lördag 3 april 2021

Minesto äntligen redo för kommersiell fas med projektinvesteringar och utrullning av mikronätorder

Det kommer nyheter från Minesto på löpande band nu. Jag har en tid tänkt skriva ytterligare ett inlägg om det senaste pressmeddelandet (länk) och årsredovisningen (länk). Snubblade över ett inlägg på Avanzas placeraforum för Minesto som länkar till en ljudklipp med frågor och svar med VD Martin Edlund.

Ljudklippet finns länkat på placeraforumet per 1-2 april och hänvisar dit eller ännu hellre förstås till att bli medlem i Unga Aktiesparare och ta del av hela deras presentationen i videoformat i sin helhet genom dem. Detta inlägg är endast en sammanfattande reflektion över några av de saker VD Martin Edlund tar upp.

Har inte tagit del av själva videopresentationen i sin helhet utan endast ljudfilen med frågor och svar men av frågorna av döma är det en av de bästa Minesto-utfrågningar jag har tagit del av genom de här åren där VD Martin Edlund öppet och frikostigt svarar på fler frågor än han brukar ges tid till i andra sammanhang. En synnerligen imponerande och berömvärd insats av Unga Aktiesparares lokalavdelning i Halmstad!

För att ta del av hela presentationen och videon behöver du vara medlem i Unga Aktiesparare. Har du åldern inne (t.o.m. 28 år) är det en klok investering. Du får möjlighet till flera kostnadsfria utbildningar i sådant som andra kränger dyra kurser om och en stabil grund att stå på i ditt investerande. Du blir även automatiskt medlem i Aktiespararna. Just nu har Unga Aktiesparare en påskkampanj (länk) där du kan bli medlem för endast 199 kronor så passa på att spara en hundralapp jämfört med ordinarie medlemspris (inlägget utgör inget samarbete, jag tycker bara som tidigare UA-medlem att det är självklart att uppmuntra unga aktieintresserade att bli medlemmar och ge cred för de utmärkta event UA anordnar)!

Varning utfärdas! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Det innebär att Minesto är en volatil aktie förenad med hög risk och du löper risk att förlora kapital. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och personlig reflektion över den information som företaget och deras VD själva har gått ut med den senaste tiden. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto som är mitt största innehav. Även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys.  

Vestmannasund, Färöarna

Bekräftat att tekniken presterar 110 kW märkeffekt - 10 procent högre än nuvarande kalkyler

I pressmeddelandet den 23 mars fick vi ett mycket viktigt besked att tekniken levererar som förväntat. Faktum är att det är en underdrift för vi vet att DG100 initialt hade en förväntad märkeffekt på 100 kW men vi har nu alltså fått bekräftat att märkeffekten är 110 kw i 20 knop i Vestmannasund (den kan bli något högre eller lägre beroende på kraftverkets maxhastighet och lokala tidvattenströmmars styrka). Enligt Minestos VD finns också möjlighet till ytterligare effektiviseringar och teknikutveckling men företaget bedömer nu att tekniken är redo för att rullas ut kommersiellt till mikronät.

Det här är ingen liten sak eftersom det är rimligt att anta att Minesto följaktligen kommer kunna ta ut 10 procent högre försäljningspris än tidigare för en i material räknat ungefär lika stor produkt. De kan också välja att hålla priset nere för att skapa en ännu starkare vallgrav mot framtida konkurrens.

Den här teknikutvecklingen är något jag har varit inne på sedan mitt första inlägg och vi får det nu äntligen bekräftat. Precis som jag har skrivit tidigare är det direkt väsentligt för företagets värdering helt enkelt eftersom analytikerna idag inte räknar in den ökade märkeffekten i sina kalkyler. Det är därför rimligt att anta att framtida riktkurser så småningom kommer att revideras upp i detta avseende.

VD Edlund bekräftar att nuvarande LCOE-kalkyler är baserade på ett system med en märkeffekt på 0,75 MW. Det innebär att vi bör förvänta oss en ökad kostnadseffektivitet om mellan 33 och 60 procent mer än i nuvarande LCOE-kalkyler. Det bekräftar att tekniken kommer vara konkurrenskraftig globalt på egna villkor utan subventioner så snart Minesto når stordriftsfördelar i produktion. Det är ingen liten sak.

Noteras bör att eftersom kraftverken är skalbara till sin design går det att producera såväl mindre som större mikronätskraftverk med en märkeffekt mellan 50-250 kW.

Kommersiell utrullning med mikronätsorders påbörjad - konkret intresse från nya marknader

Som jag skrev den 13 mars borde partnerskapet med Schneider kunna öppna vägen till parkorders på den franska marknaden. Jag trodde att det skulle bli först efter att EDF har testat draken mot det franska elnätet utanför Bretagne i TIGER-projektet. Men nu har vi redan fått bekräftat från VD Edlund att det förs konkreta diskussioner med EDF om en samlad mikronätsorder för flera franska öar precis som jag spekulerade i. Minesto för också diskussioner om mikronätsinstallationer på de fem öar på Färöarna som inte är anslutna till det centrala elnätet. På ren svenska innebär det att mikronätsorders är på väg! 

OBS att jag inte vet om de kommer redan i vår eller dröjer ett par år. För mig som långsiktig är det oväsentligt givet den solida finansiella situation Minesto har med en kassa som räcker de kommande åren.

