Visar inlägg med etikett Midsummer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Midsummer. Visa alla inlägg

lördag 26 februari 2022

Sålt Azelio efter dagens rapport

Det känns  synnerligen futtigt att skriva om aktier i dessa tider. Men detta är trots allt bara en hobbyblogg som endast skriver om just aktier och min sparresa. Men vill ändå ha sagt inledningsvis att det finns mycket man kan göra för att hjälpa sina medmänniskor i dessa tider. Många har skrivit bättre om det men titta hur du kan stödja dina medmänniskor humanitärt genom Röda Korset eller liknande organisationer.

Eftersom jag har skrivit om Azelio tidigare kan det ändå vara på sin plats att redovisa varför jag igår valde att gå ur aktien med anledning av informationen i kvartalsrapporten. Jag har haft en stor position i aktien men samtidigt också haft en del tveksamheter kring företaget vilket har synts i mina inlägg längs vägen.

Det ska först sägas att mina förväntningar på kvartalsrapporter är rätt låga. Det kommer i regel inte kursdrivande information i sig då sådan måste skickas omgående till marknaden i pressmeddelande. Det jag tittar på är ekonomisk stabilitet, dvs. räcker kassan, har man kostnadskontroll, finns förutsättningar för växande kassaflöde och inte minst vilka signaler sänder VD till marknaden. Min förväntan inför rapporten var att kapitalet skulle räcka i minst 12-18 månader utan nya kapitaltillskott samtidigt som företaget i övrigt uppvisar kostnadskontroll. Min förväntan på VD-ordet var inga nya order utan en trovärdig plan för gradvis uppskalning av intäkter där projekt omvandlas till order och produktion startas.

Det är onekligen ett stort gap att prata om kvalificerade intresseförfrågningar i mångmiljardklassen och ett antal MoU där parterna har specificerat femårsplaner med konkreta, stegvis ökande leverans- och installationsmål till att själv finansiera projekt med diffusa jordbruksföretag och inte längre verka ha en susning om hur man ska finansiera sin verksamhet ens innan man når kommersiell produktion. Det inger inte förtroende milt uttryckt. Vad som inger förtroende är att agera som Minesto där man är seriös i sin kommunikation genom att inte lova något man inte kan leverera och att lägga energin på att leverera. De har liksom Azelio en produkt med en mycket stor potentiell marknad men till skillnad från Azelio känner de inget behov av att sälja in caset så. De pratar om vad de gör här och nu och levererar då och då på det.

I utgångspunkt har min tanke hela tiden varit att avvakta utvecklingen för att fatta ett beslut i sommar. Men jag tycker efter det här att kommunikationen från företaget är undermålig. I en emission har jag alltid principen att jag antingen tecknar fullt eller sälja allt. I det här fallet känner jag mig inte bekväm med att teckna fullt. Förvisso skulle det antagligen bara röra sig om någon enstaka månadslön eller två men då jag inte är beredd att hamna i den sitsen och hellre lägger pengarna på annat väljer jag att sälja redan nu. Utspädningen i emissionen kommer bli stor - i storleksordningen 30-50 procent. Det är i sig inte ett problem om Azelio skulle lyckas även om det är en aning surt. Däremot vittnar det om att Azelio har haft alltför stora planer om en snabb kommersiell utrullning som inte verkar varit förankrade i verkligheten.

Att ständigt skylla på pandemin är för mig ett orosmoln. Nog påverkar pandemin det betvivlar jag inte alls. Men den ska i sig inte påverka mer än, säg, 3-6 månaders försening och i form av högre priser för frakt och komponenter från underleverantörer. Det är inte optimalt men så ser det ut på marknaden i stort. Undertecknad upplever som utlandssvensk själv detta på ett högst konkret sätt. Men det går att resa och transportera saker även om det är omständligare och dyrare. När vi nu är inne i 2022 års tredje månad har företaget haft femton månader på sig att leverera en första riktig order på någon av de instegsinstallationer de har i sina specificerade MoU. Man kan tro att första prioritet skulle vara att leverera på ingångna avtal.

