Grundlig genomgång av Minesto - unik miljöteknik med stor potential

En vanlig fråga jag får är varför jag tror så mycket på Minesto. Upptäckte att det är över ett år sedan jag skrev om Minesto och tänkte att det vore på tiden att svara på den frågan en gång för alla.
Mastodontinläggvarning utfärdas. God läsning!

Varning utfärdas! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Det innebär att Minesto är en aktie förenad med hög risk. Det finns ingen garanti för att företagets kommersialisering och tekniska lösning kommer lyckas och du löper risk att förlora kapital. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och reflektion över befintliga professionella analyser och den information som företaget har publicerat. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto och även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys. 

 

Informationen i detta inlägg utgår från Minesto och deras samarbetspartners egen information samt de två företag som har publicerat analyser. Du bör hålla i minnet att bägge analyserna är beställda av Minesto i marknadsföringssyfte och att Pareto genomförde den senaste företrädesemissionen åt Minesto. Jag finner dock bägge analyserna mycket läsvärda och genomarbetade, snarast på den försiktiga sidan. Samtliga bilder och illustrationer i blogginlägget är hämtade från Minestos mediakit.

Pareto (länk) antar att Minesto kan nå en installerad kapacitet på 10MW år 2022 och 200MW år 2025. Som en följd av detta förväntar sig Pareto att Minesto når ett positivt kassaflöde år 2022 och en vinst på EBIT-nivå år 2023. Paretos uppskattar ett bolagsvärde på 2.9 miljarder kronor motsvarande 22 kr per aktie efter utspädning.

Västra Hamnen har analyserat Minesto sedan hösten 2018 och halvårsvis publicerat uppdaterade analyser. En god utgångspunkt är att läsa både den mer genomarbetade första analysen från december 2018 (länk) och deras senare reviderade analyser. I sin uppdatering i december 2019 (länk) reviderade Västra Hamnen upp sitt värderingsintervall till 13,70 - 21,10 kronor per aktie. Denna värdering kvarstod i en särskild uppdatering med anledning av COVID-19 i mars 2020 (länk). Däremellan finns även en tidigare uppdatering i juni 2019 (länk). Västra Hamnen uppskattar såväl ett positivt kassaflöde som en blygsam vinst redan år 2021. Det bör dock understrykas att den värderingen förutsätter att Minesto lyckas installera minst 100 MW år 2024 och 1 GW på tio års sikt.

 illustration över ett Minestokraftverk

Vad är Minesto

Minesto har tagit fram en unik miljötekniklösning för att generera förnybar energi ur långsamma tidvatten- och havsströmmar. Tekniken är ursprungligen sprungen ur teknikutveckling från SAAB. Företaget har sitt huvudkontor i Göteborg.

Minesto beskriver själva tekniken på ett långt mer pedagogiskt sätt än mig på sin egen hemsida (länk). Hänvisar därför dit och gör endast en kort sammanfattning. Enklast förklarat fungerar tekniken ungefär som när man flyger en drake i luften, men i vatten! En turbin i kraftverket tillvaratar energin från drakens åttaformade rörelser i tidvattenströmmen. Kraftverket är fäst med en slags vajer i ett bottenfundament och är anslutet till en elkabel som levererar ström till fastlandet.

 skiss som åskådliggör hur tidvattenkraftverket på Färöarna är tänkt att fungera

En tydlig fördel är att tidvattenströmmar kan beräknas med stor förutsägbarhet samtidigt som havsströmmar är i princip konstanta. Skillnader i dygnet i tidvattenströmmar kan jämnas ut genom att placera ut kraftverk i olika vädersträck. Därför kan Minestos teknik till skillnad från vind- och solenergi producera tillförlitlig basenergi året runt utan behov av lagringslösningar.

En konkurrensfördel jämfört med både vågenergilösningar och havsbaserad vindkraft är att kraftverken är relativt lätta vilket gör dem billigare att producera, transportera och installera. Minesto har också tagit fram en rad patent, bland annat för lyft- och fästanordningar för att underlätta sjösättning liksom att ta upp drakarna för underhåll vilka också bidrar till kostnadseffektivitet.

Till skillnad från de flesta andra energislag så tar tekniken ingen yta på land i anspråk vilket minskar risk för not in my backyard-intressekonflikter med lokalbefolkningen. Kraftverken finns på tillräckligt djup för att inte störa sjöfarten och miljökonsekvensbeskrivningar som har gjorts har inte funnit någon nämnvärd påverkan på det marina livet.

Minestos teknik är bevisad i kvartsskala och ett DG500-kraftverk, som förväntas producera 0,5 MW, sjösattes i Wales under 2019 för havstester där elektricitetsproduktionen mättes över tid. Det bör noteras att företaget av konkurrensskäl inte har gått ut och bekräftat faktisk elproduktion. Även om det förefaller rimligt att anta att tekniken fortsatt fungerar som den ska och det i nuläget saknas indikationer på motsatsen är det här en risk som inte kan negligeras. Att kraftverk i full skala redan har sjösatts framgångsrikt och varit i drift gör det rimligt att anta att tekniken fungerar.

Eftersom Minesto och offentliga givare tar merparten av kostnaden för den första beställningen på Färöarna, där Färöarna (SEV) endast kommer betala för faktisk elproduktion kommer vi ganska snart få en indikation på om tekniken levererar. Förr eller senare bör de intäkterna redovisas i kommande rapporter, om inte annat senast i bokslutet för verksamhetsåret 2020.

Projektportföljen

Minesto har två huvudsakliga projekt i pipeline. Initialt var avsikten att man skulle genomföra en första park utanför Holyhead i Wales.

Till följd av Brexit har Minesto dock valt att ta det säkra före det osäkra och välja Färöarna för sitt första kommersiella kraftverk, antagligen för att det är lättare att få offentlig delfinansiering samt till följd av osäkerhet kring hur brittiska offentliga stödprogram till marin förnybar energi påverkas.

På Färöarna har Minesto ett konkret avtal där energibolaget SEV har beställt 2 DG100-kraftverk som vardera producerar 100 kW. Det första av dessa kraftverk kommer installeras de kommande veckorna i maj-juni där anläggningsarbetet av bottenfundament förväntas påbörjas redan i veckan som kommer. Även om datum för sjösättning inte är känt har SEV redan gått ut med information om att anläggningsarbetet påbörjas och fartyg transporterar i nuläget dit fundamentet från Skottland. Det andra kraftverket bör sjösättas senare i år. Minesto har tidigare sagt att kraftverket skulle sjösättas i vinter där det andra följde ett halvår senare. Det är rimligt att förvänta sig att vi ser det andra kraftverket i drift före senhösten. Avtalet innefattar också ytterligare 2 DG1000-kraftverk, vilka förväntas producera 1 MW vardera alltså dubbelt så mycket som det DG500-kraftverk som testades ifjol på Wales. Det är rimligt att anta att dessa bägge kraftverk levereras under 2021 om allt går väl.

Vestmannasund, Färöarna där sjösättning av det första kommersiella kraftverket nu påbörjas

Därutöver har Färöarna en potential som uppgår till 200 MW installerad kapacitet. Begränsningen på Färöarna är att de i nuläget endast beräknas konsumera 60 MW men SEV uppskattar en väsentligt högre energikonsumtion år 2030 varför det är rimligt att anta att Färöarna kommer ha ett energibehov om åtminstone 100 MW. Då bör man komma ihåg att Färöarna redan har en rad andra kraftverk.

