måndag 28 november 2016

Riskhantering i kvartalsutdelare

Fick flera kommentarer kring min strategi att försöka minska risken i kvartalsutdelare genom att minska min tid i marknaden. Tyckte därför att min riskhanteringsstrategi för kvartalsutdelare kunde vara ett bra ämne för ett blogginlägg. Tack till Krösus Sork och Frihetsmaskinen för kommentarerna!

Enfastighetsaktier fungerar inte som vanliga aktier

Varför gör jag så här? Jo det finns väsentliga skillnader med enfastighetsaktier och andra mindre kvartalsutdelare jämfört med vanliga aktier. Vanliga aktier, om företaget går bra, ökar sin vinst vilket ökar utdelningstillväxt och kurstillväxt. Preffar är delvis också en annan historia eftersom du ofta kan hoppas på att de blir inlösta vid ett visst datum och har du köpt till en lägre kurs är risken därför ganska hanterbar.

Enfastighetsaktier är däremot obligationsartade. De ökar i princip aldrig sin utdelning (skriv gärna en kommentar om du känner till något undantag!). Däremot inflateras utdelningen sakta men säkert. Samtidigt löper du risken att kontraktet inte förlängs eller att räntevillkoren är annorlunda när lån omförhandlas efter avtals löptid.

Det finns därför tre tydliga risker som innebär att det snarast finns en nedsida än uppsida i aktiekursen:

  • Kontraktsrisk
  • Ränterisk
  • Inflation
Det innebär att jag bör räkna med att risken är överhängande att jag kan behöva sälja aktien till ett lägre pris än jag har köpt den för. Som jag tidigare har skrivit medför de höga utdelningarna i regel en kompenserande faktor men samtidigt försöker jag aktivt förhålla mig till risken genom att ha en uttalad handelsstrategi för enfastighetsaktier och liknande kvartalsutdelare.

Köp 


Om jag köper en kvartalsutdelare på ex-dag 90 dagar före nästa utdelning är kursen förvisso sannolikt låg. Samtidigt löper jag risken att en negativ nyhet inträffar under dessa 90 dagar.

Även om jag ofta fiskar efter på förhand uppsatta fyndpriser med passiva köporder när det finns kapital över försöker jag i regel köpa högst 30 dagar före utdelning. Genom att göra detta bör priset rimligen inte ha dragit iväg alltför mycket innan utdelningen. Samtidigt innebär det att jag har 30-60 dagar mindre i marknaden vilket teoretiskt minskar risken. Eftersom jag snabbt tar del av utdelning innebär den i sig att jag dessutom snabbare får en viss krockkudde på någon procent mot kursrisken (ja, jag vet att kursen minskar efter ex-dag men den återhämtar sig i regel snabbt). Någon som är mer matematiskt lagd kan säkert snickra ihop en formel kring detta men ni förstår garanterat grundprincipen.

Volatiliteten är normalt ganska låg i utdelningsaktier och även om man naturligtvis inte kan förutspå om kursen kommer vara ett par högre eller lägre nästa månad brukar normalt inga dramatiska förändringar inträffa. Eftersom kursrisken snarast är på nedsidan finns därför normalt inget skäl att gå in i marknaden så snabbt som möjligt då det bara ökar tidsrisken.

Strategi: köp cirka 30 dagar före ex-datum för att snabbt få en extra utdelning. Ha passiva köporder som fiskar på lägre nivåer om det finns kapital över.

Sälj

I regel är volatiliteten ganska låg i enfastighetsaktier eftersom det sällan kommer nyheter som väsentligt påverkar deras verksamhet. Det innebär att det inte är helt lätt att räkna hem en försäljning.

För att ytterligare minska antalet dagar i marknaden har jag dock en strategi som innebär att jag tar hem vinst när möjlighet uppstår. Återigen bör understrykas att det inte finns någon utdelningstillväxt eller naturlig kurstillväxt i aktien. Därför finns egentligen inga starka skäl att inte ta hem vinster så länge jag bedömer att det är sannolikt nog att kunna köpa tillbaka aktien igen till ett lägre pris inom ett kvartal. Hur många aktier jag säljer beror förstås på vilken köpkurs jag har. Aktier som köpts under det normala volatilitetsspannet, t.ex. Delarka som jag lyckades köpa riktigt billigt under Trumporon, finns ingen anledning att sälja men aktier som befinner sig i den lägre änden av det horisontella volatilitetsspannet bör säljas om jag kan.

Naturligtvis förutsätter detta att jag får igen courtage för både köp och sälj. Det rör sig alltså om en försäljning när kursen har ökat med 2-3 procent. Visst kan det innebära att jag går miste om ytterligare kurstillväxt men kom som sagt ihåg att det inte finns några fundamentala anledningar till att dessa aktier ska öka mycket mer än så. Tvärtom är det utifrån de tre riskfaktorerna ovan snarast sannolikt att kursen minskar ju närmare kontraktets slut vi kommer, ju närmare en räntehöjning vi kommer och ju mer utdelningen inflateras med tiden. Det talar för att sannolikheten är god nog att kunna köpa tillbaka aktier som jag kan sälja med vinst enligt ovan.

Strategi: sälj när det finns möjlighet att hämta hem minst en kvartalsutdelning inklusive totalt courtage. Ha passiva säljorder som fiskar på högre nivåer

Sammanfattningsvis är den stora målsättningen med strategin att minska antalet dagar jag befinner mig på marknaden som aktieägare i kvartalsutdelaren. Rent matematiskt ska det i teorin innebära att risken minskar något även om det förstås fortfarande finns en nog så hög risk.

söndag 27 november 2016

Veckoplan - v. 38. Kvartalsutdelare på Aktietorget i fokus.

