Underbara utdelningstillväxt! 13,37 procent ytterligare utdelningar!

Det här är den näst bästa tiden på året för utdelningsinvesteraren eftersom utdelningsbeskeden kommer i rask takt för de flesta innehaven. Den enda årstiden som är bättre är våren när de betalas ut!

Portföljens utdelningstillväxt har gett mig 3 525 kronor i ytterligare utdelning utan att jag har behövt lyfta ett finger! Därtill kommer ytterligare 228 kronor i extrautdelning från Handelsbanken vilket gör att jag totalt får cirka 3 750 kronor i ytterligare utdelningar hittills i år. Några större innehav har ännu inte rapporterat årets utdelning. Där ser jag särskilt fram emot Kopparbergs och Multiconsult.

Portföljen har ökat till 29 890 kronor! Jag är bara en valutauppgång från att passera 30 000 kronor!

Det motsvarar 13,37 procent utdelningstillväxt! 14,35 procent med extrautdelningen inräknad!

Det innebär också att 2018 års utdelningar redan utgör 220 procent av 2017 års utdelningar!

Får återkomma med hur många procents utdelningstillväxt portföljen får totalt.

Den gångna börsveckan har jag precis som de flesta fyllt på mina innehav. Har främst prioriterat att öka i tråkaktier som Axfood, Castellum, Handelsbanken och Investor. Har inte funderat särskilt mycket över börsnedgången och börjar bli rätt luttrad. Alltså det är ju inte precis som att alla aktier blir billiga bara för att börsen går ned 5 procent. Många aktier har jag tyckt var dyra hela det senaste året och det är de fortfarande. J&J är ett sådant exempel. Andra aktier var redan före börsraset billiga. Multiconsult och Serneke ökade jag i av det senare skälet. Jag har för ovanlighets skull 2 procents belåning på portföljen. Anledningen är dels att jag inväntar en utbetalning i närtid och dels att jag tycker att jag kan passa på att investera motsvarande vårutdelningarna redan nu. Det jämnar ut sig i sommar när det kommer veckor då jag inte kommer följa börsen alls. Kostnaden blir kanske några kronor men samtidigt får jag del av vårutdelningen på de aktier jag fyllde på under nedgången.

Nog pratat - här kommer utdelningsstatistiken!

Ny utdelning:

Serneke ger för första gången utdelning om 4 kronor per aktie. Det motsvarar en utdelningsandel under 30 procent vilket jag tycker är bra då det samtidigt inte tummar på långsiktig tillväxt och finansiell stabilitet. För mig innebar det nära 3 000 kronor i utdelningar som jag inte hade räknat med!

Är lite rådvill hur man ska räkna utdelningar i ett nytt innehav?

Har någon bloggkollega varit med om detta tidigare och hur har ni gjort?

Höjd utdelning:

Ahlsell: höjde med 471 procent!!! Det var något högre än jag hade förväntat men att de skulle dela ut minst 40 procent av vinst per aktie ingen skräll. Snarast var man lite försiktiga i fjol efter återintroduktionen på börsen. Hur som helst blev jag glad och kommer behålla. YOC 3,12 procent.

Axfood: höjde med hela 16,6 procent! Jag hade räknat med 25 öre och fick en hel krona! Eftersom Axfood brukar vara ett av portföljens topp tre innehav på grund av att det är ett så defensivt och tråkigt innehav kommer det här att göra underverk för min utdelning. Ny YOC cirka 5 procent!

Castellum: höjde med 6 procent. Det var något högre än jag hade förväntat mig men hade ändå räknat med en viss höjning. Fint och stabilt basinnehav i min portfölj. Ny YOC är 4,37 procent.

eWork: höjde med 50 öre eller 12,5 procent! YOC 4,75 procent.


Gjensidige: här hade jag till och med tagit höjd för en liten sänkning. Fick istället en liten höjning med 4,4 procent. YOC nu över 5 procent.

Handelsbanken: höjde med 10 procent. Jag hade räknat med 25 öre eller 5 procent. Därtill fick vi aktieägare också en extrautdelning om 2 kronor per aktie. Mycket nöjd. Hade det på känn och surrades ju en hel del om detta i höstas när jag passade på att köpa på mig en ordentlig post. Ny YOC, exklusive extrautdelning, är nu 4,7 procent.

ICA: är en liten buffertaktie som jag ser det som att den åtminstone inte skadar att köpa i brist på alternativ men ej heller skadar att sälja om jag behöver kassa. Överväger faktiskt sälja av nu när jag har köpt en hel del senaste veckan. Höjde utdelningen med 4,75 procent. YOC är nu 3,7 procent.

Intrum: höjde med det för Göteborgsnostalgiker magiska talet 5,56 procent. YOC 3,65 procent.

Investor: höjde med 9 procent. Detta var precis som förväntat. Räknar med 8,3 procent nästa år. Jag gillade faktiskt att utdelningen delas upp. Köper Investor regelbundet och ger mig bättre utdelningsflöde långsiktigt. Ny YOC 3,4 procent.

