Igår passerade Minesto ännu en avgörande milstolpe: kraftverket lyckades producera el för första gången i verklig skala och miljö (länk). Det bör noteras att Minesto ännu inte har offentliggjort uppgifter om hur mycket el som producerades vilket blir nästa stora test. Eftersom jag har följt Minesto under en längre tid i medgång och motgång är detta naturligtvis en stor händelse som jag vill ändå skriva några ord om den här milstolpen.
Jag har tidigare skrivit om hur jag ser på värderingen i Minesto, senast här. Analysen som jag hänvisar till i det inlägget ger också en god översiktlig bild av hurpass rimlig dagens värdering är.
I korthet kan dock sägas att jag varken ser aktien som dyr eller billigt värderad. Den håller sig strax över de 300 procent upp som den analys som jag har utgått ifrån när jag som lekman har försökt värdera aktien långsiktigt bedömde. Jag tror heller inte på någon dramatisk ytterligare uppgång eftersom marknaden i praktiken redan har prisat in en lyckad kommersialisering för ett par-tre år framöver. Den stora vinsten kan först komma långsiktigt om Minesto lyckas få ekonomi i de många potentiella projekt som har sonderats. Den som köper Minestoaktier bör alltså vara medveten om att det inte är självklart att aktien ska fortsätta rusa med flera hundra procent på kort sikt. Betydande delar av framgången är nämligen redan inprisad. Vill därför vara tydlig med att uppsidan endast finns på längre sikt om kommersialiseringen lyckas och företaget börjar gå med vinst.
Eftersom jag är just långsiktig har jag ändå valt att öka lite ytterligare. Jag ser det inte som att dessa ytterligare aktier kommer innebära någon större förtjänst i det korta eller medellånga perspektivet. Men jag vill vara med fullt ut på resan. Därför är det naturligt för mig att sträva efter 10 000 aktier jämt nu när vi också fick besked om att man klarar av att producera el.
Det återstår som sagt fler prövningar längs vägen. Först och främst ska Minesto bevisa att man kan producera el i linje med förväntan. Jag väljer att inte tolka in för mycket i pressmeddelandet. Jag ser det som positivt att Minesto producerar el. Jag ser det som naturligt att detta kommuniceras med marknaden eftersom det är en väsentlig och kursdrivande nyhet. Jag ser det samtidigt som naturligt att Minesto inte går in på alltför mycket detaljer i detta skede eftersom det sannolikt krävs ytterligare tester för att mer tillförlitligt beräkna hur mycket el man kan producera under olika förutsättningar. Nästa steg är kommersialiseringen. Den ska ha utlovats före årsskiftet. Jag tror nog ändå att det dröjer till 2019 innan något konkret är klart. Därefter kommer nästa större utmaning: att få ekonomi i det hela på marknadsmässiga grunder. Det kan ta tid och kräva en del produktutveckling och optimering längs vägen. Men har Minesto kommit så här långt minskar ju inte precis förutsättningarna för att få ytterligare bidrag till dess. Det är ju nu bevisat att tekniken fungerar. Nu handlar det om att optimera både tekniskt och ekonomiskt. En fortsatt spännande resa.
OBS! Minesto är en aktie från ett företag som utvecklar en ny teknik. Företaget är ännu inte lönsamt. Skulle projektet misslyckas finns alltså en stor nedsida just eftersom företaget ännu inte går med vinst. Som vanligt innebär inga inlägg på bloggen finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys.
onsdag 10 oktober 2018
söndag 7 oktober 2018
Portföljen efter tre kvartal 2018
Det tredje kvartalet 2018 är avslutat och jag följer min goda vana att åtminstone kvartalsvis göra mig besväret att se över portföljen ordentligt. Detta är ett bra tillfälle att ta ett mer långsiktigt perspektiv avseende portföljbalans och diversiviering. Själva analysen gör jag i lugn och ro och skriver mer om den senare i veckan. Här följer i alla fall portföljen så länge. Till följd av det stora antalet aktier redovisas i diagrammet endast de som har en portföljandel om minst en halv procent.
Några inledande observationer kan ändå göras.
Minesto är förstås mitt största innehav till följd av att man nu har bevisat att själva "draken", eller kraftverket, fungerar i full skala. Återstår att få bekräftat att den klarar att producera el in på land och hur stor kapacitet kraftverket levererar jämfört med estimaten. Därefter kommersialisering.
Serneke är inte längre ett groteskt stort innehav trots att jag har ökat lite för första gången på ett tag det gångna kvartalet.
Övriga aktier är ganska väl diversifierade. Notera att inget annat innehav utöver Realty Income och Axfood utgör mer än 5 procent. Notera också det stora spannet aktier mellan 1-3 procent. Det här är mycket i linje med min filosofi. Jag vill ha många utdelningsaktier och sprida risken. Det innebär också att jag inte bekymrar mig så jättemycket över enskilda plumpar som Clas Ohlson, H&M eller MQ. Flertalet bra aktier kompenserar nämligen fåtalet dåliga aktier.
Portföljens genomsnittliga utdelning är en bra bit över 4,5 procent. Detta trots att MQ håller inne sin utdelning nästa år och trots att en tiondel av portföljen (Minesto) inte ger någon utdelning. Jag är fortsatt på rätt spår men har växlat ned risk genom att öka i fler tryggare aktier som Investor och J&J.
Efter att portföljen nu har passerat den första miljonen känns det som en riktig prioritering. Jag behöver inte längre jaga högutdelare. De högutdelare jag har räcker gott och väl där sådana innehav med hög risk som t.ex. Bosjö och Sydsvenska Hem inte längre utgör en särskilt stor portföljandel. Portföljbalansen är därför antagligen den bästa jag har haft sedan portföljen startade. Den nyfikne läsaren kan gå tillbaka till mina historiska portföljinlägg och jämföra själv.
PS. medveten om att diagrammet är svårläst. Har någon läsare bra tips på hur jag kan förbättra läsbarhet och design mottages dessa tacksamt! Jag använder mig av google sheets diagramfunktion.
Några inledande observationer kan ändå göras.
Minesto är förstås mitt största innehav till följd av att man nu har bevisat att själva "draken", eller kraftverket, fungerar i full skala. Återstår att få bekräftat att den klarar att producera el in på land och hur stor kapacitet kraftverket levererar jämfört med estimaten. Därefter kommersialisering.