Min stora målsättning är att öka portföljens genomsnittliga utdelningsandel och utdelningsfrekvensen. Därför kommer jag de kommande veckorna fokusera på att öka andelen kvartalsutdelare.

Nu när jag har en väl så god andel i defensiva innehav som jag inte verkar kunna köpa billigare den kommande veckan och till och med ökat lite försiktigt i amerikanska aktier är tillfället rätt att öka i kvartalsutdelarna. Varför?

Nästan samtliga kvartalsutdelare har ex-dag i slutet av december och utdelning runt årsskiftet. Kan jag öka i dem nu kan jag räkna in en kvartalsutdelning som i samtliga fall motsvarar 1-2 procent. Bättre att köpa stort nu och sedan avvakta till februarilönen med att öka nästa gång.

Två aktier som jag särskilt har siktat in mig på är Sydsvenska Hem och Bonäs. I bägge fallen vill jag bara ha ett litet innehav men eftersom de handlas på Aktietorget är lägsta courtage 19 kronor. Därför måste jag köpa en post på åtminstone 7 500 kronor för att inte betala onödigt mycket courtage. När jag nu har fyllt på i de flesta andra kategorier i min strategi är det alltså ett bra tillfälle att, inför utdelningen, passa på att köpa cirka 75 aktier av varje slag. Oftast finns det ju andra företag som jag hellre vill köpa vilket brukar hindra mig från att köpa för större belopp på Aktietorget men nu känner jag mig ganska väl investerad i de flesta prioriterade innehaven. Det jag har grunnat mest på är om jag verkligen bör köpa före den räntehöjning som alla väntar sig att FED ska göra. Detta får dock genomslag på svenska börsen först handelsdagen därpå den 15 december. Det är med tanke på den annalkande julhelgen såpass nära inpå ex-dag att det samtidigt finns risk att kursen hinner öka ändå om räntehöjningen redan är inprisad, inte minst eftersom riksbanken inte väntas agera än på ett tag. Därför har jag landat i att jag kommer försöka köpa innan FED:s slutgiltiga besked och tar risken att kursen möjligen faller efter det.

Bonäs vill jag köpa för 105 kronor eller lägre, vilket ger en YOC på hela 9 procent. För den som inte känner till Bonäs är det en enfastighetsaktie som äger Ellos centrallager. Hög risk som alltid med enfastighetsaktier.

Sydsvenska Hem hoppas jag på att kunna köpa för 102 kronor och har det som utgångspunkt men kommer kanske köpa för 103 kronor om ordern inte skulle falla in. Det ger en YOC på 6,3 procent.
Sydsvenska Hem har ett mer diversifierat innehav med fokus på ett mindre antal företrädesvis offentliga fastigheter och hyresrätter i Skåne. Deras senaste rapport är inte glimrande men riskspridningen och de defensiva innehaven gör att jag ändå ser dem som en av de mindre riskabla aktierna i kategorin, där risken generellt är ganska hög.

När nästan 16 000 kronor har bokats in till dessa bägge affärer blir det bara utrymme kvar för lite småaffärer. Eftersom jag dessutom "lånade av mig själv" för att köpa Serneke kommer jag antagligen köpa för ett par tusen kronor mindre än vanligt som en liten avbetalning till min egen sparandebalans. Det innebär att jag i första hand fiskar efter fyndlägen i kvartalsutdelare, vill ju inte bränna hela novemberlönen redan första veckan.

Bonäsudden, som är en av få kvartalsutdelare med mer diversifierat fastighetsinnehav, vill jag gärna ta in i portföljen. Allra helst vill jag köpa för 107 kronor vid YOC 7,5 procent och 109 kronor är en rimlig normalnivå. Eftersom jag inte äger aktien sedan tidigare kan jag dock tänka mig att betala så mycket som 110 kronor, YOC 6,8 procent, för mina första fem aktier.

Saltängen, som jag skrev om igår, kommer jag försöka öka i med 5-10 aktier för 107 kronor eller lägre.

Delarka har jag redan ett ganska stort innehav i motsvarande ett par procent av portföljen. Lyckas jag öka vid 114 kronor eller lägre till en YOC på över 7 procent kommer jag göra det.

Solnaberg finns med där i blickfånget också. Utdelning ska enligt företaget vara i spannet 8 procent årligen men först från och med sommaren 2017 och med tanke på att aktien ökat något tycker jag inte att det är någon brådska utan inväntar mer tydlighet och bekräftelse av att det faktiskt blir utdelning. Mer än 105 kronor är jag definitivt inte beredd att betala i nuläget.

Akelius preferensaktie tittar jag också på att öka i med tre aktier i taget. Senast köpte jag ett första innehav för 307 kronor och med tanke på riskbilden ska kursen ner ytterligare ett par kronor varje gång jag ökar. Nästa utdelning är i februari så här är det inte lika bråttom men det hindrar inte att det är ett bra tillfälle att fiska på lägre nivåer för att se om man får napp!