Kinnevik: höjde med 3 procent. Här hade jag hoppats på mycket mer, inte minst eftersom företaget har en fin kassa. Får väl hoppas att de har planer på att investera kassan i framtida tillväxt istället.

Kone: höjer med 10 cent vilket motsvarar nästan 6,5 procent. YOC knappt 4 procent.

Lagercrantz: höjde med 14,3 procent. En av få tillväxtinnehav som levererar. YOC 2,56 procent.

Realty Income: brukar sprida ut både utdelningar och utdelningshöjningar över helåret. Inför januari höjde de med nästan 3 procent vilket var finfint då det är ett stort innehav. 60 cent extra varje månad.

Resurs Holding: höjde utdelningen med hela 20 procent! Det innebär en ny YOC över 6,5 procent.
Vill särskilt tacka bloggrannen Aktiepappa som gjorde att jag fick upp ögonen för den här aktien!

Bibehållen utdelning:

Det kanske mest slående är att de aktier som jag har köpt som tillväxtcase med lägre YOC än vanligt faktiskt inte har levererat utdelningshöjningar i proportion till tillväxten i år. Nu kanske det betalar sig på längre sikt men jag vill än en gång understryka att det inte är så enkelt som att man köper tillväxtaktier med lägre YOC så kommer man få en bättre utdelningstillväxt. Tillväxten är tyvärr redan inprisad och faller den inte in, och utdelningstillväxt uteblir, är de här aktierna åtminstone på kort sikt inte självklart en bättre affär. Faktum är att Axfood, Castellum och Handelsbanken har överträffat mina mer spännande tillväxtaktier (här räknar jag Cloetta, Elanders Inwido). Kopparbergs blir lackmustestet. Jag hoppas på en höjning med 60 öre till 6,50 kronor per aktie eller 10 procent men är faktiskt inte säker på att de höjer så mycket trots fin historik.

Astra Zeneca: var en liten chansning när de rasade i somras. Jag har inte haft så mycket läkemedel i portföljen och passade på att ta in en handfull aktier med god YOC (4,8 procent).

Cloetta: bibehöll utdelningen. Här hade jag ärligt talat förväntat mig en krona per aktie men med tanke på kortsiktiga utgifter för fabriken som brann ner är jag inte jätteförvånad. Litet innehav.

Duni: här hade jag inte förväntat mig någon höjning i år heller givet vinstutvecklingen. Ser Duni som en buffertaktie som jag har köpt till billig YOC (nu 4,3 procent) men inte skulle dra mig för att sälja.

Elanders: jag vet att företaget har vissa utmaningar men de växer samtidigt. Blev besviken och hade nog förväntat mig en utdelningshöjning i trakterna 5-10 procent. YOC 3 procent.

Inwido: är också inne i en omställningsfas men i grunden ett tillväxtföretag. Jag blev lite besviken och hade nog förväntat mig en höjning till 4 kronor per aktie. Min YOC är 3,9 procent.

MQ: här hade jag inte förväntat mig någon utdelningshöjning. Jag hade faktiskt tagit höjt för en sänkning med uppemot 25 procent och eftersom jag har en YOC över 6 procent i MQ var jag helnöjd med att de bibehöll. 

Nordic Waterproofing: detta är en chansaktie som jag köpte till en fin YOC på nära 5 procent. Därför bekommer det mig inte så mycket att de inte höjde i år. Långsiktig stabilitet viktigare. 

H&M: jag kommer välja att återinvestera utdelningen i nya aktier. För den som istället väljer utdelning kontant innebär utspädningen i nya aktier i praktiken en sänkning med cirka 7,5 procent. Värt att notera är att den goda diversifieringen gör att jag har råd med att H&M underpresterar. Många undrar varför jag inte säljer men jag ser det som att H&M med stor sannolikhet kommer klara att leverera en utdelning motsvarande åtminstone 3 procent av min investering varje år. Det är långt sämre än jag hoppats på men också utdelningsinvesterare får räkna med plumpar i protokollet.

Skanska: här blev jag lite förvånad då jag trodde att de skulle nalla på kassan med en blygsam höjning på 2-3 procent. Samtidigt blev jag givet företagets utmaningar avseende omställning just nu faktiskt glad att de prioriterade långsiktig stabilitet före utdelning. Förutsättningarna finns för framtida höjningar och min YOC (4,5 procent) är såpass bra att även bibehållen utdelning är gott nog.

Sänkt utdelning:

Swedbank: sänkte utdelningen marginellt till 13 kronor per aktie vilket motsvarar 1,5 procent. Jag hade samtidigt räknat med en sänkning till runt 10 kronor per aktie och är därför rätt nöjd med resultatet. Swedbank är ett litet innehav som jag bara passat på att köpa till rätt god YOC (6,4 procent) långsiktigt men inte avser ha särskilt stor portföljandel i.

Bonus till er läsare: har äntligen börjat bokföra min utdelningshistorik!

Utdelningstillväxt

Den senaste veckan har bjudit på härliga utdelningshöjningar i flera av mina innehav. Jag har fått några hundralappar extra utan att behöva göra någonting annat än att behålla mina aktier. Portföljens utdelningsprognos för 2018 kommer när som helst passera 25 000 kronor. Ännu en fin milstolpe!

