tisdag 6 juli 2021

Minestos kraftverk verifierat av tredjepart med bättre effekt än förväntat

Minesto kom i morse med ett mycket efterlängtat besked att teknikens effektkurva har verifierats av tredje part (länk). Därtill levererar de en märkeffekt som är hela 39 procent högre än initialt uppskattat. Urstarkt!

Sedvanlig disclaimer! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Det innebär att Minesto är en volatil aktie förenad med hög risk och du löper risk att förlora kapital. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och personlig reflektion över den information företaget gick ut med i morse. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto som är mitt största innehav. Även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys. 

Viktigaste beskedet - teknikens effektkurva är verifierad av tredje part

Det viktigaste beskedet är att teknikens effektkurva nu är verifierad av tredje part Det Norske Veritas (DNV). Det här är ett jätteviktigt besked då det innebär att vi nu kan lita på att kraftverkets drift över en tidvattencykel fungerar och levererar de resultat företaget tidigare har sagt att det ska göra och mer därtill.

Det innebär i sin tur också att kunder och parkprojektinvesterare nu kommer få lättare att investera då avslutad tredjepartsverifiering gör tekniken bankable, att de helt enkelt kan få lån till investeringen. 

Man ska notera att det här är ett löpande arbete som lär fortsätta och man bygger upp längre och längre driftsdata över kommande månader och år. Men dagens besked är det enskilt viktigaste eftersom det slutgiltigt borde undanröja alla tvivel om ifall tekniken fungerar som det är tänkt eller inte. Det gör den.

Urstarka resultat - 39 procent högre märkeffekt

Det kanske mest iögonfallande är resultatet som kommuniceras.  Märkeffekten har nu uppmätts till hela 139 kW. Detta på ett kraftverk som ursprungligen var designat för en märkeffekt på 100 kW och där man vid vårens tester uppnådde en toppeffekt om 110 kW. Vi har alltså en märkeffekt som är 39 procent högre än vad man tidigare har beräknat. Jag återkommer i resonemanget om pris och LCOE till vad detta innebär men det är glasklart att en effektivare produkt kan säljas till fler kunder än tidigare då marknaden breddas.

Någon kanske invänder att märkeffekten inte är allt. Så är det naturligtvis för det är komplicerat att bedöma kraftverks prestanda och det är resultat som helhet över tid som är det viktiga. Men också här får vi ett mycket bra resultat då högsta genomsnittseffekten på ett varv uppges vara 92 kW. När jag tog min första position i Minesto spekulerades det i en verkningsgrad på kanske 30 procent av märkeffekten varför jag nog egentligen är än mer imponerad över att de faktiskt presterar nära 100 kW inte bara i maxläge under optimala förutsättningar utan nu också genomsnittligt över tid. Det är direkt imponerande.

Produktoptimering sänker utgifter på marginalen

VD Edlund har tidigare pratat om att man har effektiviserat 5 procent av komponenterna vilket jag tolkar som att det i sig borde göra produkten något mer kostnadseffektiv på utgiftssidan på marginalen utöver att man tar hänsyn till den ökade effekten i vad kraftverket genererar. Vi får här reda på att man bland annat har justerat generatorkonfiguration och roderstyrning.

Pressar LCOE ytterligare - Minesto kommer kunna konkurrera med havsbaserad vindkraft

Något som jag tror många även bland de som har ögonen på Minesto missar är att de senaste två årens landvinningar i produktutveckling både avseende kraftverkets prestanda och den smidigare proceduren för sjösättning, installation och underhåll innebär stora kostnadseffektiviseringar. Minesto har tidigare tagit bra höjd för underhållskostnader och dessa ser nu också ut att vara mycket lägre än man tidigare har uppskattat. Den LCOE-kurva som vi ser i Minestos återkommande presentationer har såvitt jag förstår nämligen inte fullt ut tagit dessa i beräknande utan baserar sig fortfarande på tidigare beräkningar från DG500-testerna i Wales före testerna på Färöarna. Det ska därför bli väldigt spännande att så småningom få ta del av ännu bättre uppdaterade LCOE-kalkyler som bygger på det senaste årets testdata (LCOE betyder levelized cost of energy, har förklarat begreppet i tidigare inlägg om Minesto).