VD Martin Edlund förklarar också varför: kostnaden för att importera och lagra energi är så hög där att Minesto redan på dagens nivåer är i princip konkurrenskraftiga (läs den meningen igen!). Han ger ett exempel från Färöarna där kombinationen av nuvarande elpris och subventioner räcker för att göra Minestos teknik lönsam där. Det innebär att Minesto redan idag har en kommersiellt gångbar nischmarknad för öar utan centralt elnät som importerar dyr energi.

Edlund nämner vidare att Minesto får "mängder med kundförfrågningar" där han ger ett par konkreta exempel som jag inte har hört tidigare såsom småöar i Sydostasien och resorts på Maldiverna. Han nämner också att det som vi tidigare vet finns god potential för Minestos teknik på öar i Västindien till följd av att diesellösning är "svindyr" där. I nuläget vill Minesto av kostnadsskäl inledningsvis gå vidare med öar i närområdet i första hand. Vi får också veta att de tittar på samarbete med FN (UNOPS) i detta avseende om något projekt kan identifieras inom rimligt geografiskt avstånd.

Det här visar dock att det redan nu finns potentiella intresseförfrågningar långt bortom de 100 MW som analytiker har räknat på till och med 2025. Ett mer ingående resonemang om det följer nedan.

Noterar här också att VD pratar om en mer långsiktig vision där tidvattenkraft kan användas till att bygga artificiella öar för vätgasproduktion ur vatten. Det här är naturligtvis långt borta men bara att höra att det finns visioner kring detta understryker den enorma potential och det värde tekniken fullt utvecklad kan få.

Hur stort ordervärde kan det röra sig om?

En sak jag gillar med Minesto är att de i en tid där flera företag har börjat kommunicera med raketemojis håller sin kommunikation saklig, enkel och professionell. Jag tror att de har allt att vinna på det i det långa loppet. En sak som jag tror många missar och som jag har fått frågor om ibland är varför jag går in så mycket i Minesto när Azelio är steget före. Skillnaden är just att medan Azelio proaktivt och kaxigt presenterar det totala värdet i MW och kronor för samtliga kända intressefrågor och aktivt omsätter många av dessa i samförståndsavtal (MoU) har Minesto lagt mindre energi på att kommunicera ut och formalisera sina intresseförfrågningar. Det innebär dock inte att de inte finns och som jag visar här är det enkelt nog att uppskatta ett värde bara på de intresseförfrågningar vi känner till från tidigare nämnda exempel från VD, vilka uppenbart inte är samtliga utan just några valda exempel. Man ska komma ihåg att samförståndsavtal inte i sig är värda mer än en intention utan det är först när det kommer en juridiskt bindande order som de får ett ekonomiskt värde och på den fronten är Azelio och Minesto ungefär lika långt komna just nu.

Jag tror initialt att det rör sig om relativt små mikronätsorders. På Färöarna pratar VD om de fem småöar som inte är anslutna till elnätet. Vi bör förvänta oss att det gäller relativt få hushåll varför min modesta uppskattning är 2 kraftverk av modell DG100+ per ö för totalt 1,1 MW märkeffekt. Inga jättebelopp ännu alltså men det skulle ändå ge ett ordervärde på cirka 35 miljoner kronor inklusive eftermarknad/underhåll.

Samtidigt vet vi att Martin tidigare har pratat om att Minesto ska använda mikronätsorders för att bygga kundrelationer och lära dem tekniken varefter de kommer sälja de tio gånger större DG1000-kraftverken. Det vore inte orimligt att anta att det initiala ordervärdet på den franska marknaden kan motsvara de två initiala förstafaserna av parkerna på Färöarna och Wales, dvs två gånger 10 MW. Det skulle motsvara 17-18 kraftverk (>1 MW) men många kunder kommer också beställa extra för löpande underhåll. Däri finns utrymme för att anta att några av dessa också är små kraftverk av samma skala som på Färöarna.

Skulle min gissning om ytterligare cirka 31 MW i ordervärde som idag inte är inprisat slå in motsvarar det ett ordervärde på cirka 930 miljoner kronor (antar liksom Pareto 30 miljoner/MW exklusive teknikutveckling och eftermarknad för underhåll osv.) vilket utslaget per aktie motsvarar 6,80 kronor per aktie i ytterligare intäkter som idag inte är inprisat i aktiekursen. Anta 15 procents vinstmarginal och det motsvarar en ytterligare vinst per aktie på cirka 1 krona per aktie endast för dessa ytterligare orders. Den ska sedan multiplicerat med valfritt P/E-tal där jag av försiktighet genomgående använder P/E 20.

Det kanske inte låter mycket men vi ska komma ihåg att det här är bara början och jag har inte ens försökt uppskatta värdet av även potentiella orders i Sydostasien, Västindien eller t.ex. Maldiverna. Parken utanför Holyhead, Wales kommer fullt utbyggd motsvara 80 MW vilket motsvarar 65-70 kraftverk. Det är naturligtvis rimligt att anta att när Minesto väl har bevisat tidvattenkraftsparker i DG1000-skala med en märkeffekt en bit över 1 MW/kraftverk så kommer vi i framtiden se parkorders i den skalan där varje parkorder är stor nog att i princip ensam garantera den riktkurs Pareto uppskattar i sin analys. Tids nog.

