Tung rapportvecka med flera överraskande starka rapporter

Osedvanligt många företag har kommit med spännande rapporter i veckan och då jag går igenom dem för egen skull delar jag med mig av några av mina allmänna reflektioner.

Man ska komma ihåg och ha respekt för att den fullständiga effekten av räntehöjningar och inflation faller ut först under kommande kvartal. Bland sommarläsningen i år finns Benjamin Graham's the intelligent investor. Han tar bland annat upp skillnaden mellan investering och spekulation. Bra och välskötta företag tenderar i regel att klara sig även genom svårare tider. Därför brukar jag välkomna börsnedgångar eftersom de ger fina möjligheter att öka i bra aktier som trots allt är ägarandelar i välskötta företag.

Sedvanlig disclaimer - detta är en hobbyblogg där det ligger i sakens natur att jag endast delar med mig av några allmänna reflektioner om min sparresa. Inlägg ska inte läsas som finansiell rekommendation eller analys. I rådande ränteläge och osäkerhet i ekonomin är även stabila företag förknippade med en risk. Mitt sparande är vidare långsiktigt varför jag inte på något sätt försöker förutsäga kursutvecklingen på något års sikt. Du är själv ansvarig för dina investeringar och behöver alltid göra din egen analys och investera utifrån dina förutsättningar, din självkännedom och din investeringshorisont.

SBB är den stora snackisen just nu. Många har skrivit bättre och mer ingående både för och emot caset varför jag nöjer mig med att konstatera att jag hade mycket högre förväntningar på rapporten. Man ska komma ihåg att de åtgärder som har gjort i form av försäljningar till del kommer att bokföras först i nästa kvartalsrapport. Samtidigt kommer makroeffekterna, däribland valutaeffekter, antagligen vara värre då än i innevarande kvartal också. Ett par ljuspunkter var att hyresintäkterna och driftsnettot steg vilket jag uppskattar i fastighetsbolag men just nu handlar det mesta om att bevisa för marknaden att företaget klarar att hantera ett högre ränteläge. Det finns en överhängande risk att hundra år av höjd utdelning inte håller särskilt länge då sänkt utdelning normalt sett vore ett rimligt svar i rådande läge. Jag kvarstår vid att vara försiktig och ökar mycket blygsamt. Det är en chansning men en portföljandel på en procent räcker.

Castellum levererade i kontrast till SBB en rakt igenom imponerande rapport. Jag är redan fullinvesterad på mitt långsiktiga mål i aktien och det kliade rejält vid nedgången i morgoncallen efter att öka ytterligare men jag har valt att öka i annat då min portföljandel redan motsvarar 5 procent av en fullständig utdelningsportfölj med en mer normal värdering närmare EPRA NRV som landar på 263 kronor (+16 procent). 50 procents ökning i hyresintäkter, 49 procents ökning i driftsöverskott, 47 procents ökning i förvaltningsresultatet är brutalt bra och ett ordentligt styrkebesked. 62 procents ökning i vinst per aktie innebär att Q2-resultatet på 10,11 kronor per aktie ensamt räcker till rådande helårsutdelning på 7,6 kronor per aktie och av allt att döma utdelningshöjningar även i ett tufft ränteläge kommande år. Man ska ha respekt för att ränteläget kommer påverka mer i kommande rapporter men jag har svårt att tolka rapporten på annat sätt än att Castellum möter krisen med en urstark position. Belåningsgraden är 38,2 procent vilket i sammanhanget är ganska lågt och en högst rimlig säkerhetsmarginal.

Wallenstam är ett synnerligen välskött fastighetsbolag som äger fastigheter i några av Göteborgs bästa lägen. Jag gillar särskilt att VD Hans Wallenstam har varit med när det var som värst under finanskrisen på 90-talet och hans verksamhet är starkt präglad av ett defensivt och långsiktigt tänk. Egentligen tycker jag inte att aktien uppfyller mina utdelningsmål med den idag låga direktavkastningen men efter att ha tagit del av rapporten har jag tänkt om. Historiskt har företaget klarat att dela ut två kronor per aktie och det finns ingen anledning till att de inte skulle göra det igen när de bedömer att stormen har lagt sig (resultat netto per aktie 3,3 kronor på halvåret). Intill dess har de alla möjligheter att utnyttja krisen till förvärv av fastigheter. Nu ska man komma ihåg att företaget har gjort en aktiesplit 2:1 vilket påverkar utdelningen men som en defensiv hörnsten med låg risk tycker jag att Wallenstam har en given plats. Kanske är jag drabbad av Göteborgbias, titta på VD-presentationen (länk) och döm själv. En soliditet på 47 procent och belåningsgrad på 43 procent är stabilt. Hyresintäkterna ökade med 9 procent och substansvärdet är 60,10 kronor per aktie. Därtill har det kommit en del insynsköp efter rapporten. Mitt innehav motsvarar långsiktigt 0,5 procent i en färdig utdelningsportfölj sett till potential men jag hoppas på möjligheter att långsiktigt växla upp till en procent.

Scandic Hotels var ett annat glädjeämne under fredagen. Jag är egentligen redan fullinvesterad men har ändå valt att öka positionen något då mitt initiala mål sattes före emissionen under pandemin. För första gången sedan dess levererar företaget en beskedlig vinst per aktie på 2,44 kronor per aktie. Om man antar att företaget klarar att leverera en årsvinst per aktie i linje med innevarande kvartalsrapport värderas aktien just nu till P/E 4-5 vilket inte är speciellt högt. Scandic har förvisso fortfarande en sårbar situation efter pandemin men med ett starkt positivt kassaflöde igen och en mer normal beläggningsgrad på 63 procent under det andra kvartalet, och 70 procent under juni månad, finns förutsättningar på att få rätsida på verksamheten igen. Beläggningsgraden har en bit kvar till nivåerna före pandemin och jag tror inte nödvändigtvis att vi får se utdelning redan nästa år men jag gillar att företaget har gjort vissa förvärv och nyinvesteringar i det läge som uppstår vilket jag tycker bekräftar mitt ursprungscase när pandemin bröt ut att Scandic kommer vara en aktör som kan gå stärkt ur krisen i kraft av sin stora marknadsposition. Intäkt per rum och omsättning ökar naturligtvis rejält men jag är lite försiktig med att dra för stora växlar på jämförelser med pandemiåren. Men en god vinst är ett bra tecken.

Inwido levererar en ökad orderingång om elva procent. Marknaden reagerade starkt negativt på rapporten mycket på förväntningar om svårare tider när priserna på insatsvaror ökar och avmattning av orderingång under juni. Jag valde att se det som ett tillfälle att öka och kommer nog öka än mer om nedgången fortsätter för verksamheten är i grunden sund och det verkar främst vara omvärldsfaktorerna som påverkar. Företaget har en rekordstor orderstock att luta sig emot vilket borde hålla dem sysselsatta nog att övervintra det extrema ränte- och prisläget. En vinst på 5,74 kronor per aktie på halvåret gör att jag tror att de klarar att bibehålla nuvarande utdelningsnivå på 6,15 kronor per aktie och en direktavkastning över fem procent tycker jag är riktigt bra.

Axfood levererade en fin rapport med ökad vinst och rejält ökad omsättning men däremot minskade marginalen marginellt. Det är förhoppningsvis bara en effekt av de ökade matpriserna och rör sig endast om en minskning med 0,1 procent. Gör ändå en mental notering att följa upp i kommande rapporter för att få bekräftat att det inte rör sig om en bestående trend av försämrad marginal.

Några rapporter jag var mindre imponerad av är bland annat Cloetta som rapporterar en förlust efter engångskostnader men jag noterar att omsättningen och rörelsemarginalen ökar. Också Gjensidige rapporterar en lägre vinst än tidigare påverkad av makroeffekter men kärnverksamheten verkar löpa på bra med ökade försäkringsintäkter. Investor är väl ungefär så defensiv som man vill men rapporten levererade inga större överraskningar och substansvärdet är 199 kronor per aktie vilket ger 12,5 procents rabatt. Handelsbanken visar fortsatt inga tydliga tecken på att omstruktureringen med färre kontor ger tydlig effekt men stabilt nog att behålla innehav. SWECO verkar ha svårare tider med lägre EBITDA-marginal. Tomra levererade sämre resultat än föregående år och matchar inte de högt ställda tillväxtförväntningarna. Det är i grunden ett välskött företag så jag gör en notering att hålla ett öga ifall det blir en överdriven negativ kursreaktion framöver. Till sist är Avanza uppenbart påverkat av det svåra ränteläget och negativa börssentimentet. Med 1,9 kronor per aktie i vinst på kvartalet blir det svårt att bibehålla en utdelning på 9,2 kronor per aktie även om företaget kan i kraft av den starka kassan. Jag tar därför direktavkastningen på sex procent med en nypa salt och räknar med att den landar någonstans mellan 4-8 kronor per aktie beroende på hur det andra halvåret utvecklas. Sven Hagströmers insynsköp för sex miljoner kronor är dock betryggande. Jag överväger också öka om nya tillfällen uppstår runt 150 kronor per aktie.

Och jo, det blir säkert lite påfyllning i Minesto igen som fortsätter arbeta på i lugn och ro där D4-kraftverket nu är i full drift. Det kommer säkert resultat från optimeringen av kraftverket inom kommande veckor och jag har fått nya intäkter från Avanzas aktieutlåningsprogram som jag gärna återinvesterar.

Till sist har Midsummer släppt en hållbarhetsrapport vilken vid första anblick verkar gedigen. Den kommer sättas upp på läslistan för kommande vecka men nu tar jag helg.

En reflektion jag gjorde var att den senaste tidens ökningar i olika aktier antagligen kommer ge omkring tio tusen kronor i ytterligare utdelningar inom något år. I Scandic Hotels är jag inte säker på när de börjar dela ut igen då de kanske väljer att återinvestera genom att växa genom förvärv och dito i Wallenstams fall när det gäller när utdelningshöjningen till hela kronor kommer. Men att den kommer är jag övertygad om. Det är en fråga om tålamod och intill dess gläds jag över möjligheten att öka i fina företag.

Ökningarna i veckan innebär att jag skjuter på målet att sänka räntenivån på mitt investeringssparkonto med ytterligare en månad men då de aktier jag har ökat i alla ger eller har potential att inom ett par år ge en direktavkastning som vida överstiger min belåningsränta bedömde jag att det likväl var motiverat att öka lite aggressivare än initialt planerat. Jag har samtidigt fått ned portföljbelåningen till 7,8 procent vilket innebär att jag har utrymme att öka ytterligare om det skulle bli än aptitligare värderingar framöver.

Utdelningar och nya aktieköp under februari

Inledningsvis känns det naturligtvis futtigt att skriva om aktier och sparande i en tid som denna. Men detta är trots allt bara en hobbyblogg som endast skriver om just aktier och min sparresa. Men vill ändå ha sagt inledningsvis att det finns mycket man kan göra för att hjälpa sina medmänniskor i dessa tider. Många har skrivit bättre om det men titta på hur du kan stödja dina medmänniskor humanitärt genom Röda Korset eller liknande organisationer.

Jag har under februari ganska precis hållit min plan för investeringar under det läge som uppstod. Belåningen har ökat från sju till nio procent. Som högst var den tio procent men tack vare försäljningen av Azelio har jag hållit nere den på nio procent vilket innebär att jag fortfarande har ett rimligt utrymme att fortsätta öka i mars om det fortsatt skulle bli rimliga köplägen i fler aktier framöver.