Serneke är inte längre ett groteskt stort innehav trots att jag har ökat lite för första gången på ett tag det gångna kvartalet.
Övriga aktier är ganska väl diversifierade. Notera att inget annat innehav utöver Realty Income och Axfood utgör mer än 5 procent. Notera också det stora spannet aktier mellan 1-3 procent. Det här är mycket i linje med min filosofi. Jag vill ha många utdelningsaktier och sprida risken. Det innebär också att jag inte bekymrar mig så jättemycket över enskilda plumpar som Clas Ohlson, H&M eller MQ. Flertalet bra aktier kompenserar nämligen fåtalet dåliga aktier.
Portföljens genomsnittliga utdelning är en bra bit över 4,5 procent. Detta trots att MQ håller inne sin utdelning nästa år och trots att en tiondel av portföljen (Minesto) inte ger någon utdelning. Jag är fortsatt på rätt spår men har växlat ned risk genom att öka i fler tryggare aktier som Investor och J&J.
Efter att portföljen nu har passerat den första miljonen känns det som en riktig prioritering. Jag behöver inte längre jaga högutdelare. De högutdelare jag har räcker gott och väl där sådana innehav med hög risk som t.ex. Bosjö och Sydsvenska Hem inte längre utgör en särskilt stor portföljandel. Portföljbalansen är därför antagligen den bästa jag har haft sedan portföljen startade. Den nyfikne läsaren kan gå tillbaka till mina historiska portföljinlägg och jämföra själv.
PS. medveten om att diagrammet är svårläst. Har någon läsare bra tips på hur jag kan förbättra läsbarhet och design mottages dessa tacksamt! Jag använder mig av google sheets diagramfunktion.
lördag 6 oktober 2018
Tankar om belåning efter Avanzas räntefria lån upp till 50 000 kronor
Inser att många redan har skrivit om Avanzas nya villkor där man kan låna krediter med nollränta upp till 50 000 kronor att köpa aktier för genom att belåna sina nuvarande aktier. Anledningarna till att jag skriver om detta är dels att jag vill uppmärksamma er bloggläsare på detta samtidigt som det har fått mig att ompröva mina låneprinciper.
Min grundfilosofi är att undvika belåning. Jag har tidigare förklarat mer utförligt varför på bloggen. Men det har ju också byggt på att jag inte tycker att det är värt risken när räntenettot bara blir någon enstaka procent i utdelning per år.
Om det nu går att låna 50 000 kronor kostnadsfritt hos Avanza innebär det dock att jag kan skaffa mig en liten hävstång på upp till 4 procent. Det skulle trots allt innebära en ränta-på-ränta-effekt om cirka 10 000 kronor över en femårsperiod. För Avanzas del tjänar de ju in detta på courtaget som jag fortfarande betalar för avsluten och genom ökade kapitaltillgångar på deras depå.
Jag funderar helt enkelt på att för första gången skaffa en liten blygsam hävstång på mellan 25 000 och 50 000 kronor genom att använda Avanzas lån med nollränta. Så länge jag använder det till aktier som Axfood, Castellum, Investor osv. verkar det inte medföra någon större risk.
Även om Avanza kör det här mer som en reklamkampanj precis som man har gjort med den kostnadsfria indexfonden Avanza Zero i många år och säkert kommer fortsätta med dessa villkor kan man inte utesluta att räntan kan höjas om riksbankens styrränta höjs till mer normala nivåer i framtiden.
Hittills har jag endast använt Avanzas lån för att ha stående aktieordrar som då och då går igenom utan att behöva fundera på att föra över rätt belopp till kontot. Det ökar helt enkelt chansen att flera ordrar går igenom eftersom lån slår in när likviderna tar slut. Jag brukar dock som regel föra över pengar från mitt korträntekonto inom ett par dagar varför det endast handlar om likviditet.
Nackdelen är förstås att jag, för det fall det kommer en kraftig börsnedgång, kan ha använt mer av mitt låneutrymme än vanligt och då gå miste om utrymme att köpa i fyndlägen. Det är viktigt att tänka på att låneutrymmet inte ökar med de nya villkoret och att det dessutom minskar vid en börsnedgång eftersom aktierna som garanterar lånet minskar i värde.
Jag har endast vid ett tillfälle använt belåning för femsiffriga belopp tidigare. Det var vid börsnedgången i början av året där det plötsligt öppnade sig ovanligt fina tillfällen som jag ville tillvarata att öka beskedligt i flera av mina kärninnehav. Jag har med tiden lärt mig att köpa större poster när oväntade nedgångar uppstår i mina långsiktiga innehav och där passar belåning bra.
OBS belåning medför en risk och jag är som sagt i grunden skeptisk till belåning. I mitt fall har jag andra kapitaltillgångar på räntekonto som garanterar lånen. Var försiktig med lån och belåna dig inte om du är nybörjare, kan behöva pengarna i det korta perspektivet eller för att köpa aktier som du inte har analyserat ordentligt.
Min grundfilosofi är att undvika belåning. Jag har tidigare förklarat mer utförligt varför på bloggen. Men det har ju också byggt på att jag inte tycker att det är värt risken när räntenettot bara blir någon enstaka procent i utdelning per år.
Om det nu går att låna 50 000 kronor kostnadsfritt hos Avanza innebär det dock att jag kan skaffa mig en liten hävstång på upp till 4 procent. Det skulle trots allt innebära en ränta-på-ränta-effekt om cirka 10 000 kronor över en femårsperiod. För Avanzas del tjänar de ju in detta på courtaget som jag fortfarande betalar för avsluten och genom ökade kapitaltillgångar på deras depå.
Jag funderar helt enkelt på att för första gången skaffa en liten blygsam hävstång på mellan 25 000 och 50 000 kronor genom att använda Avanzas lån med nollränta. Så länge jag använder det till aktier som Axfood, Castellum, Investor osv. verkar det inte medföra någon större risk.
Även om Avanza kör det här mer som en reklamkampanj precis som man har gjort med den kostnadsfria indexfonden Avanza Zero i många år och säkert kommer fortsätta med dessa villkor kan man inte utesluta att räntan kan höjas om riksbankens styrränta höjs till mer normala nivåer i framtiden.
