söndag 9 oktober 2022

Helgreflektioner

Jag tycker att det är klokt att ägna sig åt aktieanalys, eller snarare företagsanalys, när börsen är stängd för att man inte ska dras med i bruset. I dessa tider än mer så för att skapa distans till sjunkande kurser. Personligen är jag trygg i min långsiktiga strategi och plan. Jag brukar inte ens titta från dag till annan vad portföljvärdet är då jag finner det kontraproduktivt. Det är viktigare att lägga tid och energi på att noga granska företagen och vilka förutsättningar de har i rådande läge. Därför har jag ägnat helgen åt att titta lite extra på en rad företag men även min portföljbelåning och plan för riskhantering för att säkerställa att jag kan utnyttja rätt hyfsade köplägen maximalt utan att samtidigt ta onödiga portföljrisker.

Eftersom min portfölj har en viss belåning behöver jag beakta att utrymmet sjunker med sjunkande börs. Det är en lärdom från coronakraschen 2020 då jag under börsens lägsta dag var väl nära den gränsen men samtidigt också kunde fynda aktier på helt osannolika nivåer. Idag har jag mycket större säkerhetsmarginaler och även en buffert att omgående betala av hela lånet om det skulle behövas. Därför oroar mig inte risken för en margin call särskilt mycket just nu. Däremot finns ju risk att räntor höjs ytterligare vilket gör belåningen ännu dyrare än idag. Mer om det nedan.

Inflationen innebär att vi alla blir fattigare varför utdelningar i praktiken blir lägre värda. Därför söker jag just nu högre utdelningar än normalt för att kompensera för inflation och högre räntor. Oavsett tycker jag att en utdelning runt fem procent väl nog kompenserar då det vida överstiger räntan på min hävstång. Dessutom är det ju så att pengar på banken påverkas än mer av inflationen i realvärdeminskning. Vill understryka att jag tycker att man ska sträva efter att ha en årslön på banken. Det har jag av ren princip då jag vill kunna få loss till en kontantinsats när jag köper hus i Sverige inför framtida återflytt samt för att ha en buffert för oförutsedda händelser (vilket inkluderar att omgående kunna betala av min belåning på ett bräde om så krävs). Jag läste Peter Lynch som semesterläsning i sommar och ett bra råd han ger är att man först ska ha en buffert och kontroll på belåningen på sin fastighet. Aktier är nästa steg. Jag har oavsett landat i att fortsätta öka aktivt och trappa ned takten på amortering något. Portföljen amorteras i praktiken ändå ned av utdelningarna om än rätt långsamt och så länge utdelningen nästa år överstiger lånräntan tycker jag att det är försvarbart.

Jag tar börsens nycker med ro då jag har en sedan tidigare tydlig plan för hur jag hanterar min portföljrisk, belåning och köp. Det jag gör är att jag lägger ett par timmar i veckan på att följa upp olika företag. Kursen fäster jag inte speciellt stor vikt. Jag vet inte om vi har sett botten eller om det blir värre innan det vänder eller hur lång tid det tar. Men jag fortsätter att köpa medan det finns fina möjligheter. Konkret arbetar jag mycket med stående order där jag lägger order på en viss utdelningsnivå eller värdering som jag anser vara rimlig nog för att öka portföljandel. Faller en order in lägger jag en ny en nivå under.

I fredags föll en sådan order in där jag nu har dubblerat mitt innehav i Wallenstam. Deras VD är känd för att vara en av de mest defensiva på den svenska marknaden med en utpräglat god historik av att hantera kriser. Värderingen är därför högre än i de flesta andra fastighetsaktier men som det sägs är det ofta bättre att köpa en bra aktie för ett hyfsat pris än en hyfsad aktie för ett bra pris. Utdelningen på 60 öre årligen motsvarande 1,65 procent i direktavkastning är inte mycket att skriva hem om. Men skärskådar man företaget finns uppenbart förmåga att höja utdelningen väsentligt till hela kronor. Därför tror jag att den investering jag gjorde i fredags i praktiken motsvarar minst fem procents direktavkastning på några års sikt. Jag tror samtidigt att Wallenstam kommer utnyttja läget till att återinvestera i verksamheten vilket lär stärka bolagsvärdet på sikt och därför känner jag mig rätt trygg i den här investeringen. Det innebär hur som helst att jag nu under överskådlig tid har minst en procent av portföljen i Wallenstam.