Fortsätter det så här kommer de tre härliga vårmånaderna mars, april och maj att ge mig minst lika mycket utdelningar ensamt som jag fick totalt under 2017. Inte så illa.

Det senaste halvåret har jag försökt komplettera portföljen med aktier som har lite lägre utdelning men i gengäld förmodas ha bättre framtidsutsikter avseende tillväxt. Det är flera av dessa innehav som i veckan har bekräftat hur mycket som kommer delas ut till aktieägarna i år.

När det gäller Cloetta är jag förstås överförtjust över extrautdelningen vilket gör att jag får 1,50 kronor per aktie istället för 0,75 kronor. Jag hade dock alla dagar i veckan föredragit en beskedlig och långsiktigt hållbar utdelningshöjning till 1 krona per aktie i år. Även om aktiekursen har gått upp med nästan 30 procent sedan köp tycker jag fortfarande att jag betalade dyrt för Cloetta eftersom YOC knappt nådde 3 procent. Det kommer ta några år innan Cloettas utdelning är ikapp t.ex. Axfood eller Castellum som ju också tenderar höja sin utdelning.

Elanders bibehöll sin utdelning oförändrad. Det här är ett utmärkt exempel på risken i att köpa "tillväxtaktier" för att de på lång sikt ska ge en bättre avkastning än mer mogna utdelningsaktier. Jag har köpt Elanders till en YOC runt 3 procent vilket innebär att den just nu drar ned portföljens genomsnittliga utdelning. Dessutom har kursen inte varit någon höjdare. Jag var medveten vid köp om att Elanders drogs med vissa omställningsproblem och att aktien innebär en risk. På den positiva sidan räknar analytiker med en tillväxt över 10 procent under 2018 vilket torde innebära utrymme att höja utdelningen framöver. Jag kommer därför nu ta mig en allvarlig funderare på om jag vill behålla Elanders eller inte. Poängen är återigen att jag nog kommer få räkna med ganska normala utdelningar på runt 5 procent i genomsnitt de kommande åren. Det skulle då ta sju år att komma ifatt mina mer mogna kärninnehav även när man inte räknar med utdelningstillväxt i kärninnehaven.

Ahlsell överraskade däremot positivt. Utdelningen höjs från 35 öre till 1,65 kronor per aktie. Det motsvarar hela 470 procent! Ska erkänna att jag har tvekat en del kring om jag vill behålla Ahlsell givet att byggkonjunkturen är på väg nedåt vilket indirekt påverkar även Ahlsell samtidigt som företaget har relativt begränsade tillväxtmöjligheter. Har helt enkelt funderat på att ta hem vinsten från att jag tecknade aktien när den åter noterades på börsen. Jag hade dock bestämt mig för att vänta in veckans rapport. En anledning till det var att Ahlsell, trots att kursen haft en hel del kräftgång senaste tiden, fortsatt göra flera mindre förvärv i det tysta. Det var också förväntat att aktien skulle höja utdelningen ordentligt givet att Ahlsell har en utdelningspolicy att dela ut mellan 40 och 60 procent av nettovinsten. Nu landade utdelningsandelen på ungefär 50 procent vilket var lite mer än jag hade förväntat mig. Det ger mig förvisso bara en YOC strax över 3,5 procent men samtidigt har jag ju tecknat aktien rätt så förmånligt och jag låter mitt resterande hundratal aktier vara kvar.

Kone hör också till kategorin fina aktier med god tillväxt. Det är ett företag med en stor marknadsandel på den oligopolliknande hissmarknaden vilket gör att jag ser den som ett förhållandevis defensivt företag. Även om också Kone är känsligt för byggkonjunktur så har de fortfarande underhåll av sina befintliga hissar vilket inbringar intäkter även i svårare tider. Utdelningen höjdes med 10 cent till 1,65 EUR per aktie. Historiskt har Kone gjort tvåsiffriga utdelningstillväxthöjningar. Nu blev det istället 6,5 procent utdelningstillväxt i år. Det är inte så illa det heller och jag är ändå rätt nöjd av det enkla skälet att det var exakt den här utdelningshöjningen som jag hade räknat på när jag ökade i Kone.

Poängen med det här blogginlägget är dels att glädjas åt vårens utdelningstillväxt men också att illustrera att det faktiskt inte är självklart att aktier med lägre utdelning och bättre tillväxtmöjligheter faktiskt i slutänden ger bättre tillväxt. Nästan alla företag går i något skede från att ha varit snabbväxande tillväxtföretag till att närma sig mer mogna och solida företag som fortfarande växer men i en rätt lugn takt. Problemet är att om man köper utdelningsaktier i sådana företag har marknaden ofta redan kalkylerat in framtida tillväxt. Därför handlas de ofta till en YOC mellan 2-3 procent. Samtidigt finns det ingen garanti för att de faktiskt infriar historisk utdelningstillväxt också i framtiden. Vi småsparare brukar dessutom tendera upptäcka dessa företag i ett sent skede när de redan börjat värderas upp. Savaria som Gustav brukar skriva om är ett bra exempel. Jag skulle verkligen ha älskat att äga den aktien men nu tycker jag att den är lite för dyr med tanke på att tillväxten antagligen är något lägre framöver även om det fortfarande är ett väldigt fint företag. Nu finns ju naturligtvis ingen garanti för att mogna utdelningsaktier heller fortsätter leverera. Poängen är dock att dessa är lite tråkigare. Äger man till exempel Axfood, ICA eller Handelsbanken kan man, så länge inget dramatiskt inträffar som helt ritar om spelplanen, förvänta sig att de åtminstone kommer kunna ge utdelningar på en bibehållen nivå netto mot inflationen. Har man en god YOC räcker det också rätt så långt och också dessa aktier tenderar höja med mellan 2,5-5 procent per år över tid.