Hittills har jag endast använt Avanzas lån för att ha stående aktieordrar som då och då går igenom utan att behöva fundera på att föra över rätt belopp till kontot. Det ökar helt enkelt chansen att flera ordrar går igenom eftersom lån slår in när likviderna tar slut. Jag brukar dock som regel föra över pengar från mitt korträntekonto inom ett par dagar varför det endast handlar om likviditet.
Nackdelen är förstås att jag, för det fall det kommer en kraftig börsnedgång, kan ha använt mer av mitt låneutrymme än vanligt och då gå miste om utrymme att köpa i fyndlägen. Det är viktigt att tänka på att låneutrymmet inte ökar med de nya villkoret och att det dessutom minskar vid en börsnedgång eftersom aktierna som garanterar lånet minskar i värde.
Jag har endast vid ett tillfälle använt belåning för femsiffriga belopp tidigare. Det var vid börsnedgången i början av året där det plötsligt öppnade sig ovanligt fina tillfällen som jag ville tillvarata att öka beskedligt i flera av mina kärninnehav. Jag har med tiden lärt mig att köpa större poster när oväntade nedgångar uppstår i mina långsiktiga innehav och där passar belåning bra.
OBS belåning medför en risk och jag är som sagt i grunden skeptisk till belåning. I mitt fall har jag andra kapitaltillgångar på räntekonto som garanterar lånen. Var försiktig med lån och belåna dig inte om du är nybörjare, kan behöva pengarna i det korta perspektivet eller för att köpa aktier som du inte har analyserat ordentligt.
onsdag 3 oktober 2018
Några tankar om Sernekes vinstvarning
Serneke vinstvarnade igår vilket innebar att två projekt skrevs ned med 70 miljoner kronor. Det motsvarar i princip kvartalsvinsten för samma kvartal ifjol som landade på 67 miljoner kronor. I år förväntas en förlust på 40 miljoner kronor. Serneke påpekar också att omsättningsmålet på 10 miljarder kronor 2020 ligger fast.
Orsak och orderingång
Orsaken var att underleverantörer gick i konkurs. Detta drabbar förstås Serneke men är ändå inte företagsspecifikt. Frågan är hur stora och systemviktiga dessa underleverantörer var? Sernekes affärsidé bygger i hög utsträckning på helhetslösningar med låga priser vilket innebär att det är viktigt att underleverantörerna kan anlitas till konkurrenskraftiga priser.
Den låga orderingången senaste halvåret jämfört med de två år jag följt Serneke oroar mig förvisso. Vad som är viktigt att understryka är att Serneke är i en fas där man precis har påbörjat bygget av Karlastaden. Stompålarna som ska utgöra grunden för höghuset gjuts och fästs nu. Det är rimligt att anta att företaget prioriterar en betydande del av sina personalresurser till detta projekt nu när det är igång på riktigt. Om projektet lyckas kommer det naturligtvis utgöra ett portföljprojekt som Serneke kommer söka använda sig av för att etablera sig på andra marknader.
Det är också viktigt att påpeka att orderstocken fortfarande är god i Serneke. Den motsvarade i september 6,5 miljarder kronor (att jämföra med 7,4 miljarder kronor i senaste delårsrapporten i juli). Det innebär att Serneke åtminstone i det korta perspektivet bör ha projekt som kommer generera vinster. Serneke är också ett relativt litet byggbolag jämfört med börsjättarna. Därför kan resultat slå olika från kvartal till kvartal beroende på när intäkter från projekt bokförs i rapporterna. Minusresultat i en enskild rapport oroar mig inte så länge det inte är en större trend. Där blir det viktigt att följa upp sommarens delårsrapport där intäkterna ökade men flera andra data rörde sig i fel riktning jämfört med tidigare rapporter.
Spekulation
Flera har under en tid ifrågasatt att Ola Serneke uppges ha köpt en av lyxvåningarna i Karlatornet.
Det argumentet har jag ärligt talat lite svårt att förstå. Som aktieägare älskar jag när VD, styrelse och andra nyckelpersoner i företaget köper aktier även i motgång. Att Ola Serneke ska ha köpt en av de exklusiva lyxvåningarna är ju också ett sätt att signalera framtidstro för sitt företags största projekt.
Det finns också rykten om spekulationsköp och osålda lägenheter. Jag bekymrar mig inte så mycket för det, om Karlatornet blir färdigbyggt får man förutsätta att Serneke har gjort en riskkalkyl kring hur många lägenheter som behöver säljas för break even. Den ligger knappast på utsålt och allt utöver break even är ren vinst. Detta har skrivits bättre om i flera analyser som sökt värdera Karlatornet.
Vad som istället bekymrar mig mer är i så fall om de som har köpt verkligen klarar lånelöftet i ett högre ränteläge och med skärpta amorteringskrav den dag lägenheten är färdigbyggd? Karlatornet är dock i ett premiumsegment så man får förutsätta att den sorts kunder som initialt kan teckna intresse för deras lägenheter också har en del täckning för det.
Värdering
Mer intressant är då hur Serneke värderas. Efter dagens kursnedgång värderas aktien till ett P/E under 6,75 och en YOC på 4,75%. Här bör dock hållas i minnet att en lägre vinst under 2018 också innebär att P/E-talet i praktiken sannolikt är högre. Ett nollresultat eller mindre minusresultat detta kvartal utifrån analytikernas estimat och allt annat lika övriga tre kvartal borde innebära ett faktiskt P/E-tal någonstans kring 9-10. Vi vet först när vi ser det faktiska resultatet i nästa rapport.
Som jämförelse handlas PEAB till P/E 11, Skanska och Veidekke till P/E 20, NCC till P/E 45 (!). Endast JM handlas till en liknande värdering som Serneke. Där bör också noteras att Skanska under det gångna året har presenterar liknande utmaningar.
För den som tror att Serneke långsiktigt klarar att realisera Karlastadenprojektet och bibehålla sina relativt låga vinstmarginaler också i en lågkonjunktur så går det inte att påstå att Serneke är särskilt högt värderad. Frågan handlar istället snarare kring om man har tillit till företagets långsiktiga stabilitet eller inte.
Serneke gav ifjol 4 kronor per aktie i utdelning vilket motsvarar en utdelningsandel på under 30%. Det är därför sannolikt att företaget kan bibehålla utdelningen också nästa år i väntan på att Karlastadenprojektet slutförs.