Det som vidare är underligt är att företaget från att ha varit inriktade, primärt, på solenergilagring nu verkar ha ställt om till jordbruksrelaterad lagring. Det är ett underligt skifte som antyder att produkten kanske främst lämpar sig i nischen som också nyttjar värme än bara till ren lagring. De har förvisso två små order i Egypten och Sydafrika men såvitt jag kan förstå är dessa också villkorade på ett sådant sätt att de binder mycket kapital från Azelio intill dess att verklig leverans från produkten sker. Det kanske bara är jag som är kritisk men WeeBee är inte heller det tyngsta och mest förtroendeingivande företagsnamnet. Det ska också sägas att företaget förvisso levererar till sin testanläggning i Förenade Arabemiraten men där testas flera olika lösningar och det finns ingen konkret garanti för att de kommer välja just Azelios lösning. Från projektet i Marocko som besöktes med pompa och ståt före pandemin hörs idag inte mycket.

Jag har tyckt att kassan är ganska rimlig och borde räcka om företaget börjar leverera under 2022. Soliditeten var också god på cirka 80 procent i dagens rapport. Problemet är att det inte är kassan som är problemet. Företaget har helt enkelt tagit sig vatten över huvudet och anställt och investerat som om de redan vore i kommersiell fas fastän de inte har lyckats omvandla ett enda MoU till order. De har helt enkelt en för hög burn rate i relation till de just nu högst modesta projekt företaget har lyckats leverera. Det verkar för mig helt otroligt att man satsar på global försäljning på flera mycket avlägsna marknader innan man ens har säkrat upp intäkter från något av de ganska många MoU som redan finns. Hade företaget levererat på en bråkdel av dessa skulle det räcka för att trygga verksamheten utan kapitaltillskott och därtill göra att eventuell utspädning vid emission eller ränta vid lån inte blir lika dramatisk. VD pratar om kompetensbrist och det är möjligt att det är svårt att få det att klaffa med samtliga underleverantörer. Men kompetensbristen finns nog tyvärr även hos VD själv. Att först planera för en storskalig produktion i Uddevalla som i princip redan är klar för att senare inse att man måste starta en parallell produktion av en nyckelkomponent i Vaggeryd inger faktiskt inte förtroende. Att anställa så mycket personal för globalt sälj och medverka på så många mässor globalt att man inte har råd med kärnverksamheten utan kapitaltillskott är också ett underbetyg. Avdelning det är svårt att resa och föra dialog med potentiella kunder där man har MoU men går uppenbarligen att medverka vitt och brett annorstädes. Det går inte ihop. Här tycker jag också att Minesto är klokare som satsar på några relativt närbelägna och mindre riskabla marknader inledningsvis just för att undvika att dra på sig alltför höga kostnader i ett för företaget känsligt skede.

Ska avslutningsvis sägas att det är mycket möjligt att Azelio inom 10-15 månader verkligen lyckas skala upp en kommersiell produktion. Jag tror i grunden på tekniken och affärsidén men skälet till mitt beslut är att jag till sist inte längre litar på ledningens kommunikation. Jag säger alltså inte att affärsidén är körd på något sätt men däremot tycker jag att risk-reward på grund av stor utspädning, försening och tveksamhet kring efterfrågan bortom nischsegment har ändrats sedan mitt ursprungliga case. Därför tackar jag för mig.

Många tänker aktier i kronor upp, kronor ned. Jag tänker inte på det sättet. Naturligtvis är det en tung smäll att sälja på denna nivå. Kanske säljer jag rent av på botten. Men samtidigt är det också i ett läge där det finns en alternativkostnad just eftersom många andra, just nu bättre, aktier också handlas till låg kurs. Det passar mig därför fint att sälja för att hålla i en portföljbelåning på nio procent och ändå öka stort i flera av mina utdelare (återkommer till dem i månadssammanfattningen) och i andra miljöteknikaktier.

