lördag 31 december 2022

Reflektioner vid årets slut

Årsskiftet är en bra tidpunkt att stanna upp och reflektera på lite längre sikt kring sparmål. För egen del har jag brutet kalenderår på portföljen och brukar göra portföljavstämningen kring midsommar men givet att det finns lite tid att reflektera runt helgerna har jag redan påbörjat en översyn av portföljen, mål och hur jag ska fortsätta investera under 2023 (fokus på utdelningar fortsätter).

Jag resonerade mer ingående för ett år sedan om hur det förbluffar mig med detta ständiga fokus på att aktiekurserna ska öka. Då mitt sparande är långsiktigt vill jag se att företagens verksamhet utvecklas, omsättningen, tillväxten och vinsten ökar samtidigt som marginalerna är stabila. Det ger i sin tur förutsättningar för långsiktigt stabila utdelningar. Om aktiekursen i ett sådant läge minskar är det i de flesta lägen tacksamt. Detta är av två skäl. Dels ger det möjlighet att köpa fler aktier till rimliga värderingar. Dels innebär det att skatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringen blir lägre.

I år när räntan har ökat är det desto mer sant. Jag kan ärligt säga att det inte bekommer mig att portföljen är värd ungefär lika mycket som för ett år sedan trots högre insättningar än något tidigare år. För kapitalskatten blir ju nästan dubbelt så hög som förra året ändå men tack vare den svaga börsen blir den något lägre. Tvärtom spar jag flera tusen kronor i kapitalskatt på det. Utdelningar överstiger kapitalskatten men då flera av mina innehav inte ger någon utdelning känns det faktiskt rätt onödigt att betala mer skatt innan de börjar göra vinst och börjar dela ut. Därför är jag som sagt rätt nöjd med det låga portföljvärdet.

Däremot utvärderar jag förstås portföljinnehaven vilket blir extra viktigt i tider som dessa. Har jag varit för optimistisk relativt ränteriskerna i fastighetsaktier? Kanske, just nu håller caset men jag bör nog hålla ett extra öga på kommande kvartalsrapporter. Har jag varit för optimistisk inför hur snabbt Scandic Hotels återgår till lönsamhet? Kanske, trenden har varit fin men består den om vi går in i en svagare konjunktur? Har jag varit för optimistisk till Clas Ohlsons möjligheter att återgå till historisk lönsamhet? Kanske men ökningen är en medveten risk då jag får igen nästan en femtedel redan inom ett år i utdelning och extrautdelning. Vad sysslar Swedish Stirling med? Det verkar onekligen inget vidare men det är också en affär där jag skalade ned rätt mycket för många år sedan vilket gör att jag så att säga är i ett läge där jag inte kan förlora något då jag redan kvittat hem investeringen i försäljningen för flera år sedan. När det gäller Midsummer och Soltech behöver de också börja uppvisa lönsamhet. När det gäller Minesto är de i vanlig ordning osedvanligt sega men där är jag mer optimistisk då tekniken nu äntligen är i drift. Där handlar det om att snart få igång D12 och börja få in data över tid i sin minipark för att få med nätaspekten. Det finns naturligtvis alltid en risk men jag tror att man är väldigt nära att lösa den första fasen av parken i Hestfjord. Mycket talar för det om man tar till sig all tillgänglig offentlig information och läser mellan raderna. Sedan är det ingen garanti för att allt klaffar men när den parken är igång är risken mycket låg och Minesto är i en fas där de i princip redan har intäkter nog att bli kassaflödespositiva. Och till sist undrar jag om Avanza på allvar börjar tappa det i konkurrensen med Nordnet. De verkar inte vara förmögna att ha långsiktighet och förutsägbarhet för kunderna utan ändrar hela tiden villkoren.

Något jag samtidigt tycker är klurigt som ger en del huvudbry så här över helgerna är hur man ska förhålla sig till den högre inflationen. Enligt min basstrategi är aktier i regel köpvärda förutsätt att företaget i övrigt visar sund verksamhet och nyckeltal när direktavkastningen överstiger 4,25 procent. Nu är det rätt många aktier det stämmer in på men givet nuvarande inflation blir det i praktiken en utspädning från inflationen. Därför tenderar jag att titta snarare i spannet 5-6 procent. Men jag frågar mig om det inte är en alltför dogmatisk hållning? Det är sannolikt att inflationen toppar någon gång kommande månader och även om det är bedrägligt att sia i ett så exceptionellt läge borde den till sist hamna på en högre nivå där den biter sig fast. I ett sådant läge är nämnda direktavkastningskrav rätt bra. Jag minns hur bra affär det var att köpa Hemfosa på dessa nivåer trots att ränteläget på den tiden egentligen var jämförbart med nu. Det är lätt att fastna i nuet och jag tror det är bra att ta ett steg tillbaka och skaffa sig distans.

