Multiconsults rapport tredje kvartalet - en reality check

Flitiga läsare vet att norska konsultbolaget Multiconsult är en av mina favoritaktier. Idag släpptes kvartalsrapporten för det tredje kvartalet.

Driftsintäkterna steg med 13,9 procent jämfört med samma period ifjol. Driftsresultatet före avskrivningar sjönk dock med 18,7 procent jämfört med samma period. Anledningen är de höga driftskostnaderna i form av ett ökat antal anställda. Med tanke på förvärvet från LINK arkitektur nyligen är det nog inte så konstigt att de nyanställda ännu inte har hunnit dra in sina löner i en bransch där löptiderna för projekt kan vara långa. Orderingången föll också något.

Varför föll då aktien? Jag tror att det finns flera olika faktorer som samverkar.

Förväntningar hade byggts upp under lång tid om ökad tillväxt genom expansion. Kapitalmarknadsdagen i oktober spädde ytterligare på dessa. För att motivera en kurs över 110 NOK behövde den fina vinsten från andra kvartalet upprepas det tredje kvartalet. Eftersom vinsten det andra kvartalet blev större än vanligt till följd av vissa större order var återgången under tredje kvartalet snarast att betrakta som en reality check. Aktien återgår helt enkelt till en nivå runt 102 till 108 kronor som den borde vara värd i nuvarande vinstläge.

En annan förklaring är att aktien har gått som tåget och ökat med över 25 procent på tre månader (valutaförändring inräknad). När aktien knappt alls drabbats av valfrossan i USA (varför skulle den egentligen? Företaget verkar ju på den norska marknaden i NOK) så drogs den väl helt enkelt med nedåt när en negativ signal plötsligt kom.

För mig som har varit med ett tag är det fortfarande en fin nivå och kommande utdelningar lär inte bli lägre varför aktien känns stabil. På kort sikt kanske trenden fortsätter ned och i så fall överväger jag faktiskt att öka lite ytterligare men då ska vi nedåt 90 NOK igen. För jag tror nämligen att företagets expansion kommer bära frukt i ökade vinster igen på sikt.

Kanske undrar ni varför jag inte spekulerar i presidentvalet i USA så här sista timmarna innan resultatet är klart? Jag skrev redan i söndags hur jag har förberett mig och vid vilka förutsättningar jag är beredd att öka. Det kan ni läsa här. I ärlighetens namn är jag annars ganska trött på att matas av artiklar om presidentvalet och ska faktiskt bli ganska skönt att slippa det.

Veckoplan - v. 45. Portföljöversyn inför eventuell valfrossa på börsen

Huvudfokus kommande vecka är självklart att försöka hitta bra köptillfällen under börsoron i anslutning till det amerikanska presidentvalet. Jag tittar på att öka ytterligare under måndagen och skulle det rent av bli ett börsras efter valet kommer jag öka stort i traditionella svenska aktier.

Därför har mitt fokus varit lite annorlunda och jag har gjort en översyn av portföljen som helhet för att identifiera hur stora andelar det är rimligt att öka med aktie för aktie. Jag har därför gjort upp en långsiktig idealfördelning i portföljen som ska garantera minst 4,25 procents utdelning.

Endast fem aktier är namngivna och det är företag som jag känner mig absolut bekväm i att äga över hela det kommande decenniet, förhoppningsvis för alltid. Castellum och Handelsbanken vill jag ha en lite mindre andel i (2,5 procent) för att få bättre riskspridning. I det förra fallet eftersom jag kommer ha minst tio procent fastighetsutdelare i portföljen och i det senare fallet eftersom jag inte vill ha en för stor exponering mot finanssektorn. IT-sektorn utgör högst 2,5 procent av portföljen eftersom jag inte vill ha en alltför stor exponering då sektorn är svårbedömd. Där kommer jag nog inte öka eftersom jag avvaktar ytterligare tydlighet om nästa års utdelningsnivå. Tittar möjligen på att köpa ytterligare 10 aktier i ATEA om aktien skulle sjunka under 70 NOK.

Axfood ser jag möjligheter att öka i. Eftersom jag ökade mitt innehav med 30 procent enligt köpstrategin när Köp B-gränsen passerades förra veckan ska kursen nedåt 136 kronor innan jag går in stort igen. För att bibehålla portföljbalansen tittar jag dock på att köpa ytterligare 10-25 aktier.

H&M har jag redan en jättestor position i med ett GAV på 245 kronor. Därför ökar jag först om jag kan handla billigare än så och det ska nog till en börskrasch på onsdag för att så ska ske. Trenden är snarast att på kort sikt testa av 270 kronor innan nya rapporter kan ange om företagets problem är över eller inte.

Clas Ohlson handlas just nu till över 4,5 procent mot årets utdelningsnivå. Det är mycket bra och dessutom pressas kursen av en stark dollar. Det innebär att aktien paradoxalt nog snarast kan komma öka om Trump skulle vinna valet. Jag ser oavsett valutgång ett ypperligt tillfälle att fortsätta öka. Just nu har jag redan över mitt långsiktiga mål om fem procent av portföljen. Jag tittar ändå på att dubblera innehavet då jag tror att en stärkt krona/försvagad dollar och ytterligare klarhet närmare utdelningen kommer höja kursen igen på sikt. Kan till och med bli så att jag köper hela 100-125 aktier om kursen inte hinner stiga över 127 kronor igen. Det som talar emot är att det är långt till nästa utdelning.