Jag brukar förvisso räkna defensivt med en tillväxt någonstans mellan 5-10 procent i tillväxtaktier men som exemplen ovan visar kan inte ens det tas för givet. Som alltid gäller att man i första hand bör försöka aktier i bra företag men samtidigt vara medveten om att man ofta får betala dyrt för dessa aktier vilket i sig innebär en risk om något plötsligt skulle förändras som t.ex. i H&M.

När det gäller H&M har jag tagit det säkra före det osäkra och redan kalkylerat in en sänkt utdelning till 8,30 kronor i år totalt, en minskning med 15 procent. Ser allt annat som en positiv överraskning.

Till sist glädjs också jag åt Castellums mycket fina utdelningstillväxt. Noterbart är att Castellum, trots att det är ett moget företag som handlas runt en YOC på 4 procent och har en relativt begränsad uppsida, faktiskt presterade bättre eller lika bra som Cloetta, Elanders och Kone. Det illustrerar återigen att det inte är självklart att de aktier som ses som tillväxtaktier faktiskt levererar bättre än mer mogna företag. Det enda man kan göra är att försöka köpa bra aktier till hyggliga värderingar.

Diskussionen om kurstillväxt kontra utdelningar återkommer jag till separat vid ett senare tillfälle. Konstaterar bara att jag fokuserar på utdelningar av det enkla skälet att jag inte planerar sälja aktier i närtid och hur tillväxtaktier har utvecklats på över tjugo års sikt är mycket svårt att sia om.

Vad jag däremot ska börja snickra på är att för första gången räkna på portföljens totala, och möjligen viktade, utdelningstillväxt. Det blir en lite meckig övning eftersom flera nya innehav har tillkommit de senaste månaderna samtidigt som H&M med stor sannolikhet sänker. Klarar jag en genomsnittlig utdelningstillväxt om 5 procent på portföljen som helhet vore det alldeles fantastiskt.

Utdelningskalender - ett användbart verktyg för ditt sparande

En utdelningskalender är ett mycket användbart verktyg för att göra en prognos över kommande utdelningar. Ett enkelt sätt att upprätta en sådan är att som mig använda google sheets.

Ett jämt utdelningsflöde är inget självändamål och givetvis bör man i första hand köpa bra aktier oavsett när de delar ut. En utdelningskalender är dock ett användbart redskap som hjälper dig att planera när det kan vara lämpligt att öka i vissa aktier för att få en jämn utdelning över hela året.

Utlandsutdelarens utdelningskalender

Identifiera var du behöver öka

I mitt exempel blir det direkt uppenbart att februari, juni och augusti är tre särskilt eftersatta månader. Jag avser långsiktigt höja min utdelningsandel till åtminstone 2,5 procent under dessa månader. För att komma till rätta med detta identifierade jag med hjälp av kalendern vilka innehav jag i så fall behöver öka i:

Februari, augusti: P&G, Akelius Pref
Juni: J&J, VFC

Tack vare min utdelningskalender har jag nu extra bevakning på dessa fyra aktier. Det är inte så att jag kommer köpa dem bara för att men om det uppstår ett bra tillfälle, som det nyligen gjorde i VFC, kommer jag inte tveka att köpa lite mer än jag annars skulle göra. Trots att utdelningen är ganska låg kan det vara motiverat att öka långsiktigt i t.ex. P&G och J&J för att få en jämnare utdelning.

Samtliga tre innehav utöver preferensaktien är stabila utdelningsaristokrater med fin utdelningstillväxt år efter år.

Identifiera när du behöver öka

Genom att se när dina utdelningar betalas ut kan du också planera dina köp bättre. Det finns t.ex. ingen poäng att öka i Clas Ohlson i februari när den delar ut först i september om du inte får en premie och kan köpa till en bättre kurs än normalt. Är YOC en bra bit under 4 procent kommer du sannolikt kunna köpa till ungefär samma nivå närmare inpå utdelningen. Genom att istället öka i tillfälligt undervärderade aktier med utdelning i vår får du ännu mer kapital över tack vare vårutdelningarna som du i sommar kan använda till att öka i Clas Ohlson eller andra höstutdelare. Även om skillnaden är ganska liten så får du på marginalen allt annat lika några promille extra i årsutdelning genom att planera dina aktieköp efter utdelningskalendern. Detta tack vare att dina kapital från dina utdelningar omsätts snabbare och i sin tur genererar nya utdelningar.