Jag har valt att öka lite i Serneke den senaste tiden eftersom jag redan från början gjorde valet att jag vill vara med på tillväxtresan över Karlatornetprojektet. Eftersom jag inte har ökat så mycket senaste året i Serneke är min från början stora portföljandel sedan börsnoteringen nu nere på under fem procent av portföljen och där någonstans tycker jag ändå att jag kan motivera att vara just nu, inte minst sedan Serneke faktiskt uppfyller mina utdelningsmål.
OBS! Serneke är en aktie med en betydande risk. Detta inlägg ska därför inte läsas som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys och ta inte rygg på mig.
Orsak och orderingång
Orsaken var att underleverantörer gick i konkurs. Detta drabbar förstås Serneke men är ändå inte företagsspecifikt. Frågan är hur stora och systemviktiga dessa underleverantörer var? Sernekes affärsidé bygger i hög utsträckning på helhetslösningar med låga priser vilket innebär att det är viktigt att underleverantörerna kan anlitas till konkurrenskraftiga priser.
Den låga orderingången senaste halvåret jämfört med de två år jag följt Serneke oroar mig förvisso. Vad som är viktigt att understryka är att Serneke är i en fas där man precis har påbörjat bygget av Karlastaden. Stompålarna som ska utgöra grunden för höghuset gjuts och fästs nu. Det är rimligt att anta att företaget prioriterar en betydande del av sina personalresurser till detta projekt nu när det är igång på riktigt. Om projektet lyckas kommer det naturligtvis utgöra ett portföljprojekt som Serneke kommer söka använda sig av för att etablera sig på andra marknader.
Det är också viktigt att påpeka att orderstocken fortfarande är god i Serneke. Den motsvarade i september 6,5 miljarder kronor (att jämföra med 7,4 miljarder kronor i senaste delårsrapporten i juli). Det innebär att Serneke åtminstone i det korta perspektivet bör ha projekt som kommer generera vinster. Serneke är också ett relativt litet byggbolag jämfört med börsjättarna. Därför kan resultat slå olika från kvartal till kvartal beroende på när intäkter från projekt bokförs i rapporterna. Minusresultat i en enskild rapport oroar mig inte så länge det inte är en större trend. Där blir det viktigt att följa upp sommarens delårsrapport där intäkterna ökade men flera andra data rörde sig i fel riktning jämfört med tidigare rapporter.
Spekulation
Flera har under en tid ifrågasatt att Ola Serneke uppges ha köpt en av lyxvåningarna i Karlatornet.
Det argumentet har jag ärligt talat lite svårt att förstå. Som aktieägare älskar jag när VD, styrelse och andra nyckelpersoner i företaget köper aktier även i motgång. Att Ola Serneke ska ha köpt en av de exklusiva lyxvåningarna är ju också ett sätt att signalera framtidstro för sitt företags största projekt.
Det finns också rykten om spekulationsköp och osålda lägenheter. Jag bekymrar mig inte så mycket för det, om Karlatornet blir färdigbyggt får man förutsätta att Serneke har gjort en riskkalkyl kring hur många lägenheter som behöver säljas för break even. Den ligger knappast på utsålt och allt utöver break even är ren vinst. Detta har skrivits bättre om i flera analyser som sökt värdera Karlatornet.
Vad som istället bekymrar mig mer är i så fall om de som har köpt verkligen klarar lånelöftet i ett högre ränteläge och med skärpta amorteringskrav den dag lägenheten är färdigbyggd? Karlatornet är dock i ett premiumsegment så man får förutsätta att den sorts kunder som initialt kan teckna intresse för deras lägenheter också har en del täckning för det.
Värdering
Mer intressant är då hur Serneke värderas. Efter dagens kursnedgång värderas aktien till ett P/E under 6,75 och en YOC på 4,75%. Här bör dock hållas i minnet att en lägre vinst under 2018 också innebär att P/E-talet i praktiken sannolikt är högre. Ett nollresultat eller mindre minusresultat detta kvartal utifrån analytikernas estimat och allt annat lika övriga tre kvartal borde innebära ett faktiskt P/E-tal någonstans kring 9-10. Vi vet först när vi ser det faktiska resultatet i nästa rapport.
Som jämförelse handlas PEAB till P/E 11, Skanska och Veidekke till P/E 20, NCC till P/E 45 (!). Endast JM handlas till en liknande värdering som Serneke. Där bör också noteras att Skanska under det gångna året har presenterar liknande utmaningar.
För den som tror att Serneke långsiktigt klarar att realisera Karlastadenprojektet och bibehålla sina relativt låga vinstmarginaler också i en lågkonjunktur så går det inte att påstå att Serneke är särskilt högt värderad. Frågan handlar istället snarare kring om man har tillit till företagets långsiktiga stabilitet eller inte.
Serneke gav ifjol 4 kronor per aktie i utdelning vilket motsvarar en utdelningsandel på under 30%. Det är därför sannolikt att företaget kan bibehålla utdelningen också nästa år i väntan på att Karlastadenprojektet slutförs.
Jag har valt att öka lite i Serneke den senaste tiden eftersom jag redan från början gjorde valet att jag vill vara med på tillväxtresan över Karlatornetprojektet. Eftersom jag inte har ökat så mycket senaste året i Serneke är min från början stora portföljandel sedan börsnoteringen nu nere på under fem procent av portföljen och där någonstans tycker jag ändå att jag kan motivera att vara just nu, inte minst sedan Serneke faktiskt uppfyller mina utdelningsmål.
OBS! Serneke är en aktie med en betydande risk. Detta inlägg ska därför inte läsas som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys och ta inte rygg på mig.
söndag 30 september 2018
Månadssammanfattning september
Aktieportföljen passerade första miljonen under september!
Det har också varit en fin utdelningsmånad där jag inkasserade 3 437 kronor vilket är 233% mer än september förra året. Det blir med stor sannolik också årets fjärde bästa utdelningsmånad efter de tre traditionellt starka vårmånaderna.
Den bidragande orsaken till att aktieportföljen passerade första miljonen är förstås den starka uppgången i Minesto. Jag skrev om detta senast igår så läs mina tidigare inlägg om du är nyfiken.
Clas Ohlson som inledningsvis var ett av fem kärninnehav står ensam för exakt 2 000 kronor. Jag har idag en lägre portföljandel i aktien men siktar ändå på att återinvestera utdelningen för att bibehålla en någorlunda stor portföljandel. Det rör sig snart bara om 2 procent av portföljen och det ser jag som en fullt rimlig risk med tanke på att jag har en god yield on cost på 6,1 procent i aktien.