Fiska kommer jag också göra lite försiktigt i Oscar som i så fall skulle bli min andra preferensaktie. Kalendern är densamma där varför det inte är bråttom. Med tanke på hög riskbild och att jag inte har lika högt förtroende för dem som Akelius kan jag kosta på mig att fiska efter 3-5 aktier vid 250 kronor som motsvarar en YOC på 8 procent. Inte särskilt sannolikt att det går i veckan om man tittar på teknisk analys men på längre sikt tror jag att det är en ganska rimlig köpkurs för att få en viss säkerhetsmarginal när man beaktar långsiktig kurs- och ränterisk.

Till sist finns det två IPO som jag inte har tecknat men håller ett litet extra öga på. Alligator Bioscience är ett bioteknikbolag som specialiserar sig på cancerbehandling. Med både Johnson & Johnson, Investor och Stenasfären i ryggen känns det spännande nog för en liten krydda i portföljen i ett tidigt skede direkt efter noteringen. Jag tänker mig 15 aktier om kursen inte drar iväg.

Flitiga läsare vet att jag har en aktiv målsättning att investera i hållbarhet, miljöteknik och förnybar energi när vettiga möjligheter uppstår. Därför är jag mycket nyfiken på Ripasso Energy som erbjuder miljötekniklösningar i solenergisektorn. Att de är ett Göteborgsföretag gör att lokalpatrioten i mig dessutom vill att de ska lyckas och blir än mer nyfiken på deras innovativa och spännande tekniska lösningar. Om jag har förstått det rätt blev teckningskursen till slut 4 kronor och därmed är en rimlig ambitionsnivå 100-150 aktier beroende på om den inledande handeln i aktien rör sig uppåt eller nedåt. Eftersom aktien var övertecknad är min gissning att den på kort sikt nog rör sig uppåt då fler, liksom mig, i det korta perspektivet vill teckna in sig.

Att köpa in små kryddor om högst en promille eller två av portföljen innebär inte särskilt stor portföljrisk och det är jag helt klart villig att göra eftersom det här är företag som jag tycker är otroligt roliga och spännande att följa. Jag hoppas verkligen att Ripasso lyckas med betoning på hoppas. För som alltid är det mycket osäkert att investera i företag innan de har passerat kommersialiseringsfasen. Det här är alltså pengar som jag är fullt beredd på att jag helt kan förlora.

En anledning till att jag känner mig redo att ta in lite mer kryddor är för att belöna mig själv för att jag har lyckats hålla mina utgifter osedvanligt låga under november. Mitt mål är egentligen totala löpande utgifter om 4 - 5 000 kronor per månad exklusive hyra och semestersparande. Den här månaden kommer jag klara mig under 2 000 kronor och ligger nu på 1 300 kronor exklusive internet- och mobilräkning. Då passade jag ändå på att ta några lite dyrare utgifter på lång sikt i form av basmatvaror och lyxa till det lite med julblommor och lite god mat. När mina utgifter är så låga ser jag det som att jag har gjort mig förtjänt av att sätta av en femhundralapp i en riskabel aktie som Ripasso eller Alligator. Skulle jag förlora pengarna har jag åtminstone sparat in dem genom att hålla låga utgifter så att det blir så att säga bonusköp. Mina extraordinära utgifter har dock varit höga till följd av restskatt och en eftersläpande kontokortsräkning varför sparkvoten är lite lägre än mitt mål. Klarar jag att hålla så här låga löpande utgifter kommer jag dock kunna öka mitt sparande än mer på sikt utan att känna att jag behöver göra avkall på små semesteravsättningar och lite vardagslyx då och då. Återkommer om detta på onsdag.

Är fortfarande inne i en intensiv period på slutspurten inför julledigheten och blir antagligen därför något färre inlägg än vanligt. Ripasso kommer jag med säkerhet skriva om längre fram men hinner inte denna veckan.

Måndag - om hur jag försöker minska risken i kvartalsutdelare.
Onsdag - planerar att summera november månad.
Fredag - sedvanlig veckosammanfattning.
Lördag - fortsätter min serie om kvartalsutdelare.
Söndag - veckoplan - v. 39.

Det har varit stort intresse för inläggen om Serneke. Delade uppfattningar också om hurvida det var en god investering eller inte. Jag är inne långsiktigt i aktien över det kommande decenniet och tror företaget kommer fortsätta göra vinster. Ska bli väldigt spännande att se hur det utvecklas.

Hur som helst innebar det att bloggen nu har passerat 17 000 läsare varav 11 000 under november. Det känns roligt och överväldigande, inte minst eftersom jag bara är ännu en i raden av entusiaster som hobbybloggar på min fritid, och vill än en gång tacka för att ni fortsätter att läsa!

lördag 26 november 2016

Kvartalsutdelare: Saltängen

Med sina nio procents utdelning årligen är Saltängen den kvartalsutdelare som kanske ger bäst utdelning. Det är som alltid dock inte utan risk och vill redan från början tydligt understryka att risken är hög.

Saltängen är ett enfastighetsföretag som äger ICA:s centrallager i Västerås. ICA kan låta som en stabil kund men det bör dels noteras att kontraktet löper ut redan 2022 och att lånen omförhandlas 2020. Därtill är fastigheten specialiserad, bland annat med ett fryslager, vilket innebär att det inte är helt lätt att hitta andra hyresgäster om ICA väljer att flytta på sig i framtiden. Vid första påseende kan det verka som en lugn och trygg defensiv aktie men det är en falsk trygghet. Risken är hög för om ICA flyttar eller kontraktet omförhandlas i väsentlig utsträckning kommer kursen snabbt falla ordentligt.