Teknisk landvinning i installationsprocedur bekräftad

Minesto har kortat ned och optimerat proceduren för att sjösätta och återhämta kraftverk ur havet. Efter att tidigare haft en mer omständlig procedur kan kraftverket nu sänkas ned/tas upp i en rörelse och bogseras till/från kraftverket med en mindre båt. Därför kommer denna operation nu ta som högst 30 minuter att utföra. Vi får också veta att ännu mindre fartyg än vad man nu använder i Vestmanna kan användas och vare sig undervattensrobotar (ROV) eller dykare behövs. Det här är som jag tidigare har varit inne på en mycket viktig konkurrensfördel för Minesto gentemot konkurrenter inom marin energi i stort där det annars är mycket dyrt och tidskrävande att installera oavsett om det rör sig om vågkraft, tidvattenkraft eller offshore vindkraft. Det möjliggörs av den relativt mycket lägre vikten Minestos kraftverk har.

Det här kommer märkas på marginalen i reviderade LCOE-kalkyler och kunderbjudanden eftersom det innebär att Minestos kraftverk i praktiken kan leverera el ytterligare en timme mer per år (30 minuter vardera vid ett planerat och ett oplanerat byte) som man tidigare inte hade räknat med.

Två DG100-kraftverk i drift och flera DG1000-kraftverk (>1 MW) produceras nu i Wales

I nuläget genomför Minesto tester med två DG100-kraftverk i Vestmannasund på Färöarna. Det andra har döpts till Drekin, färöiska för draken. I nuläget rör det sig främst om att verifiera att två oberoende kraftverk ger likvärdig produktion och testa ovan nämnda utbytesprocedur. Fundament för att ha bägge sjösatta samtidigt är under konstruktion parallellt med fundament för testsiten utanför Bretagne.

När det gäller de större kraftverken upphandlas nu komponenter för att sjösätta ett flertal DG1000-kraftverk (>1 MW) i Holyhead utanför Wales. Dessa är samfinansierade med offentligt stöd från Wales.

Tre kompletta team av operatörer möjliggör parallella projekt

Vi får i Minestos pressmeddelande även veta att de nu har tre kompletta team av operatörer vilket framöver kommer möjliggöra parallella projekt (inledningsvis Färöarna, Wales och Frankrike).

Börsvärdet?

Det har på senare tid varit en del svepande uttalanden om det höga börsvärdet. Men det är inte på något sätt anmärkningsvärt högt för ett tillväxtföretag med en unik miljötekniklösning som marknaden kommer att efterfråga om kommersialiseringen lyckas. Azelio, Powercell och Zaptec är tre andra exempel i ungefär samma kommersiella fas som har ett i skrivande stund väsentligt högre börsvärde än Minesto. Eller gör räkneövningen att fundera på hur många miljoner hörlurar Exeger skulle behöva sälja för att motivera ett börsvärde på 7 miljarder kronor? Jämförelsevis rör det sig endast om några tiotal kraftverk och MW för att Minesto ska kunna försvara ett börsvärde på 3 miljarder kronor. Gör man sig tjänsten att räkna på caset framstår tydligt att de som gnäller på börsvärdet inte har gjort sig besväret. Som det här inlägget visar är redan kända projekt och intresseförfrågningar försiktigt uttryckt värda en bra bit bortom dagens börsvärde.

Jag har tittat på flera olika beräkningsmodeller och landar i slutsatsen att investeringen är försvarbar i sämre scenario men att uppsidan är mycket stor i bättre scenario. EV/EBIT och EV/sales utifrån vinstestimat beskriver professionella analytiker bättre än mig därför går jag inte in på dem här. Viktigt att säga är att jag förutsätter att kommersialiseringen lyckas. Naturligtvis skulle aktievärdet reduceras till patentens värde om den inte lyckas men det är risken man tar när man investerar i förhoppningsbolag.

Modell 1: servettkalkyl utifrån intäkter och marginal

Min stora investeringsförebild är Laszlo Szombatfalvy och min grundtes är att en bra investering ska vara klar nog på en enkel servettskiss. Därför blir det oftast mitt första test.

I ett defensivt scenario räknar jag på 102 MW sålt senast 2025 för 10 miljoner kronor per kraftverk (1 MW) och 10 procent vinstmarginal (därmed efter utgifter). Jag räknar i alla scenario med 136,5 miljoner aktier (efter utspädning i maj). Det ger en vinst per aktie på 75 öre. Jag lägger på 10 procent för teknikutveckling (högre märkeffekt) och P/E 20 (normal värdering för etablerade företag) och får då en aktiekurs på 16,5 kronor. Det är högre än teckningsoptionens inlösen på 15,79 kronor även i ett uttalat defensivt scenario med en tredjedel av förväntat pris per kraftverk och halva förväntade vinstmarginalen.

Ovan kalkyl är extremt defensiv för att ha riskmarginal. Pareto räknar med en intäkt på 30 miljoner kronor per kraftverk. Jag väljer en vinstmarginal på 15 procent, noterbart lägre än Pareto (bruttomarginal 30 procent, EBIT-marginal 20 procent). Vi får nu en vinst på 4,50 kronor per aktie (motsvarar 90 kronor med P/E 20). Vi räknar fortfarande på ett hundratal MW och har inte inkluderat övriga intresseförfrågningar. 

