söndag 28 februari 2021

Månadssammanfattning februari

Februari avslutades i moll efter lite ränteoro på börsen, återstår att se om mars fortsätter så eller studsar tillbaka på nyheten om stimulanser i USA. För portföljen innebär det att den fortsätter nedtrenden och månaden stänger på 2,8 miljoner kronor netto eller 3,3 miljoner kronor brutto.

Anledningen till portföljens nedåtgående trend är att mitt absolut största innehav Minesto har fortsatt ned.

Minesto är nu löjligt lågt värderad. En uppdatering från Simply Wallstreet skrev i veckan att företaget värderas cirka 30 procent under fair value (cirka 28 kronor). Utifrån samma resonemang som jag skrev om för en månad är P/E-talet nu 8-12 för de vinstestimat Pareto och Västra Hamnen har gjort 3-4 år fram i tiden när de första två parkerna är byggda. Det prisar mer än väl in risken och när företaget börjar få intäkter vore det orimligt att det handlas ens under P/E 20. Teknikrisken är lägre idag än när analyserna skrevs och jag skulle bli jätteförvånad om kommande analyser sänker riktkursen. Minestos VD har nyligen sagt att arbetet kör igång igen på Färöarna i mars och jag ser också fram emot bokslutskommuniké den 18 mars där vi kommer få veta mer från ledningen om det gångna året och vägen framåt in i lönsamhet. Jag ska försöka skriva ett uppföljande inlägg igen efter rapporterna, var ett tag sedan senast.

Därför har jag bestämt mig för att både teckna teckningsoptionerna och samtidigt öka genom att köpa fler stamaktier. Jag gasar helt enkelt. Jag sålde mitt innehav i H&M för att skapa mer likviditet. Det är möjligt att H&M fortsätter uppåt men någon utdelning kommer inte förrän tidigast i november och jag ser inte uppsidan som mer än på sin höjd 10-20 procent till dess. Det går säkert att köpa tillbaka H&M senare i år på rimliga nivåer om jag skulle vilja göra det. I Minesto däremot är uppsidan rimligen en bra bit över 30 procent (fair value för historiska analyser) bara i det korta perspektivet på 3-6 månaders sikt såvida de inte klantar till det monumentalt i driften kommande veckor på Färöarna. Egentligen är jag redan fullinvesterad sedan länge men jag har en stark tilltro till företaget och bottnar i det gedigna analysarbete och inläsning jag gjorde för ett år sedan. Förvisso är portföljandelen orimligt hög men samtidigt har mina ekonomiska förutsättningar förbättrats väsentligt och kommer bli ännu bättre till sommaren. Därför är det en rakt igenom kalkylerad risk där jag vet att det kanske är 5-10 procents chans att jag förlorar kapitalet, kanske ytterligare 10 procents chans att det blir en dålig affär men som jag bedömer det långt mer sannolikt än inte att det blir en bra affär både i det korta och långa perspektivet. Uppsidan när de väl börjar sälja parker tillsammans med en industriell partner är mycket stor. Jag resonerar helt enkelt som så att jag aldrig skulle förlåta mig själv om jag inte tog chansen att öka i en potentiell tiodubblare när det finns ett så uppenbart läge. Däremot skulle jag klara mig gott nog även om det skiter sig och ändå kunna sno ihop en utdelningsportfölj som avkastar minst 15 000 kronor per månad. Tålamod är fortfarande nyckelordet.

På utdelningssidan har det blivit bättre. Jag tyckte att utdelningsåret började svagt där bankerna och ytterligare några aktier gav lägre utdelningar i år än jag hade hoppats på. 

Utdelningen blev också rekordhög för februari, hela 3 008 kronor. Februari är annars min näst sämsta månad efter augusti. Nu beror det dock till på en extrautdelning på 500 kronor från Boston Pizza och på att Swedbank i år betalar ut en del av sin (lägre) utdelning i februari. Också Gjensidige gav en extrautdelning i februari. Sammantaget står ovanstående tre anledningar för årets ökade utdelning och så kommer det inte se ut nästa år. Totalt delade tolv aktier ut.