Castellum har jag ganska exakt 2,5 procent av portföljen i just nu. Eftersom utdelningsandelen är låg och min exponering mot fastighetssektorn totalt sett inte ska vara alltför hög tittar jag främst på att öka lite försiktigt på vägen ned. Först om kursen börjar närma sig tidigare botten vid 110 kronor går jag in större.

Handelsbanken är lite väl övervärderad enligt mitt sätt att se det. Räknar man endast ordinarie utdelning handlas aktien fortfarande väl under fyra procents utdelning med begränsad uppsida. Min andel är dock låg och jag ser ett tillfälle att öka om fyraprocentsvallen vid 112,50 kronor passeras.

Månadsutdelare är aktier som Boston Pizza och TransAlta RES. Den förra är fortfarande för högt värderad men lita på att jag kommer hugga direkt om det skulle uppstå ett nytt tillfälle att fånga aktien nedåt 21 CAD igen. Den senare har jag fiskat i veckan men den föll aldrig ned till min tidigare köpnivå. Helst vill jag öka vid 13,99 CAD (vilket till följd av valutan ändå är dyrare än sist) men kan tänka mig öka för portföljens skull redan i intervallet 14,15-14,25. Om det har bildats en ny botten eller om nedgången fortsätter kommer visa sig på måndag. Övriga utländska aktier håller jag fortsatt koll på men ser i nuläget bara att ett börsras modell större på onsdag skulle kunna få mig att köpa. Jag inser att det blir en utmaning att hålla denna portföljandel hög nog. Ett köp varje månad måste göras för att hålla jämna steg.

Jag har insett att fastighetsutdelarna kommer bli väldigt viktiga för att höja både utdelningsnivå och utdelningsfrekvens. Därför har jag höjt målsättningen till tio procent av portföljen men i gengäld diversifierar jag mig så att risken sprids över minst fem olika aktier med högst 2-3 procent i en enskild aktie. Delarka, Hemfosa och Saltängen är huvudkandidaterna för ökning och deras andel av portföljen är såpass liten att jag kan öka med ett par procent om kursen skulle rasa. Jag analyserar också flera andra liknande aktier, även ett par i Norge. Har inte hunnit skriva inlägg om dem ännu men tänkte presentera dem längre fram på bloggen.

Jag har omprövat min syn på preferensaktier. Ser ett konkret behov av att ha en mindre andel (högst 5 procent) i portföljen för att höja genomsnittsavkastningen. Akelius är enda preffen jag tittar på i nuläget då det är ett stabilt företag som handlas under inlösenkurs (330 kronor). De hade ex-dag denna veckan och jag ser därför ingen brådska att köpa. Avvaktar antagligen om inte kursen skulle falla nedåt 307 kronor igen.

Svagare utdelare är stabila aktier som jag köper av andra skäl än utdelning. De ska gå med vinst och ha en gedigen historik men lever i nuläget möjligen inte upp till mina utdelningsmål. Ahlsell och Serneke är två exempel på detta. Sådana innehav utvärderas löpande och skulle de på lång sikt sänka portföljutdelningen utan att de kompenserar kursmässigt åker de ut. Jag räknar i genomsnitt ändå med att de ska kunna ge mig ett par procent årligen.

Kryddor är högriskaktier. Minesto är den enda som finns i portföljen för tillfället. Där kom i veckan positiva nyheter om lyckade tekniska tester som lyfte aktien något. Högst 2,5 procent av portföljen avsätts. Det ger visst utrymme att spekulera men samtidigt påverkar eventuella förluster inte portföljens utdelning som helhet.

Övriga aktier är kanske det mest intressanta. Jag klumpar faktiskt ihop alla övriga aktier i en kategori. Varför? Jo eftersom jag inte ser det som viktigt att upprätthålla en viss portföljandel i dessa aktier utan endast köper så länge YOC:en kan sänkas ytterligare samtidigt som verksamheten går i rätt riktning. Här rör det sig främst om att inte få en för stor portföljandel och jag vill inte ha mer än tre procent i någon enskild aktie på längre sikt. Skulle mindre än en tredjedel av aktierna vara i denna kategori gör det antagligen inte så mycket då syftet med kategorin bara är ökad diversifiering om jag kan hitta andra aktier som också uppfyller mina utdelningsmål. Samtidigt finns flera fina köplägen för att öka innehav som har tjänat mig väl:

Duni kommer förvisso få det tufft att upprätthålla sin höga utdelningsnivå men aktien handlas till över 4,25 procent YOC och jag tittar på att öka på lång sikt. 111 kronor vore ett fint tillfälle att dubblera innehavet.

MQ har jag redan en lite väl stor position i. Skulle tidigare botten under 30 kronor testas handlas aktien dock till nära sex procent mot redan fastslagen februariutdelning på 1,75 kronor. Kan tänka mig att fylla på ytterligare med ett 30-tal aktier.

Skanska har jag länge velat öka i och det gjorde jag redan förra veckan. Aktien har fortsatt sjunka och skulle fyraprocentsvallen passeras under 187,50 kronor per aktie kommer jag dubblera mitt lilla innehav.

Telia fortsätter fallande trend. Aktien är i ett osäkert läge men skulle den passera 33 kronor handlas den faktiskt till sex procents utdelning om utsagorna om 2 kronor under 2017 står fast. Det vore gott nog för mig att chansa med en liten ökning. Svag kassa och låg vinst per aktie avskräcker dock från större ökning.