Vi vet redan sedan tidigare att Minesto när de når stordriftsfördelar kommer kunna konkurrera med offshore vindkraft. Men med dagens besked undrar jag om vi inte redan kommer kunna vara där redan när medelstora parker i arrayskala på 30-80 MW anläggs. Om man ett tag betänker vilka enorma investeringar som EU, UK och USA lägger på havsbaserad vindkraft de kommande åren och sedan tänker den svindlande tanken att Minesto inom bara några år kommer kunna erbjuda kostnadseffektivare produkter. Som också erbjuder fullt förutsägbar baskraft. Når Minesto till att erbjuda projekt i parkskala vore det väldigt märkligt om produkten inte skulle bli väldigt efterfrågad helt enkelt eftersom den svarar upp mot samma behov av förnybar energi som vindkraft, men på ett tillförlitligare och kostnadseffektivare sätt.

Utvidgad marknadspotential

Minesto har tidigare uppskattat en marknad globalt på minst 600 GW för både tidvatten och havsströmmar. Detta bygger på de idag kartlagda siterna globalt där vi vet att vissa kontinenter såsom Sydamerika och Afrika knappt är kartlagda ännu. Detta byggde också på de förutsättningar som gällde för DG500-tekniken avseende prestanda och installationsförutsättningar. Det är idag än rimligt att anta, precis som jag skrev redan för ett år sedan, att Minestos teknik i själva verket har en potential som överskrider 1 000 GW globalt helt enkelt eftersom kraftverken kommer vara mer effektiva per yta än man då beräknade.

Det innebär i sin tur att marknadspotentialen globalt är 10 000 gånger de 100 MW som Pareto har räknat på de kommande åren i sin analys. Och som bekant har Minesto monopol i kraft av att de är det enda företaget som verkar i långsamma strömmar (konkurrenter behöver mycket starkare strömmar för att alls vara kostnadseffektiva) samt patentskydd för tekniken, och får vi förmoda även mikronätsanslutningen.

Den andra aspekten är att kunder för vilka det idag inte är lönsamt att köpa Minestos små kraftverk för mikronät (DG100) kommer finna produkten mer attraktiv när den levererar någonstans mellan 10-40 procent mer än tidigare utlovat. Där blir frågan vilken avvägning Minesto gör mellan att bibehålla ett lågt pris för att utvidga marknaden eller om man höjer priset för att ytterligare stärka lönsamheten.

Det innebär i sin tur att affärscaset stärks ytterligare

Det innebär i sin tur att affärscaset stärks ytterligare. De bägge analyserna från Pareto och Västra Hamnen har tidigare uppskattat ett produktpris på 30 miljoner kronor (3 miljoner euro) per installerad MW. Jag spekulerade senast i en vinst per installerad MW på cirka 3,5 öre med en blygsam marginal på 15 procent. Om vi antar att Minesto nu kan ta cirka 15-20 procent mer för sin produkt än tidigare till följd av ökad prestanda och kostnadseffektivare produktion samt installationsprocedur skulle jag rent av våga räkna på cirka 4 öre per installerad MW vid en blygsam marginal på 15 procent. 

Det är här det blir riktigt intressant. Vi känner till att Minestos bägge första små parker i arrayskala på Färöarna och Wales i ett första steg ska vara på 10 MW vardera eller 20 MW totalt. Det skulle innebära en intäkt på 80 öre per aktie. Det innebär att de aktier jag köpte i morse i morgoncallen betalade jag inte ens P/E 25 endast till en årlig produktion som motsvarar värdet av dessa två första projekt. Om vi betänker att tanken är en park om åtminstone 30 MW på Färöarna och 80+ MW i Wales skulle denna nivå ge oss en vinst per aktie på 4,4 kronor enligt samma resonemang. Det är P/E 5 på dagshögstanivåerna runt 22 kronor per aktie. En aktie värderas historiskt normalt i spannet P/E 15-20 och tillväxtföretag brukar värderas efter framtida vinst snarare än dagens nivå varför det är rimligt att Minesto värderas till ett P/E i linje med företag som Tomra och Vestas. Återigen skriver jag av principskäl inte ut dessa scenario utan den som själv gör sig besväret att räkna kan själv dra dessa slutsatser om vilken potential caset Minesto har som långsiktig investering. Hur som helst är det för mig en fullkomlig gåta att vi alltjämt handlas under sommarens ATH-nivåer. Men jag är glad och tacksam över det för det innebär att jag det gångna året har kunnat öka med 20-30 procent fler aktier än jag någonsin hade kunnat drömma om.