Därav följer att skulle vi räkna på samma EBIT-marginal om 20 procent som Pareto finner rimlig, räkna in teknikutveckling om cirka 10 procent och lägga på lika mycket till för eftermarknad i detta scenario samtidigt som vi istället räknar på 200 MW installerad kapacitet kommer vi nå en riktigt fin vinst per aktie och motiverad aktiekurs redan vid P/E 20. Jag väljer att inte skriva ut dessa scenario och hålla mig på den blygsammare sidan tills vidare men för den som räknar själv är det lätt att se varför jag tror på caset.

Notera att jag alltså räknar med P/E 20 av princip i samtliga scenario. Ett tillväxtföretag som lyckas i sin kommersialisering brukar värderas väsentligt högre än så eftersom marknaden prisar in framtida tillväxt för flera år framöver. Även etablerade miljöteknikföretag tenderar att uppvärderas givet den höga globala efterfrågan på sådana lösningar (i skrivande stund handlas Vestas till P/E 40 och Tomra till P/E 70).

Modell 2: justering utifrån analytikers DCF-kalkyl

Pareto har uppskattat att Minesto kommer ge motsvarande 2,5 kronor per aktie i vinst år 2025 (detta beror bland annat på viktningar och utgifter relaterade till forskning och utveckling, du kan själv se i analysen hur de har resonerat). Om man justerar den kalkylen efter ny information om effektivare teknik och ordervärde kan vi först multiplicera med 10 procent för det förra till 2,75 kronor per aktie i basscenario.

Utifrån detta laborerar jag med vad som händer om orderingången ökar. Säg att vi får in 31 MW ytterligare enligt ovan resonemang. I så fall motsvarar det en ökning på 30 procent vilket ger 3,59 kronor i vinst per aktie. Återigen defensiva P/E 20 ger ensamt en värdering på 72 kronor per aktie. 

Skulle Minesto klara att på de fyra åren få en orderingång på 200 MW per år, alltså dubbelt så mycket som beräknat, är det lätt att inse hur det påverkar vinst och aktiekurs. Eftersom Minesto räknar med 80+80+ MW = 160+ MW bara för Färöarna+Holyhead samtidigt som vi har ett ordervärde av ännu okänt värde på den franska marknaden är det inte orimligt att tro att Minesto framgent ska kunna få orders om 200 MW. 

Frågan blir då hur många som faller in redan före 2025 och hur många som faller in under de fem därpå följande åren. Noterbart är att om eller kanske snarare när Minesto klarar att ta in en orderbok på 200 MW årligen kommer aktien utifrån samma antaganden som Pareto har gjort nå en vinst på 5,0-5,5 kronor per aktie (lägre värdet utan och högre värdet med påslag för 10 procents effektivare teknik än initialt). Det är elementär matematik att ett börsvärde på 3 miljarder kronor är mycket lågt i ett sådant scenario. Faktum är att aktien i så fall skulle handlas till ett P/E-tal under 5 för estimerad vinst (dock 4-5 år fram i tiden). Jag skulle därför tvärtom säga att marknaden har varit relativt modest med att prisa in framtida tillväxt. Som jag skrev i mars är det ett faktum att marknaden i nuläget inte ens prisar in kända projekts totala potential fullt ut för vi vet att det finns över 160 MW att hämta bara på Färöarna och Holyhead och de franska order som lär komma borde rimligen tippa oss över 200 MW. Återigen kanske frågan om när snarare än om.

Vill här understryka att både Paretos och Västra Hamnens värderingar i nuläget har en riktkurs på 28 kronor på 1 års sikt (31 kronor i diskonterad kassaflödesanalys). Vill därför vara tydlig med att mitt perspektiv är att aktien kommer vara värd väsentligt mer bortom 2025 och vill inte påskina att aktien skulle göra en raketresa på ett par månaders sikt. Mitt perspektiv är den långsiktiga värdeinvesterarens. 

Vill också understryka att marginalerna inledningsvis kommer tyngas av utgifter för R&D och teknikutveckling (som kan minskas genom stöd). Västra Hamnen räknar inledningsvis med en EBIT-marginal om 15 procent innan det tar fart varför jag väljer samma mer defensiva marginal i min kalkyl.

Personaloptionerna ger en indikation - optionsinlösen från insynspersoner positivt

I årsrapporten den 25 mars framkom att personalernas teckningsoptioner i serie PO6 har en teckningskurs på 40,73 kronor per aktie senast i september 2022. Som bekant ställs optioner i regel ut till en förväntad rabatt vilket indikerar att det finns fog för att vi rimligen ska passera ATH till dess om Minesto lyckas.

Jag har retweetat om inlösen av teckningsoptioner TO3 i veckan. Vi har nu sett att storägaren MIDROC har löst in sina teckningsoptioner till ett värde av 22 miljoner kronor. Ekonomichefen och teknikchefen på Minesto har nu också löst in sina teckningsoptioner. Det är förväntat men likväl alltid en positiv signal när insiderpersoner ökar antalet aktier och i det här fallet dessutom därigenom tillför företaget mer kapital.