I detta sammanhang bör uppmärksammas på att Multiconsult kommer släppa sin kvartalsrapport den 8 november. Ni som följer mig vet att det norska konsultföretaget är lite av en favoritaktie, inte minst eftersom den har ökat med över 25 procent sedan köp. Rapporten blir ett viktigt test på att bekräfta att de mycket fina resultaten i föregående rapport var del i en längre trend och ingen engångsföreteelse. Skulle så bli fallet kan jag antagligen se fram emot en väsentligt höjd utdelning till våren. Här har jag redan ett strategiskt innehav om 50 aktier och jag tycker att det är ganska lagom i nuläget.

Det kan också bli fina tillfällen att ta in nya innehav i portföljen:

Gjensidige är påväg nedöver efter att bonusutdelningen har avskiljts. Ovissheten om framtida utdelning är stor men det är ett stabilt företag som passar väl i utdelningsportföljen. Skulle tidigare bottnar under 130 kronor testas handlas aktien till nära fem procents ordinarie utdelning och det egna kapitalet per aktie är fortfarande gott nog för att klara framtida bonusutdelningar. Mycket intressant läge att utnyttja vid eventuellt kursfall.

ICA ser jag som ett tredjehandsval och en skräpaktie. Samtidigt börjar aktien närma sig rimligare nivåer och det är möjligt att jag köper för viss diversifiering. Problemet är dock att det först är vid 250 kronor per aktie som YOC:en närmar sig 4 procent och dessförinnan sänks bara min genomsnittliga portföljutdelning. Vinsten är dock hög, vilken bekräftades i senaste rapporten, och kassan stark. Det gör att jag kan överväga en liten chansning redan vid 260 kronor om det inte finns bättre alternativ just då.

SEB C tittar jag på om aktien faller under 87 kronor, vilket motsvarar över sex procent YOC mot årets utdelning.

Som jag tidigare har skrivit är huvudfokus på kommande notering av Serneke. Flitiga läsare vet redan att jag undviker belåning och istället "lånar" pengar av mig själv. Här kan ni läsa om hur det konkret fungerar. Nu kom så ett konkret exempel på detta. Jag har alltid en buffert motsvarande en nettoinsättning och den finns fortfarande i fritt kapital på mitt konto. Detta blir min buffertkassa för att kunna gå in och öka beroende på hur börsen utvecklas i veckan. För att klara Sernekenoteringen innan nästa löneutbetalning har jag dock "lånat" två månadsinsättningar av mig själv. Tanken är att dessa ska gå till teckningen, där jag kommer ta i lite i överkant i förhoppning om en mycket god tilldelning. Rent konkret kommer jag "betala tillbaka" till mig själv i form av minskade månadsinsättningar under de kommande månaderna. Hur snabbt jag återbetalar mitt "lån" beror på hur börsen utvecklas. Så länge det finns bra köplägen får jag trots allt bättre avkastning där och då är det ingen brådska.

 Lycka till i kommande veckan och hoppas att du kan hitta några fina långsiktiga köp!

TransAlta RES - ökade frågetecken för hållbar utdelningsfavorit

TransAlta Renewables är den bästa av världar för en utdelningsinvesterare med hållbarhetsfokus. Företaget investerar i förnybar energi och ger samtidigt en månatlig utdelning som historiskt har överstigit 6 procent per år.

Utdelningsandelen är hög - hela 85 procent. Frågan är om den verkligen är långsiktigt hållbar men företaget själva verkar anse det och i kraft av moderbolagets finansiella muskler i ryggen torde de klara sig så länge moderbolaget är stabilt.

Avseende utdelningstillväxt finns ett uttalat mål om 6-7 procent årligen, vilket i kombination med den höga utdelningen är mycket bra. Företaget har historiskt levt upp till den ambitiösa målsättningen. Enda undantaget är höjningen på mellan år 2013 och 2014, då man endast höjde med tre procent. Det torde dock ses i ljuset av att man redan hade höjt utdelningen dramatiskt mellan augusti och september månad 2014 och sett till helåret väl överträffade målet. Totalt har utdelningarna ökat med 25 procent sedan börsnoteringen 2013.

Ur en kritisk hållbarhetsanalys bör uppmärksammas att halva företagets verksamhet fokuserar på gas, företrädesvis på den australienska marknaden. Jag skulle hellre investera i mer renodlade förnybara företag men gas är trots allt långt mindre klimatpåverkande än andra fossila bränslen och kommer vara ett led i omställningen till en hållbar global energiförsörjning. Noteras att andelen vattenkraft är förvånande liten med tanke på att detta är den kanske tryggaste och mest lönsamma sektorn inom förnybar energi.

Mer oroande anser jag i så fall att kopplingarna till det inte särskilt miljövänliga moderbolaget TransAlta är (som äger nära två tredjedelar av aktierna). Samtidigt är det just dotterbolaget Renewables som jag investerar i och jag tycker att det är rimligt att också företag som är tungt viktade i fossil energi ska kunna styra om sin verksamhet till mer hållbara alternativ. 

Att de flesta förvärv kommer från moderbolaget är också något oroande - skulle helt klart kännas tryggare att investera i ett företag med egna ekonomiska muskler att förvärva andra företag. Nu är detta dock sällsynt när det gäller renodlade aktiebolag inom förnybar energi. Detta är samtidigt en inte oviktig kritisk punkt då företaget själva uppger att just förvärv ska utgöra en huvudkälla till framtida tillväxt.