När det gäller Holyhead var den initiala tidsplanen att bygga ut 10 MW senast 2023. Minesto beräknade 2018 att parken fullt installerad kan producera minst 80 MW. Det råder som sagt dock en osäkerhet i hur snabbt man kommer igång här varför jag inte räknar med det i år och mer sannolikt tidigast 2022. Att installera 10 DG1000-kraftverk torde dock vara fullt görbart senast 2023 även om man startar lite senare än ursprungligen planerat eftersom stöd finns på Färöarna. Eftersom infrastrukturen för att sjösätta kraftverk och installera i elnätet redan finns är detta fullt genomförbart.

Därtill fick Minesto i oktober 2019 beviljat stöd från EU och Bretagneregionen för ett utvecklingsprojekt där man ska installera en DG100-drake i samarbete med EDF. Den här ordern är särskilt intressant ur hänseendet att Frankrike subventionerar olönsamma energilösningar på flertalet av sina externa öterritorier. Om Minesto kan producera en mer kostnadseffektiv lösning finns en relativt stor potentiell marknad och kund där.

Minesto har ett samarbetsprojekt med FN som syftar till att installera en DG100-drake på Antigua & Barbuda för att ersätta dieselgeneratorer. Det är intressant av samma skäl som det franska projektet. Minesto kan helt klart hitta en nisch inledningsvis för avlägsna öar där energikostnaden är hög varför det är lättare att räkna hem investeringen.

Minesto har också sedan gammalt samarbete på Irland där man i ett tidigt skede har bedrivit tester utanför Nordirland (en småskalig DG03-modell med 3 kW). I nuläget finns inga indikationer om kommersiella projekt men det är rimligt att anta att Irland blir en annan tidig marknad.

Utanför Europa har Minesto ett samarbete med Florida som i nuläget dock inte genererat några konkreta ordrar. Mest intressant är dock det intensiva samarbetet med Taiwan. Där har Minesto konkreta planer på testanläggning utanför Chilung. Syftet är att Taiwan ska bli pilotsite för havsströmtekniken, som har den största potentialen eftersom den bedöms bli mer kostnadseffektiv. Där är Minesto inte lika långt framme idag och har ännu inte testat tekniken skarpt. Minestos VD medger att man fokuserar på Färöarna och Wales inledningsvis för att få igång kommersialiseringen.

Ytterligare ett antal kontakter är upparbetade historiskt som inte har mynnat ut i något konkret ännu.

Flaskhalsar i produktion

Det stora flaskhalsen jag ser är produktionskapaciteten. Minesto planerar en produktionsanläggning i Wales som antagligen skulle räcka för att producera samtliga kraftverk till Holyheadparken. Även om produkten är ett förhållandevis litet och okomplicerat kraftverk finns det ändå flera led som kräver specialistkompetens, inte minst finelektroniken i turbinen men även till exempel vingdesignen som idag produceras av en underleverantör i Uddevalla. Jag hyser inga tvivel om att Minesto kan realisera sina planer på produktionsanläggningar men däremot kommer de under överskådlig tid framöver begränsa hur snabbt Minesto kan rulla ut tekniken. Det hindrar förvisso inte att det går att ta in en orderbok och leverera längre fram i tiden men en begränsning är det helt klart på några års sikt.

Projektutvecklare

Minesto säljer idag endast producerad elektricitet i sitt första kraftverk på Färöarna. I framtiden är tanken att Minesto ska ha en affärsmodell som liknar det danska vindkraftföretaget Vestas (det är ingen slump att Jonas Millqvist med bakgrund från just Vestas har rekryterats till Minestos styrelse). Affärsmodellen går i korthet ut på att Minesto säljer färdiga kraftverk till projektutvecklare och energiföretag som i sin tur installerar kraftverket med allt vad det innebär i form av tillstånd och installationsarbete. Det är inte långsökt att anta att franska EDF skulle kunna bli en framtida projektutvecklare som köper kraftverk för att installera i sina elnät.

Utgifter

En svårighet är att uppskatta hur stora utgifter Minesto har och vilket förmåga företaget kommer ha att stå på egna ben när de passerar fasen där de får offentligt stöd och vad det i sin tur innebär för vinstmarginalen per sålt kraftverk. En hög initial kostnad bör kunna förväntas för att investera i produktionsanläggning för att möjliggöra storskalig produktion.

Minesto har erhållit offentligt stöd från företrädesvis Energimyndigheten, EU och Wales på ett framgångsrikt sätt vilket understryker graden av seriositet i hur verksamheten bedrivs över tid. De har helt enkelt levererat steg för steg vilket gör sannolikt att de kommer fortsätta få betydande stöd under kommersialiseringsfasen. Här bör man kunna förvänta sig stöd både på Färöarna (EU), Holyhead (Wales) och Frankrike (EU) samt från FN så småningom när det gäller ett projekt på Antigua & Barbuda för havsnationer. Inga ytterligare stöd är dock bekräftade sedan årsskiftet varför det självklart finns en risk att Minesto i högre grad behöver finansiera detta kritiska skede på egen väg.

Efter en lyckad företrädesemission har Minesto tagit in cirka 163 miljoner kronor. Det innebär att Minesto under alla omständigheter med nuvarande burn rate utan ytterligare intäkter kan hålla sig flytande över de kritiska åren 2020-2021. Vid 2021 års utgång bör Minesto ha installerat 2 DG100 och 2 DG1000-kraftverk på Färöarna vilka ger en viss symbolisk intäkt och proof of concept.

Det går oavsett inte att komma ifrån att en av de mer betydande riskerna för Minesto är att burn rate kan slå igenom om det skulle bli förseningar och tidsplanen fortsätter förskjutas med ett par, tre år. Som beskrivet ovan är dock de väsentligt högre kostnaderna under 2019 direkt förknippade med verksamheten i Holyhead och Färöarna. Det är på längre sikt inte meningen att Minesto ska ta den här kostnaden som då läggs på projektutvecklare varför det främst är nu i kommersialiseringsskedet som risken är hög till följd av att Minesto bär stora kostnader för att realisera sina första energiparker.

En förenklad överslagsräkning ger att Minesto behöver sälja 10 DG500-kraftverk för 15 miljoner kronor styck, motsvarande 5 MW installerad kapacitet, för att täcka 2019 års kostnader.

Jag tror därför att man ska vara inställd på att Minesto kommer göra åtminstone ytterligare en emission innan kommersialisering är slutförd. I så fall blir det en offensiv emission som syftar till att snabbt starta igång större parkprojekt utan att andra projekt och utveckling av havsströmtekniken ska behöva vänta. Det innebär att du bör räkna med att ditt innehav kan späs ut om det blir en riktad emission till storägarna och att du bör räkna med att pytsa in åtminstone ytterligare 10 procent av din initiala investering ifall det blir en ny företrädesemission även till samtliga aktieägare. Även om utspädning alltid är surt ser jag det som ett lyxproblem eftersom syftet är snabbare tillväxt och en riktad emission är en billigare finansieringslösning för Minesto än att till exempel ta ett banklån.

Ägarbilden och risk för uppköp

Minesto har två storägare: BGA Invest (Mohammed al-Amoudi, 23,8 procent) och Lundabaserade  investmentföretaget MIDROC (17,6 procent). Bägge ökade sitt innehav under företrädesemissionen. En viss flagga för att MIDROC:s Göran Linder i Minestos styrelse sålde 11 000 aktier i anslutning till börsnedgången i mars. Den tredje betydande ägaren är de aktier som EU:s stödprogram InnoEnergy innehar (5,4 procent). Det beror på att InnoEnergy erhåller teckningsoptioner som en del av en finansieringslösningen när Minesto erhåller kostnadsersättningar. Minestos VD Martin Edlund och ledningen har ett mindre antal aktier men framförallt förmånliga incitamentsprogram med teckningsoptioner som ger dem sunda incitament att långsiktigt utveckla företaget.