Det andra jag funderar på är portföljandelar. Många av mina större innehav börjar jag bli fullinvesterad i och jag har redan övervikt i flera. Samtidigt börjar jag mer och mer resonera som så att jag nog ändå kan koncentrera portföljen till innehav jag gillar och redan följer. Jag har tittat lite på att diversifiera mig ytterligare och det har blivit några mindre poster i bland annat Nyfosa, Profoto och Tokmanni men tycker generellt att det är svårt att hitta bra och stabila utdelningsaktier utanför de sektorer där jag redan har rätt bra täckning. Jag kommer också att titta på utdelningsvikt igen under 2023 när årets utdelningar spikas.

En annan utmaning är att aktier försvinner då och då. I det här fallet är det inte uppköp utan att Avanza än en gång har snurrat till det. Är rätt bedrövad över att den större tårtbiten i Brookfield Renewables tvångssäljs då det var en riktigt fin och defensiv utdelningsaktie som jag hade en väldigt bra yield on cost i. Det innebär att jag inte längre har någon belåning att tala om i kapitalförsäkringen. Att hitta nya innehav att ersätta med är klurigt och jag är motvillig att köpa aktier i utomnordiska valutor just nu när valutadifferensen är så stor (vilket jag på den positiva sidan mycket handfast ser i löneinsättningarna).

När det gäller portföljbelåningen som helhet har jag egentligen både december- och januariinsättningen att göra nu per första handelsdagen. Den slutade på 8,8 procent på helåret vilket är marginellt högre än i november men då har jag som sagt inte gjort mina december- och januariinsättningar ännu vilka torde sänka belåningen en bra bit under 8 procent. Anledningen är att jag vanan trogen inte sätter in lönen det sista kvartalet för att undvika dubbelbeskattning på bägge kvartalen för både insättning och innehav. Därtill finns en poäng i att inte amortera ned i onödan strax före årsskiftet då det ger mig ett bättre ränteavdrag att räkna av mot kapitalskatten. Hur som helst är läget sådant att jag i princip äntligen kan sänka mig till den lägre räntenivån redan nu i januari. Frågan är dock om jag ska ta allt på ett bräde, förmodligen väljer jag en medelväg där jag ger mig utrymme att köpa aktier för hälften av insättningen om det finns vettiga köplägen i vetskap om att februariinsättningen och vårutdelningarna snart kommer justera portföljbelåningen ändå. Räntan understiger oavsett utdelningarna och då kan det vara trevligt att köpa lite mer vårutdelare för en snabb utdelningseffekt.

En nymodighet är att jag har börjat diversifiera genom XACT högutdelande. Det är en fond som har marginell kursutveckling och därför investerar jag hellre i aktier men samtidigt handlas den just nu till bra direktavkastning varför jag ser det som ett sätt att diversifiera från mina egna bias. Den kan utgöra ännu ett ankare i portföljen då den i regel garanterar god grundutdelning så länge man har köpt andelar på bra nivå.

När det gäller börsutvecklingen bekymrar den mig inte då mitt perspektiv är just långsiktigt. Jag investerar och spekulerar inte. Tyvärr tror jag att många har tvingats sälja på grund av inflationens reallönesäkningar och de höjda elpriserna. Det driver i sin tur ned börsen. Jag tror att det är i lägen som dessa som man ska försöka spara som vanligt och köpa aktier som är rimligt värderade för förr eller senare vänder det.

Min reflektion ifjol att jag har fått mer att göra är att jag finner det allt mindre värt att lägga ned tid på finanstwitter och liknande. Det var en välgärning att Avanza stängde ned placeraforumet men nu är det tydligen tillbaka. Jag är inte aktiv på sådana forum men läser lite ibland. Även under 2023 kommer jag att lägga mer tid på egenanalys av företagens rapporter igen och mindre tid på finanstwitter och liknande.


 

Under december blev utdelningarna 2 174 kronor vilket är något lägre än föregående år.