Att jag bara snuddade vid 600 kronor för Castellums halvårsutdelning understryker att jag har utrymme att öka i den aktien. Där är min portföljandel 3,5 procent och jag tycker just nu att aktien är lite högt värderad men det är helt klart något jag bör öka i kommande halvåret.
Min ökning i månadsutdelarna har däremot gett tydligt utslag under september månad. De garanterar nu ensamma att jag får minst 400 kronor efter källskatt varje månad. Både Boston Pizza och TransAlta Renewables handlas på rätt låga nivåer just nu varför jag har passat på att öka långsiktig. En god likviditet är viktigt under portföljens första fem år. Därefter kommer jag nog inte öka så mycket mer i månadsutdelarna till förmån för aktier med lägre risk.
Som vanligt är utdelningen från Brookfield RES något eftersläpande. Jag har räknat ut ett försiktigt estimat. Eventuellt korrigerar jag inlägget när faktiska resultatet dyker upp.
Sparkvoten blev så hög att jag inte ens vill redovisa den. 😳
Jag antog Frihetsgudinnan Sparas snålmånadsutmaning och lyckades klara mina löpande utgifter (efter bostad och transporter) på under tusenlappen. Det hade precis fått plats en kiwi för att nå tusen kronor jämt i utgifter. Då har jag ändå haft lite fler jobbluncher än jag brukar och det svåraste var kanske att säga nej till någon extra jobblunch men å andra sidan har det varit väldigt mycket att göra med långa arbetsdagar. Mina matinköp har som ni förstår därför varit nere i Sparo-klass under 750 kronor. På marginalen har jag minskat kostnaderna genom att äta mer gröt, soppa och egenbakat bröd än jag brukar. Sedan är jag lite dopad eftersom jag köpte in mat i augusti från Sverige och tog med. Kommer hur som helst sikta på en ny snålmånad i oktober för att bygga en buffert inför julledigheten. Målet är att klara tusenlappen nu också vilket vore rimligt om jag tar någon utelunch mindre.
Min sharpekvot landade väl över ett och till sist på 1,23. Detta beror i mångt och mycket på starka kursrörelser i H&M och Minesto i positiv riktning. Som mest var jag uppe på 1,76.
Min standardsavvikelse har av samma skäl skjutit i höjden och är nu 10,95%. Det är högre än jag vill ha men är det av positiva skäl kan jag leva med det.
Jag har försökt spara lite likvider under kvartalets sista månader för att undvika dubbelbeskattas för bägge kvartalen. Därför kommer det bli en del köpordrar kommande vecka. Axfood har jag redan bestämt mig för att öka ordentligt i. Funderar också på att öka långsiktigt i Kinnevik som är ett rätt litet innehav. Jag gillar dock inte att Zalando utgör en så extremt stor del av deras innehav.
Det har också varit en fin utdelningsmånad där jag inkasserade 3 437 kronor vilket är 233% mer än september förra året. Det blir med stor sannolik också årets fjärde bästa utdelningsmånad efter de tre traditionellt starka vårmånaderna.
Den bidragande orsaken till att aktieportföljen passerade första miljonen är förstås den starka uppgången i Minesto. Jag skrev om detta senast igår så läs mina tidigare inlägg om du är nyfiken.
Clas Ohlson som inledningsvis var ett av fem kärninnehav står ensam för exakt 2 000 kronor. Jag har idag en lägre portföljandel i aktien men siktar ändå på att återinvestera utdelningen för att bibehålla en någorlunda stor portföljandel. Det rör sig snart bara om 2 procent av portföljen och det ser jag som en fullt rimlig risk med tanke på att jag har en god yield on cost på 6,1 procent i aktien.
Att jag bara snuddade vid 600 kronor för Castellums halvårsutdelning understryker att jag har utrymme att öka i den aktien. Där är min portföljandel 3,5 procent och jag tycker just nu att aktien är lite högt värderad men det är helt klart något jag bör öka i kommande halvåret.
Min ökning i månadsutdelarna har däremot gett tydligt utslag under september månad. De garanterar nu ensamma att jag får minst 400 kronor efter källskatt varje månad. Både Boston Pizza och TransAlta Renewables handlas på rätt låga nivåer just nu varför jag har passat på att öka långsiktig. En god likviditet är viktigt under portföljens första fem år. Därefter kommer jag nog inte öka så mycket mer i månadsutdelarna till förmån för aktier med lägre risk.
Som vanligt är utdelningen från Brookfield RES något eftersläpande. Jag har räknat ut ett försiktigt estimat. Eventuellt korrigerar jag inlägget när faktiska resultatet dyker upp.
Sparkvoten blev så hög att jag inte ens vill redovisa den. 😳
Jag antog Frihetsgudinnan Sparas snålmånadsutmaning och lyckades klara mina löpande utgifter (efter bostad och transporter) på under tusenlappen. Det hade precis fått plats en kiwi för att nå tusen kronor jämt i utgifter. Då har jag ändå haft lite fler jobbluncher än jag brukar och det svåraste var kanske att säga nej till någon extra jobblunch men å andra sidan har det varit väldigt mycket att göra med långa arbetsdagar. Mina matinköp har som ni förstår därför varit nere i Sparo-klass under 750 kronor. På marginalen har jag minskat kostnaderna genom att äta mer gröt, soppa och egenbakat bröd än jag brukar. Sedan är jag lite dopad eftersom jag köpte in mat i augusti från Sverige och tog med. Kommer hur som helst sikta på en ny snålmånad i oktober för att bygga en buffert inför julledigheten. Målet är att klara tusenlappen nu också vilket vore rimligt om jag tar någon utelunch mindre.
Min sharpekvot landade väl över ett och till sist på 1,23. Detta beror i mångt och mycket på starka kursrörelser i H&M och Minesto i positiv riktning. Som mest var jag uppe på 1,76.
Min standardsavvikelse har av samma skäl skjutit i höjden och är nu 10,95%. Det är högre än jag vill ha men är det av positiva skäl kan jag leva med det.