Därutöver är ägarbilden ganska spridd. Småsparare äger uppskattningsvis mellan 6 till 8 procent av aktierna i Minesto genom företrädesvis Avanza och Nordnet (6,0 procent totalt).

Den kanske största risken jag ser i Minesto är risken för uppköp innan företaget har realiserat sin fulla potential. Jag hoppas därför att det ska komma fler småsparare och institutionella ägare från fonder. Antagligen går fonder in först när Minesto börjar redovisa vinst eller åtminstone positivt kassaflöde av hänsyn till fondernas regelverk. Jag tror att Minesto har potential att bli nästa stora svenska industriföretag, ett nytt Vestas, och hoppas att företaget stannar kvar i Göteborg. Genom mitt inte helt obetydliga och mycket långsiktiga ägande vill jag göra mitt för att medverka till det.

Minestodrake transporteras

LCOE

Ett nyckeltal som är särskilt viktigt när man jämför energiföretag är levelized cost of energy (LCOE). Det räknar ut den genomsnittliga kostnaden per producerad enhet energi över kraftverkets totala livstid. Detta möjliggör att på ett objektivt sätt jämföra energikällor med en hög initial installationskostnad men hög effektivitet med energikällor som är billigare att installera men har kortare livslängd och lägre effektivitet. Kort och gott kan man se vilka förutsättningar en ny energiteknik har att fullt ut konkurrera med andra energitekniker på kommersiella grunder.

I sammanhanget kan noteras att det finns flera konkurrerande havsbaserade energilösningar men de flesta är väsentligt dyrare än Minesto och därför rimligen inte alls lika nära kommersialisering. Min bedömning är att det snarare är intressant att titta på hur Minesto står sig på sikt relativt andra substitut för att producera energi då dessa är mer kostnadseffektiva än havsbaserade energilösningar.

Minestos ledning har varit relativt försiktiga i vilken LCOE de kommunicerar eftersom LCOE idag självfallet är hög och den sjunker väsentligt först när företaget når stordriftsfördelar genom massproduktion till flera ordergivare. I Västra Hamnens analys från 2018  finns på sidan 6 en bild från Minesto som illustrerar hur LCOE bedöms sjunka med installerad kapacitet.

Minestos tidvattenteknik har initialt en hög kostnad och är beroende av offentligt stöd. Först när det kommer beställningar på hela parker och man passerar en kumulativ installerad kapacitet på 100 MW når man en LCOE på 100 EUR/MWh. Det är dyrt men givet att det är en högre LCOE för energilösningar på avlägsna öar kan det fortfarande vara motiverat att investera långsiktigt på den kostnadsnivån. Det innebär att Minesto kan vara ett rimligt alternativ för nischmarknader redan när man har fått igång de första två parkerna på Färöarna och Holyhead. När Minesto har en installerad kumulativ kapacitet på 1 GW beräknas dock tekniken vara konkurrenskraftig med en LCOE omkring 50 EUR/MWh. Det innebär att tekniken bör kunna bli konkurrenskraftig på egna villkor någon gång mellan 2025-2030. Det viktiga här är att notera att Minesto lär behöva fortsatt offentligt stöd till dess.

Det bör noteras att den LCOE-kalkylen togs fram när Minesto fortfarande testade DG500-kraftverk och utvecklade en DG750-modell. Idag kommer Minesto gå direkt till att sjösätta DG1000-kraftverk på Färöarna varför det är rimligt till att anta att kraftverk som producerar 1 MW också ger en lägre LCOE än initiala uppskattningar.

Den stora potentialen finns i havsströmstekniken som bedöms kunna nå en LCOE under 50 EUR/MWh redan vid en kumulativ installerad kapacitet på 100 MW. Grovt förenklat kan man säga att en energilösning är konkurrenskraftig på egna ben med en LCOE i spannet 40-50 EUR/MWh. Eftersom den tekniken ännu inte är testad i verklig skala vilket antagligen ligger ett par år bort i tiden torde havsströmskraftverk i såpass stor skala dock kunna inträffa först om kanske tio år. Det verkligt intressanta är dock att en havsströmstekniken bedöms ha en potential som vid 1 GW installerad kapacitet är direkt konkurrenskraftig med samtliga konkurrerande energislag. Det är ingen liten sak!

Rimligt P/E-tal

Västra Hamnen uppskattar att Minesto kommer leverera en vinst per aktie på 31 öre 2021, 62 öre 2022, 1 krona 2023 och 1,52 kronor 2024. En not att detta bokföringsmässigt inkluderar offentligt stöd och bokföringsmässig aktivering av arbete för egen räkning. Utifrån det får vi ett gott underlag för att beräkna ett P/E-tal för aktien, om än med brasklappen för att det då blir P/E tal för dagens kurs beräknat på estimerad vinst ett par år fram i tiden. Vi prisar alltså in förväntad framtida vinst.

Minesto handlas just nu för cirka 14,50 kronor per aktie. Det skulle ge följande P/E tal.

P/E 46,8 på 2021 års vinstestimat
P/E 23,4 på 2022 års vinstestimat
P/E 14,5 på 2023 års vinstestimat
P/E 9,5 på 2024 års vinstestimat

Om man förutsätter att Minesto lyckas leverera enligt plan utan missöden eller förseningar är det en oförskämt fin värdering på ett miljöteknikföretag med oligopolposition genom patentskyddad unik teknik. Jag tänker inte ge mig på att prisa in än större förhoppningar än så men det är lätt att själv göra en överslagsräkning utifrån de P/E-tal förhoppningsbolag brukar ha.

Man kan också studera kassaflödesanalysen och utifrån den göra en egen uppskattning av vad vinsten skulle kunna förväntas vara under perioden 2025-2030. Hint: Västra Hamnen uppskattar att 2030 års kassaflöde kommer utgöra 220 procent av 2024 års kassaflöde och dito EBIT uppskattas till 358 procent av 2024 års uppskattade EBIT. Har man tålamod det kommande decenniet framstår Minesto som en potentiell tiodubblarkandidat.

Vad ligger till grund för vinstbedömningen

Därtill måste man förstå vilka antaganden som ligger till grund för att de bägge analyserna kommer fram till en sådan vinst. Västra Hamnen räknar med att kraftverken kommer säljas för cirka 15 miljoner kronor styck. Detta var dock ursprungligen bedömt på DG500-kraftverk med en märkeffekt på 0,5 MW. Det står redan nu klart att Minesto kommer hoppa över det här steget och gå direkt till DG1000-kraftverk med en märkeffekt på 1 MW. Dessa kommer naturligtvis vara möjligt att ta större intäkter för. Västra Hamnen har i sina bägge reviderade analyser nyligen justerat detta genom att räkna på att försäljningspriset består på 15 miljoner kronor också efter konkurrens på sikt. Detta motsvarar en revidering av priset med 25 procent vilket förefaller rimligt.

Som jag har beskrivit mer ingående ovan är en nyckelfråga om Minesto lyckas skala upp existerande projekt tillräckligt snabbt för att rulla ut kraftverken i stor skala och på sikt kommersiellt. Västra Hamnen räknar med att Minesto kommer att klara av en installerad kapacitet om 100 MW år 2024 och 1 GW år 2030. Pareto räknar med 200 MW år 2025. De goda nyheterna är att Minestos initierade samarbetsprojekt på Färöarna och Wales med en potential på minst 150 MW i princip ensamma räcker för att uppnå den första målsättningen. Faktum är att potentialen på Färöarna ensam uppgår till 200 MW men det är inte sannolikt att Färöarna ensamma kommer installera så mycket på kort sikt.