Jag vill med dessa räkneexempel egentligen mest bara uppmuntra envar att själv göra sig besväret att räkna på caset för då blir det uppenbart att aktiekursen inte på långa vägar har kalkylerat in de intäkter företaget borde ha den dag de når lönsamhet i en rimlig kommersiell skala. Minesto har redan idag möjlighet att producera 10 kraftverk per kvartal eller 40 per år i sin produktionsanläggning i Wales.

Jag tror att Minesto kommer klara en marginal på över 20 procent på sikt när de är etablerade på marknaden men använder av principskäl lite mer blygsamma kalkyler eftersom marginalen inledningsvis är något lägre. Det jag främst vill åskådliggöra är att det ekonomiska värdet av dagens besked ökar värdet av Minestos produkter och potentialen för lönsamhet ytterligare. Hur mycket får framtiden utvisa.

Risken är väldigt mycket längre idag än för ett år sedan

För mig som långsiktig investerare är det här ett av de två besked jag har väntat på då det innebär att tekniken är verifierad av tredjepart och med ett par månaders tester i ryggen nu bör kunna anses fungera som den är tänkt och till och med bättre än så. Teknikrisken får därmed anses försumbar framöver.

Det som återstår är kapitalrisken vilket konkret innebär att företaget behöver nå lönsamhet. Men som jag har skrivit flera gånger tidigare har Minesto en för tillväxtföretag urstark finansiell position med en soliditet över 95 procent och ett eget kapital som med all säkerhet räcker i minst tre år, vilket är då företaget och analytiker bedömer att företaget ska ha första parkerna i kommersiell drift, men på dagens utgiftsnivåer räcker i cirka tio år. Det handlar mycket om hur stor insats Minesto själva behöver ta i parkprojekten. Det mer troliga scenariot är att projektinvesterare, kund och offentliga stödsystem tar den större delen av den risken varför jag känner mig fullt trygg med att vänta ut vilka besked vi har under de kommande två åren om de kommande kraftverks- och parkprojekten på Färöarna, i Wales och Bretagne.

Det framstår som ett skämt att aktien i morgoncallen handlades runt 20 kronor. Undertecknad gjorde slag i saken och ökade med en bit över 5 000 aktier nu när försäljningen i Azelio skapat lite utrymme.

Jag vill öka med mina sista 3-5 000 aktier under det kommande året lite pö om pö. Sedan är jag helt fullinvesterad vid min absoluta gräns. Vill tacka alla spekulanter som har sålt de senaste månaderna för att ni har givit mig möjligheten att få köpa in mig på så här fina nivåer. I december när vi fick besked om att Minesto producerade el i nät var jag redo att betala 30 kronor per aktie. Ett halvår senare har jag kunnat öka för 20 kronor per aktie. Det är egentligen helt ofattbart. Vi fåtal som läser in oss på hur företagets verksamhet och produkt fungerar och gör oss besväret att räkna på vad aktien rimligen bör vara värd blir förhoppningsvis belönade flera gånger om i framtiden. Nu låter jag det här innehavet ligga och kan med gott samvete låta aktiekursen vara de kommande 2-3 åren. Sedan får vi se vad den står i när företaget är igång med sina första parkprojekt på Färöarna, i Wales och förhoppningsvis även i Frankrike.