Den tredje kvartalsrapporten släpptes den sista oktober. Där bekräftades att nuvarande utdelningsmål om 0,07333 CAD per månad ligger fast till och med utdelningen 31 mars 2017.

Rörelseresultat uttryckt som EBITDA ökade till 286 miljoner CAD jämfört med 167 miljoner CAD för de första tre kvartalen 2015. Värt att notera är dock att EBITDA-ökningen är lägre för det tredje kvartalet än räknat över helåret (83 mUSD mot 59 mUSD Q3 fjol). Detta antyder en viss tillväxtminskning eftersom Q3 andel av resultatet var större ifjol än i år.

De använder det lite udda måttet jämförbar kassa tillgänglig för fördelning (CAFD). Om jag förstår det korrekt återger måttet förenklat kapital som blir över netto efter att rörelsens löpande kostnader är täckta. Q3 2016 nådde man 176 miljoner CAD jämfört med 99 miljoner CAD samma period fjol. Balansräkningen förefaller i övrigt vara relativt stabil, vilket den också behöver vara om de ska klara att bibehålla en utdelningsandel runt 85 procent.

Trots dessa i grunden goda siffror föll aktien på rapporten. Jag har försökt identifiera varför. Utöver minskad tillväxt Q3 i år är en tänkbar förklaring att södra Hedland-gasanläggningen i Australien dröjer. Merparten av utrustningen ska dock vara på plats. Varför är då detta viktigt? Jo, företaget uppger själva att utdelningstillväxten på 6-7 procent är under förutsättning att södra Hedlandanläggningen verkställs under 2017. Eventuella förseningar där innebär ökad risk för minskad vinsttillväxt. Denna anläggning är i nuläget också företagets själva kronjuvel för framtida tillväxt. Att marknaden reagerar på förseningen är därför högst motiverat. Att små och medelstora företag i energibranschen är beroende av enskilda projekt är inte ovanligt. Utan att ha analyserat svenska vindenergiaktier närmare vågar jag påstå att detsamma gäller där.

Jag ser detta dock som ett intressant tillfälle att öka i aktien. Huvudanledningen är att jag egentligen redan hade velat äga en större andel men inte kunnat köpa till följd av hög kurs och valuta. När kursen nu faller är en forsatt ökning enligt min Köp A-princip för att bibehålla portföljbalans motiverad. Större ökningar kommer jag dock göra först när ytterligare nya besked finns.

Utdelningen på över 6 procent per år är ändå god nog och jag kan därför till och med leva med om den inte växer alls under 2017 så länge det bara rör sig om en tillfällig försening vilken i framtiden kommer ge ökad utdelning igen.

Förberedelser inför notering av Serneke i fokus

Veckans stora nyhet var att Serkene börsnoteras. Det är den enskilda börshändelse jag har sett fram emot hela året. Nu gäller det att få loss tillräckligt med kapital för att kunna teckna ordentligt. Jag har därför sett till att låna av mig själv så att det finns buffert för såväl teckning som ett eventuellt Trumpras på onsdag. Eftersom tilldelningen brukar vara låg siktar jag på att teckna aktier för mellan 30 000 och 50 000 kronor i förhoppning om att åtminstone tilldelas aktier för mellan 15 000 och 25 000 kronor. Ni kan läsa mer här.

En nyhet i skymundan i veckan var även att Alligator Bioscience börsnoteras mot årets slut. Kursen ska bli 32,50 kronor per aktie men teckningsdatum är ännu inte bekräftat. Lundaföretaget är verksamma inom biotekniksektorn och cancerbehandling. För att vara ärlig vet jag ganska lite om företaget men med Johnson & Johnson, Wallenbergsfären och Stenasfären som ägare känns det värt en chansning. Där rör det sig i så fall om lägsta tilldelning snarare än en större affär.

Arcus kommande notering på Oslobörsen är jag också nyfiken på. Ratos har haft ett innehav i spritföretaget i ett decennium. Tror dock att det inte blir någon högutdelare och deras marknadsandel är nog ganska mättad så det lutar åt att jag avstår.

Jag har under höstledigheten ägnat mig åt daytrading och swingtrading i liten skala framförallt i utvecklingssyfte. Ett separat inlägg om mina reflektioner och lärdomar kommer publiceras vid ett senare tillfälle. Min slutsats var hur som helst att jag stärktes i min uppfattning om att utdelningssparande är rätt väg. Även om resultatet i kronor räknat var ganska ok gillar jag inte den höga andel beslut som krävs i mer kortsiktig handel. De medför i sig ökade risker och min filosofi är köp och bevaka där idealfallet är att jag endast behöver fatta köpbeslut utifrån på förhand noga övervägda köpnivåer baserade på vinst och utdelningsnivåer. Säljbeslut behöver då endast undantagsvis göras när förutsättningarna för en investering dramatiskt förändras.

På det temat har jag i veckan också bitit i det sura äpplet och realiserat min första förlust i REC Silicon. Skrev ett inlägg igår som ni kan läsa här.

Egentligen älskar jag lägen som dessa när det är en stor osäkerhet till följd av en extern händelse, i det här fallet presidentvalet i USA. Det medger bra tillfällen att köpa också defensiva svenska aktier som i liten grad ens indirekt berörs av valresultatet billigare än vanligt. Tyvärr har jag fått lägga band på mig för att säkerställa att det finns en buffert till att teckna Serneke. Kommer dock låna av mig själv för att ha en kassa om ett större köpläge skulle uppstå.