Jag skrev vid den här tiden förra året att en rimlig målsättning var att jag skulle ha över 60 000 kronor i utdelningar vid helhåret. Det har jag uppnått. Jag väntar fortfarande på den sista hela utdelningen från Brookfield RES men utdelningarna är i skrivande stund över 64 000 kronor. Nu sätter jag ett ambitiöst mål för 2023 då jag vill uppnå hela 100 000 kronor i utdelningar. Det blir väldigt tufft men då ska man beakta att jag före utdelningshöjningar redan kan räkna in över 80 000 kronor i utdelningar på de köp som redan är gjorda under 2022 men som delar ut fullt först under 2023. Sedan finns risk för att valutaeffekten inte är lika förmånlig under 2023 men det brukar jag ta höjd för i mina kalkyler. Då behöver jag klara cirka 15-20 000 kronor ytterligare i utdelningar under 2023 vilket förefaller möjligt med viss utdelningstillväxt.

Jag har redan nu nått en frihetsgrad där jag kan betala mitt boende i Sverige fullt ut med utdelningar. Under 2023 kommer jag om jag klarar mina mål redan att nå en nivå där jag kan göra en FIRE. Men då blir det på leva-som-student-nivå där endast hyra och basala utgifter täcks vilket är för låg marginal. Egentligen har jag redan nu tillräckligt med kapital för en sådan FIRE totalt sett även utan utdelningar.

Samtidigt tittar jag nu på de kommande årens jobb då jag har ett roligt och utvecklande jobb så jag har inga planer på att trappa ned. Men det är en trygghet att veta att jag snart är där att jag har full frihet. Det mesta talar för att också 2023 tillbringas utomlands.

11 kommentarer:

  1. Det här var ett gediget inlägg och intressant läsning! Jag har inte samma fokus på utdelning som du har, men försöker precis som du att investera som vanligt även i dessa tider. Jag har (hittills) inte behövt sälja för att betala löpande utgifter, då jag har en god sparkvot, vilket jag hoppas fortsätter vara fallet.

    Jag ber att få tillönska en god start på det kommande året!

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Egon och dito!

      Mitt fokus på utdelning har ökat då jag närmar mig en portföljstorlek där jag prioriterar lite tråkigare gubbaktier och i rådande läge går det att fynda en hel del utdelningsaktier.

      Radera
  2. Vill tacka för detta år och för alla dina inlägg - ständigt adekvata och högst uttömmande reflektioner som skapar mervärde för läsaren!

    Gott avslut och Gott Nytt År!

    /Cristofer

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack detsamma Cristofer! Roligt att du gillar reflektionerna!

      Radera
  3. Om jag förstår dig rätt är du boende utomlands, givet din blogg? Nu vet jag ju inte vart du bor men skattar man inte 15% (såvida det finns ett dubbelbeskattningsavtal) oavsett om man har ISK/KF vs "vanligt" aktiesparande?

    Jag delar din syn på aktier och uppgång. Grejen är att ingen har intresse av ett sånt långsiktigt ägande; mäklare tjänar inga pengar om inte affärer görs; media säljer inget om inte man kan rapportera om händelserika event som är kurstriggers; helst nedåt då det triggar vår rädsla; myndigheterna har all intresse av ökade aktiepriser då det dels finansierar en hel del av budgeten i form av kapitalskatter, dels tenderar också folk att spendera mer pengar om man känner sig rik.

    Men visst är det så att har man intresse och har för avsikt att spara/köpa fler aktier så är det ju bättre att betala mindre än mer.

    Vi har haft en del kontakt angående Minesto, jag fick inget svar från bolaget på ett mail jag skickat dem. Egentligen borde jag ta telefonen och ringa och be dem besvara mailet men just nu avvaktar jag och vill se hur Q4 utvecklas. Du kanske har rätt i att bolaget kan nå positivt kassaflöde men jag tror att man kommer behöva ta in pengar i nån form. Jag är rädd för att det kommer bli dyrt då alla vet om att bolaget med stor sannolikhet kommer behöva pengar Q2/Q3 2023 dvs inom 6-9 månader. Givet nuvarande börsklimat skulle jag tro att en potentiell investerare/investorer vill ha bra betalt, men vi får se.

    Gott Nytt År!