Jag har försökt spara lite likvider under kvartalets sista månader för att undvika dubbelbeskattas för bägge kvartalen. Därför kommer det bli en del köpordrar kommande vecka. Axfood har jag redan bestämt mig för att öka ordentligt i. Funderar också på att öka långsiktigt i Kinnevik som är ett rätt litet innehav. Jag gillar dock inte att Zalando utgör en så extremt stor del av deras innehav.
lördag 29 september 2018
Veckosammanfattning: H&M, Minesto och tyska aktier
När bloggen var ny använde jag mig ofta av veckosammanfattningar för att kunna gå tillbaka i efterhand och utvärdera hur jag agerade från vecka till vecka. Det senaste året har jag haft mycket att göra och hinner inte blogga så ofta längre. Det har varit en rad börshändelser den senaste veckan som jag egentligen hade velat skriva enskilda inlägg om men samlar istället ihop dem i en lång veckosammanfattning. På söndag följer en månadssammanfattning som vanligt och jag ska försöka uppdatera portföljstatistiken inför årets sista kvartal. Ambitionen att spara aktieköp till andra sidan kvartalet för att undvika dubbelbeskattning gick sådär men jag kommer ägna helgen åt att planera större aktieköp på måndag i det nya kvartalet. Att öka i Axfood har jag redan beslutat mig för.
H&M har varit börssveriges snackis den senaste veckan. Jag valde att minska mitt innehav med 8,4%. Varför minska om jag har varit långsiktig så länge? Jag ser det helt enkelt som oroande att vinst, marginaler och lagernivåer inte hängde med trots den senaste månadens försäljningsökning. Att internethandeln ökar har mindre betydelse. Aktien handlas nu till ett P/E-tal runt 20 vilket är dyrt för en aktie som fortfarande har motvind. Nu kommer styrelsen vad det verkar förvisso föreslå bibehållen utdelning också nästa år. Samtidigt har jag en yield on cost på 4,5% i H&M vilket på intet sätt beaktar risken för sänkt utdelning på sikt. Därför valde jag som sagt att ta det säkra före det osäkra och minska. Jag tror förvisso att H&M på lång sikt är en helt OK utdelningsaktie. Men mitt ursprungsscenario från sommaren 2016 var att den fortfarande hade en viss tillväxt. Då var jag beredd att ha en portföljandel uppemot 10%. Idag ser jag H&M mer som en slags preferensaktie där jag med stor sannolikhet kan få en hygglig utdelning så länge jag betalar ett rimligt pris. Därför vill jag samtidigt inte ha en lika stor portföljandel längre. De 4,25% H&M nu utgör i portföljen är i dagsläget i överkant men ganska lagom för att motsvara 2-3% på 3-5 års sikt. Skulle H&M i framtiden leverera ökade vinster och marginaler igen har jag inga problem att köpa tillbaks aktien vid min nuvarande YOC-nivå även om det skulle innebära att jag får betala en femtiolapp mer per aktie än idag. Jag ser det här som att jag har mognat som investerare och anpassar portföljrisken efter hur företagen levererar. I det avseendet kommer jag på torsdag med skräckblandad förtjusning läsa MQ årsrapport. Precis som i H&M har jag där minskat portföljandelen ungefär lika mycket för att ta det säkra före det osäkra. Inte minst är jag nyfiken på hur hög utdelning man vågar sätta. Analytikerna bedömde tidigare en sänkning till 1,25-1,35 kronor. Jag tror att det blir mer än så med tanke på hur svag den senaste rapporten var och 1 krona per aktie nöjer jag mig så som det ser ut just nu.
Minesto har varit ett annat glädjeämne den senaste veckan, och månaden. Jag funderade tidigare på att öka runt 12 kronor per aktie och ångrar att jag inte gjorde det. I en äldre men genomarbetad analys som Analyst Group/G&W fondkommission gjorde i december 2015 (länk) inför börsnoteringen bedömde man en möjlig tillväxt på 259% till 396% utifrån då prognostiserad försäljning två år senare (vi vet idag att utvecklingen tog längre tid än AG då bedömde).
Vid emissionen kunde man köpa 4 nya aktier för varje 8 aktier man tidigare ägde. Det innebär att en ursprunglig aktie som var värd 12 kronor nu istället borde vara värd 8 kronor eftersom resultatet slås ut på ett högre antal aktier. Detta kompliceras dock av att man också fick rätt till 1 teckningsoption i tillägg till de 4 aktierna. Jag orkar inte räkna på det i detalj utan vill här bara redovisa resonemanget för varför jag inte tycker att Minesto är orimligt dyr. Jag har tidigare skrivit om emissionen och den som vill räkna mer i detalj har uppgifterna här.
Utifrån ovan resonemang motsvarar en aktie som idag kostar 14 kronor istället en aktie värd 21 kronor före emissionen. Minesto värderades i december 2015 till lågt räknat ungefär 7 kronor per aktie. Det innebär att en aktie som jag betalar 14 kronor för idag är 300% högre värderad än vad aktien var i december 2015.
Vad jag vill komma fram till är att jag är att jag trots den senaste tidens dramatiska uppgång tycker att det är försvarbart, om än inte särskilt billigt, att öka i Minesto utifrån de förhållandevis rimliga estimat som analysen ovan gjort. Detta beror på att jag tror att Minesto är nära att lyckas med det sista testet och bevisa att man kan klara elförsörjning varefter kommersialisering återstår vilket är en förutsättning för att en sådan värdering ska vara befogad. Även om Minesto till följd av den dramatiska uppgången nu är mitt största innehav så har jag bestämt mig för att försöka öka innehavet till 10 000 aktier. Det är en liten bit kvar dit. Osäkerheten till följd av den höga volatiliteten gjorde också att jag swingtradade lite under den gångna veckan. Det gav några hundra kronor i vinst beroende på vilken köpkurs jag väljer att räkna på. På kort sikt oroar det mig att aktiekursen har ökat så fruktansvärt mycket trots att det var ett par veckor sedan nyheter i substans kom senast. Samtidigt har de senaste nyheterna alla bekräftat mitt utgångsscenario som gjorde att jag köpte aktier för som lägst 2,37 kronor styck tidigare i år. Också här ser jag det som att jag mognar som investerare. Jag vågar öka i medvind så länge mina fundamentala antaganden håller och den värdering som jag hade som utgångspunkt från allra första början fortfarande håller. Spännande veckor att vänta i Minesto.