Dessutom är Azelio fortfarande värderade till ett börsvärde på 1 miljard kronor vilket de i nuläget har en lång väg kvar för att uppnå. Om de lyckas infria sina MoU kommer de klara det med råge men med den svaga leveransen där de första komponenterna i bästa fall levereras två år efter avtalat datum finns det inte så mycket som talar för att så kommer ske i närtid. Tvärtom kan kombinationen emissionsrisk och högt börsvärde i avsaknad av konkreta trovärdiga intäkter i närtid leda till en ytterligare nedgång.

Om Azelio skulle lyckas kan jag alltid köpa tillbaka aktierna. Och grejen är att det spelar för mig ingen större roll om jag behöver betala 2, 3 eller 4 gånger pengarna för att köpa tillbaka samma antal aktier som jag har sålt. You win some, you lose some. Det är så spelreglerna för aktieinvesteringar fungerar och investerar man i förhoppningsbolag får man acceptera att man kan råka ut för missräkningar där man behöver sälja med förlust. För det handlar om caset har förutsättningar att lyckas eller inte. Just nu har jag tappat förtroendet för det. Men skulle företagets konkreta agerande ändra på det går det alltid att köpa tillbaka och om de skulle lyckas kommer tillväxtpotentialen finnas därför varför det i så fall ändå blir en bra investering. Men då vill jag se dem leverera först. Och de kan börja med att lösa sin finansiering.

Jag har istället valt att gå in med min ursprungliga position i Soltech Energy. Jag har mina reservationer mot vissa delar av det företagets verksamhet och är inte rakt igenom övertygad. Men en väldigt viktig skillnad är att Soltech vid det här laget har lyckats växa genom förvärv och leverera en vinst på 1,55 kronor per aktie i Q4-rapporten. Det ska sägas att en en del av vinsten hänförs till intäkter förknippade med särnoteringen av Advanced Soltech men strax under kronan per aktie i ren vinst kommer ändå från verksamheten. När jag köpte aktierna handlades de till motsvarande P/E 12 på kvartalsvinsten vilket på intet sätt kan anses dyrt för ett tillväxtföretag. Det motsvarar P/E 18 justerat för särnoteringsintäkterna. Om man förväntar sig att Soltech kommande år som lägst kommer klara att över helåret uppvisa lönsamhet som motsvarar vinst per aktie under innevarande kvartal är det en fullt rimlig risk-reward. 

Jag har också ökat i Midsummer, som har en konkret produktionslina och konkreta intäkter om ännu alltför begränsade för att nå lönsamhet. Har liknande reservationer mot dem som Soltech men i skymundan av företag som Azelio levererar Midsummer en ökad omsättning, ökande intäkter, minskande förlust. De tar helt enkelt steg i rätt riktning. Har även tagit in Swedish Stirling igen som efter ganska segdragna diskussioner äntligen verkar vara på gång med sitt första stora projekt. Finansieringen verkar vara löst och även om jag inte är säker på att de lyckas är de nu i ett skede där förutsättningarna finns. Sedan har jag förstås fortsatt att öka i Minesto. Aktien handlas just nu till värdet av två 10 MW-testparker med 8 kraftverk vardera vid P/E 20. Det är en löjligt låg värdering utifrån att två sådana parker är under planering och en kommersialisering kommer innebära parker i skalan 30-40 MW, normalstora parker i skalan 70-120 MW och på sikt liksom vindkraften riktigt stora parker. Risk-reward där är också bra.

OBS! Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Jag vet inte hur Azelios verksamhet kommer utvecklas. Du behöver alltid göra din egen hemläxa och förstå vad du investerar. Du behöver också alltid investera utifrån din egen strategi som utgår från dina ekonomiska förutsättningar. Alla investeringar är förenade med en risk och investeringar i förhoppningsbolag som ännu inte gör vinst är förenade med en hög risk där det inte finns några garantier för att de kommer att lyckas.

söndag 20 februari 2022

Helgreflektioner i en orolig tid

I tider som dessa dyker det upp fler experter och så kallade experter än vanligt med en uppsjö av killgissningar och information på osäker grund. Mitt sätt att förhålla sig till det är att vara trygg i att jag vet att jag inte vet eller kan förutspå vare sig utvecklingen eller hur den påverkar börsen och min aktieportfölj. Istället lägger jag min energi på vad jag själv kan påverka - min egen hemläxa om företagen.