Det kom också flera roliga besked om höjda utdelningar. Jag har skrivit om några av dem i Cibus (länk), Kopparbergs (länk) som kommer innebära över 6 000 kronor i slutet av maj, och Multiconsult (länk), som innebär att jag nu har en yield on cost på 10 procent i detta etablerade konsultbolag som marknaden glömde bort när jag tog position för 2-3 år sedan. Sammantaget innebär det att jag med säkerhet kommer passera 50 000 kronor i utdelningar under 2021. Som synes i diagrammet har jag nu också börjat redovisa återbetald källskatt för utländska utdelningar. Den återbetalas retroaktivt med 3 års eftersläpning. Jag räknar nettoutdelningar i min utdelningsstatistik varför faktiska utdelningar i praktiken är högre över tid.

I och med försäljningen av H&M har jag nu sänkt belåningsgraden ytterligare något till 13,7 procent trots ökningen i Minesto och portföljens nedgång. Sharpekvot blev 0,39 precis som i januari och standardavvikelsen 52,43 procent, något lägre än i januari. Fortfarande för låg Sharpekvot och för hög standardavvikelse men det indikerar att det börjar lugna sig vilket de lägre handelsvolymerna har visat. 

Sparkvoten landade åter på 80 procent, det är fortfarande lockdown med hemarbete varför jag utöver fasta utgifter för bostaden endast har små matutgifter (lagar allt själv) och en annan extrautgift i februari.

Nu börjar utdelningssäsongen och under mars till maj är prognosen att nära 30 000 kronor i utdelningar ska in på kontot! Det innebär att jag i år kommer passera fjolårets totalutdelning redan under våren.

10 kommentarer:

  1. Hej Utlandsutdelaren.

    Du ser ingen risk för en bubbla inom gröna aktier? 2020 överavkastade förnybar energi med över 100 procent mot världsindex.

    Jag har kommenterat Minesto tidigare på din blogg. En gång när aktien stod i runt 24 kr. Jag föreslog att ta hem en del av vinsten och istället omplacera i något annat. Sedan gick Minesto ner lite grann och sköt i höjden till drygt 30 kr per aktie. Vid runt 30 kr sålde insynspersoner aktier i bolaget. Jag blir iallafall själv frågande när insynspersoner säljer av i bolag jag äger. Givetvis kan de behöva pengarna till annat. Men för egen del säljer jag när jag fått en avkastning jag är nöjd med alternativt att jag tror på nedgång.

    Jag är inte alls insatt i Minesto eftersom jag inte läst på om bolaget. Med det sagt har jag ingen koll alls om bolaget kommer visa vinst i framtiden eller om det endast är förhoppningar om framtida vinster. Men det har funnits flera bolag genom tiderna som haft fantastiska framtidsprognoser och tids nog visat sig att inte vara värda mycket på längre sikt. Senaste åren tänker jag på hysterin som varit i Fingerprint. De fanns ju dom som tjänade bra med pengar där men även de som gick in och köpte när bolaget var som populärast bland småsparare. Minns tex att bolaget återköpte aktier på toppen och samtidigt sålde insynspersoner av och tog hem stora vinster. Men det talas sällan om de som köpte på toppen och tids nog satt med stora förluster. Jag hoppas iallafall att din investering blir bra på sikt. Förövrigt gillar jag din strategi med fokus på stabila utdelningsaktier. Det ger kanske inga kursraketer i portföljen men en ok avkastning över tid.

    Hade bäst!

    Mvh Slimis

    SvaraRadera
  2. Tack för en konstruktiv och kritiskt granskad kommentar Slimis, gillar och uppskattar det!

    Visst har många gröna aktier trissats upp till höga värderingar på senare tid men jag tittar aldrig på gröna aktier i grupp och ogillar den breda ESG-stämpeln utan tittar på dem var och en för sig utifrån produkt/lösning och motiverat värde/potentiell marknad.

