljen landar nesliga sju kronor från 60 000 kronor på helåret på befintliga innehav. Men jag kommer garanterat överstiga det på grund av valutaeffekter som lär bli väsentligt högre än min ytterst defensiva kalkyl samt att jag ökar då och då i aktier som delar ut även under årets senare månader. Portföljen har redan i juli passerat 2019 års utdelningsnivå före pandemin bröt ut. Styrkebesked.

Det är alltjämt semester varför jag även i augusti kommer att lägga mindre tid på börsen. Då det också är valtider blir det antagligen mindre närvaro i sociala medier då jag starkt ogillar polariserade kampanjer där meningsföreträdare för olika politiska partier försöker väcka känslor som aktiverar system 1. Inte sällan gör partier inom de olika regeringsalternativen utspel som ironiskt nog går emot deras ideologier. Jag ska förtidsrösta hemma i Sverige och precis som när det gäller aktier aktiverar jag system 2 i mitt beslut. Jag läser partiprogram, tittar vilka kandidater som står på valbar plats och fattar sedan i lugn och ro ett väl övervägt beslut. Som intresserad av energi och miljö finner jag kulturkriget om kärnkraft vs vindkraft imbecillt och rätt sorgligt. Ett långsiktigt hållbart energisystem kräver blocköverskridande långsiktiga spelregler som inte riskerar att rivas upp vart fjärde år. Inget energisystem kan byggas endast utifrån en energikälla och det är det nog inget parti som tror, däremot är man i full färd med att försöka aktivera känslor hos potentiella väljare. Ett sunt energisystem kommer kräva en lång rad lösningar anpassade efter lokala förutsättningar och behov där jag i grunden är starkt tveksam till om våra politiker som i nästan samtliga fall helt saknar sakkompetens i frågan egentligen är särskilt lämpade att avgöra i detalj. De gör verkligen inte valet lätt för oss väljare som förväntar oss en lite högre nivå än vad som bjuds nuförtiden.

Tung rapportvecka med flera överraskande starka rapporter

Osedvanligt många företag har kommit med spännande rapporter i veckan och då jag går igenom dem för egen skull delar jag med mig av några av mina allmänna reflektioner.

Man ska komma ihåg och ha respekt för att den fullständiga effekten av räntehöjningar och inflation faller ut först under kommande kvartal. Bland sommarläsningen i år finns Benjamin Graham's the intelligent investor. Han tar bland annat upp skillnaden mellan investering och spekulation. Bra och välskötta företag tenderar i regel att klara sig även genom svårare tider. Därför brukar jag välkomna börsnedgångar eftersom de ger fina möjligheter att öka i bra aktier som trots allt är ägarandelar i välskötta företag.

Sedvanlig disclaimer - detta är en hobbyblogg där det ligger i sakens natur att jag endast delar med mig av några allmänna reflektioner om min sparresa. Inlägg ska inte läsas som finansiell rekommendation eller analys. I rådande ränteläge och osäkerhet i ekonomin är även stabila företag förknippade med en risk. Mitt sparande är vidare långsiktigt varför jag inte på något sätt försöker förutsäga kursutvecklingen på något års sikt. Du är själv ansvarig för dina investeringar och behöver alltid göra din egen analys och investera utifrån dina förutsättningar, din självkännedom och din investeringshorisont.

SBB är den stora snackisen just nu. Många har skrivit bättre och mer ingående både för och emot caset varför jag nöjer mig med att konstatera att jag hade mycket högre förväntningar på rapporten. Man ska komma ihåg att de åtgärder som har gjort i form av försäljningar till del kommer att bokföras först i nästa kvartalsrapport. Samtidigt kommer makroeffekterna, däribland valutaeffekter, antagligen vara värre då än i innevarande kvartal också. Ett par ljuspunkter var att hyresintäkterna och driftsnettot steg vilket jag uppskattar i fastighetsbolag men just nu handlar det mesta om att bevisa för marknaden att företaget klarar att hantera ett högre ränteläge. Det finns en överhängande risk att hundra år av höjd utdelning inte håller särskilt länge då sänkt utdelning normalt sett vore ett rimligt svar i rådande läge. Jag kvarstår vid att vara försiktig och ökar mycket blygsamt. Det är en chansning men en portföljandel på en procent räcker.