Framöver är det två besked jag vill se. Det första är den första parkordern. Men jag är övertygad om att den kommer. Grejen är ju att den första kunden betalar mest för parken varför man behöver sy ihop en lösning med parkinvesterare och kanske offentliga medel som vi vet att Minesto har sagt att de har sökt. Det ligger i sakens natur att de väntar in dessa besked vilka vi borde få åtminstone innan året är slut.

Det andra jag vill se är att företaget sätter igång antingen i Florida eller Taiwan med tester av havsströmstekniken som har en ännu större potential. Men de tror jag rullar igång inom det kommande arbetsåret så snart företaget har testat DG1000-skalan.

Vad jag däremot räknar med att få se är de första små symboliska intäkterna från elproduktion på Färöarna som borde faktureras under kommande två kvartal. Det kanske blir ännu en trevlig nyhet i närtid?

 (foto från Minestos mediakit från tidigare testtillfälle under våren 2021)

Hann eigur reiðina, ið fyri ríður.

13 kommentarer:

  1. Uppskattar verkligen att du fortsätter med analys av Minesto.
    Så det är data från Färöarna vi (investerarna) väntar på i första hand, och sedan hur det går i Bretagne?
    Tror du att datan från Färöarna kommer kunna säga något om förutsättningarna för Deep Green-teknologin att stå för baskraft?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Kaktus! Roligt att höra och roligt att se att du återkommer.

      Min uppfattning är att Minesto redan har tillräckligt med data för att säga att DG100-tekniken fungerar. DNV har nu också verifierat kraftverkets effektkurva vilket i princip visar hur mycket kräm man får ut per varv under olika faser av tidvattencykeln. Precis som du säger möjliggör det därför att beräkna hur baskraftsförsörjning av energi skulle se ut över tidvattencykeln vilket möjliggör för kunder att planera. Därför är verifieringen jätteviktig.

      Upphandlingen med DNV var specificerad på 3 månader så möjligen fortsätter de några veckor till för att få mer data över tid. Även efter att denna verifiering är avslutad kommer Minesto naturligtvis att fortsätta samla in driftsdata över kommande månader för att visa att komponenterna håller som de ska över tid. Det är helt normalt och alla energibolag arbetar så, jämför t.ex. med Azelio som redan är verifierade i Åmål men fortsätter med driftstester i sina två större testanläggningar eller Climeon som också kör drift på Island.

      Som jag ser det är det här det enskilt viktigaste beskedet då det visar att tekniken inte bara presterar utan faktiskt presterar bättre än initialt förväntat.

      Jag tror därför inte att investerarna väntar på så väldigt mycket mer data utan nu handlar det nog mest om att sy ihop helheten för den första parken där de hoppas på positiva besked om stöd/subventioner för att minska sin kostnad (som SEV sagt är det dyrast att vara först ut). Till exempel kan ett upplägg för Hestfjordparken vara att Minesto säljer kraftverk till en eller flera projektinvesterare (lyssna i Martins presentationer, han har nämnt några danska och holländska som man för diskussioner med) som köper/investerar i parken vilka tar risken och sedan säljer genererad el till SEV och färöiska konsumenter. Schneider i sin tur säljer elnätslösningen till parken och bidrar med sin erfarenhet där. En långivare, t.ex. brittiska Renewable Risk, går in och förser investerarna med kapital. Sedan hoppas man antagligen på offentlig delfinansiering eller subventioner motsvarande vad man har i sina nuvarande projekt. Jag tror det är anledningen till att det tar lite tid att sy ihop helheten men är inte orolig och tror det kommer besked senare i år. Upplägget ser ut ungefär som det gör i vindkraftsbranschen där Minestos styrelseordförande arbetat i många år med liknande upplägg. Det är de pusselbitarna jag har fångat upp under de år jag följt företaget.

      När det gäller Färöarna och kanske Holyhead tror jag därför att man kommer igång inom ett halvår med de första avtalen om 10+10 MW. Vi vet att diskussioner pågår så man inväntar bara slutgiltig verifiering för att parkinvesterarna ska få loss kapitallånet och besked om offentlig finansiering som har sina fasta ledtider. Frankrike tror jag däremot som du säger att man inväntar testningen mot EDF-nätet i Bretagne men det startar redan till våren. Men vi vet redan att Minesto och Schneider tittar på olika siter där de kan rulla ut tekniken så det kommer så småningom.