En aktie jag har ökat mitt befintliga innehav med hela 17 procent i är Inwido. Aktien handlas just nu till en direktavkastning över mitt mål på 4,25 procent och jag har en yield on cost på hela 7,15 procent. Det innebär att hela investeringen har betalat av sig bara på utdelningar på mindre än fjorton år redan innan man tar hänsyn till ränta på ränta för återinvesterad utdelning under de åren eller värdeökning i aktien.

I Castellum har jag hoppats på ett läge att öka större (vilket jag vill ha en direktavkastning över 4 procent för att göra) men det läget har aldrig riktigt uppstått. Jag har ändå fyllt på med ytterligare 5,8 procent jämfört med befintligt innehav. Det gör att aktien nu är mitt nionde största innehav.

Gjensidige är en aktie som jag hade hoppats på att äntligen kunna ta en riktigt stor position i men det läget uppstod aldrig. Kanske för att det norska försäkringsbolaget är ett etablerat företag med en trygg och stabil marknadsposition i Norge. Det hindrade inte att jag liksom i Castellum ändå utnyttjade möjligheten att öka lite mer än vanligt med hela 13 procent jämfört med befintligt innehav. Tillsammans med januariköpet har jag i alla fall köpt såpass många nya aktier att det inte är någon stress att öka på ett par år.

Evolution är en aktie som inte riktigt passar med min utdelningsfilosofi då utdelningen är alltför låg trots potential för hög utdelningstillväxt under många år framöver. Men i ett läge som detta såg jag ändå potential att ta in en mindre post. Jag sålde faktiskt initialt den post jag redan hade för att sedan köpa tillbaka en tre gånger så stor post en bit under tusenlappen per aktie.

Det blev ett par aktier i 3M också när aktien handlas över 4 procents direktavkastning.

Jag är nu fullinvesterad i Handelsbanken och Scandic Hotels. Ingen av dem är en lysande aktie men bägge är utifrån omständigheterna i sektorn defensiva val och bra värdecase. Handelsbanken levererade en blygsam utdelning på fem kronor per aktie och vill väl inte ta i i den omställning de befinner sig med färre kontor och mer digitalt. Det återstår att se hur de klarar att bibehålla bra kundrelationer men efter att ha provat erbjudande hos 4-5 banker är jag som utlandssvensk helnöjd med den service jag får från Handelsbanken även om det är synd att de har lite färre kontor än förr och nu tar ut en avgift. Scandic Hotels är förstås fortsatt i ett känsligt läge då de har tvingats ta stora kostnader och en emission, där jag tecknade fullt, under pandemin. Men i de senaste kvartalsrapporterna har också tydliga tecken på normalisering synts och aktien är fortfarande inte värderad som vore det normalläge. Återhämtningen kommer ta tid, även för utdelningen, men som ett långsiktigt innehav tror jag ändå att jag har gjort rätt val som har offrat ett par års utdelningar för att kunna bli fullinvesterad under dessa historiskt utmanande år.

Jag har tidigare skrivit om Kopparbergs där jag ökade med tio procent trots att jag redan är fullinvesterad. Det är en fin defensiv hörnsten i portföljen och jag har en yield on cost över 4,5 procent.

Också i Cloetta får jag väl anse mig vara fullinvesterad för stunden sedan jag nu har fått möjlighet att köpa hela det initialt tilltänkta innehavet och därtill ytterligare 20 procent. Jag räknar egentligen inte med utdelningstillväxt i Cloetta. Men med en yield on cost på 4,35 procent i en defensiv sektor då folk tenderar att köpa lösgodis i alla konjunkturer förutom pandemi tycker jag ändå att aktien bidrar med lite stadga till utdelningsportföljen. Enligt min strategi är jag alltid nöjd när jag kan nå en yield on cost över 4,25 procent i mina innehav då det är en bra utgångspunkt för att behålla värde över tid med viss marginal till inflationen. Dessutom är Cloetta en buffertaktie som jag alltid kan sälja om jag behöver få loss kapital till att öka i andra aktier som tillfälligt är lågt värderade.

Jag brukar öka regelbundet i månadsutdelaren Realty Income då jag tycker att månadsutdelare bidrar till ett bra inflöde av nytt kapital att återinvestera i nya utdelningar för att få en snabbare ränta på ränta-effekt. Aktien är dessutom ofta rimligt värderad om än sällan billig. Jag ökade nu med strax över åtta procent jämfört med befintlig portföljandel. Den svaga kronan innebär att det inte är fullt så billigt som det låter.

Det blev till sist också en liten ökning i Nordic Waterproofing på en post och en liten ökning på en post i Skanska. Den senare är inte särskilt billigt värderad men givet extrautdelningen på 3 kronor per aktie tyckte jag att helhetserbjudandet på en direktavkastning väl över 4 procent i år samtidigt som den överstiger mitt minimimål och borde kunna öka något i framtiden var gott nog. Kan bli en till post i mars.

Det har blivit någon mindre ökning i Cibus mest för att bibehålla portföljandel. Men där är jag lite försiktig då det nu har signalerats om en emission vilket innebär utspädning även om ledningen har sagt att utdelningen ska garanteras. Jag har varit sugen på att ta in SBB då de har fina defensiva innehav från Hemfosaförvärvet. Men jag tycker att det är för mycket drama kring aktien, att de kan få det svårt om räntorna stiger samt att utdelningen faktiskt inte är speciellt billig och aktien känns något hajpad. Jag har också ökat lite i Investor som verkligen inte är billig och knappt kan kallas rimligt värderad som utdelningsinvesterare men samtidigt vore det synd att inte öka lite för att bibehålla portföljandel där med.

Utifrån mina mål jag satte upp för ett par tre år sedan är jag nu alltså fullinvesterad i Cloetta, Handelsbanken, Kopparbergs, Minesto och Multiconsult. Det känns ändå hyggligt att ha uppnått. Det innebär inte att jag inte kommer fortsätta öka i aktierna men att jag vill ha en viss rabatt för att köpa mer, precis som jag alltså har gjort i just Cloetta, Kopparbergs och Minesto då de har handlats till viss rabatt.

Som jag har skrivit om tidigare under månaden har jag ökat ganska beskedligt i Minesto men också tagit in tre andra miljöteknikaktier i portföljen där Midsummer är ny medan Soltech och Swedish Stirling är en återkomst igen då de befinner sig i ett bättre läge och till mer rimlig värdering idag. Soltech kom jag över till P/E 12 på kvartalsvinsten i den senaste rapporten vilket får anses som rimligt trots risken i aktien.

Ut ur portföljen försvann Azelio, Resurs samt de två avknoppningar jag har skrivit om tidigare.

 

Utdelningarna då? De landade på blygsamma 1 658 kronor. Det är lägre än 2021 då vissa kompensationsutdelningar som hade hållits inne under pandemin kom mig till del. Men givet att februari jämte juli och augusti är den tredje svåraste utdelningsmånaden är jag ändå nöjd med det. Jag ser äntligen ut att kunna klara av ett gammalt mål om minst tusen kronor i utdelning varje månad i år.

Det var i år bara tio aktier som delade ut under februari. Utöver Siemens var det bara kvartalsutdelare och månadsutdelare. Jag tänker inte aktivt leta fler februariutdelare utan ökar istället i befintliga innehav.

Totalt innebär aktieköpen under februari att min utdelningsprognos redan är mycket nära 50 000 kronor. Det må låta lite då jag uppnådde 56 613 kronor under 2021 och förstås strävar över att passera 60 000 kronor under 2022. Men mina prognoser tar alltid höjd för utländsk källskatt och valutaeffekter i överkant varför jag redan vet att bara mina befintliga innehav i mina månadsutdelare i praktiken kommer ge minst en tusenlapp mer. Av dessa utdelningar ska nära 4 000 kronor ut i mars och över 30 000 kronor totalt under utdelningsmånaderna april och maj. Det kan återinvesteras i ytterligare en tusenlapp i utdelning. Därför tror jag att jag kommer att klara att passera 60 000 kronor i år men jag kommer inte sträva efter att överträffa målet i sig då jag hellre köper de för stunden bäst värderade aktierna än att jaga efter aktier som delar ut under 2022 bara för utdelningsstatistikens skull.

Nu ser jag fram emot mars månad som jag tror blir den månad då Minesto kommer sjösätta sin nya kommersiella Dragon Class-modell på Färöarna. Förra året började man arbeta i mars och jag tror att vi kommer få se mer aktivitet under våren då modellen ska köras där inför att man ska sjösätta ett likadant kraftverk utanför Bretagne, Frankrike till sommaren.

Utdelningar oktober

Aktieportföljen är snubblande nära nästa milstolpe och har under oktober månad för andra gången passerat 4 miljoner kronor netto efter belåning. Jag hoppas att nästa gång blir tredje gången gillt och även om mycket avgörs av hur börsen som helhet rör sig under årets två sista månader borde insättningarna allt annat lika kunna ta mig över den milstolpen någon gång före året är slut även efter börsens stängning vilket är vad jag räknar.

Som utdelningsmånad är oktober inte speciellt spännande då det nuförtiden nästan bara är månadsutdelare och någon mindre kvartalsutdelare att räkna med. Jag gör en mental notering att jag kanske behöver fylla på i någon kvartalsutdelare som har den fasen. Just nu är det bara Bonäsudden och Coca Cola som stämmer in på de kriterierna och är inte helt övertygad om att öka men kan vara värt att titta ett varv till.

Den stora utdelningshändelsen var Handelsbankens förväntade extrautdelning. Vad som däremot inte var förväntat var att cirka 4,3 kronor per aktie delades ut i form av aktier i Industrivärden. Jag har därför valt att bokföra det som en utdelning då det ju i praktiken är en återinvestering i nya utdelningsaktier. Just Industrivärden ägde jag för några år sedan men innehavet var så litet och jag tyckte inte att det var värt att öka till dåvarande värdering så jag sålde av aktien när jag fokuserade portföljen och ökade istället i Investor. Industrivärden är dock en fin aktie med många defensiva innehav som kompletterar och diversifierar min portfölj på ett bra sätt. Om jag kommer öka är oklart men tack vare mitt stora innehav i Handelsbanken, som jag också ökade för att få närmaste jämna antal Industrivärdenaktier, har jag idag 50 procent fler Industrivärdenaktier än när jag sålde dem för några år sedan. Det är mitt sjunde minsta innehav i portföljen men likväl kommer jag kunna få en hundralapp i ränta på ränta på den här aktieutdelningen redan till våren. Därför kommer jag låta Industrivärden vara kvar.

 

Då jag inte hade räknat med extrautdelningar och ej heller i aktier innebär Handelsbankens extrautdelning att jag av allt att döma kommer klara mitt mål om minst 50 000 kronor i utdelningar under 2021. I skrivande stund är prognosen faktiskt över 52 500 kronor men det beror lite på hur valutorna faller ut.

Jag skrev inför sommaren om min plan om att minska portföljbelåningen. Den har jag hållit mig till om än på ett annat sätt än initialt planerat då intäkterna blev högre än förväntat. Belåningen är därför nere på 10,2 procent vid månadens slut och jag har fått sänkt räntan ordentligt i kapitalförsäkringen. Jag hade belåningen under 10 procent tidigare i veckan men valde att göra ett större köp före helgen (gissa vad).