Castellum levererade i kontrast till SBB en rakt igenom imponerande rapport. Jag är redan fullinvesterad på mitt långsiktiga mål i aktien och det kliade rejält vid nedgången i morgoncallen efter att öka ytterligare men jag har valt att öka i annat då min portföljandel redan motsvarar 5 procent av en fullständig utdelningsportfölj med en mer normal värdering närmare EPRA NRV som landar på 263 kronor (+16 procent). 50 procents ökning i hyresintäkter, 49 procents ökning i driftsöverskott, 47 procents ökning i förvaltningsresultatet är brutalt bra och ett ordentligt styrkebesked. 62 procents ökning i vinst per aktie innebär att Q2-resultatet på 10,11 kronor per aktie ensamt räcker till rådande helårsutdelning på 7,6 kronor per aktie och av allt att döma utdelningshöjningar även i ett tufft ränteläge kommande år. Man ska ha respekt för att ränteläget kommer påverka mer i kommande rapporter men jag har svårt att tolka rapporten på annat sätt än att Castellum möter krisen med en urstark position. Belåningsgraden är 38,2 procent vilket i sammanhanget är ganska lågt och en högst rimlig säkerhetsmarginal.

Wallenstam är ett synnerligen välskött fastighetsbolag som äger fastigheter i några av Göteborgs bästa lägen. Jag gillar särskilt att VD Hans Wallenstam har varit med när det var som värst under finanskrisen på 90-talet och hans verksamhet är starkt präglad av ett defensivt och långsiktigt tänk. Egentligen tycker jag inte att aktien uppfyller mina utdelningsmål med den idag låga direktavkastningen men efter att ha tagit del av rapporten har jag tänkt om. Historiskt har företaget klarat att dela ut två kronor per aktie och det finns ingen anledning till att de inte skulle göra det igen när de bedömer att stormen har lagt sig (resultat netto per aktie 3,3 kronor på halvåret). Intill dess har de alla möjligheter att utnyttja krisen till förvärv av fastigheter. Nu ska man komma ihåg att företaget har gjort en aktiesplit 2:1 vilket påverkar utdelningen men som en defensiv hörnsten med låg risk tycker jag att Wallenstam har en given plats. Kanske är jag drabbad av Göteborgbias, titta på VD-presentationen (länk) och döm själv. En soliditet på 47 procent och belåningsgrad på 43 procent är stabilt. Hyresintäkterna ökade med 9 procent och substansvärdet är 60,10 kronor per aktie. Därtill har det kommit en del insynsköp efter rapporten. Mitt innehav motsvarar långsiktigt 0,5 procent i en färdig utdelningsportfölj sett till potential men jag hoppas på möjligheter att långsiktigt växla upp till en procent.

Scandic Hotels var ett annat glädjeämne under fredagen. Jag är egentligen redan fullinvesterad men har ändå valt att öka positionen något då mitt initiala mål sattes före emissionen under pandemin. För första gången sedan dess levererar företaget en beskedlig vinst per aktie på 2,44 kronor per aktie. Om man antar att företaget klarar att leverera en årsvinst per aktie i linje med innevarande kvartalsrapport värderas aktien just nu till P/E 4-5 vilket inte är speciellt högt. Scandic har förvisso fortfarande en sårbar situation efter pandemin men med ett starkt positivt kassaflöde igen och en mer normal beläggningsgrad på 63 procent under det andra kvartalet, och 70 procent under juni månad, finns förutsättningar på att få rätsida på verksamheten igen. Beläggningsgraden har en bit kvar till nivåerna före pandemin och jag tror inte nödvändigtvis att vi får se utdelning redan nästa år men jag gillar att företaget har gjort vissa förvärv och nyinvesteringar i det läge som uppstår vilket jag tycker bekräftar mitt ursprungscase när pandemin bröt ut att Scandic kommer vara en aktör som kan gå stärkt ur krisen i kraft av sin stora marknadsposition. Intäkt per rum och omsättning ökar naturligtvis rejält men jag är lite försiktig med att dra för stora växlar på jämförelser med pandemiåren. Men en god vinst är ett bra tecken.

Inwido levererar en ökad orderingång om elva procent. Marknaden reagerade starkt negativt på rapporten mycket på förväntningar om svårare tider när priserna på insatsvaror ökar och avmattning av orderingång under juni. Jag valde att se det som ett tillfälle att öka och kommer nog öka än mer om nedgången fortsätter för verksamheten är i grunden sund och det verkar främst vara omvärldsfaktorerna som påverkar. Företaget har en rekordstor orderstock att luta sig emot vilket borde hålla dem sysselsatta nog att övervintra det extrema ränte- och prisläget. En vinst på 5,74 kronor per aktie på halvåret gör att jag tror att de klarar att bibehålla nuvarande utdelningsnivå på 6,15 kronor per aktie och en direktavkastning över fem procent tycker jag är riktigt bra.