Med det tydligt understruket förvånade det mig samtidigt att den finansiella risken i övrigt verkar lägre än i många andra kvartalsutdelande fastighetsaktier. Företaget går med vinst på cirka 27 kronor per aktie, vilket innebär en ganska defensiv utdelningsandel på 36 procent, och det verkar finnas en stark kassa med ett eget kapital på 110,50 kronor per aktie. Detta lugnar mig något. Samtidigt är det sannolikt så att företaget inte kommer ta av kassan för att dela ut med förlust till aktieägarna om ICA skulle flytta eftersom kassan då skulle behövas till att anpassa lokalen för andra potentiella hyresgästers behov. Jag tror också att det ligger i sakens natur att ett enfastighetsföretag som närmar sig slutet av kontraktscykeln har bättre resultat jämfört med aktier i början av cykeln där man kan dela ut mer under de första åren med förlust i vetskap om att det med största sannolikhet genererar kalkylerade vinster sett över hela kontraktslängden.

Utdelningen är 2,45 kronor per kvartal, 9,8 kronor årligen. Detta motsvarar cirka 9 procent per år. Som vanligt är det inte bestämt att företaget kommer dela ut på samma nivå framgent. Däremot kan det hållas sannolikt att så kommer ske så länge inga förändringar i avtalet sker eftersom företaget gör goda vinster och har en rejäl kassa. Jag har samtidigt mycket svårt att se att företaget, den stabila kassan till trots, skulle höja utdelningen så nära avtalens slutdatum.

Flyttrisk känns spontant inte särskilt stor. ICA äger granntomten och jag tolkar det snarast som att de kommer expandera. Det vore rimligen billigare att köpa loss Saltängens fastighet än att bygga en helt ny alldeles brevid. Samtidigt är ICA utsatta för ökad konkurrens från Lidl vilket kan innebära minskade marknadsandelar och därmed behov för mindre lager. Även om risken att de skulle behöva flytta ett centrallager är liten bör den ändå beaktas.

Ränterisk behöver beaktas som för alla fastighetsaktier. Det är mycket osannolikt att Saltängen ger utdelningstillväxt. Det innebär att innehavet på längre sikt sakta men säkert inflateras bort. Den risken är försumbar med tanke på att utdelningsandelen är högre än de flesta alternativ med likvärdig riskbild. Realutdelningen kommer fortfarande överstiga åtta procent även efter inflation, vilket är mycket bra. Däremot kan en räntehöjning påverka aktien negativt, inte minst eftersom det bara är fyra år till det att låneavtalet omförhandlas. Vid det laget är det mycket sannolikt att räntan är högre.

Kursrisk hänger ihop med ränterisken. Kursen är förvisso stabil men eftersom aktien endast har handlats i ett minusränteläge går det inte att utesluta att den sjunker lägre än utgångskursen om räntan på sikt stiger såpass mycket att placerare börjar flytta pengarna till säkrare alternativ med likvärdig ränta. Uppsidan är begränsad eftersom företaget inte har någon egentlig tillväxt. Kursen har varit högre än idag men jag ser det ändå som att det främst finns nedsida ju närmare avtalens slutdatum vi kommer och ju närmare en räntehöjning kryper. Man gör nog klokt i att kalkylera in att kursen mycket väl kan vara tio procent lägre när man säljer. Det skulle i praktiken innebära att en årsutdelning går förlorad men på en treårshorisont skulle det ändå ge sex procent årligen vilket fortfarande är bra.

Just nu har jag ungefär 5 aktier i Saltängen med en YOC på 9,1 procent. Det motsvarar bara 0,3 procent av portföljen och jag tittar därför på att öka med ytterligare 5-15 aktier till 0,5-1 procent. På sikt vill jag inte ha en alltför stor andel i Saltängen då kontraktsrisk och kursrisk är hög. Å ena sidan kan en räntehöjning i USA i december möjligen pressa kursen nedåt ytterligare då Saltängen till skillnad från många fastighetsaktier inte verkar ha prisat in en räntehöjning ännu. Å andra sidan är ex-datum inför decemberutdelning nära och jag köper därför hellre nu och plockar hem 2,25 procent direkt än köper om två månader.

Med tanke på att lån löper ut 2020 och kontrakt omförhandlas 2022 är jag relativt vaksam och har en kort horisont på högst tre år. Jag tittar också på att proaktivt ta hem vinster genom försäljningar om jag kan hämta in minst tre procents kursvinst på kort sikt. Det innebär förvisso ökade courtagekostnader jämfört med att inte sälja men samtidigt minskar risken något eftersom jag är i marknaden kortare tid. Även om negativa nyheter kan inträffa när jag äger aktien minskar sannolikheten i alla fall lite då jag inte avser äga aktien 365 dagar om året.

Under normala förutsättningar får jag ut nära 30 procent i ackumulerad bruttoutdening under den perioden vilket är en krockkudde mot kursrisken. Den historiska volatiliteten är i extremmarkering 20 procent och i normalintervall högst 15 procent vilket gör att risken känns rimlig men då ska man samtidigt komma ihåg att det har varit i ett homogent ränteläge varför räntehöjningar kan sänka kursen ytterligare. Skulle ICA säga upp kontraktet hjälper sannolikt inte ens de 30 procenten varför jag tydligt vill understryka att risken är hög och att det därmed finns en anledning till att utdelningen är så hög.

Tanken med serien om kvartalsutdelarna är inte att göra en fullständig analys utan endast att ge en snabb överblick och min syn på de olika aktierna. Jag är en hobbyentusiast som sysslar med detta på min fritid och påminner därför om att mina inlägg ska inte ses som rekommendationer.