Arbete med havsströmmar påbörjas efter sommaren

Så snart det pågående arbetet på Färöarna är i hamn förväntas arbetet med havsströmstekniken starta igång utanför Taiwan efter sommaren. Det är i havsströmstekniken den verkligt stora potentialen finns. Anledningen är att kraftverket kan vara i kontinuerlig drift i havsströmmar dygnet runt medan det i tidvattenströmmar stannar en kort stund ett par gånger per dygn när tidvattenströmmen vänder. Därför ser vi i LCOE-kalkylen som alltid visas i Minestos presentationer att havsströmstekniken förväntas bli ännu kostnadseffektivare då det producerar energi hela dygnet. Att man har väntat med att installera den beror på att det är lättare att testa installation i tidvattenströmmar eftersom företaget initialt har kunnat göra de kritiska momenten just när tidvattenströmmen vänder och det är som mest lättarbetat. I havsströmmar är installationen något mer utmanande men samtidigt är vinsten desto större när tekniken väl är i drift.

Ingen utspädning från ytterligare emissioner och fler stöd kommer sökas

Ett viktigt besked är att Minesto inte behöver titta på några emissioner idag kopplade till Minesto AB och det finns flera scenario där det inte förväntas någon ytterligare utspädning från emissioner. Edlund utstrålar också självförtroende i hur han uttrycker sig kring offentliga stöd. Underförstått att Minesto och deras partners kommer bara söka och komplettera med stödprogram på bolags och projektnivå som underlättar kommersialiseringen men strunta i att söka stöd som riskerar bromsa upp om kraven är för omständliga.

Institutionella investerare och pensionsfonder är på väg in i parkprojekt

Det rör sig alltså inte om en riktad emission eftersom aktien inte väntas spädas ut ytterligare. VD Edlund är tydlig med att det i första hand rör sig om investeringar som går in i själva parkprojekten. Som jag brukar skriva är det här en förutsättning för att Minesto ska kunna växa fort eftersom skräddarsydda aktörer som sysslar med projektutveckling tar merparten av arbete och risk i parkprojekten för att sedan sälja den producerade elen vidare. Det gör att Minestos involvering i de praktiska momenten kring parkprojekten efter de två första parkerna kommer bli mycket mindre och då kan företaget växa snabbare eftersom Minesto precis som Vestas på vindenergisidan säljer själva kraftverken och sedan ansvarar en projektutvecklare för att installera, äga och driva kraftverken (jämför t.ex. Eolus Vind inom vindenergi).

Utöver Schneider och EDF nämner VD Edlund ett antal andra potentiella investerare i projekt och infrastruktur såsom danska Ørsted och Copenhagen Infrastructure Partners samt holländska Green Giraffe. Dessa tre har alla gedigen erfarenhet inom offshore vindenergi och som en tillfällighet har de alla tre samarbetat i vindkraftsparkinvesteringar tillsammans med Vestas där Minestos styrelseordförande Jonas Millqvist tidigare hade en nyckelroll under många år.

Det skulle även vara logiskt att pensionsfonder investerar i långsiktigt förutsägbara och samhällsnyttiga projekt. Samtidigt är det uppenbart att Minesto under 2021 kommer få sina första intäkter, om än blygsamma inledningsvis. Det kommer möjliggöra för flera investerare vars regelverk idag förhindrar dem att ta position i aktien. Om en institutionell investerare skulle gå in och köpa aktier direkt kan de mycket väl köpa motsvarande en position motsvarande en dagsomsättning (0,1-0,2 procent av totalt antal aktier). Eftersom det är relativt låg omsättning i aktien rör den sig kraftigt i endera riktning så snart någon lägger en så stor order på kort tid. Skulle en institutionell investerare gå in kommer aktien snabbt uppvärderas, vi såg det vid något tillfälle i somras. Vi har redan sett att Aktieinvest har tagit in Minesto i sin cleantechfond, skrev ett inlägg om det tidigare i veckan, men Edlund pratade konkret om pensionsfonder.

Risker

När jag går tillbaka till mina första mer genomarbetade genomgångar av Minesto under 2020 ser jag hur aktien av Västra Hamnen Corporate Finance då värderades till en sannolikhet att lyckas på 55 procent. Det vore fullt rimligt att anta att den sannolikheten nu snarare är 90-95 procent (går du tillbaka och läser Västra Hamnens analys igen ser du i WACC-tabellen att det då skulle motsvara en aktiekurs i intervallet 30-40 kronor). Det är också möjligt att Minesto kommer klara en lägre diskonteringsränta än 12 procent men givet att Renewable Risk har just den räntan tycker jag ännu att det är för tidigt att hoppas på längre kapitalkostnader. Samtidigt är det viktigt att förstå att kapitalkostnaden inte fullt ut läggs på Minesto utan snarare på den som köper parken och installerar tekniken. Det innebär i sin tur att när projektörsmarknaden är mogen kommer Minestos utgifter per kraftverk sjunka väsentligt jämfört med idag. När institutionella investerare tar över finansieringsrisk för parkprojekten är det dock ett faktum att diskonteringsräntan kommer minska för Minesto (se återigen mitt resonemang om Västra Hamnens WACC-analys i tidigare inlägg ifjol och vad lägre diskonteringsränta betyder för aktiekursen på sikt).