Axfood levererade en fin rapport med ökad vinst och rejält ökad omsättning men däremot minskade marginalen marginellt. Det är förhoppningsvis bara en effekt av de ökade matpriserna och rör sig endast om en minskning med 0,1 procent. Gör ändå en mental notering att följa upp i kommande rapporter för att få bekräftat att det inte rör sig om en bestående trend av försämrad marginal.

Några rapporter jag var mindre imponerad av är bland annat Cloetta som rapporterar en förlust efter engångskostnader men jag noterar att omsättningen och rörelsemarginalen ökar. Också Gjensidige rapporterar en lägre vinst än tidigare påverkad av makroeffekter men kärnverksamheten verkar löpa på bra med ökade försäkringsintäkter. Investor är väl ungefär så defensiv som man vill men rapporten levererade inga större överraskningar och substansvärdet är 199 kronor per aktie vilket ger 12,5 procents rabatt. Handelsbanken visar fortsatt inga tydliga tecken på att omstruktureringen med färre kontor ger tydlig effekt men stabilt nog att behålla innehav. SWECO verkar ha svårare tider med lägre EBITDA-marginal. Tomra levererade sämre resultat än föregående år och matchar inte de högt ställda tillväxtförväntningarna. Det är i grunden ett välskött företag så jag gör en notering att hålla ett öga ifall det blir en överdriven negativ kursreaktion framöver. Till sist är Avanza uppenbart påverkat av det svåra ränteläget och negativa börssentimentet. Med 1,9 kronor per aktie i vinst på kvartalet blir det svårt att bibehålla en utdelning på 9,2 kronor per aktie även om företaget kan i kraft av den starka kassan. Jag tar därför direktavkastningen på sex procent med en nypa salt och räknar med att den landar någonstans mellan 4-8 kronor per aktie beroende på hur det andra halvåret utvecklas. Sven Hagströmers insynsköp för sex miljoner kronor är dock betryggande. Jag överväger också öka om nya tillfällen uppstår runt 150 kronor per aktie.

Och jo, det blir säkert lite påfyllning i Minesto igen som fortsätter arbeta på i lugn och ro där D4-kraftverket nu är i full drift. Det kommer säkert resultat från optimeringen av kraftverket inom kommande veckor och jag har fått nya intäkter från Avanzas aktieutlåningsprogram som jag gärna återinvesterar.

Till sist har Midsummer släppt en hållbarhetsrapport vilken vid första anblick verkar gedigen. Den kommer sättas upp på läslistan för kommande vecka men nu tar jag helg.

En reflektion jag gjorde var att den senaste tidens ökningar i olika aktier antagligen kommer ge omkring tio tusen kronor i ytterligare utdelningar inom något år. I Scandic Hotels är jag inte säker på när de börjar dela ut igen då de kanske väljer att återinvestera genom att växa genom förvärv och dito i Wallenstams fall när det gäller när utdelningshöjningen till hela kronor kommer. Men att den kommer är jag övertygad om. Det är en fråga om tålamod och intill dess gläds jag över möjligheten att öka i fina företag.

Ökningarna i veckan innebär att jag skjuter på målet att sänka räntenivån på mitt investeringssparkonto med ytterligare en månad men då de aktier jag har ökat i alla ger eller har potential att inom ett par år ge en direktavkastning som vida överstiger min belåningsränta bedömde jag att det likväl var motiverat att öka lite aggressivare än initialt planerat. Jag har samtidigt fått ned portföljbelåningen till 7,8 procent vilket innebär att jag har utrymme att öka ytterligare om det skulle bli än aptitligare värderingar framöver.

Utdelningar och aktieköp i juni

Det är semestertider och börsen får mindre fokus då jag värdesätter tiden i Sommarsverige högre.