      Radera
  2. Tack för utvecklandet! Intressant det där du skriver om vad man kan förvänta sig för affärsmodell framöver.

    Jag kan inte bli riktigt lika övertygad som du verkar vara om att märkeffekten (även om det är jättebra nyheter att DNV säger att den är högre än förväntat) ger hela bilden av hur väl DG100 producerar över t ex ett dygn. Vi vet t ex vad jag vet inte om den slår ifrån ibland, om den har svårt anpassa sig till förändringar som t ex ändrad strömhastighet, eller vad det nu kan finnas för problem som påverkar en jämn och förutsägbar produktion( är inte någon ingenjör).
    Enligt den här tråden är det på gång med landförbindelse vid Holyhead: https://www.avanza.se/placera/forum/trad.1757.3730999.html
    Det stärker som du är inne på att Holyhead-anläggningen ev. kan ge data från tredje part rätt så snart (dvs tidigare än Bretagne som jag trodde)?
    VD:n Edlund har dock antytt att den informationen inte säkert kommer bli offentlig utan framförallt kommer delas med möjliga kunder. I så fall blir man tvungen att vänta och se vad SEV, EDF mfl gör snarare än vad Minesto säger.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja så tror jag affärsmodellen kommer se ut och i framtiden kommer Minesto inte sköta installation och projektuveckling heller. Där tror jag att de kanske knoppar av den verksamheten i Wales så småningom i ett separat bolag. Men Minestos grej blir att sälja kraftverk precis som danska Vestas gör. Jag tror att många som hakar upp sig på fartygen missar den biten - den risken och kostnaden kommer Minesto inte ta efter de första 2-3 parkprojekten. Det innebär i sin tur att lönsamheten ökar rätt snabbt när de väl är kommersialiserade eftersom utgifterna då främst är för produktion, sälj, F&U och investeringar i ytterligare produktionsanläggningar.

      Jag är inte heller helt hundra på hur man ska tolka det men helt klart står i alla fall att man har olika genomsnittsdata för kraftverket i ett helt varv. Du har rätt i att märkeffekten bara ger högsta producerade värde och det väsentliga är egentligen vad kraftverket producerar genomsnittligt över tid. Därför är jag väldigt glad att vi fick ett riktigt fint värde på det också sedan är det öppet för tolkning. Men nu bygger man verifierad data steg för steg och det lär komma fler uppdateringar längs vägen.

      Tycker den informationen vi får tillgänglig nu är gott nog för oss aktieägare, Edlund har sagt att de kommer uppdatera LCOE framöver med nya data som grund. Det är jag MYCKET nyfiken på för jag tror den kommer vara dramatiskt bättre än den ett par år gamla LCOE de nu presenterar i sina presentationer. När LCOE uppdateras kommer det svart på vitt stå klart hur mycket mer kostnadseffektiv Minestos teknik är jämfört med havsbaserad vindkraft.

      Gillar MiPe, han skriver ofta kloka inlägg och resonerar och räknar kring framtida potential på ett rimligt sätt. Jag tror att hans scenario är rimligt med tillägget att aktien borde reagera när avtalet kommer och att det därefter tar 6-18 månader att få själva parken i drift. Som han skriver bör vi kunna räkna med en order på 4 DG1000-kraftverk (ordervärde >120 miljoner kronor) till Hestfjordparken. Med tanke på att förutsättningarna är ännu bättre där än i Vestmanna tror jag att de 4 kraftverken ensamma kommer producera 10 MW eller något mer.

      Radera
  3. Finns det någon slags data för produktion genomsnittligt över tid alltså?
    Ja det vore verkligen ett lyft om de går ut med en ny låg LCOE-uppgift.