Castellum och Clas Ohlson har jag dock fortsatt öka i på vägen ned. Eftersom jag behöver spara kapital till Sernekenoteringen har jag samtidigt swingtradat flitigt och sålt delar av ökningen av med blygsamma vinster. Är det någon poäng med det egentligen? Nja vinsten är liten men ändå konkret. Samtidigt sänker det mitt GAV och min YOC på längre sikt, vilket jag ser som positivt.

Axfood fortsätter jag också öka i. Eftersom jag gjorde en större ökning förra veckan när min Köp B-nivå passerades har jag nu gjort mindre ökningar för att fortsätta bibehålla min portföljandel intill dess att nästa nivå eventuellt uppnås. Återstår att se om aktien har bottnat eller fortsätter ned till den starkare stödnivån vid 133 kronor. Vid 133,3 kronor når jag 3,75 procent utdelning mot årets nivå och där är nästa nivå där jag är beredd att göra större köp.

MQ har jag fortsatt öka i inför februariutdelningen. Hade egentligen tänkt sälja av ungefär hälften av ökningen på kort sikt men under den oroliga veckan har det inte varit möjligt. Innehavet motsvarar just nu tre procent av portföljen, vilket är i högsta laget men inte dramatiskt mycket på längre sikt. Skulle ett tillfälle komma minskar jag kanske och annars har jag en fin utdelning att se fram emot i februari.

Vindenergiföretaget Vestas har jag en längre tid sneglat på att köpa en liten andel i. Kursen har fallit i veckan mot mer acceptabla nivåer. Då ska man dock vara klar över att en viktig anledning till detta är att företaget aktivt återköper aktier under hösten. Nu offentliggjordes att 257 900 aktier ytterligare återköptes under föregående vecka.

TransAlta RES uppfyller bägge mina investeringsmål om miljömässigt hållbar verksamhet och hög regelbunden utdelning. Månadsutdelaren släppte sin tredje kvartalsrapport, vilken indikerade förseningar i större projekt som kan riskera framtida vinsttillväxt. Utdelningsandelen är dock mycket hög och nuvarande nivå är bekräftat till och med den 31 mars 2017. Jag ville öka för att hålla jämna steg med portföljbalansen men aktien visade styrka och nådde bara retligt nära mina köpnivåer och studsade sedan upp. Återstår att se om aktien bottnat eller prövar lägre nivåer på nytt före tisdagens val - följer den samma handelsmönster som senaste dagarna är det inte omöjligt. Som jag ser det finns två scenarion. Det rimliga är att en botten nu har bildats eftersom aktien trots allt stängde uppåt strax över gårdagens stängningskurs. Enligt aktiens vanliga månadsmönster ska den normalt vända uppåt igen. Samtidigt nådde aktien inte upp till en lika hög topp senast och eventuell stärkt oro på måndag inför presidentvalet kan möjligen göra att lägre nivåer får ett nytt test. Givet utmaningarna avvaktar jag helst ett bättre köpläge än senast då risken att utdelningshöjning minskar har ökat något. Aktien är dessutom 25 punkter dyrare nu på grund av den starkare valutan.

Lämnar en liten cliffhanger till den analys av företaget som jag kommer publicera under lördag förmiddag.

Första förlusten realiserad i REC Silicon

Den kanske mest viktiga delen i uppföljning av sparande är att dra lärdom av dåliga affärer. REC Silicon har länge haft potential att bli min första förlust. Idag valde jag att realisera den.

Med lite mer kyla hade jag kunnat få flera punkter ytterligare men min stop loss, som jag successivt flyttade upp, gick igenom vid 1,127 NOK. Alternativet att inte ha stop loss i ett så kritiskt läge finns dock inte då risken är mycket hög. Valutan utgör en god krockkudde och gör att förlusten landar på under hundralappen. Därmed blir den inte särskilt kännbar för portföljen och går ungefär jämt upp med novemberutdelningen. Eftersom jag behöver kapital till Sernekenoteringen var det ett hyggligt tillfälle att realisera förlusten och istället investera pengarna där jag tror de kommer ge bättre långsiktig avkastning.

Varför valde jag då att sälja när aktien plötsligt rusade med över tio procent på en dag? Är det inte då man bör stanna - trenden är din vän? Det är bara det att jag är ingen gambler när det gäller börsen. REC Silicon verkar ha blivit ett paradis för daytraders, blankare och stora investerare. Att aktien handlas till ett lågt pris gör att den skicklige antagligen kan tjäna stora pengar på spekulation. Den som följer kiselpriset på världsmarknaden kan också se en tydlig korrelation och när priset nu steg var det förvisso motiverat att aktien skulle stiga igen. Jag går dock på fundamenta och ökad volatilitet utan substansmässig motivering gör att jag håller mig undan.

I morse släppte REC Silicon sin rapport för tredje kvartalet. Jag följde presentationen över videolänk. Det var inga muntra besked som gavs. Företaget drabbas fortsatt av stora utmaningar till följd av handelsblockaden mellan USA och Kina inom solenergi. REC Silicon söker hålla nere produktionen till ett minimum för att invänta ett bättre marknadsläge när storpolitiken eventuellt löses i framtiden. De har varit framgångsrika i att sänka sina kostnader men har fortfarande problem på intäktssidan. Nyckeltalen ur presentationen nedan visar tydligt att riktningen inte är positiv på längre sikt.