Jag funderar en del kring var jag vill nöja mig med belåning. Bäst vore att amortera ned till Avanzas nollränta men givet att portföljen är så stor blir hävstången då ganska liten. Rimligt vore att amortera ned till en låg ränta på under en procent men det går också ut över hävstången. Jag tror att en del av lösningen är att investera mer i utdelningsaktier som har ett högt belåningsvärde då en del av problemet just nu är att mina miljöteknikaktier inte har någon belåningsvärde vilket gör att räntan snabbt blir onödigt hög. Därför ska jag nog göra ett litet projekt att titta på sådana aktier. Handelsbanken har ju till exempel ett belåningsvärde på 75 procent av aktiens värde och då blir effekten på ränta och hävstång bra. De flesta utdelningsaktier jag köper har en utdelning som överstiger räntan och då accelererar det penningmaskinen. Samtidigt gillar jag egentligen inte belåning då det är en ofrihet, inte minst då jag måste sälja onödigt mycket om jag ska göra ett uttag till exempel till husköp, därför tänker jag nog ändå se till att hålla den låg i insikten att portföljen börjar närma sig ett så stort värde att jag faktiskt skulle kunna göra en FIRE redan nu och då är det egentligen viktigare för mig att minska portföljrisk med lägre belåning och lite mer fokus på defensivare aktier med lägre risk i kommande köp (jag kommer köpa miljöteknikaktier också).

Nu när belåningen är nere på en mer rimlig nivå börjar jag titta på att öka mer regelbundet i utdelningsaktier igen. Jag kommer fortsätta minska belåningen men inte lika kraftigt som tidigare månader utan mer som en konsekvens att jag inte alltid hittar aktier som jag tycker är tillräckligt prisvärda att öka i då mycket har varit ganska högt värderat. Jag valde att öka i Handelsbanken enligt ovan men också i Johnson & Johnson och Realty Income. Ingen av dem är speciellt billig nu men det är ganska tråkiga defensiva innehav med regelbunden utdelning. Johnson & Johnson är egentligen en del i att senaste tandläkarbesöket gick bra, då brukar jag unna mig själv några aktier till oavsett pris som tack för att deras tandtråd sparar pengar och onödigt lidande. Realty Income valde jag att öka i på nyheter om nya innehav i fastighetsportföljen. Jag gillar t.ex. att de har tagit sig in på livsmedelsbutiksfastighetsmarknaden i Spanien. Framöver tänker jag nog göra det till en vana att köpa månadsutdelare för några procent av månadsutsättningen då några av dem närmar sig nivån där jag kan köpa en ny aktie varje månad bara på utdelningen.

Under november ser jag fram emot att titta på några case i både utdelningsaktier och miljöteknikaktier. Det handlar främst om aktier som jag redan äger eller tittat på tidigare men som jag inte riktigt har haft tid att följa upp på ett tag. Det ska bli roligt att gräva ned sig i rapporter igen och har redan en nordisk aktie som jag inte har ökat i på ett tag som jag tänkte titta på lite extra då värderingen har kommit ned till rätt trevliga nivåer igen men vill först säkerställa att verksamheten går bra såsom när jag senast följde aktien.

Handelsbanken delar ut aktier i Industrivärden

Handelsbanken kom igår med den överraskande nyheten att de istället för en kontant extrautdelning väljer att dela ut aktier i Industrivärden.

En extrautdelning hade jag förväntat mig men då i kontanter. Nu är värdet av utdelningen cirka 4,40 kronor per aktie. Rent konkret får du 1 aktie i Industrivärden för varje 65 aktier du äger i Handelsbanken.

För att utnyttja det förmånliga erbjudandet maximalt tog jag idag tillvara tillfället att öka med ytterligare 10 aktier i Handelsbanken vilket gör att jag får ett antal aktier som är delbart med 65 och alltså inte går miste om utdelningen. Jag funderar på att köpa ytterligare 65 Handelsbanken-aktier på andra sidan lönen för att få ett jämnt antal Industrivärden-aktier. Man måste äga Handelsbankerna senast den 21 oktober för att de ska omvandlas till aktier i Industrivärden. Det förutsäger också att den extrainsatta stämman ger bifall till styrelsens förslag.

Industrivärden är ett företag som jag bara har haft på tillfälligt besök i portföljen för några år sedan. Jag sålde det vid något tillfälle när jag renodlade portföljen. Ironiskt nog blir det nytillkomna innehavet också blygsamt till ett värde av några tusenlappar. Egentligen har jag slutat att ta in så små innehav men Industrivärden är ett fint svenskt investmentbolag med stabila innehav. Framförallt har jag tidigare velat köpa in SCA och Essity i portföljen men alltid tyckt att de har varit för högt värderade som utdelningscase. Nu får jag exponering indirekt genom Industrivärden. Sandvik är ett annat fint företag som jag aldrig riktigt har fastnat för men som ändå är trevligt att ha med. Volvo är nostalgi som infödd Göteborgare även om jag aldrig har varit ett fan av aktien. Ericsson tillkommer också och där har jag aldrig hängt med i alla turer men poängen är ju att Industrivärden sköter det där åt mig vilket är fördelen med Investmentbolag som på det viset mer liknar en förvaltad fond. Till sist ingår Handelsbanken och Skanska, som idag är två av mina större innehav, i Industrivärdenportföljen. Dessutom får jag en årlig direktavkastning på cirka 2,5 procent. Det ger någon hundralapp ytterligare i april nästa år. Det är anledningen till att jag aldrig har köpt Industrivärden för i mina utdelningsaktier vill jag ha en rimlig förväntan om över 3 procent årligen, men samtidigt får jag ju nu dessa aktier helt gratis och det lilla nytillskottet bidrar trots allt med välkommen diversifiering.

Handelsbanken är sedan länge en hörnsten i portföljen. Det är av två anledningar. Dels att de är den storbank som klarat sig bäst genom finanskriser. De har därför en defensiv karaktär som passar min utdelningsportfölj bra. Dels är det för att Handelsbanken har en kundservice värd namnet. Min farhåga är att den kommer försämras framöver i takt med ökad digitalisering och färre kontor men kan efter senaste hemmavistelsen konstatera att Handelsbanken alltjämt levererar en hög kundservice. De erfarenheter jag har av konkurrerande banker avskräcker och som utlandssvensk där alla bankärenden blir mer komplicerade är en bra kundservice A och O. Jag hoppas att de finner en balans mellan en bibehållen kundservice och samtidigt effektiv verksamhet i den allt mer digitala tidsåldern.

Direktavkastningen i Handelsbanken är annars något lägre än i de andra storbankerna men jag har ändå valt att växla över till att bara äga Handelsbanken då jag tycker att de 6 procents direktavkastning på yield on cost som jag får är gott nog för mig.

Blogginlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Jag äger långsiktigt ett antal aktier i Handelsbanken som är ett av mina större innehav i portföljen.

Reflektion över aktiers återhämtning

En viktig reflektion jag gjorde i tillbakablicken över 2020 är att tiden oftast ger mina case rätt men att jag ofta underskattar hur lång tid återhämtningen tar för aktiekursen att reflektera företagets långsiktigt rimliga potential. Har därför ägnat lite tid åt att djupdyka i några sådana case i portföljen för att lära av dem.

Jag tror i någon mån att den yngre generationen aktiesparare förväntar sig mer information oftare för att känna sig trygga i sina investeringar. Tror tyvärr att aktieraketfenomenet och det extrema 2020 gör att man förväntar sig orimligt stora intäkter orimligt snabbt. Jag tycker att det är ett feltänk. Det är inte kvantiteten information till marknaden som avgör hur bra en investering är utan kvaliteten på vad företaget levererar liksom hur aktien värderas i relation till det. Det fina är att man kan räkna sig fram till det och utnyttja lägen när det kortsiktiga perspektivet och aktiekursen får överhanden före det långsiktiga perspektivet och faktisk potential. Gör man inte det överlämnar man sig till marknadens kortsiktiga nycker och det är lätt att ryckas med att köpa för dyrt eller sälja ur sig för billigt helt enkelt eftersom man inte förstår vad man äger. Omvänt är det mycket lättare att ta en sur kursutveckling i en aktie när man är väl påläst och har grundat sin investering i ett väl genomtänkt case. Man tittar då inte på kursutvecklingen i sig utan på vad företaget faktiskt gör i verkligheten. Endast om något i den verkliga verksamheten går fel säljer man aktien. En enkel kontrollfråga är: har företaget gjort något under x antal senaste veckorna som förklarar kursnedgången? Om nej kvarstår antagligen allt som det var när du köpte aktien och då finns ju faktiskt ingen anledning att sälja annat än om du plötsligt vill få loss kapital till att öka i något du tror mer på.

Ska också understrykas att eftersom mitt huvudfokus är utdelningen vilken bygger på att företagen löpande gör stabila vinster är jag egentligen rätt ointresserad av hur aktiekursen rör sig från vecka till vecka. Huvudpoängen med inlägget är främst att illustrera att Mr. Market i det korta perspektivet då och då erbjuder fina köptillfällen för den långsiktige som har tid att vänta på att företaget hinner ifatt. Lusläs företagets kvartalsrapporter och räkenskaperna däri och bedöm om företaget har potential att öka intäkter och vinst på sikt eller inte. Det är i längden vad som är väsentligt. Resten är bara brus.

Ett klockrent exempel är Inwido. Under 2018 drogs företaget med en del utmaningar av kortsiktig karaktär bland annat relaterat till omställningar i produktion men även deras dåvarande VD:s tragiska och alltför tidiga bortgång. Osäkerheten gjorde att många valde bort aktien till förmån för då mer hajpade aktier. Jag såg det istället som ett tillfälle att öka då aktien var milt uttryckt rimligt värderad. Det har belönat sig kursmässigt och jag tror att vi i vår kommer få se att det belönar sig utdelningsmässigt också. Även om direktavkastningen just nu börjar bli dyr att handla är P/E runt 16 långtifrån dyrt vilket i sin tur skvallrar om att utdelningstillväxt är att förvänta sig kommande år. Inwido är ett bra exempel på en aktie som har gått träskgång i ett par års tid men där det går mycket snabbt när marknaden åter öppnar ögonen.

Jag ångrar en aning att jag inte ökade mer i Skanska men har trots allt en beskedlig andel om 200 aktier. Har också blivit lite bränd på byggsektorn av just Serneke och Skanska och konstaterat att det är en konjunkturkänslig sektor med små marginaler som jag nog ändå gör klokt att se som ett sektordiversifierande komplement snarare än en hörnsten i portföljen. 2-3 procent i byggaktier är mer än tillräckligt på lång sikt tycker jag. Utdelningen har sänkts de senaste bägge åren men tecknen var likväl tydliga om att det rörde sig om utmaningar av tillfällig karaktär där omställningskostnader togs varför företaget med all rimlighet torde återgå till historiska utdelningsnivåer, kanske redan i år eller om inte så våren därpå. Med en vinst per aktie över 17 kronor finns helt klart det utrymmet. Om företaget återgår till historisk utdelningsnivå på 8,25 kronor har min tålmodiga långsiktiga investering i grafen ovan renderat en direktavkastning i spannet 5-6 procent. Jag tror till och med att en viss höjning kommer ske för att kompensera de senaste två årens innehållna utdelning. Utrymmet finns som sagt.

I norska konsultbolaget Multiconsult gick uppvärderingen hysteriskt fort. Jag är fullinvesterad i aktien långsiktigt sedan 2018 med 500 aktier och meningen är att den ska utgöra minst en procent av min "färdiga" utdelningsportfölj. Jag tog även en kort extraposition under 2018 som jag dock valde att sälja av under slutet av 2019 framförallt för att få loss mer kapital till teckningsrätterna i Minestos nyemission.

Att aktien skulle uppvärderas tyckte jag var fullkomligt självklart men ändå förvånades jag över hur snabbt det gick när det väl vände. Mellan den 3 och 9 november ökade aktien med 30 procent och en vecka senare hade den ökat med 40 procent. Återhämtningen hade börjat något tidigare när aktien i slutet av augusti tog ett skutt från strax under 70 kronor till över 90 kronor.