Minestodrake i vatten

Justering för viktad kapitalkostnad och sannolikhet att nå lönsamhet

Saken är också den att Västra Hamnen i sin viktade kapitalkostnadsmodell och sin sannolikhet att nå lönsamhet-koefficient tar höjd för förseningar vilket ger en god realism i deras värdering.

När det gäller viktad kapitalkostnad (WACC) är det förenklat förklarat ett sätt att uppskatta företagets kostnad för att finansiera sina tillgångar. Man skulle också väldigt förenklat kunna jämför det med deras räntekostnad på kapital. Västra Hamnen har i sin scenariomatris räknat på en WACC i intervallet 9 och 22 procent, där man har använt 15 procent som grund för sitt värderingsintervall på 13,70 - 21,10 kronor. Skulle den faktiska WACC visa sig vara lägre än så blir värderingsintervallet istället 36,10 - 55,70 kronor (du kan se hela matrisen på sidan 5 i analysen från december 2019). 

När det gäller sannolikhet att nå lönsamhet beräknar Västra Hamnen detta genom att multiplicera sin initiala viktade värdering med mellan 55 och 95 procent. Det fina i det hela är att andra sidan av myntet är att det förstås ger en uppsida om man antar att Minesto lyckas kommersialisera och rulla ut sin teknik enligt plan utan väsentliga förseningar.  I så fall borde aktien vara värd mer än analysens estimat helt enkelt eftersom man kan räkna av korrigeringsfaktorn. Om Minesto skulle klara en viktad kapitalkostnad på högst 9 procent och leverera enligt plan skulle aktien vara värd över 65,50 kronor vilket är fem gånger vad den handlas till i skrivande stund. Och då som sagt fortfarande utifrån vinstbedömning i P/E-talen beskrivna ovan.

Uppsidan?

Nu försöker jag i mina analyser att identifiera risker och kritiskt granska vad som kan gå fel. Samtidigt vill jag kosta på mig att bjuda på uppsidan också. Som beskrivet ovan räknar analyserna alltså med att Minesto levererar 100 MW till år 2024 och 1 GW år 2030.

Global teoretisk marknadspotential bedöms till 600 GW, vilket motsvarar 1,5 gånger den globala marknaden för kärnkraft. Västra Hamnen räknar med att Minesto kan tillgodogöra sig en installerad kapacitet om 1 GW till på tio års sikt år 2030. Detta motsvarar alltså 1,67 promille av teoretisk global potential vilket förefaller vara ett fullt rimligt antagande för ett företag i oligopolställning. Som beskrivet ovan blir frågan istället hur snabbt Minesto kommer igång med massproduktion och försäljning av parker till projektörer på rent kommersiella grunder. När man väl lyckas med det är uppsidan enorm.

Endast på marknaderna i Storbritannien, EU och Taiwan, där Minesto redan idag är aktiv med konkreta testanläggningar beräknas potentialen uppgå till 20 GW, 40 GW respektive 20 GW. Minesto har en fullt tillräcklig marknad för decennier framöver enbart där man har initierat samarbetsprojekt i Storbritannien och Irland, på Färöarna och i Frankrike samt på sikt i Taiwan.

Man kan också uttrycka det som så att 1 GW avräknat de inledande 200 MW som uppskattas i de inledande projekten skulle innebära att Minesto från och med år 2025 behöver sälja två parker av Holyhead och Färöarnas storlek årligen. Det låter kanske mycket men givet att det precis som i vindkraftsbranschen kommer vara en projektör som genomför själva byggnationen av projektet är det på intet sätt omöjligt. Det räcker egentligen att en av Storbritannien, Frankrike eller Irland genomför en storskalig satsning för att Minesto ska kunna bygga parker med en produktion långt bortom 1 GW på tio års sikt. Dessutom kan Minesto bygga upp orderbok och kassaflöde som vilket företag som helst i den tidiga kommersialiseringsfasen vilket skapar ett värde i företaget.

Här ska även en brasklapp läggas för att denna potentialbedömning gjordes när Minesto hade DG500-modeller som sin största modell. Det är därför inte orimligt att anta att Minestos teknikutveckling skulle medge större teoretisk potential globalt till följd av att nya modeller producerar mer energi på samma yta samtidigt som nya lösningar möjliggör att verka på andra djup och i andra strömmar än vad som initialt beräknades. Minesto är försiktiga och står i intervjuer och presentationer fast vid bedömningen om 600 GW globalt men jag tycker att det är rimligt att anta att det finns en teoretisk marknadspotential för tekniken på motsvarande 1 000 GW på ett decenniums sikt. Även om Minesto är skyddat av patent kommer det uppstå konkurrens. Minesto kommer dock ha ett försprång genom att de även får intäkter från underhåll av existerande kraftverk, en inkomstkälla som förvisso är lägre än försäljning men som blir allt mer intressant på längre sikt.

Utifrån vad som är beskrivet ovan där man räknar av sannolikhet att lyckas-koefficienten och räknar med en viktad kapitalkostnad på 9 procent ges att Minesto skulle värderas till 65,50 kronor baserat på Västra Hamnens analys. Det bör noteras att detta alltså är vid ett P/E-tal om 14,5 på 2023 års vinstestimat och 9,5 på 2024 års vinstestimat. Jag vill av principskäl inte göra en egen värdering. Det är dock lätt att föreställa sig vad aktien kan vara värd om Minesto överträffar dessa förväntningar och aktien värderas till P/E på mer normala nivåer för tillväxtaktier och förhoppningsaktier. Stannar där.

 Holyhead, Wales, där DG500-kraftverket har testats i drift

Utdelningsaktie?

Minesto avser inte betala ut utdelning vilket är rätt naturligt i ett tillväxtföretag som ännu är på väg in i sin kommersialiseringsfas på allvar. Man återinvesterar alla intäkter i verksamheten under en överskådlig framtid. Om man är långsiktig finns det dock inget som hindrar att företaget på ett decenniums sikt också börjar ge en blygsam utdelning.

När jag för en gångs skull har tagit mig tid att skriva en genomarbetad analys kan jag inte låta bli att avslutningsvis också höfta till med en yield on cost. Om man tror att Minesto kommer göra 1,52 kronor per aktie i vinst redan år 2024 förefaller det rimligt att vinsten kommer vara väsentligt större än så år 2030. Därför vore en utdelning på 1 krona per aktie år 2030 inte ett helt orimligt antagande. I mitt fall med ett GAV runt 10 kronor per aktie skulle det ge en direktavkastning på nästan 10 procent. Mitt Minestoinnehav skulle i så fall ensamt räcka till att täcka boendekostnaden för både en bostadsrätt i Göteborg och ett fritidshus i Bohuslän.

Aktier eller teckningsoptioner?

Utöver att köpa aktien kan man också köpa teckningsoptioner TO3 i Minesto. En teckningsoption kan lösas in för 15,79 kronor senast den 30 april 2021. Nackdelen är att du betalar för både teckningsoptionens köpkurs och inlösenkurs och därmed betalar lite extra. Fördelen är att din risk bara begränsas till teckningsoptionens köpkurs och att det ger dig en möjlighet att köpa fler aktier i framtiden för just 15,79 kronor styck än vad du tycker dig ha råd med idag.

Det går också att handla i warranter i Minesto. Det vill jag tydligt varna för. Dessa knockas då och då och kan snabbt förlora merparten av sitt värde. Dessutom tar företaget som utfärdar dem ut en avgift.