Att företaget var öppna med att kostnader avtalades på framtiden innebar att jag drog öronen åt mig (jag redogör inte dessa i detalj här, de kan ni läsa i rapporten). Det innebär därför att företaget sannolikt kan befinna sig i ett konkursmässigt tillstånd redan inom 1-2 år. Aktier med ekonomiska problem tenderar att fortsätta sjunka. Att sitta och hoppas på en vändning är i regel inte lönt utan det bästa man kan göra är att erkänna misstaget, bita i det sura äpplet och istället investera i något som kan ge bättre avkastning. De där trehundrafemtio kronorna som blir över ger mig ju nästan tjugo kronor i utdelning i andra alternativ. Det är sannolikt mer än vad jag skulle få ut på att vänta.

Det finns bara ett problem med mitt resonemang - du som läsare undrar nog hur aktien kan rusa med över tio procent när jag målar en så nattsvart bild? Där gäller det att titta på vilka som köper. Det är inte småsparare som har nettoköpt i spekulation utan de stora finansiella institutionerna. Borde de då inte veta bättre än mig? Jo, med all säkerhet. Men deras motiv är säkert inte tilltro till att företaget kommer vända till vinst om ett par år. I Norge spekuleras det vilt (och för nära konspirationen för min smak) i att ett uppköp av REC Silicon är förestående. Det vore inte osannolikt och kan man klumpa ihop företaget med andra aktörer som når stordriftsfördelar vilka kan skydda verksamheten under en längre tidsperiod än REC Silicon mäktar med har de ju i grunden en gedigen verksamhet. Brukar företag då inte stiga vid uppköp? Jo, men bara under förutsättning att det finns en stabil ägarbild som kan hålla emot och invänta vettiga bud. I det här fallet kan stora aktörer köpa in sig till vrakpris och sedan använda sin starka marknadsposition till att pressa efterfrågan så att mindre aktörer till sist tvingas sälja till ett ännu sämre pris. Vill understryka att jag inte alls vet om det är så men marknadens agerande talar för att det kan finnas ett korn av sanning.

Som sagt, jag går på fundamenta och valde att avsluta. Lite surt att inte åka med hela vägen upp men mitt utgångsläge var trots allt att aktien skulle falla under 1 NOK med tanke på de mycket tuffa framtidsutsikterna. Att då kunna ta en förlust som med valutan som krockkudde till sist blir ganska begränsad kändes inte orimligt. Där jag var beredd på att tappa halva företagets värde, eller åtminstone en tredjedel, klarade jag mig sammantaget med en förlust motsvarande tjugo procent.

Det enda jag tycker är synd är att detta i grunden är ett litet men gediget företag som, om världsmarknadshandeln fungerade normalt, skulle kunna göra fina vinster. Mitt resonemang är dock att jag inte vill ta konkursrisken utan hellre bevakar företaget lågintensivt för att eventuellt kliva på i framtiden igen. Jag har dessutom fått en ökad andel aktier i portföljen vilket ökar komplexiteten i bevakning och därmed risk för att jag ska göra felbedömningar. Detta var tyvärr den närmaste kandidaten att få ut ur portföljen. En nyttig läropeng som till sist ändå inte blev så kostsam som jag hade befarat.

Jag äger inte längre aktier i REC Silicon.

Resultatberäkning för utdelningssparande

Jag har aldrig tyckt att index varit en särskilt intressant form för jämförelse. Det förutsätter att jag sparar enligt samma parametrar som ett visst index, och det gör jag i praktiken aldrig. Jag ser det som en måttstock som uppstått för att banker och andra fondförvaltare lättare ska kunna marknadsföra sina produkter. Visst, förstår resonemanget med att om jag inte är nära index kan jag annars lika gärna månadsspara i Avanza Zero. Poängen är dock att även den som månadssparar i den enklaste form inte heller kan räkna med att slå index på sikt eftersom man måste pricka in en bra tidpunkt för försäljningen - och välja rätt index att investera i. Jag är ingen aktiv sparare (i den meningen att jag endast undantagsvis vid ledighet följer börsen i realtid) och har därför valt en mer passiv strategi där riskelementet att behöva sälja vid rätt tidpunkt minimeras. Det innebär att jag ger avkall på att tävla med index men i gengäld hoppas kunna uppnå jämnare konkreta resultat över tid.

Eftersom min utgångspunkt inte är att jag tror mig kunna slå index har jag en sparstrategi som bygger på vilka konkreta vinster som realiseras. Utdelningar är nämligen en konkret vinst som kommer in på kontot på riktigt. Vinsthemtagningar vid försäljningar är också en konkret vinst som realiseras. Förvisso återinvesterar jag dem så gott som alltid men en av de första sakerna jag lärde mig som ung aktiesparare i tonåren var att det är först när en vinst realiseras som det är en vinst på riktigt. Man kan glädjas åt kursutveckling men den kan också på lång sikt ändras - fråga den som ägde Framfab eller Ericsson före IT-kraschen. Jag gjorde det lyckligtvis inte men minns hur snacket gick både före och efter. Det synsättet har jag behållit och även om det roar mig när aktiekurser går bra fäster jag vikt vid det först i anslutning till köp och säljbeslut. Kontinuerlig vinst och vinsttillväxt samt därtill förknippade utdelningar och utdelningstillväxt är det som räknas i längden för mig.

