Under morgonen la Azelio och Minesto var sin hård julklapp med innehåll av det tekniska slaget under julgranen. Bägge är efterlängtade bekräftelser på att tekniken levererar vad som är förväntat. Och lite därtill. Det väsentliga med informationen i dessa bägge pressmeddelanden är att teknikrisken minskar ytterligare för oss investerare eftersom vi idag vet mer än igår om hur pass väl vi kan förvänta oss att tekniken levererar. Det gör i sin tur det lättare att räkna på sitt case.
Azelio har redan för ett år sedan verifierat sin teknik men dagens nya verifiering från Det Norske Veritas (DNV) innebär att det nu kan bekräftas att systemet levererar i alla aspekter i enlighet med den tekniska prestandaspecifikationen också under en lite längre testperiod (länk). Det innebär, precis som Azelio själva skriver, att kunder nu får ytterligare underlag vilket torde underlätta att ta in fler order under 2022. Mitt scenario är fortfarande att jag vill se att åtminstone något av de samförståndsavtal (MoU) som har ingåtts omvandlas till konkreta order i linje med specifikation i avtalet senast under första halvåret 2022. Sannolikheten för att så sker har helt klart ökat efter dagens nyhet.
Vi får också veta att energilagret vid 13 timmars elproduktion (efter att ha laddats med 100 kW under 6 timmar) visar sig ha ytterligare kapacitet kvar vilket är ett positivt besked som indikerar att tekniken kan vara något mer effektiv än tidigare beräknat.
Minesto presenterar som utlovat data på kraftverkets effektivitet (länk). Den nya Dragon Class-modellen som lanserades i höst och ska sjösättas under 2022 bedöms kunna leverera 3,5 GWh per år med en märkeffekt på 1,2 MW. För att sätta det i perspektiv klarar Minestos kraftverk alltså redan att leverera minst lika mycket som ett modernt storskaligt vindkraftverk (2,9 GWh per år för 1 MW under normala vindförhållanden). Framtiden är onekligen ljus.
Storbritannien har lanserat ännu en contracts for difference-auktion för att gynna nya energislag i deras kommersialiseringsfas. I den nya potten för tidvattenenergi garanterar Storbritannien ett energipris på 211 GBP/MWh. I skrivande stund motsvarar detta cirka 2 500 SEK/MWh. Med de nu kända uppgifterna om 3,5 GWh per år för ett Dragon Class 12-kraftverk får vi en garanterad intäkt på nära 9 miljoner kronor per år. Ställ detta mot att kraftverket uppskattas kosta cirka 30 miljoner kronor att köpa (enligt estimat i Västra Hamnen och Paretos analyser utifrån dialog med Minesto, dessa bygger dock på DG-tekniken och Minesto borde efter dagens nyhet kunna ta ett högre pris om de vill). Nu kostar nätinfrastrukturen naturligtvis en hel del för parkinvesteraren och installation och underhåll innebär också en viss kostnad. Men det går inte att komma runt att Minesto nu har en produkt som har alla förutsättningar att bära sig på marknadsmässiga grunder. Att deras konkurrenter i Storbritannien med dränkta vindkraftverk i starka strömmar (annat marknadssegment) har bedrivit lobbyism för en särskild pott för tidvattenenergi är bara tacksamt. Och naturligtvis är det klokt för Minesto och dess investerare att invänta dessa garantier.
På Färöarna kan vi i sin tur räkna med ett genomsnittligt energipris på över 1,5 SEK/kWh (antagligen högre än så i dessa tider men väljer hellre ett rimligt antagande något i underkant). Också där kan vi nu se att de får en intäkt på minst 5,25 miljoner kronor per år. Det räcker fortfarande till en återbetalningstid på 5-6 år per kraftverk. Där finns tidvattensiterna mycket nära land varför kostnad för installation av nät och sjökabel är lägre än på många andra potentiella siter. Därför borde det finnas förutsättningar för att projekt också på Färöarna redan utifrån kända data ska kunna bära sig på marknadsmässiga grunder.
Så här över helgerna är det läge att ta ett steg tillbaka och inta ett längre perspektiv. Handen på hjärtat hade jag inte vågat hoppas på att Minestos kraftverk skulle vara så effektiva när jag först gick in i aktien för fem år sedan. Det har överträffat alla mina rimligare förväntningar. Eventuell teknikutveckling i sådan riktning trodde jag kunde ske först när produkten var kommersialiserad på minst ett decenniums sikt. Nu har Minesto alltså presenterat en färdig produkt, som dessutom är elnätskompatibel genom partnerskapet med Schneider, redan inför de två första parkprojekten där vi får se de första stegen tas redan under 2022.