    Det är nog många som tvekar när kursen svänger så mycket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Minesto och partners har data över tid men vi får hålla tillgodo med de uppgifter de har gått ut med så här långt i väntan på nya, lägre LCOE-uppgifter.

      Tyvärr fokuserar för många bara på kursen. Det vi har sett företaget prestera de senaste månaderna är fina nyheter och värderingen är fullt rimlig. Jag ser det som ett case där antingen lyckas de och då ska börsvärdet värderas upp många gånger om de kommande åren eller också lyckas de inte och det är risken man tar i alla sådana aktier. Just nu talar mer än någonsin för att de lyckas än inte därför tycker jag att marknadens reaktion är smått bisarr. Jag behåller och ökar vidare så länge företaget gör vad de ska och lämnar fler positiva besked.

      Radera
  4. Hej,
    Tack för en utförlig genomgång av caset Minesto.
    Jag har dock reagerat på ett stycke och skulle uppskatta ett förtydligande:
    "...får vi ett mycket bra resultat då högsta genomsnittseffekten på ett varv uppges vara 92 kW. När jag tog min första position i Minesto spekulerades det i en verkningsgrad på kanske 30 procent av märkeffekten varför jag nog egentligen är än mer imponerad över att de faktiskt presterar nära 100 kW inte bara i maxläge under optimala förutsättningar utan nu också genomsnittligt över tid..."

    Är verkningsgraden verkligen så hög som över 90% (92kW), när man egentligen beskriver snitteffekten över ETT VARV (en 8:a)? Sedan står ju DG still när tidvattnet vänder osv., är det inte då verkningsgraden kommer in?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Håller med om att det är lite otydligt men det är min tolkning av uppgifterna i pressmeddelandet.

      Det går att tolka varv på olika sätt antingen som den bästa "åttan" eller som en körning över hela fönstret under dygnet. Vilket av det som avses är oklart men jag tror inte att det är en hel tidvattencykel/månvarv som avses.

      Draken står still en relativt kort period när tidvattnet vänder jämfört med hur många timmar under dygnet den är i drift. Min poäng är framförallt att jag initialt bara har vågat hoppas på en verkningsgrad på kanske 30 procent av 100 kW märkeffekt men att mycket talar för att verkningsgraden är väsentligt högre helt enkelt eftersom vi nu vet att både märkeffekt (39 procent högre) och genomsnittligt varv kan prestera väsentligt högre. Hur mycket mer kräm vi får ut vet jag inte men jag tycker i linje med mina tidigare spekulationer redan i våras att 10 procent mer är rimligt att förvänta sig men med de här nya siffrorna är kanske rent av 20 procent också en möjlighet.

      Notera att det är ett ganska försiktigt estimat som är i linje med vad vindkraftverk producerar. Eftersom tidvattenkraft är helt förutsägbar är det främst skillnad i strömstyrka som avgör verkningsgraden (i Hestfjord kommer en DG1000 i praktiken kunna få en märkeffekt på 1,2-1,5 MW tack vare de optimala strömförhållanden som råder där). När havsströmstekniken sedan utvecklas har den inte några vändningar och får därför en högre verkningsgrad och lägre LCOE vilket också syns i deras LCOE-diagram.

      Då menar jag naturligtvis inte från 30 till 50 procent utan från 30 till 33 eller 36 procent. Poängen här är ekonomisk och inte teknisk: att Minesto tidigare har presenterat ett affärscase och LCOE baserat på 100 kW märkeffekt med en för oss okänd verkningsgrad. Ett sådant kraftverk skulle kosta 3 miljoner kronor ungefär om man går på analytikernas uppgifter. Det är därför rimligt att anta att det finns utrymme att ta mer betalt eller bredda marknaden. Jag tror att de flesta helt missar det här när de bara stirrar sig blinda på kursen. Det är en stor sak att Minesto kan ta mer betalt för ökad prestanda alternativt göra kraftverken lönsamma på marknader där det med tidigare data inte gick att räkna hem kalkylen.