Nyttigt verktyg för att hålla koll på kassaflödet

Med en utdelningskalender kan du enkelt se när du får lite extrakapital att använda till aktieköp. På så vis kan du lättare planera hur du använder dina månadsinsättningar utan att riskera få slut på kapital. Nu i februari vet jag t.ex. att det är färre utdelningar och håller lite mer i pengarna än vanligt. Under vårmånaderna vet jag att utdelningar rullar in i bra tempo och kan då öka lite mer än vanligt när tillfälle uppstår.

Det är roligt och inspirerande!

Slutligen är det roligt och inspirerande! Du ser på ett mycket konkret sätt hur dina aktiers utdelningshöjningar gör att utdelningsstaplarna växer. Om du liksom mig har defensiv marginal avseende valuta i prognosen för utländska aktier blir du på marginalen varje månad glad över att du får några kronor mer än du hade räknat med. Du kan till sist också enkelt följa upp dina utdelningar. Jag brukar grönmarkera alla utbetalda utdelningar.

Utdelningsbalans

Jag noterar att besluten från Castellum och H&M att dela upp utdelningen på två tillfällen har gjort underverk för min utdelningsbalans. 9 av 12 månader delar ut minst 5 procent av min totala årsutdelningsprognos. Det tycker jag är en god balans. Det är ofrånkomligt att mars-maj delar ut mer.

Guide: så fungerar Yield on Cost (YOC)

Jag slänger mig ofta med begreppet yield on cost (YOC) här på bloggen. Det är ett nyckeltal som är mycket användbart för utdelningssparare. Tänkte därför en gång för alla skriva ett inlägg om hur det fungerar.

YOC beräknas genom att dela utdelningen med köpkursen. Då får du fram ett procenttal som visar många procents utdelning aktien ger till en viss aktiekurs.

YOC är ett mycket praktiskt riktmärke för att veta om du köper framtida utdelning till ett rimligt pris eller inte.

Exempel:

Axfood har under 2016 en ordinarie utdelning på 5 kronor. Om köper aktien för 125 kronor har du en YOC på 5/125 = 0,04. Din YOC är 4 procent.

Säg omvänt att du endast är beredd att köpa Axfood till en YOC på 4 procent eller högre och undrar vilken aktiekurs du i så fall ska köpa för.

Detta kan du beräkna genom att dela utdelningen med procenttalet du har som mål.

Exempel:

Du vill köpa Axfood för 4 procent eller mer och ordinarie utdelning är 5 kronor under 2016.

5/,04 = 125. Du ska alltså köpa Axfood när aktien värderas under 125 kronor om du vill ha en YOC på minst 4 procent.

Tips! När du beräknar din YOC är det viktigt att endast utgå från ordinarie utdelning. Extrautdelningar är engångshändelser och räknar du in dem riskerar du att köpa till ett alltför högt pris. Glöm inte heller att du måste titta på utdelningshistoriken, vinsten och eget kapital för att se om det är sannolikt att företaget även i fortsättningen kommer ge samma utdelning som nu.

Varför är YOC viktigt?

Här ser ni en tabell över YOC den 20 januari för de av mina svenska aktier som ger utdelning.
Hos Avanza får du fram statistiken under "nyckeltal".

Genom att kontinuerligt köpa till en mål-YOC säkerställer jag att min portfölj alltid har en viss lägstanivå för utdelningar. Min riktkurs för Köp A är 3,33-3,5 procent (beroende på typ av aktie) och för Köp B minst 4 procent. Mer om hur jag resonerar kring när jag bör köpa kan ni läsa här.

Tabellen ovan visar att mina svenska innehav med utdelning alla har en direktavkastning som är minst 4 procent. Enda undantaget är Investor, som efter avgift ger 3,21 procent och Axfood som inför 2017 års utdelning har en YOC på 3,50 procent. Det visar tydligt att min köpstrategi fungerar ungefär så som jag har tänkt. Genomsnittlig portföljutdelning för svenska aktier på ISK är i nuläget 4,35 procent (Serneke borträknat och utdelningshöjningar exkluderat).

ICA är som jag tidigare har skrivit lite av en chansning. Jag hade pengar över och det var ett intressant köpläge. Planerar att eventuellt sälja av innehavet i år och ser det som lite av en buffert som jag snabbt kan sälja om jag vill få pengar över till att köpa något bättre.

(OBS att Axfood och Handelsbanken hade extrautdelningar förra året. Faktisk YOC utifrån ordinarie utdelning är 3,50% respektive 4,38%. Telias utdelning kommer sänkas under 2017 jämfört med vad som framgår i statistiken ovan och min förväntade YOC är 5,25%).