Jag tycker att Multiconsult är ett lysande exempel på att en väl gjord långsiktig analys där man identifierar företagets potential och noga granskar räkenskaperna betalar av sig i längden. Multiconsult är därtill en underanalyserad aktie varför den i långa perioder är rätt lugn och kanske bidrog det till att effekten blev större när den väl drog iväg och fler plötsligt fick upp ögonen för aktien?

Clas Ohlson har jag skrivit om flera gånger på bloggen. Trots att tecknen på återhämtning var uppenbara när man studerade kassaflöde i synnerhet och räkenskaperna i allmänhet tog aktien inte fart. Jag tackade och ökade till en löjligt fin direktavkastning i spannet 8-10 procent. Samtidigt har Clas Ohlson på senare tid haft problem med försäljningen och det återstår att se i vilken grad det är en pandemieffekt och i vilken grad det är strukturellt, vilket vore skäl att ta tecknen på högsta allvar. Det är dock ännu för tidigt att avgöra. Därför är jag lite försiktig med att öka mer då framtida utdelning inte är helt säker. Men jag tycker fortfarande att det var rätt och rimligt utifrån vad jag visste då att öka i spannet 60-80 kronor och uppvärderingen kom både före pandemin och sedan under vår/sommar då handeln varit högre än väntat.

Handelsbanken är ett annat märkligt case. Det ska sägas att Handelsbanken alltid betalas med premie jämfört med Nordea och Swedbank som brukar handlas till väsentligt lägre värderingar. Men när Handelsbanken handlas till en direktavkastning omkring 7 procent tycker jag att det är en lysande affär. Därför tog jag under 2020 en stor position. Samtidigt är jag kluven till hur väl bankoligopolet klarar konkurrens från nischbanker i det långa loppet liksom hur Handelsbanken specifikt drabbas när kontoren minskar vilket förvisso sänker utgifterna men också berövar Handelsbanken en viktig konkurrensfördel. Oaktat det tror jag att en uppvärdering åtminstone till hundralappen per aktie kommer tids nog när det har lugnat ned sig och omställningen har satt sig. För den kommer innebära lägre kostnader, frågan är bara till vilket pris det sker när det gäller att behålla trogna kunder och därigenom intäkter?

På motsvarande sätt försöker jag tänka om aktier som just nu har en sur kursutveckling.

Serneke är en aktie där uppvärderingen ännu inte har kommit även om en viss återhämtning kom i veckan. Nu byggde mitt case ju inte på att en världsomspännande pandemi skulle inträffa som ledde till att finansiären drog sig ur och bygget fick avbrytas i nästan ett år liksom att förtjänsten av projektet sannolikt minskar då den behöver delas med den nya samarbetspartnern Balder. Det har ökat min tveksamhet kring om jag ska behålla eller sälja till förmån för annat. Men min grundläggande beräkning av intäktspotential för projektet och företaget i stort gäller alltjämt för mig. Det är bara ett par år sedan Serneke betalade ut 4 kronor per aktie i utdelning, vilket med dagens kurs motsvarar en direktavkastning på över 6,3 procent. Nu tror jag inte att det kommer någon ny utdelning innan Karlatornetprojektet är avslutat 2023 men det ger ändå en slags indikation om potentiell uppsida. När det gäller vinst per aktie har den historiskt tenderat att röra sig omkring 10 kronor per aktie med högre belopp än så när storaffärer, som Karlatornet/Karlastaden-projekten, har realiserats. Därför är det rimligt att anta att Serneke handlas till ett P/E-tal någonstans omkring 6-10 (eller rent av ännu lägre) om man tror att de lyckas uppnå vinst i Karlaaffärerna och därmed också vända den löpande verksamheten, som är tyngd av storprojektens utgifter till lönsamhet. Så tillvida håller mitt grundcase fortfarande att det är en lite ratad aktie om än med hög risk. Därför var det självklart för mig att teckna fullt i nyemissionen nyligen då jag såg 53 kronor per aktie som en ren gåva till oss trogna aktieägare. Om jag behåller eller inte har mer med andra aktier att göra men jag är övertygad om att uppvärderingen kommer fortsätta i Serneke om Karlatornetprojektet slutförs på ett lyckat sätt.

Minesto har haft den närmast unika omständigheten att företaget den 1 december bekräftade att tekniken fungerar som det är tänkt med elleverans i nät vilket har straffats av marknaden med en kursnedgång på 20 procent. Jag är minst sagt förvånad men har samtidigt sett det som ett fint läge att köpa fler aktier. Dessutom innebar det i mitt fall att portföljen inte slutade över 4 miljoner kronor när 2020 summerades utan att jag istället kommer få betala några tusenlappar mindre i kapitalskatt. Det gör mig ingenting och de pengarna har nu istället oavkortat gått rakt in i nya Minestoaktier. Tack för det!

Anledningen till mitt lugn är nämligen att det finns få aktier som jag har gjort en så genomarbetad inläsning på och följt så länge som Minesto. Jag har skrivit om aktien i maj (länk) och september (länk) i mer detalj och har räknat mycket noga baserat på två professionella (betalda) analyser från Pareto och Västra Hamnen Corporate Finance. Gör man liksom dessa bägge analyser antagandet att företaget lyckas bygga de första två parkerna på Färöarna och i Wales är kursen fullt rimligt värderad i nuläget. 

VHCF värderade i sin sista analys i september aktien i spannet 19-29 kronor. Som jag har redogjort för i mer detalj i mina bägge tidigare inlägg om aktien i maj och september räknar de bara med 55 procents sannolikhet att företaget lyckas i det lägre fallet och 85 procents sannolikhet i det högre fallet. Diskonteringsräntan är höga 13 procent. Skulle Minestos kommersialisering lyckas blir det övre spannet istället 34 kronor per aktie. Pareto värderade i maj 2020 Minesto till 23 kronor per aktie. Det finstilta i analysen visar att deras DCF/WACC-analys värderade aktien i spannet 26-28 kronor. Då använder de en diskonteringsränta på 12 procent (noterbart en procent lägre än VHCF). Ett rimligt antagande är att de precis som Västra Hamnen gjorde i sin sista reviderade analys kommer att sänka diskonteringsräntan eftersom risken har minskat väsentligt när det första kraftverket nu har levererat el i nät och i allt väsentligt har varit i drift. Skulle Pareto sänka diskonteringsräntan med två procent på motsvarande sätt kommer nästa reviderade analys antagligen höja värderingsintervallet med ungefär tio kronor vilket skulle vara i trakterna av aktiens innevarande all time high. Pareto har redan sagt att en reviderad analys kommer och jag skulle hålla det för sannolikt att så sker under våren lagom nära inlösen av teckningsoptionerna. 

För varje dag som går kommer vi närmare besked om tredjepartsverifieringen men vi vet att tekniken har fungerat och om inget skiter sig rejält, vilket förstås inte kan uteslutas då det alltid finns en risk, har risken aldrig varit så låg som nu i Minesto. Det är nämligen så att både EU och UK i slutet av 2020 gick ut med nya stöd öronmärkta till bland annat tidvattenenergi och det bör därför inte vara en fråga om utan när Minesto går ut med mer information om att byggnation av de första kommersiella parkerna startar. Vi vet redan att Minesto har påbörjat arbetet i Hestfjorden på Färöarna. Vi vet också att Minestoparken utanför Holyhead har öppet debatterats i det brittiska parlamentet med energiministern inför beslut om det nya contracts for difference-programmet som kommer underlätta parkfinansieringen. Därför är jag över huvud taget inte orolig över aktiekursen trots den senaste tidens negativa trend. Jag tycker som alltid att det är viktigt att värdera aktien framåtblickande och stå fast vid sitt case. Och även om 2020 har präglats av förseningar innebär det en väsentligt lägre teknikrisk att kraftverket verkar fungera så som det är tänkt. 

Jag tackar Mr. Market för nedgången och fortsätter köpa aktier i Minesto då jag anser att aktien är rimligt värderad på nuvarande nivåer. Man ska inte underskatta styrka i nedgång, aktien kan fortsätta ned men så länge Minesto gör sitt och verksamheten inte upphör av någon anledning är sannolikheten på min sida.

Min avslutande reflektion är att jag tenderar att gå in för stort för tidigt i långsiktigt rimliga case vilket gör att det blir en alternativkostnad eftersom jag hade kunnat investera i andra aktier under tiden och gå in något senare till en likvärdig kostnad. Samtidigt har jag i flera aktier sett hur snabbt uppvärderingen går när den väl kommer. I fallet Minesto räcker det med en för marknaden oväntad nyhet för att aktien ska rycka med tvåsiffriga procent mer eller mindre ögonblickligen och då missar man lätt tåget om man står utanför. Det är just för att slippa den sortens spekulation som jag ändå väljer att stå långsiktig i min position. Jag har också sett i aktier som AstraZeneca, Tomra och Vestas att det sällan uppstår lika bra lägen att köpa som när jag köpte den lilla första testpositionen. Därför tror jag ändå att min strategi att gå in med en stor position direkt när ett läge uppstår är rimlig trots alternativkostnad ifall uppvärderingen dröjer. Det viktiga i det långa loppet är att företaget och dess verksamhet fortsätter utvecklas som den ska.

OBS! Inlägg ska aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Du är själv alltid ansvarig för dina egna investeringar och bör alltid läsa på själv och göra din egen analys. Det här inlägget syftar endast till att visa just nyttan av att inta ett långsiktigt perspektiv där man fokuserar på att göra sin hemläxa ordentligt och läsa på om företagens faktiska utveckling. Aktier innebär alltid en risk där oförutsedda händelser kan inträffa och man kan ha fel i sina antaganden men att inta en långsiktig investeringshorisont och läsa på ordentligt om företagen ger ett bättre utgångsläge.

Några snabba tankar om förändringar i Handelsbanken

Det rör på sig i Handelsbanken på gott och ont. Dels ska Handelsbanken nu ändra kapitalkravsberäkning till en schablonmetod som man idag använder i Storbritannien. Det kan i det korta perspektivet påverka möjlighet till utdelning. Dels minskar Handelsbanken antalet kontor till nära hälften med ett mål på cirka 200 kontor. Man menar att det är en kunddriven förändring då kunderna rör sig mer mot internettjänster varför man menar att man stänger kontor dit flertalet kunder inte längre går.

Handelsbanken säljer in nedskärningen av antal kontor och personal som en satsning där man fokuserar resurserna för kundmöten där de behövs bäst. Kundtjänsten ska stärkas upp för att supporta kunderna kvalificerat. Handelsbanken kommer också fortsätta satsa på kontor där man har företagsmöten. Private Banking-utbud kommer också breddas till fler kontor. Handelsbanken ser det här som en decentralisering där de kommer omorganiseras länsvis. Kostnaderna kommer att minska och Handelsbanken säger naturligtvis att de avser öka intäkterna. Omställningen och IT-investeringarna kommer dock innebära kostnader de kommande två åren och först 2022 förväntas besparingen slå ut.