Nu hade jag tänkt skriva ett inlägg mellan helgerna om att det inte gör mig något att aktiekursen är nedtryckt i mina större innehav då det bara innebär lägre skatt för mitt ISK som i sin tur kan återinvesteras i nya aktier. Så sett hade det egentligen inte gjort mig något om de hade väntat till januari. Men det är naturligt att medarbetarna väl vill få klart väsentliga processer före helgerna. Och dagens bägge nyheter ger en dos julefrid för oss investerare. Nu tänker jag inte på aktiekursen utan på att de bekräftar att saker och ting utvecklas i rätt riktning.
2022 kommer bli ett mycket spännande år för bägge företagen men det finns det anledning att återkomma till i början av det nya året. God Jul alla läsare!
OBS! Sedvanlig disclaimer. Azelio och Minesto är två högriskaktier i företag på väg in i sin kommersialiseringsfas. Dessa företag gör idag inte vinst och har ännu högst begränsade intäkter. Därför finns en risk att du förlorar kapital. Du är själv ansvarig för dina investeringar och bör alltid sätta dig in ordentligt i vad du investerar i. Om du investerar i den här typen av aktier bör du ha en mycket långsiktig tidshorisont på åtminstone 5-10 år då det är starkt volatila aktier. Inlägg på bloggen ska aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation.
Ja, det var en trevlig nyhet och teknikrisken sjunker nu ytterligare. Den energimängd Minesto nu rapporterar att DCG1,2MW avger motsvarar en kapacitetsfaktor på 33%. Det är väldigt nära den genomsnittliga kapacitetsfaktor som vindkraftverk har (vilket du är inne på). Såklart med den avgörande skillnaden att vindkraftsverkens kapacitetsfaktor i det korta perspektivet varierar oförutsägbart (med vindstyrkan). Jag måste dock säga att jag hade förväntat mig en högre kapacitetsfaktor från Minestos drake - uppemot 50% skulle inte förvånat mig. Nu kan jag dock inte så mycket om hur tidvattenströmmar varierar per dygn och över längre tidsperioder men jag kan tänka mig att det finns mer potential i att utveckla draken för att fånga upp mer energi vid olika strömningshastigheter. Men framför allt framgår ju potentialen för att utveckla drakar för de mer konstanta havsströmmarna.
SvaraRaderaCfD-auktionerna blir spännande och Minesto bör kunna spela ut ett väldigt bra bud. Men det är ju också ett spel hur lågt man ska lägga sig så där har de lite att klura på under julhelgerna. Jag har försökt läsa på men ännu inte hittat hur stor andel man får buda på. Om jag förstått det rätt är ju tanken att få in flera aktörer och därför begränsas hur stor andel var och en för buda på. Vet du något om detta?
Tror också att vi kommer se en mycket högre kapacitetsfaktor i havsströmmar helt enkelt eftersom kraftverket står stilla eller inte används i full kapacitet några timmar per dygn i tidvatten när tidvattnet vänder.
RaderaVet inte med säkerhet, har försökt sätta mig in i hur stor andel var och en får buda men tolkar det som att bästa budet har första tjing. Oavsett tror jag att Minesto planerar för 10 MW/8 kraftverk i den första rundan och breddar först i kommande rundor så jag är inte speciellt orolig för den biten och allt annat vore en positiv överraskning. Det är en pott bara för tidvattenkraft och finns väl i praktiken 4-5 företag på sin höjd som har en realistisk chans varav kanske 2 andra i starkare strömmar också kan lyckas men deras kraftverk borde ha en mycket högre LCOE än Minesto.
En annan, helt subjektiv, aspekt av nyheten är Martins härliga självförtroende och glädje. Det i kombination med att Minesto alltid haft seriös och relativt försiktig kommunikation gör det svårt att inte känna att de sitter med en "väldigt bra hand".