    Mvh
    Emigrantinvesteraren

    SvaraRadera
  4. Gott Nytt År! Håller helt med dig om hur många aktörer försöker tjäna pengar på att stressa igång småsparare att agera kortsiktigt och i affekt. Benjamin Graham, Warren Buffet och Charlie Munger är några som lyfter detta. Cristofer Andersson lyfter i sina böcker om börspsykologi föredömligt fram fenomenet aktivitetsbias som jag tror är en orsak: känslan av att man hela tiden måste agera t.ex. när aktiekursen rör sig plötsligt i någon riktning även om det oftast är bättre att sitta lugnt i båten i väntan på ny information då själva företagets värdering egentligen inte har förändrats, bara Mr. Market. Det gör i sin tur att man vill ha känslan av att känna sig rik även om det kan kosta flera tusen kronor extra i kapitalskatt trots att företagen rullar på oavsett hur man känner sig.

    När det gäller Minesto tror jag att kapitalrisken och övrigt risk är rätt väl inprisad i börsvärdet just nu med tanke på att teknikrisken är lägre än någonsin tidigare med kraftverk i drift sedan i somras. Det är nog mer makroeffekter (ränteläget, fler tvingas sälja aktier) som påverkar aktien än mikroeffekter. Som du själv skriver räcker Hestfjord egentligen ensam för att föra företaget till positivt kassaflöde sedan är kapitalbehovet mer en fråga om att lösa de sista månaderna dit och om att de kan växa snabbare med mer kapital. Notera gärna att SEV på senare tid pratar om vatten, vind och tidvattenenergi som bas medan sol och bioenergi är komplement samt att de har gjort flera gemensamma framträdanden. Om inget skiter sig monumentalt med D12 i praktiken tror jag att det finns en mer eller mindre färdig plan för utrullningen. Min utgångspunkt är, även om jag kan ha fel och inte vet, att de inte behöver ta in mer än högst tio procent av befintligt antal aktier i kapital även vid en lägre kurs än idag. Det ser jag inte som speciellt dramatiskt. Därtill kan de få intäkter från sitt PPA. Även om de i sammanhanget är mer blygsamma rör det sig ändå om några miljoner kronor per år från elköpsavtalet.

    Som jag tidigare nog har skrivit är jag rätt övertygad om att en nyemission riktad företrädesvis till småsparare inte är Minestos förstaval. Möjligen om de inte har några andra alternativ eller om de som senast av lojalitet gentemot de som har varit med länge ger oss en chans att vara med för att undvika utspädning. Jag tror helt enkelt att om de hade sett ett starkt behov av en nyemission hade de redan gjort den vid det här laget när många andra liknande företag i panik gjorde emissioner. Jag tror att det kan bli en riktad emission kopplad till en SPV för parkinvesteringen för Hestfjord. Sedan finns det en rad andra möjligheter för tidvattenenergi som jag inte vill spekulera i alltför ingående men som högst reellt kan lösa finansieringen. Därtill rör det sig om såpass få månader att de kan lösa en del av det rent bokföringstekniskt. Värt att notera är att Minesto har ett bra eget kapital sett till totala tillgångar bokföringstekniskt, det är likvida löpande tillgångar som är frågan.

    Att IR inte svarar på de frågorna är inte konstigt då de är skyldiga att gå ut till alla aktörer samtidigt när det kommer information om företagets finansiering. Vi får hålla oss till tåls helt enkelt.

    Jag betalar kapitalskatt i Sverige och påverkas av räntehöjningar på samma sätt som alla andra.

    SvaraRadera
  5. Bra inlägg som jag tycker var intressant att läsa. Vad gäller Minesto så är jag i grunden positiv (kanske allra mest förhoppningsfull) till tekniken. Men jag måste säga att jag är riktigt besviken på att dom inte kommit längre med 1MW-draken. 100 kW är mer av en prototyp i sammanhanget och jag är rädd att SEV kommer kräva stabil drift av ett par 1 MW-drakar i array-form under några månader innan någon form av större kommersiell affär kan slutföras. Varför tar det så lång tid med 1 MW-draken egentligen? På sikt torde det vara 3 MW-drakar som är kommersiellt gångbara. Jmf vindkraft där utvecklingen gått mot större och större verk, där det nu verkar klinga av mot ca 10 MW. Drakar i vattnet borde inte samma problem med uppskalningen till större storlekar som vindkraften har, tack vare "arkimedes" proncip. Avsaknad av större drakar i drift tycker jag är ett riktigt orosmoment, men jag hoppas jag har fel.