    Därför kom jag fram till att Soltech hade rusat omotiverat mycket och sålde (precis som deras VD), Aktiespararnas analys nyligen och kursutvecklingen bekräftar den bilden. I Azelio och Swedish Stirling har jag stått och vägt med tanke på den idag höga värderingen men informationen från företagens ledningar senaste tiden har gjort att jag har valt att stanna.

    Tittar man på värderingen i Minesto är den fullt rimlig (om man alls förutsätter att företaget lyckas installera sina två första parker vilket ger P/E 8 på 20 kronor, alla nya orders därutöver är bonus). Risken ligger förstås i om de inte skulle lyckas med sin kommersialisering eller väsentligt försenas (år, inte månader) och behöva ännu en emission (företaget har idag en soliditet på 93 procent) men mindre talar för det idag än för ett år sedan med tanke på lägre teknikrisk när off-gridkraftverket fungerar, i princip är verifierad och levererar el i nät, med tanke på att företaget väntas få en industriell partner i år som tar en stor del av projektrisk för första parken och med tanke på att det inte finns färre stödprogram på huvudmarknaderna än för ett år sedan, tvärtom har både EU och UK gått ut med nya stöd öronmärkta till marin energi och möjligheterna i USA lär inte bli sämre.

    Jag försöker inte tajma marknaden i Minesto utan köper och behåller. Har aldrig skrivit ut mina personliga riktkurser för vill inte bidra till att haussa men det räcker egentligen att konstatera att Minesto bedöms kunna leverera 2,48 kronor/aktie i vinst inom 4 år med de första 2 parkerna. Det tycker jag ensamt räcker för att se att det finns en mycket stor uppsida i aktien om de lyckas. Lägger man ett vanligt P/E-tal på det ska aktiekursen mer än dubbleras för att motivera P/E 20 senast om 4 år men vid det laget är det sannolikt att institutionella investerare går in och Minesto värderas upp till högre P/E-nivåer som vi ser i andra gröna aktier som är längre fram. Ska försöka skriva om dem igen senare i vår men väntar in att företaget eller analytiker släpper ny information först.

    Sedan har Minesto en patenterad teknik där de är unika globalt just nu (andra tidvattentekniker behöver mycket högre strömhastigheter än Minesto) med en uppmätt teoretisk potential över lågt räknat 600 GW vilket är flera tusen gånger mer än de 100-200 MW som har inkluderats i analytikers nuvarande riktkurser över 5-10 år. Uppsidan är helt enkelt enorm om de lyckas med kommersialiseringen.

    Det stämmer inte att insynspersoner har minskat innehavet. De har sålt aktier för att lösa in personaloptioner men netto har de fler aktier än vad de hade före transaktionen. Med tanke på att det är ett litet företag med relativt modesta löner som antagligen inte skiljer sig så mycket från min inkomstnivå ser jag inget konstigt i det. Jag behöver ju också tänka utanför boxen för att lösa likviditeten till inlösen, därav H&M-försäljningen.

    Ha de bäst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej igen Utlandsutdelaren.

      Min känsla är att du är väldigt kunnig och påläst när det gäller Minesto och det är intressant att läsa dina tankar här på bloggen. Om nu Minesto lyckas producera el i större omfattning är det ett par saker jag funderar på. Kan de konkurrera på ett bra sätt mot nuvarande elleverantörer? Vad är det som gör att kunder ska välja el från Minesto istället för nuvarande avtal? Kommer Minesto kunna erbjuda denna el till ett konkurrenskraftigt pris och samtidigt kunna ha en bra marginal på sin el? Hur ser underhållsbehov ut för de drakar Minesto använder för att producera el? Kostar dessa mycket att underhålla över tid? Om allt går som planerat hur tror du Minestos verksamhet ser ut om säg 10 år?

      Jag håller iallafall tummarna för din skull att bolaget lyckas med sina planer på sikt.