För hederlighets skull vill jag vara tydlig med att det förstås finns risker i Minesto. Teknikrisken är väsentligt lägre idag men kraftverket har ännu inte varit i fullständig kommersiell drift i elnät över längre tid. Givet de besked vi har fått om teknikens prestanda och samarbetet med Schneider som av allt att döma har väntat in bekräftelse från testningen ser jag risken som låg att tekniken i sig misslyckas men den kan inte helt uteslutas. Vi har än så länge också bara sett tekniken i full drift i DG100-skala (110 kW märkeffekt). Även om den har testats i DG500-skala utanför Wales (0,5 MW märkeffekt) och tekniken skalar fint till större modeller (längre vingspann) kan det inte uteslutas att oförutsedda problem dyker upp när man senare i år börjar testningen av DG1000+ (cirka 1,2 MW märkeffekt). Jag ser som sagt denna teknikrisk som mycket låg men det vore oklokt att helt negligera den och det är naturligtvis något jag löpande följer så noga jag kan givet min beskedliga position i mitt största innehav.

Detsamma gäller kapitalrisken. Även om jag inte finner något fog för att företaget inte skulle klara resan in i lönsamhet de kommande åren enligt ovan resonemang kan risken inte negligeras. Minesto har som jag skrev i mars en urstark kassa med en soliditet på 96 procent, imponerande för ett företag som precis får sina första intäkter. Kassan bör räcka minst 3-4 år även med oförutsedda händelser som ger förseningar av det slag vi såg under 2020. Vid det laget bör företaget ha fått såpass mycket intäkter att det når och passerar break even. Den stora utgiften jag ser framöver är om företaget vill skala upp fortare genom utökad produktionskapacitet. Nuvarande produktionsanläggning räcker för att tillgodose existerande projekt men i framtiden kommer man behöva skala upp. Jag tror dock att framtida orders och därav följande förskottsbetalningar (Minesto siktar på åtminstone 40 procent i förskott) kommer hjälpa till där.

Avslutande kommentar

Jag har varit bestämd i ett års tid över att Minesto är en aktie med sällsynt lovande långsiktig potential. Men jag har aldrig varit så övertygad som nu. Att höra VD fullkomligt sprudla av optimism och energi med en uttrycklig och genuin motivation att fortsätta många år till med Minesto samtidigt som han börjar prata konkret om både mikronätsorder och flera institutionella investerare i plural är i sig betryggande.

Att Minesto inte skickar ut samförståndsavtal eller proaktivt säljer in sig med potentiella intresseförfrågningar innebär inte att de inte finns. Tvärtom är det enkelt att räkna ut att vi redan idag har intresseförfrågningar som går en bra bit bortom 200 MW bara för kända projekt och anekdotiska exempel. Jag vill vara försiktig i min uppskattning här men tycker så här långt att det räcker att konstatera att det redan är dubbelt så många MW som ligger till grund för den riktkurs Pareto presenterade i mars.

Det är tydligt att saker och ting börjar röra sig nu när tekniken levererar det den ska. Hur snabbt det går vet jag inte, det stora genombrottet kan ske i vår eller dröja ytterligare några år. Men det spelar egentligen mindre roll för den här resan vill jag vara med på. Jag lutar mig nu tillbaka och ser fram emot åkturen.

Jag har redan skrivit att jag har gasat och ökat i Minesto. Det kan tyckas ett drastiskt beslut och jag är medveten om att portföljrisken i att ha ett så stort innehav är stor. Men det hänger ihop med att min privatekonomiska situation är väsentligt bättre idag än när jag gick in i Minesto för fem år sedan. Jag vet att jag har stabila intäkter som omsätts i höga månadsinsättningar till portföljen varför jag ser det som att jag nu gör en sista större investering i Minesto varefter jag kan ägna de kommande 2-3 åren åt att amortera ned belåning och öka i mer defensiva utdelningsaktier igen. Det skiljer sig egentligen inte från hur jag resonerade när jag tog en mycket stor position i Kopparbergs under pandemikraschen för ett år sedan. Jag tror helt enkelt att det här är sista tillfället att handla Minesto på nivåer väl under 30 kronor och vill därför maximera den möjligheten. Därav kommer jag lösa in ett högt femsiffrigt antal teckningsoptioner och ta av sparat kapital eller sälja andra aktier för att få tillfällig likviditet intill dess att portföljen hinner ifatt. 

Vill samtidigt understryka att var och en är ansvarig för sina investeringar och att man aldrig ska investera kapital man behöver de kommande 5-10 åren i den här typen av aktier. Jag är väl medveten om att jag kan förlora pengar om något går fel. Jag ser det helt enkelt som att risk-rewardkalkyl såpass god att jag är beredd och införstådd med att jag tar risken att förlora en miljon för att kunna tjäna många fler om tio år.

16 kommentarer:

  1. Det är ett faktum att de riktigt stora värdeökningsrna sällan sker utan risk. Friskt vågat hälften vunnet osv. Min magkänsla och enkla riskanalys säger att potentialen i Minesto är ENORM. Sällan hittar man bolag så lågt prissatt med världspatent och helt unik produkt i en bransch som är dagens och morgondagens stora Megatrend. Lycka till och tack för ett mycket bra och informativt inlägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Roligt att du uppskattade inlägget!