Juni är traditionellt en relativt lugn utdelningsmånad. I år blev det 1 835 kronor, ganska väl i linje med fjolårets juniutdelning plus ett par procents ökning. Endast åtta aktier delade ut i juni i år, samtliga månads- eller kvartalsutdelare. Jag har redan passerat 43 000 kronor i erhållna utdelningar netto efter skatt och prognosen på befintliga innehav är i nuläget redan över 59 000 kronor. Därmed kommer jag med säkerhet passera en bra bit bortom 60 000 kronor innan året är slut eftersom jag fortsätter en del av nyinköpen investera i aktier som har delutdelningar kvar i år samtidigt som mina kalkyler är väldigt defensiva när det gäller valutaeffekter, där utländska aktier just nu betalar 20-30 procent högre utdelning omräknat i svenska kronor på grund av valutaeffekten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid bokslut i juni var portföljbelåningen runt 9,3 procent men som vanligt sätter jag in juniinsättningen först i juli för att undvika dubbelbeskattas på mina ISK/KF på bägge kvartalen. Redan per den 1 juli är portföljbelåningen nere på 8,3 procent. Det innebär att jag kommer kunna sänka den ytterligare under nästa räntenivå redan under juli månad vilket är lägligt med tanke på riksbankens, och därav Avanzas följande, räntehöjning. Jag tycker egentligen att en belåningsgrad under 10 procent är försvarbar, det handlar mer om att den högre räntan gör att det går jämt upp med de löpande utdelningsintäkterna vilket minskar hävstången för ränta-på-ränta-effekt av återinvesteringar. Kapitalförsäkringen har redan räntefria lån men jag vill få ned räntan till intervallet 1,2-2,2 procent för ISK för att få lägre ränteutgifter då det är en nivå som täcks fullt ut av mina löpande intäkter från utdelningarna.

Jag kommer därför fortsätta att blanda amortering med aktieköp i sommar men har ändå utrymme att investera ungefär halva julilönen och att återinvestera juliutdelningarna. Framförallt är det sommarsemester hemma i Sverige och jag prioriterar den fina tiden högre än att vara aktiv på börsen.

Utöver att jag gör min lilla månatliga påfyllnad i Minesto, som återbekräftade fina besked och en tydlig plan för utbyggnad på Färöarna på stämman i början av juni, blev det uteslutande inköp av fastighetsaktier under juni månad. Jag återinvesterar ju också intäkterna från aktielåneprogrammet vilket redan har gett mig ett par tusen ytterligare Minestoaktier helt gratis. Det kan te sig motsägelsefullt då fastighetsaktier har fått mycket stryk på börsen. Men min strategi är långsiktigt ägande av företrädesvis utdelningsaktier varför kursutvecklingen i sig inte bekymrar mig. Fastighetsaktier har traditionellt ansetts stå emot inflation bra i så mån att de helt enkelt inflationsjusterar hyran och på så vis ändå får in intäkter. Mina fastighetsaktier i portföljen fokuserar på relativt defensiva innehav och just löpande hyresintäkter är för mig en viktigare indikator än EPRA/NAV. Det sagt finns en mycket högre risk dels eftersom det vid en lågkonjunktur kan bli färre uthyrda objekt med lägre uthyrningsgrad som följd och dels eftersom den högre räntan, om den biter sig fast på längre sikt kan få företag med hög belåningsgrad på obestånd. Jag har under juni valt att öka i tre aktier. Tittar även lite på att öka mer i Cibus under sommaren.

SBB har det skrivits mycket om i medier och av andra så jag nöjer mig med att konstatera att mitt ägande i företaget grundar sig i det fina defensiva innehavet SBB förvärvade från Hemfosa samt liknande innehav. Jag är dock försiktig givet risken och håller portföljandelen någonstans mellan 1-2 procent. Företaget har vuxit snabbt, har en hög belåningsgrad och det finns en reell risk att det kan hamna på obestånd. Men givet att lånräntorna i det kortare perspektivet är satta är den risken något längre fram i tiden och i nuläget handlar det mer om att återvinna marknadens förtroende.

Castellum har traditionellt varit ett av börsens mest välskötta företag med en glimrande historik. Efter att Saxborn lämnade som VD har de idag en något mer offensiv profil och är inte totalt utan risk de heller. Men jag litar på företagets goda historik av att äga, förvalta och utveckla fastigheter på ett sunt sätt. Jag har därför valt att mer än dubblera mitt innehav under juni när aktien har handlats på en direktavkastning en bra bit över 5 procent. Det kommer sig av att aktien länge har handlats till en hög värdering varför jag tidigare inte har kunnat öka i den takt som jag skulle ha velat och därför nu passar på att köpa så många aktier jag finner rimligt för att uppnå det tilltänkta långsiktiga ägandemålet i en "färdig" utdelningsportfölj. Jag kommer fortsätta titta efter fyndlägen också i juli och augusti.