Även om jag som utlandssvensk med mer vana av andra, lite tuffare miljöer än medelsvensson tror jag inte alls på att försöka tajma utvecklingar på makrosidan. Det kräver väldigt mycket kunskap men framförallt tid. Och när det vänder går det fort i motsatt riktning, det kan räcka med en bra nyhet i en enskild aktie för att man ska missa tåget helt. Och med största sannolikhet inträffar det ju medan jag har fullt upp med mitt arbete eller av andra skäl som t.ex. resor inte har tillgång till internet.

Grejen är den att har man ett långsiktigt perspektiv och lägger energin på mikrosidan - att äga aktier i bra företag som man lägger all sin energi på att analysera och regelbundet följa upp - så räcker det långt. Jag tror att man gör klokt i att påminna sig om att en aktie är just en ägarandel i ett företag och om man tycker att företaget har en bra och stabil verksamhet med förutsättningar för ökade vinst över tid bör man lägga energin på att bygga ut sin portfölj med fler ägarandelar i bra företag. Det finns egentligen inget starkt skäl till att sälja aktier i sådana företag då de över tid bör kunna ge en nog så god direktavkastning. Varje år.

I tider av oro på börsen brukar jag ta för vana att under helgen ta en titt på portföljen för att i lugn och ro i ett första skede identifiera vilka aktier som skulle kunna handlas på rimliga nivåer eller rent av rabatt. När det är gjort tar jag i regel en närmare titt på dessa företag där minimum är att ögna igenom den senaste rapporten och titta på företagets nyckeltal för att få ett hum om ifall trenden är positiv, stabil och växande.

Eller för att ta några exempel. Man måste ändå anse att det är en rimlig hypotes att anta att Axfood kommer att fortsätta sälja mat med en stark position på den svenska marknaden där de investeringar i verksamhetens effektivisering som har gjorts på senare tid fortsätter bära frukt (no pun intended). Aktien handlas just nu till en direktavkastning på 3,2 procent vilket fortfarande är en promille under där jag brukar anse den vara köpvärd. Kanske blir den det. Vem vet.

Eller kommer Castellum, Cibus eller Realty Income plötsligt förlora sina många hyresgäster. Återigen är ett rimligt antagande att deras långsiktiga verksamhet påverkas högst marginellt. Cibus mataffärer lär fortsätta sälja mat. Men företaget kan komma göra en emission och aktien är inte särskilt lågt värderad. Jag har redan ökat mitt innehav i Castellum med fyra procent sedan årsskiftet och med en direktavkastning på över 3,5 procent ligger det i korten att jag nog fortsätter att öka i samma lugna takt. Realty Income å sin sida handlas till en direktavkastning över 4,25 procent och även där ökar jag i lugn takt.

Kopparbergs är en aktie som fortfarande inte har återhämtat sig helt från pandemin där jag egentligen redan är fullinvesterad. Men aktien handlas också till en direktavkastning på över 4,25 procent vilket gör att jag sneglar lite på möjligheten att ändå öka. Över 5 procents direktavkastning kommer jag garanterat att göra det. Och nu räknar jag alltså på fjolårets utdelningsnivå. Redan på onsdag kommer nästa rapport och då får vi besked om vilken utdelningsnivå som betalas ut i år. Möjligen är de lite försiktiga givet att försäljningen inte är fullt normaliserad ännu efter pandemin men mitt utgångstips är en direktavkastning på 7 kronor per aktie, vilket om jag får rätt skulle innebära en direktavkastning på 4,4 procent. Jag tycker att det är ett rimligt antagande att tro att folk fortsätter att dricka de produkter företaget erbjuder.

Cloetta hann jag bara köpa hälften så många aktier i som jag skulle vilja då det tydligen var fler som såg potentialen. Efter att jag hade köpt halva mitt tilltänkta innehav kom rekommendationer från både Börsveckan och Dagens Industri för aktien. Till 4 procents direktavkastning är aktien egentligen fortfarande rimligt värderad men ska jag köpa fler före nästa lön vill jag helst ha minst 4,25 procents direktavkastning. Det är väl ett rimligt antagande att tro att folk fortsätter att köpa godis.