      Absolut, potentialen är enorm när de väl lyckas ta sig igenom kommersialiseringsfasen och in i lönsamhet.

      Radera
  2. Angående trender och värdetillväxt hoppas jag att du läst denna analys som kom i veckan.
    150ggr pengarna på 8 år är helt ok för mig;)

    https://www.avanza.se/placera/telegram/2021/03/30/vatgas-sektor-kommer-vara-150-ganger-storre-ar-2030-barclays.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är det väl inte ett företag som får 150 ggr pengarna utan vätgassektorn som helhet där flera företag delar på kakan? ;)

      Har inte bra nog koll på vätgassektorn, följde den för tiotalet år sedan men det var för tidigt. Har en för dålig uppfattning om vilka företag som kommer lyckas etablera sig med bestående konkurrensfördelar men lagt till några på bruttobevakningslistan för miljöteknikaktier.

      Minestos teknik är än så länge unik i långsamma strömmar med en marknadspotential >600 GW (jfr de cirka 200 MW kända intresseförfrågningar som jag har räknat försiktigt på), det räcker för mig och kanske blir en indirekt exponering mot vätgasproduktion med Minestos teknik längre fram i tiden, vem vet!

      Radera
  3. Mycket skeptisk till minesto och att man ekonomiskt kan få ut energi ur tidvatten, vågkraft. Exemplet med att 20 knop skulle ge en viss effekt verkar märkligt. 20 knops strömmar existerar inte i verkligheten mig veterligen. Dessutom varierar tidvatten strömmarna mellan min och maxvärden vilken innebär att vattnet inte håller samma höga hastighet hela tiden utan att strömmarna också är noll i varje cykel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är kraftverket som färdas i 20 knop, Minestos teknik finns i strömmar med en hastighet under 2,5 m/s. Principen är densamma som när du flyger drake men den drivs av flödande vatten istället för vind. När kraftverket rör sig genom vattnet når den en hastighet flera gånger högre än vattenströmmens faktiska flödeshastighet. Därmed pressas vattnet i hög fart genom en turbin på drakens undersida trots att vattenflödet i strömmen går långsamt. Du kan läsa mer och se en video som förklarar hur det fungerar på Minestos hemsida: https://minesto.se/our-technology

      Märkeffekt anger per definition den högsta effekt kraftverket producerar, så är det med t.ex. vindkraftverk också. Visst varierar tidvattenströmmarna med månens rörelser men poängen är att de är helt förutsägbara och därför fungerar tidvattenenergi som baskraft. Det finns vetenskapliga studier som beskriver precis hur det här fungerar i praktiken. Precis som jag skriver i inlägget stannar kraftverket när tidvattenströmmen vänder och startar sedan på nytt igen, det är en av de funktioner man nu har verifierat på Färöarna.

      Radera
    2. 20knop avser väl vingens hastighet. Den rör sig ju avsevärt anabbare än själva strömmens hastighet. Det är ju just det som är hela poängen med lösningen.

      Radera
    3. Instämmer med dig Ville! Det är det här som är det geniala i tekniken!

      Radera
  4. TACK för denna extremt fina och viktiga genomgång. Följer dig och detta bolag med stort intresse!

    Hoppas nu att du får en härlig påsk!

    Kanske tid för såväl poddlyssningar som läsning av böcker?

    /Cristofer

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack detsamma Cristofer! Roligt att du gillade inlägget!

      Jodå det har blivit en del både podd och böcker. Vi passerade en bit över 20 grader i veckan och har blivit lite av en vårtradition att läsa historiska böcker i solstolen ute på balkongen!

      Radera
  5. Välskrivet.
    Största risken, tycker jag, är det allmänna börsläget. Skulle det bli en nedgång på börsen så att alla flyr risk, då är jag rädd att aktien Minesto tappar mer än index. Men för bolaget Minesto är jag inte lika orolig, möjligen att det i så fall tar längre tid innan vinsterna kommer.
    /H

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Delar din uppfattning om att makroperspektivet och ev. korrigering är största risken, så också i mina scenario, men är inte orolig i det långa perspektivet. Tror också att många kortsiktiga sålde ut sig under nedgången från 30 till 20 kronor, hoppas att de som är kvar i aktien nu har mer is i magen. Det här är en aktie man ska sitta länge i och ha tålamod med. De senaste nyheterna på mikronivå (företag) har varit riktigt positiva och underbygger mer än väl kursen.