Just nu blir det en del ökningar i fastighetsaktier. Jag frågar mig naturligtvis om det är klokt då de ofrånkomligen drabbas av högre räntor, energipriser och inflation. De kommer inte kunna lägga allt oavkortat på sina hyresgäster helt enkelt eftersom alla inte kommer kunna ta hela den kostnaden. Därför finns risk för lägre marginaler och lägre uthyrningsgrad med kostnad för outhyrda fastigheter som följd. Den större risken tror jag dock är företagens belåning, i synnerhet i företag som Cibus och SBB som har förhållandevis defensiva fastigheter där det är förhållandevis låg risk att de inte kvarstår uthyrda. Många fastighetsaktier handlas just nu långt under sitt eget kapital. Då fastigheter räknas in i tillgångarna och värderingen kan sjunka är det kanske inte så konstigt men det känns likväl betryggande att köpa aktier som handlas så mycket under sitt eget kapital. I Investor är rabatten relativt eget kapital till exempel "bara" åtta procent vilket jag fortfarande tycker är bra. Fastigheter brukar traditionellt egentligen inte vara så inflationskänsliga då de är reala tillgångar som i regel behåller ett visst värde över tid. Risken i de mer svårbedömda fastighetsaktierna ligger snarare i om företagens balansräkning kan hantera de ökade kostnaderna och beviljas fortsatta lån eller obligationer till tillräckligt konkurrenskraftiga villkor. Det är inte säkert och en tydlig risk. Där lägger jag mitt största fokus i min riskbedömning av de olika företagen.

Sedan köper jag ibland ändå lite mer svårbedömda aktier men då med lägre portföljandel som ett sätt att hantera risken. När de närmar sig en direktavkastning runt 8-10 procent finns förvisso risk för innehållen utdelning och i något fall rent av konkurs men samtidigt är risk-reward godtagbar i att jag i regel kompenseras med minst en helårsutdelning inom 6-12 månader. Men understryker att det rör sig om enstaka mindre poster månadsvis och inga större positioner. Jag tycker nämligen att man ska prioritera att köpa bra företag till hyfsade priser i börsnedgångar då de sällan värderas till hyfsade priser i bra tider.

Det finns många aktier jag vill öka i just nu varför det också blir så att flera som är ganska bra värderade har hamnat vid sidlinjen än så länge. Däribland Billerud, Industrivärden, Investor och SKF. Men jag läser in mig lite mer på dem parallellt för att vara redo ifall börsen faller ännu mer. Kopparbergs är också mycket rätt värderad men där har jag redan stor övervikt då det idag är ett av portföljens tre största innehav. Jag vill ha ytterligare rabatt för att ta än mer övervikt men runt hundralappen skulle jag göra det.

Jag tittar också på att fortsätta att öka i Minesto då aktien alltjämt är ganska trevligt värderad. Förra veckans uppdatering bekräftar att planering fortskrider för att investera i infrastruktur vilket minskar risk direkt och det är sannolikt att vi kommer att få se den första parken under 2023. Egentligen är jag fullinvesterad men jag anser mig fortfarande ha utrymme att öka månadsvis så länge aktien handlas under 16 kronor. I övrigt är jag ganska nöjd med den portföljandel jag har i andra miljöteknikaktier. Det finns ett par-tre miljöteknikaktier som jag länge har övervägt att ta in i portföljen men i rådande ränteläge tycker jag inte att det är någon brådska utan det får bli när jag får slut på idéer att öka i konventionella företag.