Notera till sist att du behöver titta på aktiens resultat, historik och framtidsutsikter som helhet utifrån flera nyckeltal. Den analysen gör jag också. Det som gör YOC så praktiskt tillämpningsbart är dock att när du väl har sett de nya resultaten i den senaste rapporten och gjort din hemläxa i övrigt kan du därefter i hög grad använda dig av YOC för att avgöra när du ska köpa och hur mycket. Jag använder anteckningsfunktionen i Avanza och dess färgkoder för att fylla i vid vilka olika nivåer jag bör köpa samt hur många aktier ungefär vid varje steg. Man kan förenklat säga att YOC är för utdelningsinvesteraren vad P/E är för värdeinvesteraren.

Utdelningar 2016

Så kommer till sist ett inlägg om mina utdelningar under 2016. Portföljen startades under sommaren och merparten av aktierna jag inledningsvis köpte delar ut under våren varför utdelningarna stannade på blygsamma 700 kronor, eller 699,96 kronor för att vara exakt.

Utdelning 2016: 700 kronor (efter källskatt, jag kommer sannolikt få tillbaka 30 kronor retroaktivt).

Första utdelning: Autoliv som inbringade 4 kronor netto.

Största utdelning: Bosjö fastigheter som inbringade 240 kronor.

Antal aktier med utdelning: tolv aktier.

Övrig avkastning: 1172 kronor. Detta innefattar nettoresultat vid försäljning av aktier, alltså även aktier som jag har valt att sälja före utdelning för att istället ta hem en kursvinst. Även om mitt uttalade fokus är utdelningsinvesterande med köp och behåll tar jag ibland hem vinster också.

Hur långt räcker 2016 års utdelning? Ränta på ränta-effekten för årets utdelning räcker ganska precis till att köpa en extra aktie i MQ, vilken i sin tur skulle ge mig ytterligare 1,75 kronor i utdelning året därpå. Snöbollen börjar röra sig men har inte fått styrfart ännu.

OK, det var nästan att fuska att öka stort i Bosjö inför ex-dag för att snygga till siffrorna men jag tyckte det var ett bra tillfälle att gå in långsiktigt i aktien när jag kunde räkna hem 7 procent i fastslagna utdelningar. Kommer inte öka före sommaren.

Mina höstutdelningar motsvarade bara 0,3 procent av insättningarna. Det är egentligen inte så konstigt eftersom mina kärnaktier alla delar ut under våren. Clas Ohlson är enda undantaget men där sålde jag av större delen av innehavet före utdelning och köpte tillbaka igen billigare efter utdelning. De vinsthemtagningarna räknas under "annan avkastning", som totalt motsvarade 0,5 procent av insättningarna under 2016. För att rättvisande bedöma hur väl jag klarar mina sparmål behöver jag också titta på de aktier som delar ut nu i vår.

En prognos på kommande utdelningar för mina nuvarande innehav som köptes under 2016 visar att mina utdelningar under 2017 kommer tiodubblas! I skrivande stund är mina utdelningar värda cirka 8 000 kronor och då har jag ännu inte hunnit investera hela decemberlönen. Det innebär att jag i praktiken kommer uppnå en avkastning på minst 3,8 procent exklusive eventuell utdelningstillväxt eller extrautdelningar. Då räknar jag dock med mitt stora innehav i Serneke, som jag har finansierat med extrainsättningar utanför min utdelningsstrategi. Räknar man bort Serneke är min genomsnittliga utdelning strax över 5 procent vilket är klart godkänt och ganska exakt så som jag vill balansera risken mellan stabila innehav och högutdelare. Den diversifiering jag behöver fokusera på under 2017 är snarare sektorrisken där jag kommer behöva öka i andra sektorer än fastighet.

Detta låter kanske för bra för att vara sant men anledningen är att jag under 2016 har investerat stort i aktier som Axfood, Castellum, Clas Ohlson och H&M som delar ut först 2017. Dessa fyra aktier står ensamma för cirka 35 procent av min utdelningsprognos för 2017. Dessutom startade jag portföljen vid midsommar.

Min utdelningsprognos för 2017 visar att jag redan räknar hem mer än 1000 kronor i utdelning under tre månader (mars, maj, september). April kommer också passera tusenkronorsgränsen innan det är dags för utdelning. Tre månader sticker samtidigt ut negativt genom att ge mindre än 500 kronor i utdelning (februari, augusti, november). Även om det inte är ett självändamål att sprida utdelningarna jämt över årets månader kan det finnas skäl att öka något i Akelius pref och P&G som är fina innehav med utdelning under just dessa månader.

Kommer följa upp med inlägg om utdelningsprognosen längre fram. Den tog lite tid att göra men när den väl är färdig är det ett riktigt användbart verktyg för att planera vilka inköp som är mest angelägna för att få så stor effekt som möjligt av ränta på ränta-effekten. Att köpa Clas Ohlson nu vore t.ex. onödigt om jag inte får en premie som gör det värt att vänta ett halvår på utdelningen. Att köpa Akelius eller Castellum är däremot värt besväret även till normala, men ej höga, värderingar eftersom utdelningen inte är långt bort.

Hög utdelning först - utdelningstillväxt sedan

Jag prioriterar utdelning före utdelningstillväxt. Varför? Jo för att min portfölj är i nuläget såpass liten att jag vill ge den fem år med högre utdelningsnivå för att växa. Därför använder jag enfastighetsaktier och preffar för att höja snittutdelningen trots att dessa i regel inte har någon utdelningstillväxt.