Det finns flera bra inlägg om Saltängen som rekommenderas, framförallt Gustavs aktieblogg och Västkustinvesteraren.

fredag 25 november 2016

Black Friday och Serneke annars lugn börsvecka

Veckans huvudfokus var att teckna Serneke. Till min besvikelse tilldelades jag endast 50 aktier men valde att köpa till 450 aktier ytterligare på ISK så att jag nu har 500 aktier som jag önskade. Kanske säljer jag av de 50 aktierna jag tecknade i KF på sikt. Aktiekursen har i inledande handel rört sig runt teckningskursen på 110 kronor. Den kommer kanske sjunka något på kort sikt men min plan är långsiktig över ett decennium. Om P/E-tal på 14 stämmer tror jag ändå att det kommer kunna bli en god affär. På den positiva sidan innebär courtaget att jag nu kan titulera mig guldkund hos Avanza men eftersom jag ofta handlar i små volymer över flera aktier gör det i praktiken inte särskilt stor skillnad.

Black Friday innebar courtagefri handel hos Avanza. Jag är skeptisk till att köpa amerikanska aktier just nu eftersom dollar är så stark mot kronan. Rabatten från courtagefri handel lönar sig dessutom i praktiken bara med nio kronor på första tusenlappen, vilket ger 0,9 procent och åts upp av dagens börsuppgång.

Dilemmat med amerikanska aktier är annars att jag behöver köpa dem i poster om nära 4 000 kronor för att få ett effektivt courtage. Det gör att jag måste känna mig säker när jag väl ökar. Idag valde jag därför att göra ett undantag och köpa amerikanska aktier i riktigt blygsam skala. Resultatet blev:

2 Realty Income. Aktien ger månadsvis utdelning, vilket jag vill ha mer av, har redan en YOC på över 4,25 procent och därtill en fin historik av utdelningstillväxt. Bra tillfälle att öka lite försiktigt. Nu har jag 6 aktier.

2 Coca Cola. Företaget har möjligen nått sin topp men YOC på över 3,33 procent och en god defensiv bas i portföljen gör att jag tycker att ett litet innehav är motiverat. Nu har jag 12 aktier och utdelningen kommer lagom till jul.

1 VFC. Utdelningen har precis höjts och ex-dag är i annalkande vilket innebär att jag som bonus får några kronor extra redan i december som kompenserar den sista promille under min köpgräns som aktien befann sig. Nu har jag 5 aktier.

1 P&G. Detta är ett nytt innehav som jag har funderat på att köpa länge. Jag gillar dem egentligen bättre än J&J. YOC:en är för amerikanska aktier fullt acceptabla 3,33 procent.

1 JNJ. OK jag ger mig. Jag har skrivit att aktien är dyr i förhållande till den låga utdelningen och att det kommer ta flera år innan dess höga utdelningstillväxt ens är ifatt Axfood. När jag kan köpa till relativt låg värdering utan courtage tyckte jag dock att en första aktie var rimligt. Det här ser jag som ett riktigt långsiktigt innehav och min förhoppning är att denna utdelningsaristokrat kommer kunna bidra till en bas som jag sedan kan bygga på om några år när jag fasar ner antalet mer riskabla aktier.

Generellt är alla dessa aktier en defensiv bas som jag inte vill ha för stor andel av i portföljen eftersom de drar ner min genomsnittliga utdelning. Att kunna utnyttja kampanjer som Black Friday för att öka lite försiktigt känns dock rimligt. Det är företag som går bra, vilket innebär att kursen stiger i längden och det är svårt att tajma in bra köptillfällen.

Sammantaget innebär dagens köp att jag kommer få ytterligare tolv kronor i nettoutdelning redan i december månad. Samtidigt sparade jag en femtiolapp som annars hade gått till courtage.

Kanske något förvånande var att jag ökade i Minesto. Aktien dippade ner runt 7 kronor och med tanke på att en rad positiva nyheter har kommit tyckte jag att det var ett bra tillfälle att öka. Jag har nu 150 aktier och hade egentligen tänkt sälja av 50 för att ta hem en liten swing trade men eftersom inga mörka moln finns på himlen för energiföretaget just nu tyckte jag inte att det var någon brådska.

En aktie som jag vill sälja men har behållit är Autoliv. Kursen har brutit igenom övre nivåer och jag skulle kunna plocka hem en fin vinst men framtidsutsikterna är goda och kan gott invänta att den återvänder till tusenkronorsintervallet. Anledningen att jag vill sälja är att utdelningen är för låg i förhållande till mina mål men så länge företaget går bra och jag inte akut vill investera pengarna i någon annan aktie är det ingen brådska.

Sedan ökade jag lite försiktigt i Axfood. Hade en order inne under fredagen också på 132 kronor men såg att den aldrig gick igenom. Aktien verkar nu ha bottnat och undrar om inte #uppesittarkväll har en liten del i det för det var många som sa att de skulle öka i Axfood igår. :)

torsdag 24 november 2016

Snål tilldelning i Serneke, Black Friday och uppesittarkväll

Jag tilldelades bara 50 aktier i Serneke vilket var en stor besvikelse. Med tanke på att jag hade bundit upp 66 000 kronor i flera veckors tid för att kunna teckna aktien börjar jag fråga mig om det är lönt besväret för den långsiktiga spararen eller om jag helt enkelt bara skulle ha köpt aktier direkt vid börsöppning på ISK istället. De 60 000 kronor extra som avsattes helt i onödan hade annars kunnat generera hela courtaget genom att investeras under tiden.