VD Carina Åkerström gav ett tryggt intryck på presskonferensen. Att hon är väl förankrad i Handelsbankens internkultur ger trovärdighet när hon säger att allt fler anställda idag vill ha ut rörlig ersättning idag istället för pension från Oktagonen. Klingar förresten väl med en viss FIRE-rörelse där man inte längre väntar till 65+ års ålder. Skämt åsido har det varit uppenbart länge att Oktagonen inte längre är långsiktigt hållbar. Trots det tror jag ändå att Handelsbanken tar en risk här när det gäller personalens lojalitet. Förvisso är personal mer rörlig ändå idag än när Oktagonen bildades men man tar bort en tydlig konkurrensfördel som bidrog till att kompetenta och lojala tjänstemän stannade i banken. På motsvarande sätt har det varit uppenbart att Handelsbanken har en för kontorstung affärsmodell, det är egentligen snarast förvånande att beslutet inte har kommit tidigare. Det är nog delvis så att pandemin har bidragit till att man har sett att det går att sköta allt mer utan kontorsbesök. Huvudutmaningen blir framöver hur man ska kunna erbjuda en utmärkt kundrelation och service med färre kontor samtidigt som man behåller de bästa medarbetarna i banken, inte minst under övergångsperioden de kommande åren.

Samtidigt kom också ett pressmeddelande om att styrelsen har beslutat att inte kalla till extrastämma om utdelning i år. Därför kommer nästa utdelning antagligen till våren istället. På fråga om utdelningen svarade man att 40 procents utdelningsandel vore en långsiktigt hållbar nivå men det är bolagsstämman som tar beslutet till våren. Det finns alltså risk för en sänkt utdelning i korten även om Handelsbanken har eget kapital nog att i det korta perspektivet ge en högre utdelning i väntan på att kostnadsbilden hinner ifatt. På nuvarande vinst per aktie på 8 kronor skulle en det motsvara 3,20 kronor per aktie i utdelning vilket innebär att aktien just nu handlas till en direktavkastning på 4 procent. Knappast så mycket rabatt som det ser ut som. Efter 2022 bör Handelsbanken om allt går enligt plan dock klara att dela ut på historiska nivåer på minst 5,50 kronor per aktie vilket motsvarar en direktavkastning på 6,5 procent. Tycker ändå det är värt att hålla i minnet att man betalar en viss premie i Handelsbanken eftersom aktien historiskt är mer stabil än i synnerhet Nordea och Swedbank. DNB:s uppskattning om att storbankerna ska dela ut mellan 7-13 procent 2021 för att kompensera innehållen utdelning lär i därför i bästa fall falla ned i den lägre, ensiffriga, regionen för Handelsbanken. Jag tror personligen att banken väljer att bara betala ordinarie utdelning nästa år då årets innehållna utdelning kommer väl till pass för kostnader i omstruktureringen av verksamheten.

Handelsbanken är just nu mitt sjunde största innehav (Azelio har gått om i sommar). I utgångspunkt har jag ungefär så många aktier som jag vill äga på medellång sikt eftersom jag i somras passade på att köpa på mig en så stor portföljandel som jag vill äga på lång sikt (2,5 procent med sikte på en utdelningsportfölj på 3 miljoner kronor, 1,5 procent på 5 miljoner kronor, mitt största innehav som alltid exkluderat). Jag valde ändå att köpa ytterligare 3,2 procent aktier främst för att bibehålla en redan stor portföljandel då det finns möjlighet att min portfölj kommer nå mina långsiktiga mål snabbare än jag räknade med ifjol. Jag är generellt skeptisk till banksektorn som har lägre utsikter för vinst- och utdelningstillväxt än många andra sektorer och därtill blir allt mer konkurrentutsatt av nischbanker på olika marknadssegment. Handelsbanken är det stora innehavet i sektorn men jag sprider risken i alla fyra storbankerna och Resurs.

Handelsbanken är också en av de två svenska banker jag använder privat utöver Avanza. De har en handelsplattform och internetbank som är helt OK: funktionell, säker och robust. Men priserbjudandet är inte konkurrenskraftigt. Däremot retar det mig att de inte har hållit emot trycket och infört månadsavgifter. Det är i praktiken en slags minusränta där man får betala för att relativt passivt använda bankens tjänster. Sedan har jag valt en annan bank för mina lånelöften mycket för att Handelsbanken var alltför fyrkantiga i sina kalkyler. Bland annat räknades inte mina Handelsbankenaktier som en belåningsbar tillgång. Decentraliseringen kanske kan vara av godo här då lokala banktjänstemän känner sina kunder bättre och får de större mandat att fatta egna beslut kan Handelsbanken få affärer som de annars går miste om. Men det förutsätter ju också att det finns kontor att gå till.

Ett skäl till att jag trots en mer aktiv relation med min lokala bank fortsätter vara kund hos Handelsbanken är just den trygghet och säkerhet som de erbjuder i kombination med god kundservice när det väl gäller (som utlandssvensk innebär det diverse småsaker som intyg och att få fixat sitt bank-ID smidigt när man är hemma i Sverige). Jag använder dessutom Handelsbanken som växelbank för mina insättningar dels eftersom Avanza inte erbjuder konkurrenskraftiga växelkurser men framförallt eftersom jag ogillar Revoluts icke-existerande kundservice. Man får i princip gratis valutaöverföringar men när appen skiter sig får man ha is i magen och hoppas att det löser sig. Handelsbanken har ändå en poäng i att man vill prata med en banktjänsteman när det är på riktigt, inte på ett öppet internetforum. Använder även för löpande autogirobetalningar i Sverige eftersom Handelsbankens internetbank förvisso inte är spännande men robust, pålitlig och - relativt konkurrenterna - säker. Att upprätthålla den sortens service även i en mer elektronisk kundrelation blir nyckeln för Handelsbanken. För det är en bank man betalar lite premie både för att äga och vara kund i men för en sådan som mig som flänger runt en del är det värt det för man vill veta vad man har och slippa krångel.

En journalist satte på dagens presskonferens huvudet på spiken i att beskriva Handelsbankens utmaning: kommer ni fixa det här med ledsen personal och ledsna kunder? 

Sedvanlig disclaimer: jag äger aktier i Handelsbanken. Inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Du är ansvarig för dina egna investeringsbeslut.

Hållbara investeringar: Handelsbanken gömmer ett gediget miljöarbete

Något jag har velat göra länge men av olika skäl inte har haft tid och möjlighet till är att skriva om hållbara aktier igen. Kommer därför återuppta min artikelserie om detta. Först ut är Handelsbanken.

Jag investerar i hållbara aktier av principskäl för att jag vill gynna alternativ med ett seriöst hållbarhetsarbete. Samtidigt brukar det också gå att identifiera affärsmässigt lönsamma investeringar i hållbarhetsrapporterna som man lätt förbiser i årsrapporterna. Inlägget beskriver endast Handelsbankens hållbarhetsarbete och ska inte ses som rådgivning eller rekommendation.

Denna blogg är inget forum för diskussion om vinstmaximering kontra etiska investeringar. Jag skriver om hållbarhet för att det intresserar mig och är ett viktigt investeringskriterium för mig. Bloggen diskuterar heller inte partipolitik. Därför undanbedes klimatskeptiker och är inte heller intresserad av att debattera kärnkraft eller Greta Thunberg här - det får du ta någon annanstans.

En trend i tiden är att hållbarhetsrapporter inte bara inkluderar miljömässig hållbarhet utan även jämställdhet, mångfald och etik i bred mening. Det beror delvis på att många svenska företag beskriver hur de implementerar FN:s agenda 2030-mål, så även Handelsbanken. Nu är jämställdhet i sig inget investeringskriterium för mig i svenska företag men det är glädjande att 40 procent av cheferna i Handelsbankenkoncernen är kvinnor. Företaget har tidigare fått kritik för sin jämnställdhetskultur och därför är det väsentlig information att jämställdheten är god i ledningspositioner. Det är viktigt för att rekrytera kompetent personal relativt konkurrenterna. Noterbart är också ett stycke om Oktagonen, där man dock duckar på senaste tidens bristande insättningar och bara noterar att så har skett alla år utom fyra. Att Handelsbankens anställda äger en mycket stor andel av aktierna genom Oktagonen borgar dock för kontinuitet.

Handelsbanken medverkar också i FN:s Global Compact och FN:s miljöorgan UNEP:s principer för hållbar bankverksamhet. Nu är dessa rätt generella och den förra medverkar många storföretag i idag men jag gillar ändå att Handelsbanken gör sig besväret.

Något märkligt är att Handelsbanken fokuserar mer på sitt varumärke i hållbarhetsrapporten än på att lyfta fram sitt konkreta miljöarbete. Delvis är det naturligt i ett finansföretag som inte är särskilt resursintensivt. Men jag hittar ändå miljödatan jag letar efter på sidan 61 i rapporten. Kan ändå finna det lite märkligt då det finns en del godbitar att hitta när det gäller lägre koldioxidekvivalentutsläpp och lägre energianvändning.

Där hittar man en del godbitar som ju är skälet till att jag skärskådar hållbarhetsrapporter. En udda information är till exempel att Handelsbankens kontorsyta är marginellt större idag, 0,5 procent, än de senast två åren trots att antalet kontor har minskat med 6 procent under samma period. Ur ett energiperspektiv torde detta vara en onödig miljöpåverkan som rimligen också torde vara en onödig utgift där det finns utrymme för effektiviseringar.

Handelsbanken har bidragit till att ställa ut gröna obligationer till ett värde av 16,3 miljarder kronor under 2019. Det här är väsentligt eftersom efterfrågan på gröna obligationer ökar och de banker som är skickligast på att ställa ut dem får en konkurrensfördel. Företaget ägnar sig också åt klimatkompensation för sina utsläpp.

Trenden är att utsläppen minskar, från 16 219 ton CO2-ekvivalenter 2013 till 9 193 ton CO2-ekvivalenter idag. Det är en minskning på cirka 45 procent på sju år vilket är ett hedervärt resultat. Detta kan inte enbart förklaras av att antalet kontor har minskat med 8,5 procent sedan 2015.

Den stora förklaringen är att energianvändningen har halverats sedan 2013, för att vara exakt minskat med 52,4 procent. Noterbart är det en större minskning än energianvändningen som bara har minskat med 16,25 procent under samma period. Handelsbanken köper således mer miljövänlig energi än tidigare, där andelen idag är 100 procent jämfört med 80 procent 2013. Detta är också väsentligt mer än vad som kan förklaras av det lägre antalet kontor som dock är en bidragande faktor. När det gäller utsläpp från tjänsteresor varierar dessa men här finns ingen trend om att de skulle bidra till minskningen. Noterbart är att flygresorna har ökat marginellt och tågresorna har minskat marginellt under hela perioden. Som banken själva lyfter fram har dock tågresorna ökat samtidigt som flygresorna har minskat under det gångna året varför vi bör kunna se lägre miljöpåverkan från tjänsteresor i framtiden. Här borde det finnas utrymme att minska miljöpåverkan då merparten av de anställda trots allt reser inom Sverige. Noterbart är också att utsläppen ökar i Nederländerna vilket är lite underligt i ett annat land med starka miljölagar och god tillgång till förnybar energi. Varför framgår inte i rapporten men sannolikt har det att göra med Handelsbankens tillväxtstrategi i landet. Slutligen har pappersförbrukningen minskat med 30 procent sedan 2013. Digitaliseringen spar kostnader och innebär lägre miljöpåverkan.

När det gäller fonderna har Handelsbanken utökat kraven för samtliga fonder istället för att ha enstaka hållbarhetsfonder. 90 procent av fonderna förvaltas med utökade hållbarhetskrav. Som alltid är det viktigt att skärskåda vad som ligger i begreppet hållbarhet. I många fall innebär det OMX30 minus SAAB (vapen), Swedish Match (tobak) och möjligen ytterligare energiintensivt något företag som t.ex. SSAB. Jag köper själv inte hållbara fonder av just det skälet eftersom jag tycker det är roligt att granska och välja en korg av hållbara aktier istället men för den som gör det verkar Handelsbanken vara ett bra alternativ.