En aktie som jag har sneglat länge på att öka i är det norska försäkringsbolaget Gjensidige. Aktien handlas nu till en direktavkastning över 3,6 procent och jag har redan köpt en första liten post igen. Det är ett rimligt antagande att tro att försäkringsbranschen i Norge inte påverkas nämnvärt av idag rådande oroligheter på längre sikt. Jag valde att sälja tilldelningen i Solid Försäkring och har alltså ökat här istället.

Det här är bara några exempel, naturligtvis finns det många fler inklusive en hel uppsjö med aktier som jag inte äger eller följer. Två andra exempel är fönsterföretaget Inwido, där jag har ökat rätt aktivt på sistone sedan den höjda utdelningen plötsligt gör att aktien åter handlas till en direktavkastning på 4 procent med i övrigt fina räkenskaper, samt takföretaget Nordic Waterproofing, även där har en höjd utdelning inneburit att aktien nu handlas till 3,45 procents direktavkastning. Över 3,5 procent ökar jag en första post. Också norska konsultbolaget Multiconsult handlas över 4 procents direktavkastning med fina räkenskaper men där känner jag mig redan fullinvesterad och vill ha högre kursrabatt för att öka mer. Noterar även att Clas Ohlson handlas till 5,65 procents direktavkastning. Också där anser jag mig vara fullinvesterad för stunden och aktien är lite lurig då det inte är ett tillväxtcase vilket gör att marknaden är skeptisk men som värdecase kan jag tänka mig öka igen om aktien skulle handlas till rabatt över 6 procents direktavkastning. Och Investor är som vanligt inte billigt värderad men nog håller jag ett öga på aktien, som alltid.

Jo, naturligtvis har jag ökat lite då och då i Minesto. Jag har ju sedan lång tid tillbaka en egen uppfattning om vad aktien är värd även om jag inte skriver det rakt ut då jag tycker att man bör göra sig själv tjänsten att sätta sig in ordentligt i den typen av företag så att man förstår caset, potentialen men även riskerna innan man investerar. Men jag tecknade ju fullt i emissionen för ett år sedan och betalade då ett stort belopp på nivåer över vad aktien handlas idag och med tanke på allt som har hänt sedan dess i teknikutveckling och nya marknader som verkar öppnas upp - jag hade initialt inte räknat med vare sig Frankrike eller Sydostasien när jag gjorde mitt ursprungscase för aktien för några år sedan - ser jag det som en fullt rimlig risk-reward att fortsätta att öka även om min portföljandel är mycket stor. Jag förhåller mig som så till det att jag bestämmer hur stor andel av min månadsinsättning som jag anser vara rimlig att fortsätta lägga på Minesto och sedan ökar jag helt enkelt varje månad som aktien fortsätter handlas under 16 kronor. Vi kommer snart få besked om de får stöd i auktionsförfarandet i Storbritannien, kanske redan kommande vecka, och deras första kommersiella kraftverk kommer snart att sjösättas på Färöarna.

Sedan kan det ju dyka upp lägen att ta in nya aktier också. Jag valde i veckan till exempel att ta in samma andel i Swedish Stirling som jag hade för ett år sedan. Jag sålde då aktien för att kunna lösa in samtliga teckningsoptioner i Minesto. När den nu handlas på nästan halva nivån av vad jag sålde för och det nyss kom positiva nyheter kring finansiering av det första nyckelprojektet tyckte jag att det var ett bra läge.