Inklusive courtage ger det mig ett GAV på 111,10 kronor på hela innehavet om 500 aktier. Därtill tillkommer en extrakostnad på någon krona för att flytta kapital mellan mina konton. Det innebär trots allt att jag i slutänden fick betala nästan 500 kronor mer för att teckna mina 500 Sernekeaktier.

Hade man haft is i magen hade man antagligen kunnat köpa aktierna billigare imorgon men jag bevakar inte börsen i realtid och la en köporder på en krona mer före jobbet för att vara på den säkra sidan.

Uppstår ett tillfälle är det möjligt att jag säljer av de 50 aktier som jag tilldelades i teckningen på kapitalförsäkringen för att täcka merkostnaden. Men då vill jag åtminstone ha 116 kronor per aktie för att det ska vara värt besväret. Noterade att aktien hade fallit tillbaka till teckningskursen vid stängning. Vart kursen rör sig härnäst återstår att se men min horisont är hur som helst långsiktig, alltså åtminstone över kommande decenniet.

Jag kommer i alla fall uppgraderas till Guldklass på Avanza den här månaden även om det inte gör någon större skillnad i praktiken.

För att se det positivt är det #uppesittarkväll idag. Upptäckte fenomenet förra månaden tack vare andra bloggare som skrivit om det. Vill därför bidra till att göra reklam för detta trevliga initiativ. Det bedrivs i Unga Aktiesparares regi och livesänds kl. 20.00 på youtube med följare på #uppesittarkväll på twitter. Idén är att presentera vilka aktier man tänker köpa när månadslönen kommer den 25:e. Har själv varit medlem i Unga Aktiesparare en gång i tiden och tycker att det är ett roligt och trivsamt event även för oss som är lite äldre.

Jag kommer också använda Avanzas Black Friday-kampanj för att köpa amerikanska aktier, trots att jag tycker att dollarkursen är för dyr och börsindex, om inte aktiekurser, är vid ATH. Rabatten är i praktiken bara cirka 8 kronor på den första tusenlappen, vilket motsvarar 0,8 procent. Det väger ingalunda upp dollarkursen. Samtidigt brukar jag annars vara tvungen att betala mer än 15 procent av mitt månadssparande för en enskild amerikansk aktie till följd av det höga courtaget, vilket gör att jag undviker aktier där jag känner mig osäker då posterna blir större och riskspridningen lägre.

Samtliga aktier är defensiva innehav som främst är tänkta som en mycket långsiktig bas i portföljen till den dag då innehav i preffar och enfastighetsaktier minskas. De kommer förvisso dra ner portföljutdelningen men även med portföljens blygsamma storlek kommer de på sin höjd utgöra ett par procent totalt på kort sikt.

Min tanke är därför att köpa för högst 1 000 kronor per aktie enligt följande:

2 Coca Cola
2 Realty Income
1-2 VFC
1 Johnson & Johnson
1 Procter & Gamble

ev. 2 Unilever. Men där, liksom i JNJ och P&G har ex-dagen passerat och det dröjer till nästa utdelning. I Coca Cola, Realty Income och VFC kan jag se fram emot en första liten utdelning redan inom den kommande månaden. Överväger också Pepsi.

tisdag 22 november 2016

Att köpa i uppgång

Min köpstrategi är baserad på en trestegsraket där jag ökar i ideala proportioner 1 < 2 < 4. Den bygger dock på att aktiekurserna minskar. Nu verkar börsen ha bottnat för den här gången och prova nya toppar. Hur länge det håller vet jag inte men eftersom jag är ganska fullinvesterad på kort sikt i såväl A-kategorin som B-kategorin ställs jag därför inför ett dilemma om hur jag ska förhålla mig till fortsatta ökningar - när ska jag öka i uppgång?

Problemet är att varje gång jag ökar i mina basinnehav kommer jag från och med nu istället höja mitt GAV och därmed köpa en lägre YOC än tidigare. På kort sikt kommer jag runt dilemmat genom att fokusera på kvartalsutdelare men har tagit dessa lugna börsveckor som förevändning att reflektera.

Lösningen jag har kommit fram till så här långt är att det är ok att höja mitt GAV så länge det inte sänker min YOC relativt tidigare köpnivåer. Det innebär i praktiken att jag avvaktar besked om faktisk utdelning för aktien och därefter ökar med motsvarande Köp A-kriterier.

För att ta ett exempel:

Om Aktie X delar ut 4 kronor till ett med en köpkurs på 100 kronor höjer utdelningen till 5 kronor skulle det vara ok att öka vid 125 kronor eller lägre eftersom det motsvarar en YOC på 4 procent eller mer.

Nästa dilemma är avvägningen mellan portföljbalans och bra köpkurs. I många defensiva innehav behöver jag egentligen fylla på med 5-10 aktier varje månad för att upprätthålla portföljbalansen. Nu har jag en överbalans och behöver inte öka före årsskiftet. I framtiden kan det dock komma längre perioder där jag t.ex. tycker att Axfood eller H&M är för högt värderade och tvekar kring att öka. Här har jag inga enkla svar - det måste bli en avvägning från fall till fall. Finns det bättre alternativ att köpa istället kommer jag nog välja dem. Om inte kommer jag kanske öka lite försiktigt ändå trots att GAV och YOC sjunker så länge YOC inte sjunker under min A-nivå som är en absolut yttersta gräns för när det är lönsamt att investera.