Sammanfattning

Jag tror att kombinationen av försening med ett halvår på Färöarna och att man valde Färöarna före Holyhead till följd av osäkerheten kring Brexit gör att Minesto kommer nå de vinstnivåer som Västra Hamnen och Pareto räknar med något senare med 1-2 års förskjutning. Det fråntar inte att jag enligt ovan tror att Minesto på ett decenniums sikt kan bli en riktigt god investering både för miljön och aktieportföljen. Den som vill maxa sin investering i Minesto bör behålla aktierna åtminstone intill dess att havsströmstekniken också är kommersialiserad och det tror jag är minst fem år bort i tiden. Tills dess håller jag tummarna för att Minesto inte blir uppköpt i förtid. Minesto har potential att bli nästa stora svenska industribolag och ett nytt Vestas. Den resan vill jag vara med på hela vägen.

För transparens: mitt ägande i Minesto är som framgår av detta inlägg rakt igenom långsiktigt. Jag tror att de stora förtjänsterna är tio år bort i tiden och avser därför allt annat lika behålla 90 procent av mitt innehav till dess. 10 procent av aktierna kan jag komma sälja men helst inte under 75 kronor per aktie. Om jag skulle behöva få loss kapital till en kontantinsats till ett fritidshus kan jag sälja upp till en tredjedel av mitt långsiktiga innehav. Jag avser dock behålla minst 50 000 aktier över de kommande tio åren. Jag överväger dock att göra en mindre reglering av antalet aktier och optioner i anslutning till inlösen av optioner motsvarande någon enstaka procent av den övervikt jag har idag.

Minesto är nog det närmaste storägare jag någonsin kommer i ett aktiebolag. Jag innehar nämligen ungefär en två tredjedelars promille av det totala antalet aktier. Det innebär att jag äger en aktie på varje 1 500 aktier. Lite häftigt ändå.

Miljöteknikaktier

Hela vägen sedan start har portföljen kryddats med miljöteknikaktier.

Jag har alltid haft ett intresse för miljö, klimat, förnybar energi och energieffektiva lösningar.

Ursprungligen kryddade jag portföljen med fem procent av aktierna i sådana aktier. Allteftersom min ekonomi har blivit stabilare med högre intäkter och lägre utgifter har jag dock beslutat mig för att tillåta mig att investera lite mer i miljöteknikaktier.

Det finns flera skäl. Dels är det en bransch som jag kan bättre än andra, eller snarare finns det branscher såsom IT och telecom eller finans där jag inte har någon kunskapsedge alls. Dels är jag genuint intresserad av smarta miljöläsningar och jag tror helt enkelt att det är bra att investera i sådant som intresserar mig eftersom jag då tenderar läsa in mig bättre på företagen och följa dem mer aktivt. Sedan känns det naturligtvis meningsfullt att investera i företag som bidrar till förnybar energi och andra smarta miljölösningar. Jag tycker också att hållbara fonder generellt är dåliga på att investera i de riktigt spännande företagen. De tenderar att köpa storföretag som är miljöcertifierade och ta ut en relativt hög förvaltningsavgift för besväret att bevaka dessa. Därför sätter jag ihop min egen korg.

Det innebär inte på något sätt att jag har slutat investera i utdelningsaktier. Jag köper i absoluta tal precis lika mycket utdelningsaktier idag som jag gjorde för ett år sedan varför min FIRE-plan på längre sikt fortfarande går som den ska. Skillnaden är att jag unnar mig att använda mina ökade besparingar i högre utsträckning till just miljöteknikaktier.

Det är också ett svar på en av de kanske vanligaste läsarfrågorna: varför satsar du inte på tillväxt istället för utdelningar. Absolut, det gör jag också men bara i aktier i branscher som jag förstår mig på hyggligt, där jag är ordentligt inläst över tid och där jag har intresset att aktivt följa aktierna. Jag ser det helt enkelt som att antingen köper jag stabila utdelningsaktier eller också köper jag miljöteknikaktier med hög risk som har potential att bli tiotaggare.

Utöver att jag skriver om hållbara investeringar kommer jag därför skapa en ny flik där jag samlar de mer genomarbetade inläggen om miljöteknikaktier på ett och samma ställe. Först ut blir ett mastodontinlägg om Minesto som jag kommer publicera senast nästa helg - håll utkik!
(tanken var att publicera inlägget under lördagen man råkade tyvärr radera hela utkastet när skulle göra några sista minuten-uppdateringar och vill ta mig tid att skriva ett nytt av samma kvalitet)

En vanlig fråga är varför jag har gått in så tungt i Minesto. Nu kommer ett svar en gång för alla.
I dagsläget har jag ett innehav köpt till motsvarande en årslön i Minesto samt noterbara positioner på mellan en halv till en procent av portföljen vardera i Azelio, Climeon och SolTech.

I tillägg till dessa finns mindre innehav även i Vestas, Tomra, Swedish Stirling, Powercell och EcoWavePower.

Jag har även en rad andra miljöteknikaktier på bevakning, till exempel Seatwirl.

Du bör hålla i minnet när du läser de här inläggen att de flesta miljöteknikaktier i min portfölj är företag som i nulägget inte gör vinst och i flera fall har begränsade intäkter. Risken är därför mycket hög och det kan bli emissioner längs vägen. Jag försöker bygga mina inlägg fullt ut på existerande analyser och företagens egen information men det är särskilt viktigt att understryka att du bör göra din egen analys och aldrig bör läsa inlägg som finansiell rådgivning. För mig är det här främst ett sätt att dela med mig av den sammanställning jag gör för min egen skull när jag går igenom företagen. Mitt ägande i den här typen av aktier är i allt väsentligt mycket långsiktigt. De stora vinsterna finns ofta åtminstone ett decennium bort i tiden först när tekniken har kommersialiserats och dragit in ökande vinster i några år. Det finns naturligtvis inga garantier för att företagen lyckas göra det.

SBB är en påminnelse om devisen om du tvekar - avstå!

Dagens stora snackis är att SBBs VD Ilja Batljan har anhållits av Ekobrottsmyndigheten för påstått brott mot marknadsmissbrukslagen.

När SBB köpte ut Hemfosa från börsen var det hittills enda gången jag inte har tackat ja till ett erbjudande. Jag valde att sälja hela mitt innehav i Hemfosa kontant. Anledningen var enkel, jag hade inte förtroende för SBB och frågade mig hur ett uppstickarföretag med en VD med såpass ung kompetens i branschen kan köpa upp ett så välskött företag som Hemfosa med en av marknadens mest rutinerade fastighetsmagnater vid rodret? Den enklaste förklaringen jag fann var högre risk och att det krävs höga lån för att köpa upp ett så välskött företag som Hemfosa med en notoriskt låg risk.

Låter detta korta inlägg bli en dagboksanteckning i all enkelhet på temat om du tvekar - avstå!

Helt enkelt en minnesanteckning som bekräftar att det var klokt att inte hoppa på SBB-tåget. En lärdom rikare som förhoppningsvis leder till att jag blir en bättre investerare och undviker att göra liknande misstag i framtiden. Det är också ett exempel som visar att man bör kolla upp och känna förtroende för ledningen, inte bara räkenskaperna. Den lärdomen har jag dock åkt på tidigare.

Jag när nu en from förhoppning att Jens Engwall köper tillbaka Hemfosa igen till reapris.

Lite i skymundan kom idag nyheter från Färöarna om att deras energibolag SEV påbörjar arbetet med bottenfundamentet nästa vecka till Minestos första kraftverk på ön. Ett Minestoinlägg är på väg!