Det har blivit comeback för ett tidigare innehav i portföljen också, vilket skriver jag i min månadssammanfattning vid månadsskiftet.

OBS! Inlägg ska aldrig läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Jag vet inte hur börsen utvecklas framöver. Det här är en hobbyblogg som jag skriver på min fritid för att utbyta erfarenheter med likasinnade motsvarande vad jag hade gjort på Aktiespararnas medlemsträffar hemma i Sverige. Du är själv ansvarig för dina investeringsbeslut och bör alltid läsa in dig ordentligt på företag du investerar i.

4 kommentarer:

  1. Hej! Jag läser dina inlägg med stort nöje. Inte minst de balanserade och initierade analyserna av Minesto.
    Jag äger själv aktier i Minesto och har nyligen börjat fundera på Wallenstam.
    För mig är det oftast viktigt att nyckelpersoner visar att de tror på sitt företag genom ett rimligt aktieägande. Jag skriver "oftast" då jag eg tycker att att aktieägandet hos nyckelpersoner i Minesto i flera fall är alldeles för lågt.
    Hur tänker du kring detta och att även aktieinnehavet hos både ordföranden och vice ordföranden i Wallenstam är förhållandevis lågt?
    Tack på förhand.
    Med vänlig hälsning
    Johan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Johan - det glädjer mig!

      Håller inte med dig om att VD Hans Wallenstam har ett litet innehav. Familjen Wallenstam ägde vid årsskiftet 34,5 miljoner A-aktier och 49,224 miljoner B-aktier, delvis genom Revialma-ägarbolagen. Sedan dess har Hans Wallenstam på rak arm ökat med 156,7k B-aktier i mars och 400k B-aktier i juni. Det motsvarar cirka 14-15 procent av totalt antal aktier och ett värde om cirka 3 miljarder kronor. Det jag framförallt gillar med Wallenstam är att deras VD har en så utpräglat defensiv syn på risk och har klokt navigerat sig genom flera finanskriser.

      När det gäller Minesto har de bägge storägarna varit konsekventa i sitt ägande och tecknat i emissionerna så företaget har två trygga storägare med totalt 40 procent av aktierna. VD Martin Edlund äger cirka 150k aktier i företaget vilket motsvarar köp för några miljoner kronor. Jag skulle gärna se att den nya ordföranden och de nya insynspersonerna också köper aktier men tror det kommer i kommande optionsprogram. Minesto är ett litet företag där de insynspersonerna har relativt blygsam ekonomi så man kan inte förvänta sig att de köper så mycket mer aktier än oss då deras ekonomiska villkor nog är rätt jämförbara med vad vi har. Dessutom har det inte varit lönsamt att teckna i de senaste två personaloptionsprogrammen. Det jag tror blir viktigare för kursvård är när de får in institutionella ägare framöver och det lär komma när Minesto får en orderbok, växande kassaflöde och intäkter. Institutionella investerare har ofta vissa minimikrav för när de får investera.

      Radera
    2. Tack för dina kommentarer.
      Nej Hans Wallenstam har verkligen inget litet innehav.
      Det var inte vd utan ordförande och vice ordföranden som jag tycker har ett väl lågt innehav.
      Vice ordf har suttit i styrelsen i 6 år och har 4000 aktier. Ordföranden har iof bara suttit i 2 år men hans innehav (10 000 aktier) motsvarar inte ens ett halvt årsarvode ställt till fredagens aktiekurs.

      Radera
    3. 10 000 aktier motsvarar väl i alla fall köp för en halv miljon. Det är ett ganska betydande åtagande på två års sikt. Vice ordförande är med i många styrelser och man kan förmoda att hon sprider sina köp över flera åtaganden. Jag tror ibland att man överdriver insynspersoners förmåga att göra stora insynsköp. Insynspersoner som är miljonärer som Roger Akelius eller Stefan Persson kan göra enskilda miljonköp men de flesta insynspersoner är inte ekonomiskt oberoende och gör sina insynsköp därefter.

      Radera