Inser att köpstrategin behöver förfinas ytterligare men det här är ett första steg.

måndag 21 november 2016

Hög utdelning först - utdelningstillväxt sedan

Jag prioriterar utdelning före utdelningstillväxt. Varför? Jo för att min portfölj är i nuläget såpass liten att jag vill ge den fem år med högre utdelningsnivå för att växa. Därför använder jag enfastighetsaktier och preffar för att höja snittutdelningen trots att dessa i regel inte har någon utdelningstillväxt.

Min avsikt är dock att på längre sikt gradvis växla över till stabila utdelningsaktier som har en historik av god utdelningstillväxt även om det innebär lägre utdelningsnivå. Just nu är det dock viktigast att snabbt bygga upp ett grundkapital.

Privata affärer skrev en fin artikel om svenska aktier som väntas höja eller sänka utdelningen nästa år. Observera att detta endast är prognoser och att mycket kan hända som föranleder att företagen föreslår en annan utdelning. Jag är personligen mer pessimistisk än prognoserna men tycker ändå att det är roliga exempel att spekulera kring.

Axfood uppges sänka utdelningen. Då talar vi dock om total utdelning. Jag räknar som bekant endast ordinarie utdelning och i sådana termer är artikelns prognos tvärtom en höjning från 5 kronor till 5,82 kronor, vilket motsvarar 16 procent. Det skulle innebära att jag redan har en YOC på över fyra procent. Nu tror jag inte att Axfood höjer fullt så mycket men väntar mig åtminstone en ökning med 50 öre per aktie, vilket det dessutom finns kassa till. Detta är ett bra exempel på att man alltid bör räkna ordinarie utdelning när man värderar utdelningsaktier.

Castellum uppges också sänka utdelningen i reala termer på grund av emissionen. I mitt fall spelar det mindre roll eftersom jag köpte mitt innehav efter emissionen. För mig blir det därför en ökning från 4,25 kronor till 4,67 kronor, vilket motsvarar hela tio procent och höjer min YOC till 3,8 procent.

Handelsbanken sänker utdelningen till 5,39 kronor. Den ordinarie utdelningen höjs dock från 4,50 kronor och det motsvarar i så fall nästan tjugo procent. Nu har jag en YOC på 5,25 procent. Skulle de verkligen höja den ordinarie utdelningen såpass mycket är jag kanske beredd att öka lite, lite även om det höjer mitt GAV dramatiskt.

Telia väntas sänka utdelningen från 3 kronor till 2 kronor. För mitt kortsiktiga innehav innebär det dock en YOC på 5,2 procent.

H&M väntas bibehålla sin utdelning, vilket jag tycker är gott nog eftersom jag har köpt in mig förhållandevis billigt med ett GAV på 145 kronor.

Exemplen ovan visar hur viktigt det är att inte bara räkna på nuvarande utdelning utan också beakta såväl ordinarie utdelningsnivå som risk för utebliven utdelningstillväxt. Köper man till ett rimligt pris kan det dock ändå bli en bra affär.

Bra företag som fortsätter att öka vinster har förutsättningar för att höja utdelningen. Det viktigaste för mig är dock att utdelningen är stabil och att jag kan få en bra långsiktig YOC till ett bra GAV.

Utdelningstillväxt är mycket värdefullt om man har ett stort kapital som man vill skydda långsiktigt för att säkra utdelningarna men aktier med hög utdelningstillväxt har ofta en lägre utdelningsnivå, inte minst amerikanska aktier som sällan handlas till en YOC över tre procent. Då tar det lång tid innan utdelningstillväxten kommer ikapp en högutdelare där utdelningen är fast och realutdelningen inflateras bort. Därför väljer jag högutdelare.

Först när jag har ett aktiekapital på minst 2 miljoner kronor är jag beredd att börja vikta ned högutdelarna och vikta upp utdelningstillväxten. Då vill jag minska risken, och därmed utdelningsnivån, men istället stärka långsiktigheten. I praktiken innebär det att jag minskar ned på preffar och enfastighetsaktier till förmån för att vikta upp utdelningsaristokrater som JNJ och VFC. Det är dock 7-8 år bort enligt plan så först om 5 år, när jag bör ha ett aktiekapital på cirka 1,5 miljoner kronor, kommer jag börja fasa in aktierna mer aktivt.

Denna grundstrategi innebär dock inte att jag ignorerar utdelningstillväxt, tvärtom vill jag ha aktier som åtminstone bibehåller utdelningen men gärna också höjer. De kraven ställer jag även på defensiva innehav som Clas Ohlson och H&M, där jag skulle dra öronen åt mig om de börjar sänka utdelningen. Och skulle det uppstå ett tillfälle att köpa Johnson & Johnson billigt, t.ex. under courtagefria kampanjer, kommer jag förstås köpa små innehav ändå.

Vill rekommendera två mycket läsvärda inlägg om utdelning jämfört med utdelningsväxt av Stefan Thelenius och Miljonär innan 30.

söndag 20 november 2016

Veckoplan - v. 37. Teckar Serneke och inväntar lön.

Veckans stora höjdpunkt är givetvis att se hur många av de 600 aktier jag har tecknat i Serneke som jag till sist kommer tilldelas. Jag tycker egentligen att 500 aktier vore lagom men tecknade lite i överkant eftersom jag inte ens tror att jag kommer tilldelas så många. Skulle jag få full tilldelning kommer jag sälja 100 aktier. Får jag låg tilldelning lägger jag eventuellt en blygsam köporder i ISK.