    SvaraRadera
  6. Jag tror att det är ett uttryck för aktivitetsbias att man hela tiden känner att det måste hända något (kursivering). Och att man därför känner stressen att agera för att inget har hänt på någon vecka. Visst är det segt att det tog längre tid än vi hade hoppats med både de första två D4:orna som vi nu har sett i drift och att få i D12:an i drift. Men det finns orsaker som de antagligen inte råder över, till exempel skulle det kunna vara kopplat till upphandlingar och komponentsbrist på halvledare. Är övertygad om att den kommer någon gång mellan mars och maj och att den har högsta prio.

    På Färöarna tror jag att man kör med 1,2 MW-kraftverk då man redan verkar ha planerat parkerna. Det beror på att djupen är lägre där och avståndet är såpass nära land att infrastrukturkostnaderna är relativt låga. Däremot tror jag som du att man i Sydostasien i havsströmmar kommer försöka gå direkt på 3 MW-kraftverk. Den begränsade faktorn är just djupet. Som du säger är det inga större problem att skala upp, kraftverket flyter ju och det enda viktiga är att säkerställa att vridmomentet klarar högre krafter när det rör sig om 3+ MW. Däremot behöver de en längre tether/vajer för att fästa in kraftverket i för att köra större kraftverk i ”åttor” och då behöver de kanske ett djup på 60 meter istället för 20 meter. Det gör det i sin tur lite krångligare att installera (havsströmmar är konstanta medan tidvatten ju har fönster där det är lättare att installera medan man testar nya modeller). Jag tror att det är själva skälet till att man har väntat: man ville bevisa att D4 i 100+ kW-skala fungerar och därefter D12 i 1,2+ MW-skala. När de är bevisade kan företaget bära sig kommersiellt på egna ben och i lugn och ro utveckla resten.

    Sedan visade de ju idag att de kan leverera orders i det lilla under tiden. Att få en order i Asien på förstudier för en park är kanon. Det är inga stora belopp för själva studien men det visar att det finns tyngd bakom vad VD har sagt rätt länge nu om konkret asiatiskt intresse. Om den här förstudien mynnar ut i en eller flera parker är det värden som rätt snart är förbi hela affärsplanen på Färöarna och därav också långt över dagens låga börsvärde. Hur som helst är det ett väldigt viktigt kvitto att de får riktiga intäkter. Det visar att det finns tyngd bakom deras hittillsvarande data. Jag tror att det är tålamod som gäller. Redan i mitt första större inlägg om Minesto skrev jag att man bör ha ett femårsperspektiv åtminstone till 2025 och sedan att de riktigt stora förtjänsterna kommer i havsströmmar framåt 2030. Det tror jag fortfarande men det kan bli en fin resa vad det verkar.

    SvaraRadera
  7. Gott nytt!
    Xact är lite lockande men jag bettar väl på att Nordnet Sverige Index ska gå bättre närmaste tio åren genom lägre avgift. Jag tänker ren utdelningsportfölj ska bli min grej när jag är 65.:)
    Jag undrar om du kanske kollat upp SeaTwirl? Nytt koncept för vindkraft. Samma bransch som Minesto och liknande kursutveckling.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detsamma! XACT är trevlig men man ska också komma ihåg att det är en fond med en minimal förvaltningsavgift.

      Seatwirl följer jag absolut, det har jag gjort i flera år. Har till och med ägt aktien en period. Att jag inte går in igen beror på att jag avvaktar att de ska komma lite längre då de har en bit kvar till kommersialisering. Såg dock att de är framme vid konkreta prototyptester vilket är bra.

      När det gäller andra miljöteknikcase tittar jag främst på Absolicon som äntligen har fått loss sina första kommersiella affärer. Det är fortfarande risk där också och de har en bit kvar till vinst men de är i ett intressant läge. Ramlar de under hundralappen igen kommer jag nog ta in ett hundratal aktier men har ingen brådska.

      Radera
  8. Jag avvaktar också SeaTwirl. Har för lite nysparande för att det ska vara idé att sätta mig in i många olika upstartsföretag. Men det ger hopp att läsa om cleantechföretag.
    Väldigt roligt om Absolicon kommer igång på allvar. Verkar vara rätt enkel teknik. Ofta svårt att skydda.

    SvaraRadera