      Radera
  5. Inga relevanta data som kommit fram? Tänker på den kursrörelse vi ser nu...och att vi ändå haft en del positiva nyheter sistone.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst har vi haft en del positiva nyheter på sistone. Som jag skriver tycker jag att det är fantastiskt att de har lyckats höja märkeffekten från 100-110 kW till 139 kW! Det är ett styrkebesked!

      Bortom aktiekursen händer en hel del både kring marin energi och företaget. Utgår från att Minesto kommer dela fler nyheter under sommar och höst då detta var ett centralt steg i testning och verifiering men vi kommer få mer information om hur fortsatt drift fortlöper.

      Kursrörelsen är vad den är. Det är tråkigt att många stirrar sig blinda på kursen och inte tänker igenom vad informationen faktiskt innebär (ibland undrar jag om alla ens läser igenom pressmeddelanden). Tyvärr tror jag att flera av dem som sålt har varit alltför kortsiktiga. Det här är en aktie som man måste ha tålamod med. Som jag skrivit tidigare är det här en aktie som har de verkligt stora förtjänsterna 5-10 år framåt i tiden och mitt perspektiv är bortom att de är igång även med havsströmstekniken.

      Jag har passat på att öka ytterligare också i veckan och trots mitt stora innehav kommer jag lugnt sitta kvar så länge det inte kommer en företagsspecifik nyhet som motbevisar mig. De företagsspecifika nyheterna har varit bättre än jag hade vågat hoppas på när det gäller prestanda och samarbetet med Schneider. Teknikrisken är efter förra veckans besked väldigt mycket mindre än i somras och kapitalrisken är också mindre då de har en kassa som ska räcka flera år hela vägen in i lönsamhet. Därför är det för mig helt obegripligt att aktiekursen har halverats från ATH. Men som sagt, jag gör som jag alltid gör: funderar igenom i lugn och ro vad som faktiskt har hänt i företaget och marknaden i stort jämfört med tidigare. Då landade jag i slutsatsen att det var rimligt att öka.

      Radera
  6. Jag ser långsiktigt på aktien. Som jag fattar det är det antingen så funkar tekniken som fmr väntat, och då kommer kursen gå up kraftigt närmaste åren när kundstocken skapas, eller så gör den inte det och kursen går mot noll. Vad tror du om det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser också mycket långsiktigt på aktien. Begriper mig verkligen inte på de som hakar upp sig på hur kursen går från dag till dag. Det viktiga är som du är inne på att företaget får tekniken att fungera som förväntat i parkskala. Gör den det finns en enorm marknad.

      Jag tycker tvärtom att det är en skänk från ovan att kursen har varit så låg och har utökat mitt innehav ordentligt sedan årsskiftet eftersom informationen från företaget har varit bättre än jag hade förväntat mig avseende teknikens prestanda och samarbete med Schneider (öppnar upp en ny marknad).

      Men ja, kursen borde gå upp när kundstocken skapas och order trillar in helt enkelt eftersom kapitalrisken minskar och företaget går in i lönsamhet (i och för sig borde en rationell Mr Market inte ha sålt på nyheterna sedan december heller då dessa minskar teknikrisken).

      Som jag ser det kommer företaget att göra en vinst på över 1 krona per aktie (kanske inte omgående pga utgifter till investeringar men i EBIT/kassaflöde) när den första större parken (>30 MW) är i drift. Det ska i sig räcka för att försvara en aktiekurs på minst 20 kronor vid P/E 20 men rimligen kommer kursen stå mycket högre när Minesto väl når dit. Naturligtvis förutsätter värderingen att tekniken fungerar och kan säljas. Men det är rimligt att förvänta sig att den fungerar gott nog (och mer därtill) utifrån vad vi har tagit del av hittills, där effektkurvan nu är tredjepartsverifierad.

      Minesto bygger just nu sina första DG1000-drakar med en märkeffekt runt 1,2 MW per kraftverk. Detta ska verkligen bli spännande att följa under hösten och 2021.

      Radera
  7. DG1000 är ju väldigt spännande. Det är en viss skillnad.

    Jag fortsätter månadsköpa. Med kurs 17kr nu är det för svårt att låta bli. :)

    SvaraRadera