Månadssammanfattning april

Utdelningsmånaden april blev den svagaste på tre år sedan 2017. Det blev bara 2 029 kronor vilket är ungefär en femtedel av vad jag fick in på kontot i april ifjol. För maj ser det ut att bli lite mer.

utdelningarna har åtminstone passerat 10 000 kronor i år krisen till trots

Det innebär i sin tur att belåningen inte krymper lika snabbt som jag ursprungligen hade räknat med men å andra sidan vill jag ha en balans i att också öka offensivt i det exceptionella börsklimat som vi har haft de senaste veckorna. Belåningen är nere på 14,3 procent vilket är 3 procent lägre än i mars. Jag har återigen normal ränta på kapitalförsäkringen, vilket jag bör kunna uppnå också senast till midsommar också på investeringssparkontot om jag inte vill fortsätta balansera offensivt.

Det kan vara värt att se över din belåning i helgen om du är Avanzakund eftersom banken nu justerar ned sina belåningsvärden. I mitt fall är det bara fyra aktier som berörs: Scandic (60% till 30%) och Sydsvenska Hem (20% till 10%) samt Bosjö och Powercell där man inte alls kan tillgodoräkna sig belåning längre. Det rör sig om cirka 10 000 kronor lägre belåningsutrymme och är ingen större fara för egen del men innebär ju också att jag kommer behöva vara lite försiktig ifall en ny och brantare nedgång kommer innan majlönen trillar in.

Karantänen som har pågått i två månader har inneburit att jag utöver mina vanliga fasta utgifter för hyra, el, försäkring och telefon/internet endast har utgifter för mat just nu. Det innebär att jag klarar en sparkvot strax över 80 procent i april. Trots det förvånades jag över att mina löpande utgifter är högre än snålsparmånaden februari och i mars. 175 euro hade jag i matkostnader. Anledningen är helt enkelt att jag handlar för 2-3 veckor åt gången och därför köper mer basmat än jag gör normalt och lyxar till det lite mer än för att sätta lite guldkant på lockdown-tillvaron.

Sammantaget innebär kombinationen karantän och svag krona att jag har kunnat spara ungefär 5000 kronor mer varje månad än normalt. Jag behöver knappt tvätta, sliter inte lika mycket på skor och kläder som vanligt samtidigt som alla sällanköp och resor skjuts på framtiden. Ironiskt nog hade jag ju tänkt unna mig lite mer utgifter nu när utrymmet är större än tidigare, bland annat en långhelgsresa i maj. Nu är det inte ens säkert att jag kan åka hem till Sverige till midsommar med tanke på karantänregler och risk för att smitta äldre släktingar. Därför påskyndas mitt FIRE-spar.

Det har i sin tur gjort att jag har känt att jag har utrymme att vara lite mer offensiv än vanligt i mina miljöteknikaktier. Har därför tagit tillfället i akt att skaffa en beskedlig grundposition med sikte på 1 procent respektive 0,5 procent i Azelio och Climeon. Anledningen är i bägge fallen positiva nyheter om ett nytt samarbetsavtal i Chile i det förra fallet och en färdigställd anläggning i Japan som producerar el i det senare fallet. Lite FOMO förstås men eftersom jag har sneglat på bägge aktierna en tid och hade läste in mig en del redan på högre kursnivåer valde jag att nu ta en mer beskedlig position. Hittills har jag kunnat räkna hem det hela i fin kurstillväxt.

Portföljen har återhämtat sig en aning och är idag värd 1 800 000 kronor. Under torsdagskvällen dippade den dock snäppet under och stannade på 1 796 736 kronor. Brutto inklusive belåning är jag god för 2 159 765 kronor. Det innebär att portföljens nettovärde är ungefär detsamma som i början av året men då har jag ju också gjort en hel del insättningar sedan dess. Portföljvärde i proportion till insättningar var så här lågt senast i februari ifjol. Men portföljvärdet är åter igen större än insättningarna och om än fortfarande under mina mål har jag nu 9 procents värdeutveckling.

Månadens sharpekvot landade på -0,21 och standardavvikelse 40,64.

Kommer också att kicka igång bloggen som vanligt för första gången på ett år egentligen. Att det har dröjt beror dels på att jag inte har haft tid och dels på att jag har velat ha allt på rätt sida med jobbet först, som trots allt är förutsättningen för min möjlighet till en snabb FIRE. Har hur som helst haft tid att styra upp bloggen lite bättre så kommer pö om pö publicera inlägg nu under våren. Tänker nog börja skriva lite mer om FIRE och hur jag ser på det också för det är ett ämne som jag tidigare inte har gått in på så mycket eftersom jag tidigare mest bara har sett det som en möjlighet. Nu inser jag dock att jag kommer kunna gå i stabil FIRE någonstans mellan 40-45 om jag vill.

Har äntligen uppdaterat inlägg om min strategi och det kommer inlägg om mina hållbara investeringar. Inte minst Minesto där det varit en hel del frågor genom åren om varför jag har en så osunt stor position. Nu har jag tagit mig tid att göra en genomgående förklaring om hur jag ser på Minesto. Inlägg om Azelio, Climeon och Swedish Stirling kommer också om än i lite enklare form då jag fortfarande fördjupar mig där.

Kommer också kicka igång min slumrande serie om hållbara investeringar där jag går igenom mina större innehavs hållbarhetsrapporter. Först ut blir inlägg om Handelsbanken och Kopparberg.

Företrädesemission i Scandic Hotels

Scandic Hotels gick igår i sin kallelse till en extra bolagsstämma ut med informationen om en företrädesemission (länk), alltså att existerande aktieägare har förtur att teckna aktier i nyemissionen.

När det varit mycket fokus på hur staten räddar företag, inklusive Scandic, tycker jag att det är sunt att de gör en emission. Det innebär att de ställer ut fler aktier varför de i praktiken lånar upp pengar av aktieägarna mot att dessa får rätt till framtida utdelningar och förhoppningsvis ett högre värde på aktien. Som långsiktig aktieägare kan en emission vara ett tillfälle.

Flera av de större ägarna, Stena Sessan, AMF och Formica Capital, har redan garanterat att de kommer teckna sin andel motsvarande 41,6 procent av aktierna i emissionen och AMF kommer teckna ytterligare 500 miljoner kronor. Därmed är det sannolikt att emissionen blir fulltecknad.

Emissionen kommer ge Scandic ett kassatillskott på 1,75 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 40 procent av nuvarande börsvärde. Det är inte känt hur många aktier som ställs ut men om man utgår från nuvarande aktiekurs skulle min gissning vara att det grovt räknat är i trakten en ny aktie per tre aktier man äger idag. Det kan dock bli fler om man sänker teckningskursen om man har behövt ge de större ägarna ett löfte om premie för att få dem ombord. Jag är av uppfattningen att kursen redan handlas till sådan premie och räknar därför inte med det. Men man ska vara beredd på att kursen kan komma att gå ned ytterligare. För aktiekursen kommer på kort sikt falla till teckningskursen.

Scandics hyreskostnader uppgick till cirka 5 miljarder kronor i bokslutskommunikén för 2019 och brukar motsvara ungefär en fjärdedel av nettoomsättningen. Av dessa är två tredjedelar fasta och garanterade kostnader.

Min initiala tanke är att Scandic nu tar in en offensiv emission för att stärka sin marknadsposition och utnyttja krisen till en möjlighet att ta över hotell från än mer pressade konkurrenter (Petter Stordalen). De höga hyreskostnaderna ger lite på skam för en sådan förhoppning. Som jag tidigare har skrivit när jag ökade i Scandic under 30 kronor per aktie i mars har Scandic dock redan före emissionen ett visst manöverutrymme. Dels innebär permitteringarna att rörliga kostnader för personal minskar så länge krisen varar. Dels gjorde jag tidigare uppskattningen att endast den innehållna utdelningen för i år täcker alla normala kostnader för en månad. Eget kapital i tillägg till det räcker för att hålla företaget flytande över nyår. Och krisen till trots är det inte så att Scandic helt saknar intäkter även om de är såpass låga att företaget inte är i närheten av vinst. Även en intäktsnivå på endast 5-10 procent av den normala skulle ge företaget utrymme ytterligare någon månad på nuvarande eget kapital. Därför blir emissionen trots allt offensiv med utrymme för förvärv om jag har räknat någorlunda korrekt. Och oavsett vilket ska Scandics långsiktiga överlevnad inte riskera att vara hotad.