      Mvh Slimis

      Radera
    2. Tack igen Slimis för många kloka och mycket relevanta frågor! Har grunnat mycket på dessa i anslutning till investeringsbeslutet och svaren på dem är en förklaring till varför jag tror stenhårt på tekniken.

      När det gäller första frågan är Minestos affärsmodell tänkt att fungera som danska vindkraftverkproducenten Vestas: Minesto producerar tidvattenkraftverk som säljs till projektutvecklare som säljer till elproducent som säljer till kund. Även om det första avtalet med Färöiska SEV är upplagt på så vis att Minesto får betalt för producerad el kommer företaget i framtiden sälja själva kraftverken till en kund som installerar och driver dem. I det ingår också en viss eftermarknad för reservdelar, underhåll, licsenser osv. som ger löpande intäkter.

      Precis som du skriver måste naturligtvis kraftverken kunna produceras och säljas till såpass låga kostnader att det är motiverat att sälja el till kund. Här är levelized cost of energy (LCOE)-kalkylen viktig. Den beräknar totala kostnader under hela kraftverkets livslängd. Minesto har förutsättningar att komma ned till en i nischsektorer konkurrenskraftig LCOE redan efter 100 MW installerat (inte ens två parker) och fullt konkurrenskraftig vid 1 GW installerat (under 40 EUR/MWh). Viktigt med dessa beräkningar (från 2017) är att Minestos teknik har utvecklats ytterligare sedan dess. De beräknades på kraftverk med en märkeffekt mellan 0,5-0,75 MW men de första stora kraftverken som installeras kommer ha en märkeffekt på 1-1,2 MW. LCOE beräknades också på relativt små parker varför stordriftsfördelar kommer kunna sänka kostnader ytterligare. Det innebär sammantaget att när Minesto tagit sig in i lönsamhet är företaget antagligen fullt konkurrenskraftigt med andra energislag på marknadsvillkor utan subventioner eller någon sorts miljöpremie i priset.

      Det finns andra fördelar att väga in som t.ex. att tidvattenkraft och havsströmmar är fullt förutsägbara vilket gör att de kan fungera som baskraft. När det gäller små öar är tekniken därför redan idag lönsam eftersom de annars måste importera gas/olja eller köpa lagringslösningar som t.ex. den Azelio erbjuder. Det är ett av skälen till att Färöarna/SEV satsar på tekniken. Dessutom syns inte kraftverken och tar ingen landyta i anspråk (jmfr vindkraft vs naturvärden/turism) och är så långt under havsnivån att de inte stör sjöfarten.

      Radera
    3. Och det leder in till din andra fråga om installation och underhåll. Företaget har utvecklat en mycket smart teknik för detta som innebär att inga dykare, undervattensfarkoster/robotar eller specialfartyg behövs för att installera eller ta upp kraftverket. Det flyter och sjunker ned till installationsplatsen och enda lyftet som behövs är mellan kaj och vatten, inga lyft i vatten. Kraftverken väger mellan 2-12 ton ungefär vilket är lite jämfört med de sänkta vindkraftverk och schabrak på många, många ton som konkurrenter använder i starka strömmar. Det finns beskrivet på företagets hemsida med videoklipp hur det går till. På Färöarna har ett litet lokalt dykarföretag ett fartyg som heter Gronanes med två små kranar som antas kunna hantera löpande underhåll. Sammantaget pressar det kostnaderna ordentligt för installation och underhåll, och den kostnadsminskningen är inte inräknad i LCOE-kalkylen ännu.

      Hur stora marginalerna blir tycker jag är jättesvårt att svara på. I mina scenario räknar jag på att kraftverk säljs för 10 miljoner och har förhoppningar om marginaler omkring 10 procent vilket är väsentligt lägre och försiktigare än analytikerna trots nämnda teknikutveckling till dubbelt så hög märkeffekt. Jag får ändå kalkylen att gå ihop och det är ett viktigt skäl till att jag är så trygg i caset.