Jag ser därför ett behov av att hitta andra sätt att redovisa min utveckling på ett sätt som tydliggör de konkreta resultat som görs. Därmed hoppas jag kunna få ett konkret redskap för att löpande kunna utvärdera om jag klarar mina mål och samtidigt söka analysera orsaker till att portföljen inte presterar så bra som jag vill. Utdelningar är förstås det enklaste sättet men det kompliceras av att jag ibland tar hem vinst (eller förlust) före utdelning och att jag hela tiden sätter in nytt kapital på kontot. Därför har jag landat i följande beräkningsmodell:

Utdelningar. Mitt mål är att få in minst 3 procent och helst 5 procent av insatta medel årligen i utdelningar. Jag räknar dem i absoluta tal (kronor) och procent av totala portföljen. Det senare blir dock något missvisande inledningsvis eftersom portföljen inledningsvis växer med ett tvåsiffrigt antal procent varje månad på grund av min höga insättningsnivå. Noteras bör att jag redovisar nettoutdelning, alltså efter utländsk källskatt.

Vinsthemtagningar. När en aktie gått upp oskäligt mycket väljer jag ibland att så att säga ta hem utdelningen i förtid genom att sälja när kursökningen motsvarar minst en, och ofta flera, årsutdelning. Jag ser detta egentligen också som en slags utdelning men dilemmat är att de inte kan räknas på utdelningskontot. Därför väljer jag att särredovisa dem som annan avkastning. 

Ett exempel är de 10 aktier i Clas Ohlson som jag sålde i förtid. De hade annars gett mig 57,50 kronor i utdelning i september men nu kunde jag istället ta hem ta hem nästan dubbla den summan om 112,50 kronor istället i förtid samtidigt som jag köpte tillbaka aktierna igen senare. Normalt är detta ingen god strategi eftersom bra utdelningsaktier är svåra att köpa billigt. I detta fallet bedömde jag dock att aktien var övervärderad och att sannolikheten var mycket stor att jag skulle kunna köpa tillbaka billigare efter utdelning.

Skatt. Eftersom jag räknar realiserat resultat räknar jag bara nettoutdelning. Detta innebär att jag behöver redovisa återbetald källskatt separat. Här avser jag också räkna av mot schablonbeskattningen av mina bägge konton (ISK och KF). Normalt kommer därför ett negativt värde presenteras då schablonskatten bör vara högre än källskattåterbäringen.

Till sist vill jag trots allt också ha en bild av hur totalt sparande utvecklas. Jag har valt att räkna detta på enklaste sätt genom att dela totalt värde i aktier, eventuella andra instrument hos Avanza och kapital med insatt kapital. I anslutning till detta kommer jag också redovisa i vilken utsträckning min sparkvot uppfylls. Notera att jag inte räknar med mitt sparkonto, mina aktier på gammalt VP-konto eller andra investeringar - dessa motsvarar i nuläget nära 900 000 kronor och medför sammantaget att jag redan har passerat min första miljon.

När jag löpande redovisar portföljrapporter kommer jag dock redovisa totala aktieinnehav för sig utifrån Avanzas statistik.

Jag har bestämt mig för att redovisa kalenderårsvis. Detta är främst på grund av att återbetald källskatt infaller årsvis och eftersom mina vinsthemtagningar är ojämnt fördelande över året och avhängiga av perioder då jag har tid över att vara mer aktiv. 2016 blir ett brutet år eftersom portföljen öppnades i juni och de första blygsamma utdelningarna inkom i september.

Jag kommer dock redovisa utdelningar månadsvis och portföljrapport åtminstone kvartalsvis.

Här är mina värden efter oktober 2016:

Insättningar 112 792,50 kronor. Detta medför minus 12 380 kronor jämfört med min målsättning om sparkvot på nära 75 procent. Eftersom 25 procent av underskottet motsvarar ersättningar för utlägg kommer jag sett över helåret komma ifatt mitt sparkvotsmål om jag sätter in högst 1 000 kronor mer per månad. Någon kanske undrar varför jag har satt in ett ojämnt belopp. Det har sin enkla förklaring i att jag, utöver underskott i sparkvot och utöver mina månadsinsättningar, även återinvesterar utdelningar från de aktier jag sedan många år tillbaka äger på ett VP-konto.

Utdelningar 175 kronor, motsvarar 0,16 procent av totala insättningar.

Annan avkastning 1099 kronor, motsvarar 0,97 procent av totala insättningar. Denna post är långt högre än normalt dels till följd av att vinsthemtagningen i Ahlsell motsvarar halva resultatet och dels till följd av att jag under sommaren med mer tid och genom courtagefri handel kunde utnyttja möjligheten till swingtrading på ett sätt som inte kommer vara möjligt framöver.

Det innebär att jag har nått 1,13 procent realiserade vinster på mina hittillsvarande insättningar. Eftersom lejonparten av utdelningarna sker under vårmånaderna måste man ändå anse att jag ligger väl i fas med mitt mål om minst 5 procent per år i utdelningar och annan avkastning.

Ränteintäkter från min buffert på räntekontot är så små att de är närmast försumbara. Jag har därför valt att inte särredovisa dessa. I nuläget uppgår de till 16-17 kronor, vilket motsvarar 1-2 tiondels promille av mitt totala sparande.