Ifjol gjorde Scandic en vinst på 9,15 kronor per aktie varav 3,25 kronor per aktie delades ut. Det ger en normal utdelningsandel på låga tredjedelen av vinsten. Även om jag inte tror det blir någon väsentlig utdelning nästa år heller då beläggningsgraden på hotellen sannolikt är låg åtminstone det kommande halvåret innan man börjar närma sig nivåer där man gör vinst igen ser jag det inte som omöjligt att Scandic kommer kunna dela ut lika mycket igen på 2-3 års sikt. Utdelningen kommer förstås späs ut på ett högre antal aktier men för mig som deltar i emissionen blir hoppas jag på att utnyttja möjligheten att teckna till en god yield on cost på förväntad framtida utdelning. 

Med en teckningskurs på 40 kronor skulle jag få en direktavkastning på 8 procent på ett par års sikt om mitt riskcase stämmer. Det är samtidigt inte uteslutet att teckningskursen blir lägre eftersom Scandic kan ha sockrat med en riskpremie för att få med de större investerarna. Först den 25 maj uppges vi få besked om antal aktier och teckningskurs och på stämman den 28 maj bekräftas det hela.

Avstämningsdag är den 1 juni, alltså måste man äga aktier då för att tilldelas teckningsrättigheter.

Scandic steg med 10 procent i dagens handel vilket man väl får förmoda är en indikation på att marknaden ser minskad risk samtidigt som investerare har en förväntan om att komma över teckningsrätter till ett lägre pris än nuvarande aktiekurs. Scandic utgör cirka 1 procent av portföljen med nuvarande nedtryckta värdering varför jag avvaktar ytterligare köp intill dess att mer information om emissionskurs och intention med emissionen är känd. Jag kommer ha över 500 aktier efter emissionen och det räcker en god väg om aktien är värd runt hundralappen igen om några år.

Jag har skrivit tidigare om hur jag ser på emissioner. I korthet har man tre val: teckna fullt, sälj teckningsrätterna eller gör ingenting. Det sista alternativet är ren kapitalförstöring. Jag anser att det är kapitalförstöring också att sälja teckningsrättigheterna. Det leder bara till att man får ett relativt sett mindre innehav. Min inställning är att om jag inte vill teckna säljer jag av aktien helt och köper något jag tror mer på. Generellt ser jag det som klokast att teckna fullt om jag tror att emissionen stärker företaget långsiktigt. Det gör jag i det här fallet och därför kommer jag teckna fullt.

OBS! Sedvanlig varning utfärdas. Scandic Hotels är svårt drabbat av coronakrisens konsekvenser och gör idag ingen vinst. Det finns därför en betydande risk i aktien givet rådande osäkerhet. Historisk avkastning och utdelning är ingen garanti för framtida dito. Läs inte blogginlägg som finansiell rådgivning och gör alltid din egen analys.

Kopparbergs ger utdelning men sänker med en fjärdedel

Kopparbergs kom idag med beskedet att de sänker sin utdelning till 4,75 kronor per aktie. Det innebär en sänkning med knappt en fjärdedel jämfört med 6,50 kronor per aktie. Det innebär att aktien handlas till en yield on cost på 3,6 procent på den sänkta utdelningen och 5 procent på ordinarie utdelning. En fullt försvarbar värdering tycker jag.

Jag ser det trots allt som ett styrkebesked. Det är klokt att sänka för att få utrymme för missräkningar i en känslig tid men att man inte helt håller inne utdelningen signalerar tillförsikt och framtidstro.

Tycker att det finns flera faktorer som talar för en sådan bedömning.

I dagens pressuttalande framkom att Kopparbergs har ökat volymen på huvudmarknaden i Storbritannien trots stängda pubar. Så gäller även Sverige, Finland och Australien. Därför ser Kopparbergs i nuläget alltså inte ut att drabbas tillnärmelsevis så illa som man hade befarat när pubar, restauranger och hotell som drabbas hårt under krisen är en viktig kundgrupp. Samtidigt finns skäl för försiktighet då Kopparbergs befarar att turistmarknaderna i Spanien, Grekland och Cypern drabbas av kraftigt sjunkande volymer i år.

Kopparberg uppger också att Pink Gin fortsätter göra succé i Storbritannien, liksom den nya smaken Passion Fruit & Orange Gin. Bägge har sålt över förväntan. Också ginmixen Strawberry/Lime skriver man säljer "mycket bra".

När det gäller permitteringar har Kopparbergs agerat måttfullt vilket förstärker bilden av att man har koll på läget. På huvudfabriken i Kopparberg deltidspermitterade man knappt var femte anställd, vilket är lägre än hur många jämförbara företag har agerat. Idag skriver man också att 30 heltidstjänster permitterades i mars. Det framgår inte med tydlighet men jag uppfattar det som att dessa heltidspermitteringarna är relaterade till produktionen i Storbrittanien.

Kopparbergs torde också ha större manöverutrymme än vad siffrorna rakt av ger sken av. Anledningen är helt enkelt att företaget har investerat aktivt för Brexitomställningen i Storbritannien de senaste 2-3 åren. Därför har man då tagit på sig större investeringskostnader än vad man normalt behöver. Det innebär i sin tur att företaget har utrymme för bättre resultat och större marginaler i framtiden. Det starkt positiva kassaflödet i fjolårets rapport skvallrar om att det är dit trenden barkar.

Eget kapital är gott och räcker till mer än 6 års utdelningar, eller 10 års utdelningar på årets lägre nivå. En snabb överslagsräkning ger att eget kapital och den sänkta utdelningen ensamt kan täcka samtliga utgifter under 4-5 månader även i avsaknad av intäkter, vilket ju inte är fallet. Det förefaller därför sannolikt att Kopparbergs har gott utrymme att klara sig året ut med nuvarande åtgärder.

Kopparbergs är nu ett av mina största innehav i portföljen och jag har ökat med mer än en tredjedel under COVID 19-nedgången och dubblerat mitt innehav det senaste halvåret. Det blev också en post idag precis som var resultatet av min lilla påsköverblick. Man kan också se det som att jag nu återinvesterar min utdelning. På 2-3 års sikt är jag nämligen övertygad om att Kopparbergs har utrymme att dela ut 7 kronor per aktie och därför är mitt ägande långsiktigt. Köper alltid Kopparbergs i större poster om 25 till 50 aktier per gång eftersom aktien handlas till 19 kronor i lägstacourtage.

Helst skulle jag ha velat köpt ännu mer aktier med sikte på mitt kortsiktiga mål om att äga 1 000 aktier och mitt långsiktiga mål om 2 000 aktier i en slutgiltig och färdig utdelningsportfölj.
Väljer ändå att känna mig nöjd över att ha tagit en stor position i en relativt defensiv sektor. Tycker det är viktigt i tider som dessa att känna belåtenhet med de aktier man faktiskt har råd att fynda snarare än att titta på allt man också kunde ha köpt.

Man brukar ofta säga att mat, dryck och läkemedel håller emot i lågkonjunktur och recession eftersom det är varor som människor köper i alla lägen. De kommande rapporterna kommer med säkerhet bli utmanande i spåren av utmaningar i restaurang och hotell-sektorerna men jag är övertygad om att Kopparbergs kommer stå emot bra och att det här blir en riktigt fin affär på sikt.