Min avsikt är dock att på längre sikt gradvis växla över till stabila utdelningsaktier som har en historik av god utdelningstillväxt även om det innebär lägre utdelningsnivå. Just nu är det dock viktigast att snabbt bygga upp ett grundkapital.

Privata affärer skrev en fin artikel om svenska aktier som väntas höja eller sänka utdelningen nästa år. Observera att detta endast är prognoser och att mycket kan hända som föranleder att företagen föreslår en annan utdelning. Jag är personligen mer pessimistisk än prognoserna men tycker ändå att det är roliga exempel att spekulera kring.

Axfood uppges sänka utdelningen. Då talar vi dock om total utdelning. Jag räknar som bekant endast ordinarie utdelning och i sådana termer är artikelns prognos tvärtom en höjning från 5 kronor till 5,82 kronor, vilket motsvarar 16 procent. Det skulle innebära att jag redan har en YOC på över fyra procent. Nu tror jag inte att Axfood höjer fullt så mycket men väntar mig åtminstone en ökning med 50 öre per aktie, vilket det dessutom finns kassa till. Detta är ett bra exempel på att man alltid bör räkna ordinarie utdelning när man värderar utdelningsaktier.

Castellum uppges också sänka utdelningen i reala termer på grund av emissionen. I mitt fall spelar det mindre roll eftersom jag köpte mitt innehav efter emissionen. För mig blir det därför en ökning från 4,25 kronor till 4,67 kronor, vilket motsvarar hela tio procent och höjer min YOC till 3,8 procent.

Handelsbanken sänker utdelningen till 5,39 kronor. Den ordinarie utdelningen höjs dock från 4,50 kronor och det motsvarar i så fall nästan tjugo procent. Nu har jag en YOC på 5,25 procent. Skulle de verkligen höja den ordinarie utdelningen såpass mycket är jag kanske beredd att öka lite, lite även om det höjer mitt GAV dramatiskt.

Telia väntas sänka utdelningen från 3 kronor till 2 kronor. För mitt kortsiktiga innehav innebär det dock en YOC på 5,2 procent.

H&M väntas bibehålla sin utdelning, vilket jag tycker är gott nog eftersom jag har köpt in mig förhållandevis billigt med ett GAV på 145 kronor.

Exemplen ovan visar hur viktigt det är att inte bara räkna på nuvarande utdelning utan också beakta såväl ordinarie utdelningsnivå som risk för utebliven utdelningstillväxt. Köper man till ett rimligt pris kan det dock ändå bli en bra affär.

Bra företag som fortsätter att öka vinster har förutsättningar för att höja utdelningen. Det viktigaste för mig är dock att utdelningen är stabil och att jag kan få en bra långsiktig YOC till ett bra GAV.

Utdelningstillväxt är mycket värdefullt om man har ett stort kapital som man vill skydda långsiktigt för att säkra utdelningarna men aktier med hög utdelningstillväxt har ofta en lägre utdelningsnivå, inte minst amerikanska aktier som sällan handlas till en YOC över tre procent. Då tar det lång tid innan utdelningstillväxten kommer ikapp en högutdelare där utdelningen är fast och realutdelningen inflateras bort. Därför väljer jag högutdelare.

Först när jag har ett aktiekapital på minst 2 miljoner kronor är jag beredd att börja vikta ned högutdelarna och vikta upp utdelningstillväxten. Då vill jag minska risken, och därmed utdelningsnivån, men istället stärka långsiktigheten. I praktiken innebär det att jag minskar ned på preffar och enfastighetsaktier till förmån för att vikta upp utdelningsaristokrater som JNJ och VFC. Det är dock 7-8 år bort enligt plan så först om 5 år, när jag bör ha ett aktiekapital på cirka 1,5 miljoner kronor, kommer jag börja fasa in aktierna mer aktivt.

Denna grundstrategi innebär dock inte att jag ignorerar utdelningstillväxt, tvärtom vill jag ha aktier som åtminstone bibehåller utdelningen men gärna också höjer. De kraven ställer jag även på defensiva innehav som Clas Ohlson och H&M, där jag skulle dra öronen åt mig om de börjar sänka utdelningen. Och skulle det uppstå ett tillfälle att köpa Johnson & Johnson billigt, t.ex. under courtagefria kampanjer, kommer jag förstås köpa små innehav ändå.

Vill rekommendera två mycket läsvärda inlägg om utdelning jämfört med utdelningsväxt av Stefan Thelenius och Miljonär innan 30.

Utdelningar oktober 2016

En av de stora behållningarna med att följa aktiebloggare är att läsa om hur deras utdelningar utvecklas från månad till månad. Här kommer även mitt utdelningsstatistiska bidrag. Än så länge motsvarar mina månadsutdelningar mindre än en promille av portföljvärdet. Först till våren när portföljen är mer utvecklad och de större innehaven delar ut kommer statistiken kunna säga något om hur väl min strategi lyckas. Tycker ändå att det är roligt att på sikt konkret kunna följa utdelningarna.

