Häftigt att betala skatt? Några reflektioner vid årets slut

Årsskiftet är en bra tidpunkt att stanna upp och reflektera på lite längre sikt kring sparmål. För egen del har jag brutet kalenderår på portföljen och brukar göra portföljavstämningen kring midsommar men givet att det finns lite tid att reflektera runt helgerna har jag redan påbörjat en översyn av portföljen, mål och hur jag ska fortsätta investera under 2022 (det blir mycket fokus på utdelningar igen).

Något som förbluffar mig är detta ständiga fokus på att aktiekurserna ska öka. Eftersom jag sparar i ISK och Kapitalförsäkring har jag lite svårt att förstå det då det endast innebär ökad skatt. Det jag vill se är att omsättning, tillväxt och vinst ökar vilket i förlängningen gör att utdelningarna ökar i jämna steg med att portföljens värde ökar. Annars blir jag ju till sist bara tvungen att sälja aktier i onödan för att betala kapitalskatt. Det verkar rätt onödigt kan man tycka. Inte minst om företagen i framtiden väntas ge högre vinst och utdelning än idag. För i så fall vill man ju helst sitta på så många aktier som möjligt i framtiden.

Ett investeringssparkonto fungerar som bekant så att du betalar skatt på innehav och insättningar under året. Under 2020 var schablonskattesatsen för ett ISK 0,375 procent. Grovt förenklat innebär det att du får betala 375 kronor i skatt varje år för varje 100 000 kronor ditt ISK-konto stiger. I mitt fall är jag därför inte speciellt bekymrad över att Azelio och Minesto har aktiekurser som har det lite knackigt just nu för det är en rätt tacksam tidpunkt på året och det spar mig ett par tusenlappar i skatt som jag istället kan återinvestera i att köpa nya aktier. Är man genuint långsiktig är det rent av att föredra.

Nu är ovan resonemang om ISK-skatt starkt förenklat men min poäng är bara att belysa att om du verkligen är genuint långsiktig i dina investeringar och företaget du investerar i har en god soliditet med eget kapital över de kommande åren oavsett vad som inträffar är det egentligen inget att sörja att aktiekursen går ned. För du får då en lägre skatt och möjlighet att köpa fler aktier. Min käpphäst är att man bör lägga all sin energi på vad företagen man investerar i gör.

Tänk dig att du köper en lott inför lottodragningen. Skulle du ett par dagar före dragningen då resultatet presenteras ta erbjudandet om att få tillbaka halva insatsen men därmed också gå miste om hela möjligheten till vinst? Knappast va. Men underligt nog resonerar många just så när det kommer till aktier. Tyvärr beror det nog ofta på att de inte har gjort tillräcklig research för att känna sig trygga i sitt case. Om du blir nervös över att aktiekursen går ned även när det inte finns några negativa nyheter från företaget och allt rullar på som det ska behöver du antingen lära dig bli bättre på att hantera dina känslor och din börspsykologi. Eller också är det helt enkelt så att du inte är tillräckligt långsiktig. Det brukar sägas att börsen är en mekanism för att omfördela pengar från de mindre tålmodiga till de tålmodiga och det ligger en hel del i det. Så länge man äger aktier i företag som utvecklas bra borde man över tid tjäna pengar på dessa innehav. Om ett företag som Azelio eller Minesto lyckas kommer de någon gång under nästa decennium med säkerhet göra en vinst som överstiger dagsaktuell handelskurs. Det innebär i sin tur att de kommer ge en brutalt bra yield on cost. Att ens tänka på att sälja när företaget går bra för att ta hem ett par gånger insatsen är då amatörmässigt så länge man inte tror sig kunna investera i något ännu bättre.

Men misstag då? Jo naturligtvis gör man misstag. Jag förvånades till exempel över hur Climeon som hade intäkter och redan var i kommersiell fas på tre marknader inte visade sig ha en tillräckligt bra teknisk lösning ännu för två av dessa marknader. Det var en missbedömning och påminnelse om att aktier innebär en risk. Men också en missbedömning som jag delade med bevisat skickliga professionella analytiker.

En reflektion under 2021 sedan jag har fått mer att göra igen när det är mindre hemarbete är att jag finner det allt mindre värt att lägga ned tid på finanstwitter och liknande. Det var en välgärning att Avanza stängde ned placeraforumet för med ett par goda undantag är det mycket kortsiktigt surr och informationen att Kalle tycker aktie x är värd halva dagskursen medan Pelle tycker y borde vara värd minst tre gånger dagskursen helst imorgon ger väldigt lite och är rent slöseri med tid. När jag började blogga var det mer resonemang om företagen, deras vinster och framtidsutsikter. Och en hel del positiv uppmuntran av varandras sparresor. Idag är det alldeles för mycket fokus på aktiekurser och alldeles för lite fokus på företagens verksamhet. Därför kommer jag under 2022 att lägga mer tid på egenanalys av företagens rapporter igen och mindre tid på finanstwitter och liknande.

Någon tipsade på finanstwitter om Axyer som ska vara ett nytt, seriösare börsforum. Det vore mycket välkommet. Samtidigt gillar jag inte appar och i nuläget finns det ännu för lite information om varför det skulle vara bättre än andra forum utöver att man identifierar sig. Kommer det vara aktivt modererat? Hur hanteras min metadata? Hur tjänar ägarna pengar på plattformen och varför går man inte ut tydligt med ägarbilden (även om den är lätt att leta fram och verkar rimlig nog)? Måste man använda app i telefonen eller kan man även köra från webbläsare? Flera obesvarade frågetecken innan jag går med.

För egen del har jag valt att höja skuldsättningen i portföljen lite genom att göra några köp innan årsskiftet istället för i januari då det av skattetekniska skäl är bättre att göra insättningen i början av nästa kvartal. Samtidigt har jag inte gjort någon insättning i december då det alltid blir merkostnader kring julledigheten som för utlandssvensken också innebär att många ärenden hemmavid ska uträttas på kort tid. Det innebär att skuldsättningen trots allt kommer landa strax över 10 procent även om den borde vara strax under 10 procent med decemberinsättningen. Därför stänger 2021 en bit under 4 miljoner kronor netto. Utdelningarna landar i sin tur omkring 53 300 kronor beroende på hur Brookfield RES sista utdelning i år faller ut. Det innebär att jag under 2022 kommer ha uppnått en frihetsgrad där jag i princip kommer kunna täcka mina löpande boendeutgifter enbart med utdelningar.

2022 blir ett viktigt och avgörande år för mina bägge största innehav men det kan jag återkomma till separat. Jag tänker ta mig tiden att titta på vad jag vill se i mina olika innehav under 2022 och vilka andra strategiska beslut jag behöver fatta under året med portföljen. Jag ser också fram emot att på allvar börja få utdelningsmaskinen att rulla igång igen och ska fundera igenom vad en rimlig målsättning kan vara men definitivt ska jag över 60 000 kronor på helåret vilket blir 5 000 kronor i genomsnitt per månad.