Handelsbanken beskriver att de väljer bort aktier inom följande sektorer: fossila bränslen (olja, gas, kol), vapen och krigsmaterial, tobak, alkohol, cannabis och kommersiell spelverksamhet. Det stämmer väl överens med mina värderingar där Kopparbergs (alkohol) är enda avsteget. I det finstilta framgår att Handelsbanken kan ha 5 procent i dessa sektorer, förutom tobak och pornografi där det är nolltolerans. Dessa kriterier återspeglas också i företagets affärsrelationer, där det bland annat finns en särskild policy för skog.

Sammantaget kan konstateras att Handelsbankens hållbarhetsrapport är lite udda då den inte fokuserar så mycket på miljö- och klimat som de flesta företag jag läser. När man gräver ner sig i detaljerna får man dock en tydlig bild av ett företag med ett seriöst och gediget miljöarbete som jag är stolt över att vara aktieägare och kund hos.

Ökat i Handelsbanken

Mitt förstaval som investerare bland svenska banker har alltid varit Handelsbanken. Jag är också kund i banken privat och de är mitt val för dagliga bankärenden även om jag använder Avanza för aktiesparande och en lokal sparbank som jag har bra kundrelationer med för särskilda ändamål.

Jag är dock kluven till Handelsbanken eftersom jag tror att de på längre sikt kommer få svårare i konkurrens med nischaktörer. Deras ena styrka har historiskt varit att de är kundorienterade med kontor lokalt vilket blir en allt dyrare konkurrensfördel när konkurrenter i högre grad blir digitala. Dessutom har man haft utmaningar med företagskultur och brist på kontinuitet i ledning som reser en del frågetecken. Jag har därför ett kritiskt förhållningssätt till aktien. Deras andra styrka är dock att Handelsbanken inte bara är Sveriges stabilaste bank utan också hör till de aktörer som har bäst kreditbetyg globalt. Risken är helt enkelt lägre i Handelsbanken än konkurrenterna och med min defensiva hållning värdesätter jag det trots att jag äger lite aktier i de andra tre storbankerna också som handlas till betydligt högre direktavkastning. Därför valde jag idag att passa på att öka. Min gräns var egentligen 91,50 kronor (direktavkastning över 6 procent). Nu betalade jag en krona mer per aktie men det rör sig om ett par hundralappar. Jag kunde tack vare engångsköpet utnyttja en bättre courtageklass och betalar därför bara cirka 15 öre per aktie i courtage till Avanza. Sparad femtiolapp!

Ökningen innebär att jag nu har en portföljandel väl över 4 procent och även på lång sikt när min aktieportfölj är värd 3 miljoner kronor kommer min portföljandel vara omkring 2,5 procent vilket jag tycker är ganska rimligt. Att ha en såpass stabil aktie som bas och dessutom handla den 1,5 procent över mina ordinarie genomsnittliga utdelningsmål känns riktigt bra. Dagens ökning höjer ensam portföljens genomsnittliga utdelning med nästan 2,5 procent! (procent mer än dagens värde, inte procentenheter)

En glädjande nyhet idag var att Minesto har fått ytterligare finansiering för sin kommersialisering på Färöarna (länk). Det viktiga med den här och den tidigare nyheten om (större) finansiering från Wales är att Minesto nu bör ha de medel de behöver för att genomföra kommersialiseringen. Det innebär att risken för en nyemission är liten och skulle en sådan äga rum är det i så fall antagligen för att man vill expandera snabbare än man har kapital till idag. Det är nog också huvudskälet till att aktien var upp med omkring 15 procent idag. Tekniken levererar redan el så vad som återstår är att se om den kan leverera tillräcklig el för att vara kommersiellt gångbar i full skala. Det kommer bli spännande att följa kommande månader. Västra Hamnen har värderat upp Minesto i sin reviderade analys (länk).

Jag ser det som att förutsättningarna kvarstår ungefär som i höstas men att finansieringen är säkrare. Mitt case håller och därför ökade jag i morse på nyheten. I Minesto har jag redan ett mycket stort långsiktigt innehav just för att aktien har vuxit så mycket och jag ökade stort och tecknade fullt i emissionen ifjol. Därför är mitt utrymme att öka rimligtvis inte så stort. Aktien utgör i skrivande stund mellan 25-33 procent av portföljen vilket är orimligt mycket i ett medellångt perspektiv. Det var frestande att plocka hem några tusenlappar i vinst på köpet i morse men jag har, åtminstone idag, valt att inte göra det. Utmaningen är att det tär på belåningen på sikt när jag kommer vilja öka i annat för att bredda och diversifiera portföljen så återstår att se om jag bibehåller min nya position i sin helhet eller tar hem vinst de kommande dagarna.

Veckosammanfattning: utdelningar och finansaktier

Efter en händelserik vecka valde jag att göra en liten veckosammanfattning igen.

På den positiva sidan har jag tagit emot nästan 4 000 kronor i utdelningar från Axfood och Castellum. Det kan i år endast toppas av Serneke i min portfölj såvida de inte sänker utdelningen. Ränta på ränta ger det nästan 200 kronor i utdelning nästa år! Nu har jag valt att inte återinvestera utdelningen ännu eftersom jag tycker att bägge aktierna är värderade i högsta laget. Min portföljandel är också rätt bra. Det kommer säkert tillfällen senare i år när jag kan öka till bättre värdering än idag och just nu är det ändå långt till nästa utdelning.

Min syn på finanssektorn är rätt försiktig just för att jag anser att det är svårt för en lekman att förstå sig på och ha insyn i vad som verkligen händer. Det handlar mycket om långsiktigt förtroende för att finansiell stabilitet upprätthålls och att regelverk efterlevs. Därför har jag just nu bara ungefär 5 procent finansaktier i portföljen. Av dessa utgör Handelsbanken hälften. En vecka som denna är det tydligt varför jag köper den i direktavkastning räknat dyraste aktien som samtidigt är den enda av de fyra storbankerna som inte är indragen i penningtvättsskandalen. Handelsbanken har också till skillnad från de övriga tre storbankerna klarat sig bättre ur historiska finanskriser. Samtidigt dras handelsbanken med andra utmaningar i att den kontorsbaserade affärsmodellen blir dyrare att upprätthålla när konkurrenterna i högre utsträckning digitaliseras. Andra skandaler kring företagskulturen och byten i ledningen har dock gjort att jag varit försiktig i Handelsbanken och endast har ungefär hälften av mina finansaktier i Handelsbanken. Det största skälet till min försiktighet är dock att jag tror att banken på längre sikt kommer bli mer konkurrensutsatt från nischade uppstickare som har mer slimmade och digitaliserade affärsmodeller. På vägen dit är lönsamheten dock god och min riskmarginal hanterbar så jag räknar med att inte behöva bekymra mig om det de kommande åren.

När det gäller Swedbank har jag tillsammans med Nordea alltid haft lägst förtroende för dem. De var riktigt illa ute i finanskrisen vilket många som talar om vilka klipp man kunde gjort om man köpte då verkar ha glömt bort (eller inte förstått). Jag valde att öka mitt innehav lite mest för att aktien är så dumpad med en direktavkastning nära 10 procent som jag dessutom får utbetald direkt nästa vecka. Ser det som att jag kan ha råd att ha 1 procent i aktien på riktigt lång sikt och då kan köpa in ett par procent idag. Jag tror att det blir stormigt en tid framöver och att banken kan behöva minska eller hålla inne utdelning helt nästa år efter resultat av rättsprocesser. Intjäningen och vinsten är i skymundan av skandalen dock såpass god att jag tyckte det var ett historiskt läge att ta en långsiktig position. Noterbart har jag en yield on cost på 9,2 procent i Swedbank vilket är extremt högt. Oroande är att utdelningsvikten nu överstiger 6 procent vilket gör portföljen sårbar om utdelningen sänks dramatiskt eller hålls inne. Därför kommer jag undvika att öka mer. OBS! Att köpa Swedbank är förenat med hög risk. Detta inlägg utgör inte finansiell rådgivning. Gör din egen analys.

Jag passade på att öka i både Handelsbanken och SEB i veckan. I bägge fallen rör det sig om återinvesterad utdelning avrundad uppåt. Mitt innehav i SEB är rätt litet och jag tyckte det var ett rimligt tillfälle att se till att portföljandelen inte blir obetydlig. Valde också att öka i Resurs igen. Nordea glömde jag öka i men där vill jag inte ha en för stor portföljandel och är ganska nöjd med det lilla innehav jag redan har. Min belåningsgrad för portföljen var vid löneinsättningen nere på 5 procent med låga räntor. Nu har jag ökat belåningen lite igen för att öka i finansaktier och Minesto.

Glädjande att H&M presenterade ett bättre resultat och något starkare marginal än förväntat.

Positiva nyheter till sist från Minesto i bokslutskommuniken. Jag skrev en kort sammanfattning igår.

Trevlig helg!

Portföljutvärdering: kärninnehaven - behövs de verkligen till varje pris?

Nytt år och ett bra tillfälle att kritiskt analysera min portfölj och strategi med lite längre tidshorisont. Detta är det första inlägget i en serie där jag bryter ned analysen i mer hanterliga beståndsdelar. En sammanfattning om portföljen efter det gångna året hittar du här. Inlägg i serien är att betrakta som analys och självreflektion. Dra gärna lärdom av mina misstag men läs inte inlägg som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys.

Tillbakablick - det började med kärninnehaven

När jag startade min aktieportfölj för 18 månader sedan hade jag en enkel filosofi. Jag skulle regelbundet köpa fem aktier som jag bedömde som stabila nog att få en avkastning genom utdelningar som överträffade den riskfria räntan.

Min ursprungliga portfölj bestod av Clas Ohlson, Handelsbanken, H&M och ICA.

ICA var egentligen ett andrahandsval för att få exponering mot den defensiva livsmedelsmarknaden. Anledningen var att Axfood i spåren av att Brexit precis inträffat var ovanligt dyr. När jag kunde ta in Axfood i portföljen sålde jag till sist av ICA.

Castellum tillkom ganska snart som ett femte kärninnehav. Tanken var att ett sunt och långsiktigt ägande av fastigheter också kan ge en god defensiv avkastning över tid oavsett hur fastighetsmarknaden utvecklas.

Handelsbanken valde jag eftersom det är den av de fyra storbankerna som har bäst historik av att hantera kriser. Jag har sett ett par finanskriser på nära håll i andra länder och har stor respekt för den risken. Handelsbankens direktavkastning är i regel acceptabel men ändå lägre än övriga storbanker.

H&M har jag ägt privat genom arv (det innehavet ger tekniskt fortfarande en kursvinst) och de hade pålitligt delat ut direktavkastning under hela min uppväxt. Clas Ohlson hade en bra verksamhet och lika fin historik varför de var två okomplicerade innehav och relativt enkla att förstå sig på.

Flera kärninnehav?

Allt eftersom portföljen har vuxit och jag har upptäckt nya aktier har jag strävat efter att frångå tänket att bara ha fem aktier. Min målbild för kärninnehaven sjönk från 20 procent till någonstans mellan 5 och 10 procent beroende på utveckling och möjligheter att köpa till bra pris.

Det innebar att jag fick utrymme att ta in andra större innehav i portföljen. Två av dem är redan idag såpass frekventa att de närmast kan ses som kärninnehav: Hemfosa och Skanska.

Skanska är ett klassiskt byggföretag med verksamhet både i Sverige och utomlands. Det gillar jag eftersom det innebär att de blir mindre sårbara för den svenska konjunkturen. Jag känner till väl sedan Unga Aktiesparare att byggföretag är cykliska. Det är också ett skäl till att jag valde Skanska: de har nämligen sedan en tid tillbaka en historik av att höja utdelningen. Den planeringen föredrar jag. Allt annat lika kan jag lita på att utdelningen som minst kommer hålla jämna steg med den riskfria räntan och det räcker faktiskt ganska långt för mig.