RaderaHelt enig! Ledningen är en viktig faktor i alla investeringar. Minestos ledning med Martin i spetsen inger förtroende, seriositet och trygghet. Uppskattar starkt att de inte bedriver kortsiktig kursvård som vissa förhoppningsbolag genom tveksamma avtal utan endast kommunicerar vad som verkligen är väsentligt när något väl är klart. Tror samtidigt att vi kommer få se mer kommunikation framöver sedan de har anställt en marknadschef och kommunikatör. Det blir nog lite mer löpande uppdateringar och lite mer extern kommunikation både i media och lokalt där de verkar.
RaderaSom jag var inne på redan i våras tror jag inte riktigt att marknaden i stort förstår vilken bra hand Minesto sitter på om kommersialiseringen lyckas. Det är till exempel inte känt hur stor potential det finns i Frankrike med EDF/Schneider trots att den borde vara minst likvärdig med potentialen på Färöarna eller hur mycket Schneider kan sälja åt Minesto med sitt globala kontaktnät. Sedan har Martin nämnt några aktörer man för diskussioner med om parkinvesteringar eller licenser (t.ex. Mitsubishi). Det är stora aktörer som knappast kommer gå in i 10 MW-skala. Den dagen sådana samarbeten rullar in kommer det bli fina intäkter bortom vad nuvarande analyser räknar med. Helt klart finns fler aktörer som de för diskussioner med som de inte har gått ut med. Lyssnar man mellan raderna tycker jag att Martin hintar lite kring detta i julhälsningen också tycker jag.
Borde kolla Azelio också.
SvaraRaderaUndrar över tidvattenströmmarna om de drar igång samtidigt på olika platser? Jag menar ta t ex Storbritannien. Antag att man där installerar minesto-drakar på många platser runt kusterna. Kommer drakarna att dra igång samtidigt och sedan slå av samtidigt allihop? Idealt vore antar jag om de inte gör det. Har inte lyckats googla fram det här.
Absolut och det är precis det som är tanken!
RaderaPå Färöarna har SEV med hjälp av en forskare redan tagit fram en plan för hur man skulle kunna ha tidvattenparker i tre olika riktningar vilket gör att de balanserar upp varandra och därmed ger baskraft dygnet runt på ett väldigt förutsägbart sätt! Hittar inte på rak arm i juletider men du hittar det nog själv. Tror det var en forskare Ålborgs universitet som tog fram studien. Mycket läsvärd! (tänk dock på att scenario är med den gamla tekniken och inte uppdaterade med det senaste årets teknikutveckling)
Jag hittade den här: https://vbn.aau.dk/ws/portalfiles/portal/449083357/100_Sustainable_Electricity_in_the_Faroe_Islands_Expansion_Planning_Through_Economic_Optimization.pdf Försökte sätta mig in i det där. Väldigt intresant hur de gör scenarier.
SvaraRaderaEn take away bland många är att det är ingen jättestor uppoffring ekonomiskt för Färöarna att gå mot 100% förnybar el. Upp till sådär 85% förnybart är det direkt lönsamt jämfört med att fortsätta importera fossilt bränsle.
Tidvattenel har ingen stor plats i scenarierna. Vindkraft är klart viktigast. De skriver (2010) att det fortfarande är osäkert att räkna på LCOE mm och att optimala inslaget av tidvattenel kan ändras om tekniken för tidvattenel (de har fått en del uppgifter från Minesto) utvecklas kraftigt. De räknar med tre platser för tidvattenel i ett scenario och då 115MW om jag fattar rätt. Beräknat utifrån 100kW per enhet blir det ändå över 1000 enheter totalt på tre sajter!? Jag är osäker på den biten. De skriver inte mycket om det och inget om det där med om de tre platserna överlappar varandra i produktionen vad jag fattar. Det kanske finns fler artiklar.
Ett tag sedan jag läste artikeln själv men titta på Figur 8, scenario 2 - där framgår att tidvattenenergi skulle kunna producera mer än en tredjedel (en bra bit över 200 GWh) av energibehovet. När du sedan tittar på Figur 9 ser du att kostnaden (LCOE) för scenario 2 är det klart kostnadseffektivaste scenario. I detaljen är en stor del av merkostnaden i scenario 3+4 bränslekostnader medan det är kostnader för kapitalinvestering och installation och underhåll i scenario 2, alltså kostnader som betalar av sig på sikt. Jag tycker att det bevisar att alternativ med tidvattenenergi, om den fungerar som tänkt, blir det mest kostnadseffektiva energimixen totalt sett.