Avslutar med en liten nulägesreflektion då detta trots allt är en slags dagboksanteckning. Idag studsade portföljen förbi 1,8 miljoner kronor igen netto och 2,1 miljoner kronor brutto. Belåningen är nu nere under 13,5 procent igen. Det innebär en lite lägre räntekostnad. Jag har redan återhämtat 22 procent sedan bokslutet i mars netto justerat för nya insättningar. Det innebär att portföljen nu mätt i värdeökning netto justerat för insättningar befinner sig på samma nivå som för 14 månader sedan.
Stabilt så här långt så får vi se om det kommer ett nytt nedställ igen.

Som vanligt ska inlägg aldrig läsas som finansiell rådgivning.

En liten påsköverblick

Passade på att göra en liten påsköverblick i all enkelhet inför att börsen öppnar igen. Syftet var att i all enkelhet få en bild av om aktier handlas till fyndnivåer eller inte. Min slutsats är att fyndläget nog är förbi för den här gången förutom i aktier med en betydande risk på kort sikt.

Dyra - avfärdas

Gjensidige handlas till en YOC under 4% trots det sårbara läget i norsk ekonomi med en dubbel Corona- och oljekriseffekt. Inte särskilt lockande då risken är högre att hälsoförsäkringar faller ut i kristider som denna. Möjligen bör man dock beakta valutapremien på cirka 10% mot normal differens mellan svensk och norsk krona.

J&J handlas till en YOC på 2,65% vilket speglar att det är en sektor som kapital söker sig till i en hälsokris. Förvisso en rätt normal värdering men på intet sätt billigt. Samma gäller AstraZeneca.

Castellum är inte billig till en YOC under 4%. Ej heller Axfood vid under 3,5%. Det är försvarbara värderingar att öka lite men knappast prioritet att köpa just dessa aktier just nu. Holmen är direkt dyr vid en YOC på under 2,5%.

Intressanta värderingar 

BASF handlas till en extrem YOC på över 7%. Nu är det ett företag som jag har tagit en betydande engångsposition i och bevakar mindre aktivt. Därför vågar jag mig inte på att chansa. Men kanske borde man läsa in sig på vad det beror på för i grunden är det ett stabilt företag med en stark marknadsposition. Utifrån min hittills ytliga inläsning framstår det nämligen som att kemikalieförsäljningen fortsätter öka globalt, om än mycket lägre tillväxt än förväntat då påverkan på de första två kvartalen blir stor.

Kopparbergs handlas alltjämt till en YOC på över 5% vilket är bra för en fin defensiv aktie. Samtdigt ska man vara medveten om att företaget drabbas hårt av lägre försäljning i hotell och restaurang. Företaget har också permitterat var tredje anställd i sin huvudfabrik. Att åtgärderna inte är mer långtgående ger ändå mig intrycket av att man har koll på läget. I de senaste årens resultat döljer sig stora investeringar varför det i avsaknad av ytterligare investeringar finns en dold uppsida.

Elanders togs in i portföljen som ett utdelningstillväxttest. Det föll inte väl ut. Noteras dock att stämman är framflyttad till juni varför det finns chans att få bibehållen utdelning till en YOC på cirka 6% i juli. Lockande att slå till och öka lite men ett utfyllnadsinnehav.

Duni värderas till samma nivå som Elanders men håller inne utdelningen. Företaget drabbas hårt då de har hotell och restaurang som en viktig kundgrupp. Därför tveksam.

Normala höga värderingar

Northwest Healthcare, Omega Healthcare och TransAlta Renewables handlas normalt till en högre direktavkastning än svenska aktier. Det gör också att jag inte finner dem speciellt billiga med tanke på att jag har kunnat öka på bättre nivåer historiskt.

Det senaste året har Realty Income haft en rätt mogen värdering där jag funnit aktien något dyr. Nu handlas företaget återigen kring en YOC omkring 5 procent. Med lite perspektiv var aktien dock värderad på dessa nivåer - eller billigare vid nästan samtliga tillfällen när jag tog in aktien i portföljen 2017-2018. brist på utdelning från svenska aktier blir månadsutdelarens trogna kassaflöde av utdelningar viktigare än vanligt. Därför finner jag aktien värd att bevaka lite extra.

Investor är alltid dyr. Därför passade jag på att öka mitt innehav med 40% tidigare i krisen. Skulle gärna öka mer för vill ha en långsiktig portföljandel på över 5% mot cirka 3% just nu. En YOC på 2,8% är dock inte billigt utan snarare en ganska normal värdering för Investor. Jag tror dock att det kommer uppstå fina möjligheter till uppköp i krisens spår och överväger ändå att köpa högst en handfull aktier för att bibehålla min portföljandel i linje med min vanliga strategi för Investor.

Extrema värderingar - på goda grunder

Boston Pizza handlas på nivåer som om företaget är på väg att gå i konkurs. En YOC på nästan 20 procent är extremt. Då ska man dock komma ihåg att Boston Pizza i praktiken knappt har några intäkter just nu samtidigt som det är registrerat i en bolagsform där nästan hela vinsten delas ut. Det innebär att Boston Pizza är känsligare för kriser än vanliga aktier som har en betydligt lägre utdelningsandel. Det är frestande att öka lite men så länge det finns bättre alternativ avstår jag nog.

Serneke har jag minskat i eftersom finansieringen av Karlatornet är minst sagt svajig sedan Oaktree inte genomförde köpavtalet under Coronakrisen. Jag valde därför att sälja mitt korta innehav och endast behålla det långa. Tror man att Serneke lyckas genomföra Karlastadenprojektet med en lönsamhet någorlunda i linje med plan handlas aktien till ett P/E under 1 på föregående års vinst. Det är extremt men speglar också den höga risken. Företaget står och faller med att de större projekten lyckas ge intäkter som balanserar de låga marginalerna i kärnverksamheten. Jag avstår.

Banksektorn handlas fortsatt med premie men då ska man beakta att det sannolikt inte blir utdelningar i år och att de därtill nog är lägre när de kommer. Swedbank står värderat till över 13% på fjolårets utdelning men värderas mer sannolikt till en YOC på 6-8% beaktande mer sannolik utdelning nästa år. Inte självklart värt riskpremien. Tittar hellre på andra sektorer.

Slutsats

Kontentan blir att jag fortsätter spana på att öka lite i Kopparbergs och Minesto. Känner mig efter omständigheterna nöjd med de ökningar jag kunde göra i mars och avvaktar antagligen större inköp under april.

Min grunduppfattning är att många aktier handlas på ungefär samma nivåer som under porföljens första två år men med större osäkerhet kringframtida vinstnivåer. Därför tycker jag inte att det är någon jättebrådska att öka i nuläget och väljer att istället fokusera på att minska belåningsgraden igen. Om börsen inte vänder nedåt bör jag befinna mig i trakterna kring 13,5 procent nu i veckan.

BASF var dock en överraskning och att hitta just den sortens överraskningar som man lätt annars förbiser var ju syftet med denna övning. Ska nu spendera måndagen med att läsa in mig lite mer.

Till sist en disclaimer: nej, jag värderar naturligtvis inte aktier uteslutande genom nyckeltalet YOC. Det är främst ett sätt för mig att snabbt sålla vilka innehav som handlas med premie och vilka som inte gör det. Det här är en hobbyblogg som jag skriver på min fritid. Det innebär att jag främst skriver inlägget som en liten minnesanteckning för eget bruk inför kommande vecka. Som vanligt ska inlägg aldrig ska läsas som finansiell rådgivning.