Wallenstam är ett av Sveriges mest defensiva fastighetsföretag med ett innehav med flera av de bästa fastigheterna i Göteborg. Framförallt har deras VD Hans Wallenstam en historik av att klara sig genom tidigare finanskriser. Räknat i direktavkastning brukar aktien inte klara mina lägsta utdelningsmål. Det gör den inte nu heller vid en första anblick. Men Wallenstam delade ut väsentligt högre belopp bara för något år sedan och har förmågan att dela ut två kronor årligen när stormen har lagt sig. Sett ur det perspektivet handlas aktien till en direktavkastning över mitt långsiktiga portföljmål på 4,25 procent varför jag har försökt att öka en del i Wallenstam också. Jag skulle egentligen vilja passa på att ta en större position men prioriterar att balansera amortering med nyinköp och därför får det bli så många aktier som jag hinner på dessa nivåer. Fortsätter att fiska efter fyndköp också i juli och augusti.

Under sommaren blir det mindre fokus på börsen men däremot lite långsiktig förkovran där jag läser Peter Lynch och Benjamin Graham i lugn och ro i skuggan. Som utlandssvensk brukar jag också lyssna på i stort sett alla sommarprogrammen i P1, många dock i efterhand. Årets uppsättning verkar på förhand bättre än på många år med fler personer som kan och har uträttat något på bekostnad av färre mediaprofiler och/eller kändisar. Gudrun Persson och Christian Koenigsegg hade två bra och bildande program, därtill med bra musikval. Ser med spänning fram emot att höra bland annat Sverker Sörlin, Jacob de Geer, Stefan Ingves, Lydia Sandgren, Gregor Zubicky, Elin Röös, Åke Sellström och P-Å Åhlén. Och E-Type förstås.

Trevlig sommar - släpp dagskurserna och ta tillvara på de fina dagarna ute i solen!

Sex år med portföljen

Det ska inledningsvis understrykas att det här är en hobbyblogg för att få en översikt över mitt sparande. Inlägg ska aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation och du bör inte ta rygg på mig. Det är bara en utlandssvensks möjlighet att få utbyte för de ideella diskussioner man annars har genom Aktiespararna, aktiepubar och liknande hobbyverksamheter på ett mer strukturerat sätt än vad som är möjligt i andra sociala medier. Min strategi bygger på min rätt speciella livssituation och långsiktighet. Den syftar inte till att maximera portföljavkastning utan mer att bygga en långsiktig utdelningsportfölj.

Traditionellt gör jag min årliga portföljöversyn runt midsommar och tar mig tid till en djupare analys av hur portföljen utvecklas för att ta med mig det i hur jag viktar vidare framöver, den återkommer jag till.

Härifrån är det inte tänkt att Minesto ska utgöra mer än halva portföljen och egentligen ser jag mig som färdiginvesterad. Kombinationen att företaget levererar, att teknikrisken är minimal och risken främst är att sy ihop det kommersiella samt att jag anser allt under teckningskursen på 15,79 kronor i senaste emissionen som högst rimligt gör att jag har fortsatt öka under våren, inte minst när vi nu har fått ett kvitto på att Dragon Class-tekniken fungerar vilket minskar risk väsentligt. Framöver tänker jag mig att fortsätta fylla på med utspridda köp om en tusenlapp i taget så länge aktien fortsätter handlas på dessa nivåer men fokus är på att köpa utdelningsaktier och amortera ned hävstången igen. Om portföljandelen ändå överstiger 50 procent är det ett lyxproblem eftersom det skulle innebära att börsvärde har ökat vilket antagligen hänger samman med att företaget bedriver en sund verksamhet. Liksom tidigare år har jag dock plockat ut Minesto ur cirkeldiagrammet helt enkelt eftersom det blir lättare att läsa återstående innehav. Därav följer att aktiers portföljandel redovisas för portföljen exklusive Minesto.

 

 

 

Återstående aktier med portföljandel under 0,5 procent i fallande ordning: 

Elanders, Siemens, Coca Cola, ATEA, P&G, NorthWest Healthcare, 3M, Swedish Stirling, Evolution Gaming, Beijer Alma, Wallenstam, Vestas, Vitreous Glass, Omega Healthcare, SWECO, Holmen, AstraZeneca, Midsummer, Apple, Xylem, Industrivärden, Bonäsudden, EON, Tomra och Pepsi.