RaderaJa som du skriver utgår de från 115 MW installerat totalt med 100 kW-kraftverk. Som du är inne på baserar den här artikeln baserar sin data på en tidigare studie av tidvattenströmmar och fasjustering (som diskuterat att de går att balansera genom att bygga parker i olika riktningar) som publicerades 2020 med vad man får förmoda ännu tidigare data från Minesto. Jag ser det därför som mycket sannolikt att tidvattenenergi presterar bättre idag på Färöarna än i artikeln (139 kW märkeffekt uppmättes tidigare i år i Vestmannasund med DG100). Att tidvattenkraft var ett kostnadseffektivt scenario redan innan den nya tekniken lanserades ser jag som mycket lovande. Och som sagt 115 MW skulle ge Minesto en hel del att göra bara på Färöarna de kommande 7-8 åren.
Ja om jag inte räknade fel så skulle scenario 2 med 115MW tidvattenkraft försörja Minesto med order i sisådär tio år.
SvaraRadera115MW låter ändå väldigt högt. Vestmannafjord hoppas de nu ska kunna ge 4MW installerad effekt. Hestfjord kanske 20MW (Mesto 2021-09-08) Då är det 90MW kvar...
Jag såg nu att forskarna föreslår att man kan se hur det lyckas med tidvattenkraft (dvs För Minesto) och om det inte slår väl ut så kan man kompensera med biobränslen. Det låter som en väldigt vettig strategi som borde tilltala beslutsfattarna på Färöarna och borde vara en väldigt stor fördel generellt med Deep green jämfört med konkurrerande teknologier jag har sett där det brukar krävas en enorm betongkonstruktion och investering redan initialt för att överhuvud komma igång.
Min kvalificerade gissning utifrån de senaste årens information från Minesto/SEV/andra aktörer på/kring Färöarna är att de planerar för tre parker på cirka 30 MW (kanske mer nu med teknikutveckling, 30 kraftverk per park ungefär) varav Hestfjord är en av dem. Jag har för mig att de har indikerat i någon av dokumenten var de andra två kan ligga för optimal fasförskjutning och kontinuerlig baskraft. Sedan som du skriver en mindre park på 4-6 MW i Vestmannasund och i tillägg till det tror jag att man gör mikronätsinstallationer på några av de bebodda, avlägsna öarna som inte är anslutna till det centrala elnätet på Färöarna. I teorin går det att bygga över 1 GW tidvattenkraft runt Färöarna så det är mer praktiska överväganden och efterfrågan som begränsar var och hur man bygger.
RaderaPrecis som i Holyhead, Wales, planerar Minesto för 8 kraftverk/10 MW i första fasen i Hestfjord men tror de planerar att bygga ut parken där efter ett par år när de har sett att kraftverken håller över tid, säg efter 2 år av kontinuerlig drift.
Aha, så du tror de börjar direkt med 1,2MW-drakarna. Jag trodde det var 100kW-modellen i första skedet.
SvaraRaderaVi hoppas på scenario 2.:) Då skulle Minesto direkt vara säkrad i tio år.
Det kanske blir som du är inne på med de mindre öarna att det blir många sajter till slut. Det handlar kanske mycket om nätet. Får hoppas färöingarna är snabbare på att dra kraftledningar än i Sverige.
De planerar för att testa Dragon 12 (1,2 MW) redan under 2022 men det blir antagligen efter att Dragon 4 testas på Färöarna i början av 2022 och i Frankrike till sommaren.
RaderaJag tror att man går på åtta Dragon 12 direkt i Hestfjord i första fasen av parken där. Där är det en kort sträcka att dra sjökabel till befintlig infrastruktur vilket jag förmodar är en anledning till att Hestfjord identifierats för en tidig park. Själva sjökabelarbetet borde inte ta mer än några dagar i anspråk när allt väl har levererats.
Sedan är Minestos avsikt att få 40 procent i förskott vid order så företaget får inkomster redan innan parken är klar, det är precis samma som hur det fungerar för Vestas när de säljer kraftverk till projektörer som Eolus Vind och liknande.
Det var värst. I den där studien hoppas de inte på nåt märkbart bidrag från tidvattenströmmar förrän 2026. Om Dragon 12 kan komma i drift redan i slutet av 2022 som du skriver så kan det vara ett avgörande steg i år.
SvaraRaderaJag fortsätter med små månadsköp. Sparar utanför börsen annars.