Tills vidare väljer jag att presentera statistiken på enklaste sätt medelst Google Sheets (månader vertikalt och aktieinnehav horisontellt, infoga->diagram->staplat kolumndiagram om du vill göra ett liknande diagram - av någon anledning behövde jag lista aktierna i omvänd bokstavsordning för att få dem presenterade i fallande bokstavsordning enligt ovan). Tittar på sikt på att använda mer avancerade verktyg, inte minst ur Stefan Thelenius verktygslåda. Har dock ännu inte haft tiden att klura ut ett mer raffinerat sätt att presentera statistiken.

Telia bidrog med 67,50 kronor efter att jag ökade före ex-dag men efter att rapport publicerats. Därefter kommer mina 40 aktier i Boston Pizza med 25,48 kronor (efter källskatt). Det är första gången en månadsutdelare ger utslag i portföljen och ett stående inslag som jag ser mycket fram emot, inte minst eftersom den stärkta valutan torde se mig någon krona extra nu i veckan när nästa månads utdelning kommer in på kontot. Svenska kvartalsutdelarna Delarka och Hemfosa bidrar med 10 kronor respektive 10,50 kronor. Har ökat i bägge de aktierna sedan denna utdelningen.

Det ska dock tilläggas att jag har fått ytterligare ett par hundralappar netto i utdelning från Teliaaktier på mitt gamla VP-konto. Dessa räknar jag inte med i utdelningsstatistiken men de blir ändå en positiv nettoinsättning till mitt investeringssparkonto som bidrar till min ränta-på-ränta-effekt.

Utdelningen kommer antagligen bli något lägre i november eftersom det inte har funnits tillfälle att öka i några månadsutdelare före ex-dag till följd av hög kurs och valutakurs. Utdelning i ATEA kommer ändå garantera att jag åtminstone kommer öka utdelningen jämfört med september. Jag har också bestämt mig för principen att bokföra utdelningar på den månad då de betalas ut - min första utdelning i TransAlta Renewables tillfaller därför november månad även om den, liksom Boston Pizza, formellt betalas ut i slutet av oktober. Jag räknar alla utländska aktier efter källskatt där relevant. Tänker redovisa återförd källskatt som en separat post när det blir aktuellt.

Istället för att kortsiktigt jaga bättre statistik i november och decmember är fokus på att öka utdelningarna redan inför januari och februari 2017 men framförallt inför vårens ordinarie utdelningsperiod. Mina senaste innehav i Delarka, Hemfosa, Saltängen och MQ är alla ett led i detta.

Eftersom börsnoteringen av Serneke dök upp nu i november kommer jag unna mig lyxen att djupare analysera det tiotal svenska och norska kvartalsutdelare som jag följer. Efter novemberlönen är ambitionen att göra välgrundade och strategiska beslut kring hur jag ska öka i dessa aktier.

Mitt första stora utdelningsmål är 25 000 kronor i utdelning per år och det ska jag rent matematiskt kunna nå redan under 2017. Sannolikt blir det dock så att jag först måste vänta in de större utbetalningarna våren 2018.

Min första utdelning

Efter att ha öppnat kontot i juni var det den 1 september så dags för min första utdelning!

Det blev blygsamma 4,18 kronor efter källskatt från min enda aktie i Autoliv, totalt 4,91 när pengarna kommer tillbaks i anslutning till nästa års deklaration. Det är vad jag i min strategi kallar en "svagare utdelningsaktie" som avkastar cirka 2 procent över helåret. Jag lyckades dock köpa till ett ganska bra pris (892 SEK) och tycker att bolaget är ett hyggligt komplement till kärnaktierna med högre utdelning. Att jag inte köpte fler aktier berodde på att det är en aktie som högst ska utgöra en procent av min portfölj och det gör den redan idag.

Har ännu inte tagit ställning till om jag vill behålla Autoliv långsiktigt men har bestämt mig att ge aktien över nästa utdelning i december på mig innan jag beslutar om pengarna gör bättre nytta i andra aktier. Autoliv är rimligt värderad, gör goda vinster och det finns utrymme för god utdelning också kommande år. Skulle aktien nå uppåt de historiska nivåerna runt tusenlappen utan att samtidigt signalera ökad utdelning kommer jag ta hem vinsten, sälja och köpa något som ger högre utdelning istället. Har nu 18 aktier i portföljen och samtidigt flera som jag väntar på bra tillfällen att gå in i - det gör att jag kanske säljer av Autoliv om ett tillfälle uppstår för att ha en mindre spretig portfölj.

Idag kom så också utdelningen från Clas Ohlson. Min första utdelningsmånad landar därmed på cirka 62 kronor. Inga stora belopp och motsvarar knappt en promille av aktiekapitalet men väl en början som nästa år kommer ge mig ytterligare ett par kronor när denna utdelning återinvesteras. Jag äger aktier sedan tidigare på VP-konto och har därifrån fått några tusenlappar i utdelning varje år under lång tid men tycker ändå att det är värt att uppmärksamma. Bollen är nu i rullning, om än ännu utan styrfart.

Jag äger aktier i Autoliv och Clas Ohlson.