      Hur Minesto ser ut om tio år vågar jag inte svara på fullt ut värderingsmässigt då jag skulle bli väl optimistisk. Men några tankar är att jag är säker på att deras kraftverk är i drift i parker på minst tre kontinenter med minst fem kunder (dessa är kända idag) med över 1 GW installerad kapacitet. De har också både tidvattenkraftverk och havsströmskraftverk. De har en vinst per aktie som är en bra bit över de 2,48 kronor som analytikerna räknar med om 4 år, snarare skulle de kunna dela ut 1-2 kronor om de vill 2030. Den stora flaskhalsen jag ser, utöver förstås teknikrisk, är precis som med Azelio hur snabbt Minesto och underleverantörerna kommer igång med massproduktion. Minesto har redan idag en produktionsanläggning i Wales och kan redan idag producera en mindre park årligen. Men där är flaskhalsen som avgör hur snabbt de kan växa. Samtidigt kan Minesto precis som Azelio börja plocka in orders och avtal på hög när de väl har fått upp sin första mindre park och är up and running. Och då kommer uppvärderingen på allvar. Men framförallt hoppas jag att företaget är kvar i Göteborg i svensk ägo. Jag ser risken för ett tidigt uppköp innan företaget realiserar sin långsiktiga potential (dito aktiekursens långsiktiga potential) som större än risken att de totalfloppar.

      Radera
    4. Tack för ett långt och bra svar.

      Själva affärsidén låter ju helt okej. Kan Minesto komma igång och sälja dessa kraftverk och det fungerar bra borde det finnas ett stort intresse för deras kraftverk. Det behövs ju mer grön el i framtiden. Vad jag förstår så har ju även Minesto fått tagit del av bidrag från EU och det måste ju ses som positivt. Det ska iallafall bli intressant att fortsätta följa Minesto även om jag inte äger aktier i bolaget. Sedan några år tillbaka håller jag mig endast till större bolag. De har inte samma möjligheter att växa lika snabbt som mindre bolag. Men förhoppningsvis slipper jag förlora pengar i dessa bolag på sikt.

      Tack för dina tankar gällande Minesto. Jag håller tummarna för en god avkastning framöver.

      Mvh Slimis

      Radera
  3. Väl jobbat! Gillar mixen av bolag, att du blandar tillväxt, utdelning och djupa framtidsspaningar i en och samma portfölj.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Gustav! I år har portföljen fokuserats lite mer till färre innehav vilket på kort sikt innebär mer risk men tror det jämnar ut sig i långa loppet. Det kommer bli mer fokus igen på värdeinvestering och utdelningsaktier till hösten igen när jag är ifatt efter optionsinlösen.

      Uppskattar verkligen hur du djupdyker i många intressanta företag på utländska marknader och resonerar öppet kring olika strategier, alltid spännande läsning!

      Radera
  4. Känner igen mig i din valda investeringsstrategi. Även jag har valt nischer inom green-tech där Minesto väger tungt. Men även vätgas/bränsleceller har gett enorm hävstång de sista åren där Powercell Plug Power och Cell Impact mångdubblats. För att minska riskspridningen har jag nu startat upp en utdelningsdepå med större innehav i konjunkturokänsliga branscher men även inom energi/teknikbolag där green-tech blivit en viktig del.
    Tror vi har gjort en mycket lönsam och korrekt syn på det paradigmskifte som påbörjats i världen just nu och kommande årtionde(n). Nu håller vi tummarna för att Minesto kommer med nyheter om fler kunder och parker under året. Då lär det hända saker i kursen....
    Mvh J.B

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter som en spännande mix av tillväxt och defensiva utdelare. Tror man gör klokt i att blanda bägge delar.

      Vätgas/bränslecelltåget missade jag, var på det under Unga Aktiesparartiden men då var jag ett decennium för tidigt. Stora förhoppningar på positiva nyheter i Minesto i år och kommande år men man behöver en del tålamod. Det är om 2-4 år som resan verkligen tar fart.

      Radera