Totalt sparande var 122 348 kronor efter börsernas stängning den 31 oktober. Det motsvarar en ökning på 8,4 procent (portföljen tappade nästan en procent på nedgången under månadens sista handelsdag). 

Då ska man hålla i minnet att jag just nu har 25 procent i likvida medel eftersom jag behövde binda upp kapital för att ha täckning för fler aktier än vad jag till sist tilldelades i anslutning till Ahlsellaffären. Man ska också hålla i minnet att jag har ökat rejält i Axfood, Castellum, Clas Ohlson och H&M den senaste tiden - alla bra aktier men mina stora köp och att kursen ännu bara är inom ett par procent från köpkurs gör att index dras ned i relativt övriga aktier. Apropå varför jag tycker index kan vara missvisande. Dessa investeringar kommer på ett högst konkret sätt belöna mig med ett par tusenlappar i handen vid vårens utdelningar. Bilden jag får är att jag är på rätt väg men först efter maj månad kommer jag kunna utvärdera ordentligt.

Courtage en notering är på sin plats om courtage. Jag har en långsiktig plan om att beräkna hur stora mina courtagekostnader är eftersom dessa bör ställas i relation till avkastningen. De ska normalt inte överstiga 0,25 procent. Här behöver dock skiljas på daytrading och swingtrading, där courtage räknas av mot vinst/förlust och därför indirekt redovisas genom annan avkastning. Samtidigt vore det värdefullt att veta hur stor relativ andel courtagekostnader jag har för mina långsiktiga affärer som inte realiserats. Jag klurar på ett sätt att så småningom redovisa detta och tar gärna emot goda råd.

Verkar det komplicerat? Inte särskilt. Vill med detta inlägg bara på djupet förklara hur jag resonerar. Nu finns en permanent sammanställning under mina sidor med ambition om att uppdatera månatligen. Jag kommer också löpande presentera statistik under fliken portföljens resultat.

Utdelningar oktober 2016

En av de stora behållningarna med att följa aktiebloggare är att läsa om hur deras utdelningar utvecklas från månad till månad. Här kommer även mitt utdelningsstatistiska bidrag. Än så länge motsvarar mina månadsutdelningar mindre än en promille av portföljvärdet. Först till våren när portföljen är mer utvecklad och de större innehaven delar ut kommer statistiken kunna säga något om hur väl min strategi lyckas. Tycker ändå att det är roligt att på sikt konkret kunna följa utdelningarna.

Tills vidare väljer jag att presentera statistiken på enklaste sätt medelst Google Sheets (månader vertikalt och aktieinnehav horisontellt, infoga->diagram->staplat kolumndiagram om du vill göra ett liknande diagram - av någon anledning behövde jag lista aktierna i omvänd bokstavsordning för att få dem presenterade i fallande bokstavsordning enligt ovan). Tittar på sikt på att använda mer avancerade verktyg, inte minst ur Stefan Thelenius verktygslåda. Har dock ännu inte haft tiden att klura ut ett mer raffinerat sätt att presentera statistiken.

Telia bidrog med 67,50 kronor efter att jag ökade före ex-dag men efter att rapport publicerats. Därefter kommer mina 40 aktier i Boston Pizza med 25,48 kronor (efter källskatt). Det är första gången en månadsutdelare ger utslag i portföljen och ett stående inslag som jag ser mycket fram emot, inte minst eftersom den stärkta valutan torde se mig någon krona extra nu i veckan när nästa månads utdelning kommer in på kontot. Svenska kvartalsutdelarna Delarka och Hemfosa bidrar med 10 kronor respektive 10,50 kronor. Har ökat i bägge de aktierna sedan denna utdelningen.

Det ska dock tilläggas att jag har fått ytterligare ett par hundralappar netto i utdelning från Teliaaktier på mitt gamla VP-konto. Dessa räknar jag inte med i utdelningsstatistiken men de blir ändå en positiv nettoinsättning till mitt investeringssparkonto som bidrar till min ränta-på-ränta-effekt.

Utdelningen kommer antagligen bli något lägre i november eftersom det inte har funnits tillfälle att öka i några månadsutdelare före ex-dag till följd av hög kurs och valutakurs. Utdelning i ATEA kommer ändå garantera att jag åtminstone kommer öka utdelningen jämfört med september. Jag har också bestämt mig för principen att bokföra utdelningar på den månad då de betalas ut - min första utdelning i TransAlta Renewables tillfaller därför november månad även om den, liksom Boston Pizza, formellt betalas ut i slutet av oktober. Jag räknar alla utländska aktier efter källskatt där relevant. Tänker redovisa återförd källskatt som en separat post när det blir aktuellt.

Istället för att kortsiktigt jaga bättre statistik i november och decmember är fokus på att öka utdelningarna redan inför januari och februari 2017 men framförallt inför vårens ordinarie utdelningsperiod. Mina senaste innehav i Delarka, Hemfosa, Saltängen och MQ är alla ett led i detta.

Eftersom börsnoteringen av Serneke dök upp nu i november kommer jag unna mig lyxen att djupare analysera det tiotal svenska och norska kvartalsutdelare som jag följer. Efter novemberlönen är ambitionen att göra välgrundade och strategiska beslut kring hur jag ska öka i dessa aktier.

Mitt första stora utdelningsmål är 25 000 kronor i utdelning per år och det ska jag rent matematiskt kunna nå redan under 2017. Sannolikt blir det dock så att jag först måste vänta in de större utbetalningarna våren 2018.