Jag har sedan länge bevakat ett dussin olika miljöteknikaktier som aldrig funnits i min portfölj och som jag följaktligen heller aldrig skrivit om. Midsummer är en sådan aktie som jag länge har varit ganska tveksam till bland annat då jag har varit lite tveksam till ledningens förmåga, då det krävs försäljning av stora volymer på en rätt konkurrensutsatt marknad för att nå en fin utveckling och då jag helt enkelt har tyckt att produkten har varit lite ful rent estetisk. Nu har jag dock i lugn och ro låtit företaget överbevisa mig på dessa punkter och de har löst en produktionslina i Italien samt vissa tidiga intäkter som gör det lättare att räkna på caset. Därför köpte jag en första liten bevakningspost på några hundra aktier.

Jag tror överhuvudtaget att det är klokt att sprida ut sina köp i tider av oro. Man vet aldrig när sentimentet vänder igen på marknaden. Men däremot kan jag ju alltid gå tillbaka till min väldigt enkla tumregel i en trestegsraket där jag delar in utdelningsaktier i A, B och C-kategorier för hur mycket jag ska öka. Ovan lilla enkla övning visar att de flesta aktier är i den första eller andra kategorin där det är rimligt att fylla på men inte så billiga att man vill öka till varje pris. Därför fortsätter jag att fördela köpen och gläds åt nya ägarandelar i bra företag. Kommer rena rabattkurser får jag väl öka mer då. Kommer det inte lägre kurser än nu har jag fortsatt en sund belåning och risk i portföljen. Det finns alltid något som är rimligt värderat.

I tider som dessa är jag tacksam över att jag har haft självdisciplin nog att inte ryckas med i alla trendaktier under det senaste året. Under coronakraschen i mars 2020 fyllde jag min belåning till bristgränsen när företag handlades på löjligt låga nivåer. Även om jag betade ikapp så kom sedan ett år senare inlösen av teckningsoptioner i Minesto och jag behövde åter öka belåningen. Sedan dess har jag under tio månader haft ett projekt att minska belåningen. Portföljen har under det senaste halvåret gått från tolv till sju procents belåningsgrad. Även om belåningen ökar igen när jag nu köper lite mer och närmar sig åtta procent samtidigt som belåningsutrymmet minskar när börsen går ned tycker jag att en belåning på tio procent är fullt rimligt i detta läge. Min kapitalförsäkring har i nuläget ingen ränta på Avanzas lån och mitt ISK var bara en månad ifrån att nå en normal ränta. Att skjuta upp det med 2-3 månader ser jag som proportionerligt om börsen skulle bli billigare kommande veckor. Jag har också ökat mitt sparande utanför börsen. Det kan tyckas som konstig tajming i en tid då inflationen är hög men jag vill helt enkelt säkerställa att jag har en kontantinsats till ett fastighetsköp i Sverige. Inflationen bör man förstås ta på allvar men även där finns det ovanligt många experter just nu. Jag har min egen uppfattning som grundar sig i hur centralbanker agerar i praktiken och hur de kommunicerar samt hur de historiskt har bidragit till att inflatera ned höga statliga belåningar men vill inte utveckla det mer än så eller spekulera i det.

Efter helgens övning står min aktieportfölj redo att möta de kommande veckornas utveckling oavsett vilken den blir och jag har en prioriteringsordning för på vilka nivåer jag är beredd att köpa olika aktier. Då kan jag luta mig tillbaka, ägna veckan som kommer åt mitt jobb och ta ett nytt omtag nästa helg för att följa upp vilka köplägen som verkar finnas då. Kursutvecklingen får kortsiktiga spekulanter oroa sig över. Jag är mycket långsiktig i mitt sparande och har blivit bättre och bättre på att inte lägga energi på sådant. Välskötta företag hittar med tiden alltid tillbaka till en rimlig värdering. Och skulle de inte göra det är det inte aktiekursen utan företagens verksamhet som är problemet. Därför lägger jag all min energi där.

OBS! Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Du är alltid ansvarig för dina egna investeringsbeslut och bör alltid själv sätta dig in i vad du investerar i. Det är en dagboksanteckning över mina reflektioner under en annorlunda och ovanlig tid. Framförallt är syftet med inlägget att påminna om att man inte bör stressa upp sig i tider av börsoro utan hålla sig till sin strategi, fortsätta att lägga energin på att läsa in sig om företagen och försöka vara långsiktig i sina investeringar.