      Radera
  6. Du har lagt mycket tid på en i stort bra genomgång. Skoj och givande att läsa. Tack.
    Men tycker att du gör för stor sak av att märeffekten (toppeffekten) ökats 10%. Av hur jag förstått Minestos kommunikation så är det bara just märkeffekten som ökats, förväntad snitteffekt är oförändrad.
    Den stora vinsten med en förenklad och tidsmässigt förkortad procedur för att byta ut och serva drakarna är inte att de kan producera el några timmar mer per år. Utan att du kan ha enklare, mindre kvalificerad utrustning och använda denna under en kortare tid.
    Även den geopolitiskt ökade risken vid projekt kring Taiwan tas upp. Jag ser det som stor risk att detta projekt, pga politiska spänningar, omöjliggörs eller försenas kraftigt.
    Skalbarheten är teoretiskt lätt, men att fysisk öka effekten på draken kan medföra problem och kostnader att få konstruktionen att fysiskt hålla, både kortsiktigt och långsiktigt. Det är inte bara att dubbla ett vingspan, det kan öka stressen kvadratiskt. Inte oöverkomligt, men inte heller trivialt. Jag tycker du missar detta i din riskbedömning.
    Kanske några mindre detaljer jag tar upp, men som inte bör underskattas. I stort tror jag ändå att du har rätt, och tror på Minesto.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roligt att du uppskattar inlägget och tack för flera konstruktiva synpunkter! Är alltid bra och nyttigt att få sparring i att reflektera över vad man kan ha missat!

      Du har rätt i att vi bara vet märkeffekten, hur mycket kraftverket ger när det körs i maxläge under bästa förutsättningar, men att det kan variera. Att jag tar upp det beror på att det går något rykte från något uttalande i någon podd att pressmeddelandet skulle vara ”corporate bullshit” vilket det inte finns fog för. Kraftverket presterar helt uppenbart bättre än man tidigare (för ett par år sedan) har sagt.

      Min återkommande poäng om märkeffekten rör egentligen mindre tekniken och mer värderingen eftersom den senare bara är baserad på säljpris per MW vid högst 0,75 MW märkeffekt (eller en tiondel av det för DG100). Där har vi tvivelsutom fått bekräftat att kraftverket levererar långt mer än analytikerna hittills har räknat med. När jag räknar med 10 procent i några scenario tycker jag att jag tar höjd för att jag inte vet kontinuerlig genomsnittsproduktion som ju också beror på lokala förutsättningar (strömmarna) men själva märkeffekten är precis som jag skriver någonstans mellan 33-60 procent högre än analytikerna har prisat in i sina riktkurser. Martin svarade på någon av frågorna att de återkommer med mer information om elproduktion och reviderad LCOE i framtiden.

      Nja tycker ändå att jag tar upp belastningsrisken när man skalar upp när jag skriver att det inte uteslutas att oförutsedda problem dyker upp när man senare i år börjar testningen av DG1000+. Att jag ser den risken som låg beror på att det DG500-kraftverk som testades utanför Wales för två år sedan är av i princip likvärdig skala och Minesto har utvecklat infästning i fundament sedan dess. Men visst håller med dig om att den inte kan negligeras.

      Absolut, du har rätt i att den största vinsten är att mindre båtar kan användas till installationen. Jag gick inte in så mycket på det den här gången eftersom jag har tagit upp det flera gånger tidigare. Det som var nytt i det här pressmeddelandet var att vi också fick bekräftat att de kortar ned hela proceduren också i tid. Lägre kostnader för fartyg och längre drift är bara positivt!

      Radera
  7. Tack för ett balanserat och en fantastiskt insiktsfull redovisning av Minestos position och möjligheter.När man diskuterar de prestandaökningar som åstadkommits genom olika förbättringar i konstruktionen samt enklare o. billigare hantering av draken så anser jag att en förbättrad LCOE inte nödvändigtvis bara ska tillfalla kunden.Värdet på LCOE är naturligtvis helt beroende på vad en drake kostar i inköp.Man ska nog inte erbjuda sin teknik till ett så lågt pris som möjligt utan till ett pris som ger ett värde på LCOE som är tillräckligt konkurrenskraftigt.Alla förbättringar kommer nog till stor del att innebära högre marginaler för Minesto.
    Jag ser Minesto som en ganska trygg placering på fem års sikt med mkt stor potential.Helt unik,väl fungerande,mkt konkurrenskraftig och mkt eftertraktad teknik för planerbar förnyelsebar elproduktion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Paul! Glad att du gillade inlägget och uppskattar att du tycker att det är balanserat, något jag eftersträvar!

      Martin svarade på någon av frågorna att de delar uppdaterad data med kunder/investerare och han sa samma sak i december så den ökade effektiviteten i tekniken och är nog en viktig faktor redan i nuläget.

      Martin har tidigare sagt något i stil med att de också överväger att hålla priset lågt för att vinna konkurrensfördelar i det långa perspektivet. Jag hoppas personligen också att de inte sänker priset för produkten borde vara attraktivt nog prissatt ändå. Antar samtidigt att det skulle ge en rejäl vallgrav (moat) som försvårar för konkurrenter att etablera sig i framtiden om man pressar priset tidigt.

      Han har också pratat om att de för diskussioner med producenter av olika komponenter så antar att de tittar på möjligheter att pressa pris i produktion när man når större volymer. Mycket av vinsten i LCOE kommer vid stordriftsfördelar och Martin har sagt att de än så länge har räknat på relativt små parker i LCOE-kalkylen. Skulle Minesto i framtiden få in order på parker i skala över 100 MW går det antagligen att pressa LCOE ytterligare. Inte minst borde installationskostnaden per kraftverk bli lägre för kund pga stordriftsfördelar då hyra av fartyg, fundament, sjökabeldragning och installation säkert går att göra för rätt många kraftverk under ett par veckor.

      Ja det ska verkligen bli spännande att se hur långt Minesto har hunnit om fem år!

      Radera