Avanza hade under fredagen courtagefri kampanj på tyska aktier. Som vanligt utgår växelavgift och valutakursen är rätt dyr just nu vilket jag som utlandssvensk märker av på marginalen. Därför ville jag egentligen inte köpa tyska aktier just nu. Samtidigt skulle det normalt kosta mig 10,3/,0025 = 4 120 kronor att köpa en post tyska aktier utan att behöva betala mer än de 0,25% jag betalar för svenska aktier. Det tycker jag definitivt är för mycket. Min syn på tyska aktier har jag skrivit om tidigare på bloggen. Jag ser dem främst som komplement i sektorer som är lite svårare att handla på den svenska aktiemarknaden: kemikalier (BASF) och energi (EON). Därtill äger jag industrikonglomeratet Siemens. Efter att samtliga tre aktier inte verkade vara vare sig dyra eller billiga men handlades till rimlig yield on cost såg jag det som ett tillfälle att öka blygsamt med sikte på att min position i dessa redan ganska små innehav inte ska bli helt obetydliga. Det är egentligen bara i BASF som jag har tagit en tydlig position som motsvarar lite mer än 1 procent av portföljen. Anledningen är just att det är svårt att köpa bra kemikalieaktier på den svenska börsen varför den diversierar sektorrisken i min portfölj på ett komplementerande sätt. Kemikaliebranschen är inte känd för sitt hållbarhetstänk men BASF har ändå ett integrerat och långsiktigt hållbarhetsarbete som gör att jag tycker att det är en försvarbar långsiktig investering. Jag var rejält sugen på att plocka in Munich Re som är en av de mest tydliga utdelningsaktierna på den tyska aktiemarknaden där det inte finns samma utdelningstradition som i flera andra länder. Eftersom jag inte har gjort min analys ordentligt valde jag dock att följa mina tidigare uppsatta regler och göra min hemläxa först.
OBS! H&M och Minesto är två aktier som just nu har stora kursrörelser och högre risk än vanligt. Detta inlägg ska endast läsas som en dagboksanteckning om hur jag har resonerat. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendationer. Gör alltid din egen analys!
H&M har varit börssveriges snackis den senaste veckan. Jag valde att minska mitt innehav med 8,4%. Varför minska om jag har varit långsiktig så länge? Jag ser det helt enkelt som oroande att vinst, marginaler och lagernivåer inte hängde med trots den senaste månadens försäljningsökning. Att internethandeln ökar har mindre betydelse. Aktien handlas nu till ett P/E-tal runt 20 vilket är dyrt för en aktie som fortfarande har motvind. Nu kommer styrelsen vad det verkar förvisso föreslå bibehållen utdelning också nästa år. Samtidigt har jag en yield on cost på 4,5% i H&M vilket på intet sätt beaktar risken för sänkt utdelning på sikt. Därför valde jag som sagt att ta det säkra före det osäkra och minska. Jag tror förvisso att H&M på lång sikt är en helt OK utdelningsaktie. Men mitt ursprungsscenario från sommaren 2016 var att den fortfarande hade en viss tillväxt. Då var jag beredd att ha en portföljandel uppemot 10%. Idag ser jag H&M mer som en slags preferensaktie där jag med stor sannolikhet kan få en hygglig utdelning så länge jag betalar ett rimligt pris. Därför vill jag samtidigt inte ha en lika stor portföljandel längre. De 4,25% H&M nu utgör i portföljen är i dagsläget i överkant men ganska lagom för att motsvara 2-3% på 3-5 års sikt. Skulle H&M i framtiden leverera ökade vinster och marginaler igen har jag inga problem att köpa tillbaks aktien vid min nuvarande YOC-nivå även om det skulle innebära att jag får betala en femtiolapp mer per aktie än idag. Jag ser det här som att jag har mognat som investerare och anpassar portföljrisken efter hur företagen levererar. I det avseendet kommer jag på torsdag med skräckblandad förtjusning läsa MQ årsrapport. Precis som i H&M har jag där minskat portföljandelen ungefär lika mycket för att ta det säkra före det osäkra. Inte minst är jag nyfiken på hur hög utdelning man vågar sätta. Analytikerna bedömde tidigare en sänkning till 1,25-1,35 kronor. Jag tror att det blir mer än så med tanke på hur svag den senaste rapporten var och 1 krona per aktie nöjer jag mig så som det ser ut just nu.
Minesto har varit ett annat glädjeämne den senaste veckan, och månaden. Jag funderade tidigare på att öka runt 12 kronor per aktie och ångrar att jag inte gjorde det. I en äldre men genomarbetad analys som Analyst Group/G&W fondkommission gjorde i december 2015 (länk) inför börsnoteringen bedömde man en möjlig tillväxt på 259% till 396% utifrån då prognostiserad försäljning två år senare (vi vet idag att utvecklingen tog längre tid än AG då bedömde).
Vid emissionen kunde man köpa 4 nya aktier för varje 8 aktier man tidigare ägde. Det innebär att en ursprunglig aktie som var värd 12 kronor nu istället borde vara värd 8 kronor eftersom resultatet slås ut på ett högre antal aktier. Detta kompliceras dock av att man också fick rätt till 1 teckningsoption i tillägg till de 4 aktierna. Jag orkar inte räkna på det i detalj utan vill här bara redovisa resonemanget för varför jag inte tycker att Minesto är orimligt dyr. Jag har tidigare skrivit om emissionen och den som vill räkna mer i detalj har uppgifterna här.
Utifrån ovan resonemang motsvarar en aktie som idag kostar 14 kronor istället en aktie värd 21 kronor före emissionen. Minesto värderades i december 2015 till lågt räknat ungefär 7 kronor per aktie. Det innebär att en aktie som jag betalar 14 kronor för idag är 300% högre värderad än vad aktien var i december 2015.