Hemfosa växte fram till ett kärninnehav mycket tack vare att jag kunde köpa stora poster billigt och de därefter fortsatt att utvecklas bra. Jag gillar särskilt deras mer defensiva inriktning på samhällsfastigheter vilket jag tycker är klokt i en tid när privata bostäder och kommersiella fastigheter har en högre risk än på länge.

Kopparbergs har jag funderat på att ta in som ett kärninnehav på grund av produktens defensiva karaktär. Aktien är enligt mitt tycke fortfarande inte billig men handlas i alla fall på godtagbara nivåer igen. Här kan jag se mig själv öka väsentligt under 2018. Utmaningarna beror till stor del på den brittiska marknaden medan förutsättningar för att växa på den stora amerikanska marknaden finns.

Till sist funderar jag nu för första gången på om jag inte vill göra Multiconsult till ett mentalt kärninnehav? Framtiden tror jag på med tanke på de goda möjligheterna för tillväxt genom förvärv vars potential ännu inte har fått genomslag i resultat för de förvärv som har gjorts under den senaste tiden. Jag har dock valt att inte uppgradera till kärninnehav eftersom aktien är under press just nu.

Indexliknande komplement?

En tanke jag bollat med är att ta in investmentbolag eller billiga indexfonder för att sprida risk.

Investor har jag redan bestämt mig för att ge permanent plats i portföljen. Investor äger många av de större aktierna på OMX30-indexet vilket gör att den är som en indexfond fast oftast bättre. Inte minst gillar jag att de har stora innehav i både Atlas Copco och ABB, två aktier jag tittat på att ta in i portföljen men som har varit för dyra. Innehavet i Astra Zeneca kompletterar min lilla tillfällighetspost i den defensiva läkemedelsbranschen väl.

Jag har satt upp ett mål om att köpa minst en aktie varje månad som den handlas till en YOC över 3 procent. Att jag accepterar en låg YOC i Investor beror på att jag tror att de kommer ha en utdelningstillväxt enligt etablerad modell med höjning en krona per år under de kommande 5-10 åren. Det innebär förvisso att utdelningstillväxten minskar men jag kan räkna med en genomsnittlig utdelningstillväxt om minst 5 procent över hela perioden.

Jag har bollat med tanken att ta in Avanza Zero igen. Att jag inte gör det beror på att jag tror att börsen under de kommande två åren kommer se en större nedgång. Min filosofi är ju främst att få direktavkastning från aktieutdelningar och då vill jag inte behöva grubbla på om jag ska sälja av en indexfond i rätt skede. Jag äger dock Avanza Zero som bas i mitt pensionssparande.

Investmentbolag är något jag vill återkomma till längre fram. Det finns två nackdelar som jag ser det. Dels är substansrabatterna idag inte lika höga som tidigare varför de inte med samma självklarhet är köpvärda. Dels handlar det om tillit. Långsiktiga privata förvaltare som Wallenberg eller Lundberg brukar borga för långsiktig stabilitet och avkastning. Exemplet Ratos visar dock att det kan gå i andra riktningen också och när jag väl har köpt ett investmentföretag är det svårt att analysera på djupet. Svolder är jag nära att ta en liten kompletterande position i. Industrivärden lockar också men är dyr.

Nackdelen med kärninnehav

Fördelen med kärninnehaven har varit deras höga och jämna direktavkastning. Nackdelen är att de, utöver Axfood, inte med självklarhet är så stabila att jag bör ha en så hög portföljandel nu när jag är igång och fått in flera andra fina aktier i portföljen. Faktum är att kärninnehaven tynger portföljens värdeutveckling. Det hade jag i sig struntat i om det inte vore för att två av kärninnehaven löper risk för sänkt utdelning i framtiden. Därför kommer jag ompröva mitt tänk och ha lägre positioner med sikte på 2,5 procent av portföljen som lägst och 5 procent som högst, Axfood undantaget.

Målbild för 2018

Axfood är jag idag glad att jag passade på att öka beskedligt i när jag hade chansen. Det gör att jag inte behöver öka så dramatiskt i år. Jag vill dock ha minst 5 procent av portföljen i denna defensiva aktie. Därför bedömer jag mig behöva minst 300 aktier vid årsskiftet vilket innebär ytterligare 50 i år. Det bör noteras att jag är medveten om att framtida utdelningstillväxt i Axfood sannolikt är ganska modest. Givet aktiens defensiva karaktär är jag ganska nöjd med att fortsätta äga den ändå. Målet är 4 procent direktavkastning till låg risk som överträffar den riskfria räntan över tid.

Castellum fick jag till sist inte köpt fullt så många aktier som jag hade tänkt i men då hade jag också reviderat upp mitt mål något. Min portföljandel är idag nämligen tillräcklig för att klara 2,5 procent av portföljen också vid nästa årsskifte. Givet osäkerheten på fastighetsmarknaden ser jag det därför som att jag kan öka men inte behöver göra det till varje pris. Jag kan dock tänka mig skala upp till 5 procent igen om priset är det rätta vilket skulle innebära omkring 400 aktier.


Clas Ohlson presenterade som bekant en svag rapport senast och många oroar sig över att näthandeln ska ta marknadsandelar. Jag har också reagerat med viss försiktighet där jag bara köpte 2/3 av de 200 aktier jag hade som mål under 2017. I praktiken har portföljandelen därför minskat som en försiktighetsåtgärd. Sälja tänker jag inte göra för jag vill först se vad VD Lyrå och ledningen presenterar i den sedan länge utannonserade strategin inför framtiden som kommer presenteras i vår. Clas Ohlson har en historik av postorderhandel och borde ha rimliga förutsättningar att ha marknadsandelar också på nätet. Jag tror också att deras just-in-time-butiker kommer fortsätta leverera för kunder som snabbt och enkelt vill köpa produkter när de behöver dem. Omställning blir det och osäkerhet men behålla gör jag. Frågan är vilken portföljandel jag vill se? 2 procent tycker jag är ganska lagom vilket reflekterar en minskad position. Det skulle ändå innebära att jag behöver öka till 200 aktier under året. Kanske kommer jag därför köpa en handfull aktier per månad.

Handelsbanken har varit mitt minsta kärninnehav. Glädjande under 2017 var att jag äntligen har fått en portföljandel på mellan 3-4 procent. Jag klarade också mitt mål att äga minst 150 aktier under 2017. På längre sikt, åtminstone ett decennium, är jag något försiktig inför risken att Handelsbanken konkurreras ut av nischbanker. I det kortare perspektivet har vi med största sannolikhet en fin utdelningshöjning att se fram emot i vår och det surrades i höstas om extrautdelningar. Aktien handlas samtidigt på ganska aptitliga nivåer. Därför avser jag öka ordentligt under januari och februari.
Ett rimligt mål är att bibehålla samma portföljandel vilket torde motsvara 300 aktier under 2018.


H&M har jag redan ett stort innehav i. Jag ökade under 2017 mellan 200-225 kronor när jag tyckte att aktien handlades till rimlig riskpremie. Min utgångspunkt är därför att inte öka nämnvärt intill dess att det finns positiva indikationer på att trenden har vänt. Kapitalmarknadsdagen och hur den tas emot blir ett viktigt test. Jag kommer följa upp H&M i ett separat inlägg eftersom jag vill gå tillbaka och se hur jag har resonerat under det gångna året. Kontentan är att jag inte räknar med att nettoköpa fler aktier under 2018. Däremot kan det bli så att jag minskar något på marginalen. Min utgångspunkt är dock att bita i det sura äpplet och behålla aktien. Utdelningssänkning hade jag räknat med när jag köpte och jag tror ändå att jag kommer kunna räkna med en utdelning motsvarande över 3,33 procent av YOC även de kommande åren (det vill säga över 7,50 kronor per år eller en sänkt utdelning med 25 procent). Ser man till portföljandel blir min målbild 2,5 procent av portföljen på lång sikt. Det är en tydlig och motiverad ambitionssänkning. Det innebär att jag behöver runt 300 aktier den dag portföljen är värd 2,5 miljoner kronor. Alltså kan jag köpa ytterligare ett femtiotal aktier om trenden skulle vända men under det kommande året tänker jag snarast sitta still i båten med fokus på analys.

Hemfosa är jag väldigt sugen på att öka i när de väl delar upp aktien i en samhällsfastighetsdel och en mer spekulativ del. Det kan bli så att jag säljer den senare för att lägga alla ägg i den förra korgen. Intill dess väntar jag eftersom aktien nu är rätt dyr. Mitt mål är 2,5 procent av portföljen i Hemfosa.

Skanska handlas på rätt aptitliga nivåer. Den stora frågan är dock om jag vill ha mer än 2,5 procent i aktien på längre sikt? Nja. Samtidigt har jag nu ett tillfälle att handla aktien till nära 5 procents direktavkastning. Därför tänker jag mig nog ändå öka portföljandelen till 5 procent med längre sikte. Det skulle innebära att jag behöver öka med 250 procent till 300 aktier.

Avslutande reflektion

Tendensen har varit att jag minskar mina kärninnehav till 2,5 procent av portföljen på längre sikt. Undantaget är uttalat defensiva Axfood. Detta innebär dock att de sammantaget faktiskt bara utgör 15-20 procent av portföljen. Därför ökar det pressen på att öka i andra aktier som sannolikt kommer ha en mindre portföljandel mellan 1-2 procent. Den klokare lösningen är antagligen att sikta på att ha runt 10 kärninnehavsliknande aktier under 2018. Kopparbergs och Multiconsult tror jag kan bli två sådana aktier. Scandic kan kanske bli ett kärninnehav men är liksom Kopparbergs lite svår att handla regelbundet till tillräckligt god direktavkastning. Investor bör bli det på sikt. Realty Income ser jag inte som ett kärninnehav eftersom det är en mer svåranalyserad utländsk aktie men i praktiken kommer portföljandelen vara i den trakten. Vad jag gärna vill ta in är skog. Det är en uttalat defensiv sektor men den är också cyklisk. Både Holmen och SCA som jag vill ta in är med beaktande av den begränsade vinsttillväxten och sannolikhet för cyklisk nedgång inom en snar framtid väldigt högt värderade just nu. En målsättning för 2018 blir ändå att försöka ta en portföljandel om 1 procent i minst en av dessa bägge skogsaktier.

Fortsatt diversifiering blir som sagt ledordet och kärninnehaven offras på diversifieringens altare. H&M visar tydligt risken med för stora innehav och Clas Ohlson visar att även till synes stabila och välskötta företag med utmärkt historik kan möta utmaningar med kort varsel. Jag tror att både Castellum och Handelsbanken riskerar liknande förtroendeutmaningar någon gång de kommande åren. Kärninnehaven vill jag därför se som en grundsten i portföljen som jag kan ganska väl och kan öka i allt annat lika. Däremot vill jag undvika att se det som att jag måste ha en stor portföljandel.

Nästa årsskifte tror jag därför att jag har gått från 5 aktier som utgör en stor del av portföljen till 10 aktier som utgör mellan en fjärdedel och en tredjedel av portföljen.

Mina tankar om H&M och svårigheten i att förutsäga framtiden

Helgens aktuella ämne är krisen i H&M och jag vill förstås också ge några allmänna reflektioner. Passar på att sätta det i perspektiv genom att ta upp ett antal aktier som nu har det tufft.