En viktig förändring till det bättre är att jag har fokuserat portföljen mer. Den består nu av femtio aktier vilket jag tycker är ganska optimalt då de allra flesta aktierna har en portföljandel under två procent. Det ger en bra diversifiering som minskar portföljrisken. Samtidigt var det besvärligt att följa alla innehav när jag hade runt sjuttiofem aktier och nu kan jag fokusera min tid på färre innehav som jag kan följa mer aktivt. Det ska också sägas att några innehav är så små att jag inte bemödar mig att lägga så mycket tid på dem då jag har så god riskmarginal och företagen har så bra verksamhet att det bara är onödigt att sälja. Apple, AstraZeneca och Tomra är tre typexempel på sådana innehav. Industrivärden som jag tilldelades i Handelsbankens extrautdelning är ett annat exempel på ett litet och stabilt innehav som det sällan är läge att öka i men som bidrar till diversifiering och riskspridning utan att jag för den skull bevakar aktivt.

Som utdelningsinvesterare är egentligen utdelningsvikten viktigare än portföljandelen varför jag även genomför en ny genomgång av portföljens utdelningsvikt då vissa aktier är långt mer avgörande än andra. Kopparbergs sticker ut där då aktien ensam utgör nästan en sjundedel av portföljens totala utdelning.

Portföljen är utöver Minesto även kryddad med miljöteknikaktierna Midsummer, Soltech och Swedish Stirling. Ett viktigt skäl till att jag har tagit in dessa är att de två förra har redovisat vinst, må vara delvis bokföringsmässigt, och är på rätt väg medan Swedish Stirling har lägre risk än tidigare då företaget nu är bankable inför sina första projekt. Samtliga dessa aktier är dock förenade med en hög risk.

Ett uttalat mål har varit att dra ned på risk genom att fokusera och diversifiera i defensiva, långsiktigt stabila utdelningsaktier. Jag är rätt nöjd med de 12-18 största innehaven i portföljen just nu då innehav som Axfood, Investor och Kopparbergs ger en mycket stabil grund även i svajiga tider som på senare år. Det enda innehavet som sticker ut är Inwido men det beror på att jag medvetet har tagit en mycket stor position i aktien när marknaden i mitt tycke har prisat in väl mycket konjunkturrisk. Det är ett välskött företag som jag tror kommer fortsätta klara sina utdelningar även i en tuffare konjunktur. I Multiconsult är jag redan i princip fullinvesterad sedan länge därav att innehavet är lite större idag.

Noterbart är att portföljen sedan länge har passerat 4 miljoner kronor netto men efter den senaste tidens utveckling har den fallit tillbaka igen. Det återstår att se om jag klarar att uppnå 5 miljoner kronor åtminstone brutto innan året är slut vilket skulle förutsätta att portföljen inte faller ytterligare.

Jag skrev redan för två år sedan att FIRE redan var en möjlighet. Trots börsnedgången sedan dess kvarstår detta faktum. Jag har en utdelningsgrad som täcker alla kostnader för min svenska bostad och mitt innehav i Minesto skulle räcka till att täcka alla levnadsomkostnader men då skulle det bli en ganska basal nivå motsvarande levnadsstandarden som student. Jag är redan helt säker på att 2022 års utdelningar kommer överstiga 60 000 kronor netto efter utländsk källskatt. Det börjar närma sig att överväga om jag vill stanna längre utomlands eller ska titta på att åka hem till Sverige igen av privata skäl. Den dagen så sker kan jag flytta hem i trygg förvissning om att portföljutdelningen överstiger 100 000 kronor per år. Det är milt uttryckt en rätt bra frihet som är såpass stor att portföljen kan fortsätta växa genom ränta på ränta även om insättningarna kommer bli lägre med svenska inkomster och utgifter än idag. Det mål jag kommer arbeta emot är att portföljutdelningen överstiger 120 000 kronor per år samtidigt som jag fortsätter att bevaka hur företaget Minesto utvecklas på vägen in i kommersialisering och de första kommersiella parkerna.

Just nu trivs jag mycket bra med det jag gör och planerar ingen FIRE de kommande åren helt enkelt eftersom det just nu är förbannat roligt och utvecklande. Däremot ger portföljen ändå en stor frihet i att jag kan ta tjänstledigt för att göra långresor eller gå ned i tid till fyra dagar i veckan. Jag tittar snarare på den sortens lösningar för ökad frihet för att kombinera mer tid med ett roligt och givande arbete.