Vad jag vill komma fram till är att jag är att jag trots den senaste tidens dramatiska uppgång tycker att det är försvarbart, om än inte särskilt billigt, att öka i Minesto utifrån de förhållandevis rimliga estimat som analysen ovan gjort. Detta beror på att jag tror att Minesto är nära att lyckas med det sista testet och bevisa att man kan klara elförsörjning varefter kommersialisering återstår vilket är en förutsättning för att en sådan värdering ska vara befogad. Även om Minesto till följd av den dramatiska uppgången nu är mitt största innehav så har jag bestämt mig för att försöka öka innehavet till 10 000 aktier. Det är en liten bit kvar dit. Osäkerheten till följd av den höga volatiliteten gjorde också att jag swingtradade lite under den gångna veckan. Det gav några hundra kronor i vinst beroende på vilken köpkurs jag väljer att räkna på. På kort sikt oroar det mig att aktiekursen har ökat så fruktansvärt mycket trots att det var ett par veckor sedan nyheter i substans kom senast. Samtidigt har de senaste nyheterna alla bekräftat mitt utgångsscenario som gjorde att jag köpte aktier för som lägst 2,37 kronor styck tidigare i år. Också här ser jag det som att jag mognar som investerare. Jag vågar öka i medvind så länge mina fundamentala antaganden håller och den värdering som jag hade som utgångspunkt från allra första början fortfarande håller. Spännande veckor att vänta i Minesto.
Avanza hade under fredagen courtagefri kampanj på tyska aktier. Som vanligt utgår växelavgift och valutakursen är rätt dyr just nu vilket jag som utlandssvensk märker av på marginalen. Därför ville jag egentligen inte köpa tyska aktier just nu. Samtidigt skulle det normalt kosta mig 10,3/,0025 = 4 120 kronor att köpa en post tyska aktier utan att behöva betala mer än de 0,25% jag betalar för svenska aktier. Det tycker jag definitivt är för mycket. Min syn på tyska aktier har jag skrivit om tidigare på bloggen. Jag ser dem främst som komplement i sektorer som är lite svårare att handla på den svenska aktiemarknaden: kemikalier (BASF) och energi (EON). Därtill äger jag industrikonglomeratet Siemens. Efter att samtliga tre aktier inte verkade vara vare sig dyra eller billiga men handlades till rimlig yield on cost såg jag det som ett tillfälle att öka blygsamt med sikte på att min position i dessa redan ganska små innehav inte ska bli helt obetydliga. Det är egentligen bara i BASF som jag har tagit en tydlig position som motsvarar lite mer än 1 procent av portföljen. Anledningen är just att det är svårt att köpa bra kemikalieaktier på den svenska börsen varför den diversierar sektorrisken i min portfölj på ett komplementerande sätt. Kemikaliebranschen är inte känd för sitt hållbarhetstänk men BASF har ändå ett integrerat och långsiktigt hållbarhetsarbete som gör att jag tycker att det är en försvarbar långsiktig investering. Jag var rejält sugen på att plocka in Munich Re som är en av de mest tydliga utdelningsaktierna på den tyska aktiemarknaden där det inte finns samma utdelningstradition som i flera andra länder. Eftersom jag inte har gjort min analys ordentligt valde jag dock att följa mina tidigare uppsatta regler och göra min hemläxa först.
OBS! H&M och Minesto är två aktier som just nu har stora kursrörelser och högre risk än vanligt. Detta inlägg ska endast läsas som en dagboksanteckning om hur jag har resonerat. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendationer. Gör alltid din egen analys!
torsdag 20 september 2018
Tänk på kvartalseffekten och slipp dubbelbeskattning
Tänk på att investeringssparkonton beskattas baserat på ett genomsnitt av hyr mycket kapital du har på kontot varje kvartal samt dina insättningar. Det innebär att du kan dubbelbeskattas i onödan om du för över kapital till ditt investeringssparkonto alltför nära nästa kvartal. Exakt hur du räknar ut skatten kan du t.ex. läsa hos Avanza (länk).
Om du sätter in allt kapital du kan undvara från din lön redan den 25 september innebär det dock att du kommer att dubbelbeskattas för bägge kvartalen.
Du kan lätt räkna fram hur mycket mer det kostar dig genom att dela din insättning med fyra och beräkna skatt utifrån det insatta beloppet.
Säg till exempel för enkelhets skull att du för över 10 000 kronor.
Dela detta med fyra och du får 2 500 kronor som kvartalunderlag baserat på extrainsättningen.
Just beräknas skatten utifrån statslåneräntan 0,49% + 1%.
Det skulle ge en schablonintäkt på 37 kronor och 25 öre.
Denna schablonintäkt beskattas med 30% vilket ger 11 kronor och 17,5 öre.
Du sparar alltså drygt en guldtia för varje tiotusen kronor som du väntar med att föra över till nästkommande kvartal.
Om du inte tror att aktien kommer vara dyrare den 1 oktober finns det alltså skäl att avvakta.
Själv håller jag fingrarna i styr nu. Om det inte rör sig om aktier som handlas till premie kan jag lika gärna vänta tills vi inträder i årets sista kvartal beskattningsmässigt. Eventuell kursuppgång går antagligen jämt ut mot skatteeffekten. I exemplet ovan skulle du dessutom få någon enstaka krona medan du väntar om du har pengarna på korträntekontot istället.
Jag har inget emot att betala skatt för mitt kapital men att betala två gånger känns onekligen onödigt.
Om du sätter in allt kapital du kan undvara från din lön redan den 25 september innebär det dock att du kommer att dubbelbeskattas för bägge kvartalen.
Du kan lätt räkna fram hur mycket mer det kostar dig genom att dela din insättning med fyra och beräkna skatt utifrån det insatta beloppet.
Säg till exempel för enkelhets skull att du för över 10 000 kronor.
Dela detta med fyra och du får 2 500 kronor som kvartalunderlag baserat på extrainsättningen.
Just beräknas skatten utifrån statslåneräntan 0,49% + 1%.
Det skulle ge en schablonintäkt på 37 kronor och 25 öre.
Denna schablonintäkt beskattas med 30% vilket ger 11 kronor och 17,5 öre.
Du sparar alltså drygt en guldtia för varje tiotusen kronor som du väntar med att föra över till nästkommande kvartal.
Om du inte tror att aktien kommer vara dyrare den 1 oktober finns det alltså skäl att avvakta.
Själv håller jag fingrarna i styr nu. Om det inte rör sig om aktier som handlas till premie kan jag lika gärna vänta tills vi inträder i årets sista kvartal beskattningsmässigt. Eventuell kursuppgång går antagligen jämt ut mot skatteeffekten. I exemplet ovan skulle du dessutom få någon enstaka krona medan du väntar om du har pengarna på korträntekontot istället.
Jag har inget emot att betala skatt för mitt kapital men att betala två gånger känns onekligen onödigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)