Min övergripande syn är att jag tenderar vara lite kontrarian och menar att marknaden överskattar e-handelns genomslag i allmänhet. Samtidigt underskattas etablerade varumärkens förmåga att anpassa sig och hitta en nisch online. Detta innebär en risk och du ska inte ta rygg på mig utan gör din egen analys. Extra noga att understryka att detta inlägg inte ska ses som finansiell rådgivning.

H&M visar på typexemplet i hur svårt det är att förutsäga en akties framtid och hur bedräglig historik kan vara. Visst har många varnat för riskerna men samtidigt kunde man för ett år sedan med säkerhet inte anta att företaget skulle uppvisa en så lång rad dåliga rapporter i följd. När jag tittar på mina andra innehav så finns samma dilemma för många av dem. Clas Ohlson och MQ finns en tydlig risk i men kommer de därmed sagt gå samma väg till mötes? Det är inte självklart. Kopparbergs däremot är ett annat exempel. Där har jag i ett års tid sagt att aktien varit övervärderad och nu fick jag rätt men den allmänna visdomen har varit att aktien var billig. Det svåra med aktier är att oavsett analys är det först när du får resultat svart på vitt som du vet om du har gjort rätt bedömning. Och historik är ingen garanti för framtiden. Det gäller dock båda vägar varför vare sig historisk framgång eller stagnation är en garanti för att nästa rapport rör sig i samma riktning.

H&M är bara till att konstatera att jag gjorde en felbedömning. I mitt fall är nedgången på mitt totala innehav åtminstone under 25 procent eftersom jag tidigare tyckte att aktien var för dyr och ökat opportunistiskt först på vägen ned. Eftersom jag fokuserar på utdelningarna bekommer mig nedgången egentligen inte så mycket och jag tror inte att H&M kommer gå i konkurs bara för att nätaktörer tar marknadsandelar utan jag fokuserar på tre andra risker: är H&M verkligen konkurrenskraftiga med sitt mode? Det känns inte längre som att deras varumärke hänger med. Kläderna är helt enkelt ofta inte särskilt snygga. Kan man lita på H&M:s kommunikation? Jag har inte fäst så stor vikt vid detta tidigare eftersom jag går mest på vad som rapporteras i sak. När Stefan Persson gör sin första intervju på ett decennium veckor före företagets sämsta rapport på mycket länge är frågan högst relevant. Timingen kunde inte varit sämre. Kommer H&M kunna bibehålla en anständig utdelningsnivå på längre sikt? Jag har som bekant redan räknat med sänkt utdelning till 8 kronor när jag har ökat den senaste tiden. Det innebär att aktien är försvarbar att köpa runt 200 kronor och nedåt. Efter den senaste rapporten börjar jag också tveka på om ens 8 kronor kommer hålla i längden. Det motsvarar trots allt bara en sänkning på 18 procent. Vid nuvarande kurs är aktien försvarbar att äga utifrån mina premisser så länge utdelningen inte understiger 7,25 kronor. Att det som jag konsekvent skrivit helt uppenbart finns många aktier med långt bättre förutsättningar att slå index är en annan historia. Eftersom den senaste rapporten var så monumentalt dålig samtidigt som jag redan har en stor portföljandel tvekar jag på att öka. Jag vill samtidigt inte gå miste om läget när aktiekursen är slaktad. Sett utifrån mitt långsiktiga mål med en reviderad portföljandel på under 5 procent har jag dock utrymme att köpa ett femtiotal aktier ytterligare. Därför kommer jag nog köpa en handfull aktier nästa vecka men med premissen att H&M sannolikt faktiskt kommer röra sig nedåt 150 kronor och vara fortsatt sur en bra tid framöver. Det här kommer ta tid. Vid 150 kronor skulle jag, allt annat lika, dock fylla innehavet igen. Där klarar man en utdelningssänkning på 35 procent. Det handlar egentligen inte om att öka utan om att köpa i mindre skala än tidigare för att långsiktigt bibehålla en lägre portföljandel än tidigare.

MQ dras ned av omställningen i klädbranschen men företagsspecifikt har jag inte sett några större företagsspecifika risker. Nu har jag redan en så stor position som jag vill ha mellan 1,5 och 2 procent av portföljen. Fortsätter aktien ned kommer jag dock öka än mer inför utdelningen i slutet av januari. Risken är förstås att marknaden redan har tagit höjd för sämre tider varför kursen kan komma falla ytterligare om dessa faktiskt bekräftas i kommande rapporter.

Clas Ohlson må ha en nedgång men där är läget något annorlunda. Företaget har gjort en dålig rapport men dessförinnan faktiskt klarat förväntningarna många år i följd. Den stora frågan är om de kommer bli ett nytt H&M. Jag tror faktiskt inte det. Det kommer med säkerhet bli en tuff omställning under några år där butiker stängs, flyttas, minskas samtidigt som sortimentet ses över och man arbetar på att vidareutveckla e-handeln. Två väsentliga skillnader är att Clas Ohlson verkar företrädesvis på den nordiska marknaden med butiker i bra lägen och att de redan har en fullt fungerande e-handelsplattform. Jag ser dem mer som en ICA nära-butik. Alla vet att det egentligen är billigare att åka ut till ett storköp men det är samtidigt bekvämt att handla på vägen från jobbet och tidsvinsten är värt besväret när man behöver något just-in-time. En sak som jag tycker är viktig att komma ihåg är att när man talar om köpcentersdöden är att USA är utgångspunkt. Det är ett kraftigt bilburet samhälle som närmast kan jämföras med de stora köpcenter som finns utanför svenska städer. Vad Clas Ohlsons utmaning blir är att behålla butiker i lägen som Nordstan i Göteborg, Gallerian i Stockholm osv. Där kommer det alltid att röra sig människor. Dessutom tycker jag inte mathem-tänket är så dumt. Det är inte konstigare än att den som handlar på hemköp i Nordstan passar på att svänga förbi Clas Ohlson på vägen ut. Frågan jag ställer mig är hur bra portal mathem egentligen är. Jag är inte så jätteimponerad men antar att det är logistiken man är ute efter. När det gäller e-handel är Clas Ohlson som dag och natt jämfört med H&M. Pricerunner och onlinehandel har funnits länge i Norden varför jag inte ser hur skiftet plötsligt skulle ske över en natt just nu. Det är enkelt att köpa,  går att betala på flera sätt och leverans sker enkelt. I den mån den tar tid är detta bortom Clas Ohlsons kontroll utan beror snarare på Postens välkända problem. Här kan samarbetet med mathem nog snarast bredda möjligheterna. Sedan kommer frågan om Clas Ohlson gör tillräcklig reklam online. Den som följer bloggsfären behöver väl knappast tveka på att Clas Ohlson är proaktiva här? Flera bloggrannar har gjort reklam för deras produkter. Min bedömning är bibehåll - jag ökar lite försiktigt men ökar inte min långsiktiga position. Vill avvakta hur nya VD Lotta Lyrå hanterar situationen först.

Serneke har dragits med i bomarknadsoron och handlas nu på historisk lägstanivå. Den överhängande risken är att de låga marginalerna kan medföra svårigheter om orderingången stannar av på sikt. Ännu finns dock inga sådana indikationer. Jag har skrivit mycket om Serneke tidigare och tänker inte upprepa det men nyheten att ett hotellavtal värt 40 miljoner kronor årligen i Karlatornet är klart tolkar jag åtminstone som positivt. Samtidigt var detta antagligen redan inprisat i projektet varför det inte bör påverka aktiekursen nämnvärt. Som jag ser det räcker det att Karlastadenprojektet lyckas för att räkna hem investeringen i Serneke. Just nu återstår bara utmaningarna relaterade till själva byggnationen. Därför är risken ur det hänseendet mindre än när jag gick in i Serneke. Därför kommer jag envist fortsätta öka i Serneke ända upp till ett dubblerat innehav så länge aktien handlas på nuvarande nivå eller lägre. Jag tror utifrån känd data nämligen att det är sannolikt att Serneke presenterar en fullt försvarbar kvartalsrapport för det fjärde kvartalet.

Kopparbergs har jag envist ansett vara för dyr över 200 kronor per aktie. Bloggsfären har hyllat aktien och den tillväxtmaskin företaget varit. Nu fick jag till sist rätt och har äntligen tagit en stor position. Samtidigt motiverades fallet av en osedvanligt svag rapport.

Kommer Handelsbanken bli nästa krisföretag? Just nu finns få tecken på det. Jag är medveten om att nischbanker kan ta marknadsandelar på sikt men i det korta perspektivet är en utdelningshöjning desto sannolikare. Därför vore det dumt att fortsätta öka. Samma sak med Skanska, uppenbart kommer sämre tider på den svenska marknaden men företaget är diversifierat och lär kunna klara att höja utdelningarna i jämn takt med inflationen även i en svagare byggmarknad. Det räcker för mig.

Det är helt enkelt svårt att sia om framtiden. Det enda man kan göra är att ha en tydlig strategi som man håller fast vid samtidigt som man kontinuerligt ser över sina innehav.

Ökade i Handelsbanken

Kort inlägg om Handelsbankens rapport idag. Jag föredrar i regel att invänta rapporter och köpa på mer information även om det ofta innebär att jag får betala lite mer för den säkerheten. Rapporten blandade och gav, inte minst på utgiftssidan som var negativt, men gav mig ändå den bekräftelse jag vill ha på att Handelsbanken även fortsättningsvis är att räkna med.

Analyser finns det gott om och har inte själv hunnit sätta ihop någon så det här blir mer av en kort kommentar.  Läs t.ex. Lundaluppens kortanalys här. Noterar att resultat per aktie ökade till 2,15 kronor för tredje kvartalet i år jämfört med 2,09 kronor samma period föregående år. Det motsvarar tre procent och Handelsbanken är knappast en tillväxtraket. Det är heller inte aktiens roll i min portfölj. I finanssektorn kompletterar jag med Resurs Bank för att få mer tillväxt medan Handelsbanken tjänar sitt syfte som trygg basutdelare. Jag har alltid valt Handelsbanken trots lägst YOC av storbankerna eftersom företaget har en uttalat defensiv affärskultur som har resulterat i att de klarat sig helskinnade ur alla tidigare finanskriser.

Min stora farhåga med Handelsbanken är att de på längre sikt konkurreras ut av nischbanker. Jag tror dock att en sådan utveckling är åtminstone ett decennium bort och ser därför mitt ägande på minst fem års sikt. Därefter får jag ompröva om jag vill börja vikta över i andra aktier eller inte.

Jag valde ändå att öka min andel Handelsbanksaktier med 17 procent jämfört med tidigare innehav. Handelsbanken är sedan start ett av portföljens kärninnehav. Jag vill därför ha minst 2,5 procent i aktien på lång sikt. Det hade jag redan före dagens rapport men bara om man räknar året ut. Räknar man med mitt nya långsiktiga mål om en miljon kronor i aktier någon gång runt årsskiftet 2018/2019 är min portföljandel istället 1,7 procent. Det finns alltså utrymme att öka ytterligare och jag siktar på ungefär 200 aktier. Föredrar dock att sprida ut köpen något och hinna läsa rapporten mer på djupet innan jag ökar ytterligare. Hur som helst blir det ytterligare minst 120 kronor i utdelning till våren.

Aktien handlas till en YOC över 4 procent. Räknar man in att en utdelningshöjning på åtminstone 25 öre är sannolikt handlas den runt 4,25 procent. Det är precis vid de nivåer jag ser det som fullt försvarbart att öka. Flera spekulerar också i att det kan bli en extrautdelning eller aktieåterköp. Det låter jag vara osvuret, något jag förstås också hoppas på men på intet sätt har kalkylerat med.