Om du också vill teckna har du till och med på tisdag den 22 november kl. 17.00 på dig.

Rekommenderar Gottodix mycket läsvärda och gedigna analys här.

Mina tidigare inlägg om Serneke läser du lättast här.

I mina basinnehav har jag redan en tillräckligt god andel för att inte behöva göra några större ökningar före nästa utdelning. De ser alla ut att ha vänt uppåt. Särskilt glädjande med H&M, där jag gick in tungt, som nu drar upp portföljen rejält efter att aktien har ökat med 25 kronor mer än mitt GAV. På sikt kan jag komma behöva öka stegvis i uppgång och höja mitt GAV i dessa aktier för att bibehålla portföljbalansen. Kommer publicera ett inlägg om detta på tisdag.

Amerikanska aktier undviker jag fortsatt när USD-kursen var en cent ifrån att tangera 2009 års toppnotering. Dessförinnan får vi gå fjorton år tillbaka i tiden innan vi hittar en högre värdering. Nog för att det jämnar ut sig i längden men över 8,5 USD/SEK är jag skeptisk till att köpa om aktiekursen inte är så låg att den kompenserar. Det är trots allt nio procents skillnad bara dit ned och hela tjugofem procent ned till 7,5 USD/SEK. Dyrt och osäkert.

Andra utländska aktier är inte överdrivet lockande och TransAlta Renewables har jag redan ökat så att det räcker såvida den inte faller under 12,5 CAD per aktie. Övriga alternativ är dyra sett till både kurs och valuta.

Vad återstår då? Som flitiga läsare vet vill jag höja både utdelningsfrekvensen och portföljens genomsnittliga utdelning. Eftersom ex-datum är en månad bort är tidpunkten god att passa på att fylla på i dessa aktier. Sydsvenska Hem och Bosjö handlas på Aktietorget med minimicourtage på 19 kronor. Det innebär att jag behöver köpa cirka 75 aktier vardera för cirka 7800 kronor styck. Där är mina huvudordrar inför initiatvet uppesittarkväll. Sydsvenska Hem ger ett YOC på 6,3 procent vid 102-103 kronor, som är min målkurs. Bosjö vill jag köpa till 105,50 kronor eller lägre för en YOC på 9 procent. Det här är inga aktier som jag vill ha stora innehav i då risken är ganska hög men det är sällan som jag kan undvara så mycket kapital för bara två aktier men nu när alternativen börjar bli dyrare är läget ganska bra att passa på. Eftersom det inte är sannolikt att kunna köpa aktierna väsentligt billigare nöjer jag mig rent av med dessa bägge innehav vilket på lång sikt innebär att de utgör 1 procent totalt om portföljen någon gång i framtiden uppnår 1,5 miljoner kronor. Därför accepterar jag att de tillsammans kommer utgöra nästan 8 procent av portföljen på kort sikt.

Dessutom kommer jag fiska vidare i de andra kvartalsutdelarna som går att köpa i mindre volymer. Bonäsudden som har ett mer diversifierat innehav vill jag köpa in mig i.

Således blir det bara låga bottenfiskeorder intill löneutbetalningen. Jag har ju dessutom lånat pengar av mig själv för att köpa Serneke så ser det som att jag kan ta det lugnt på börsen i veckan.

Är inne i en intensiv period men genom att skriva ett par inlägg i förväg under helgen hoppas jag ändå kunna publicera ett inlägg nästan varje dag.

Måndag - om höjda utdelningar.
Tisdag - om att köpa i uppgång.
Onsdag - hinner nog inte blogga.
Torsdag - Serneke - så gick det. Om jag hinner tweetar jag ut hur många aktier det blev innan jag går till jobbet, ett inlägg publiceras under kvällen.
Fredag - sedvanlig veckosammanfattning.
Lördag - fortsätter min serie om kvartalsutdelare.
Söndag - veckoplan - v. 38.

lördag 19 november 2016

Kvartalsutdelare: Delarka

För att höja portföljutdelning och utdelningsfrekvens kommer jag börja prioritera kvartalsutdelande aktier mer aktivt. I norden finns mig veterligen inga månadsutdelare och när riskbilden inte är riktigt rätt i USA sneglar jag istället på kvartalsutdelarna, som i regel är fastighetsaktier. Det finns ett tiotal intressanta aktier i Sverige och Norge i kategorin. Eftersom risken är hög vill jag förstå företagens verksamhet bättre. Medan jag läser in mig tänkte jag därför publicera en ny artikelserie om kvartalsutdelare.

Först ut i serien kvartalsutdelare är enfastighetsföretaget Delarka.

Det finns två huvudsakliga risker med enfastighetsaktier. Dels kan hyresgästen flytta. Eftersom det i regel rör sig om stora lokaler kan det vara svårt att hitta en ny hyresgäst och bara vid risken för flytt lär aktien snabbt tappa i värde. Dels kan hyresavtal omförhandlas, inte minst av hänsyn till ränteläge. Vid en högre ränta tappar enfastishetsaktier, precis som fastighetsaktier i stort, ofta värde.

Vill därför tydligt understryka att det finns en ganska hög risk som är anledning till att utdelningen är såpass hög i aktierna. Mitt sätt att förhålla sig till detta är att diversifiering. Dels vill jag inte ha mer än två eller högst tre procent av portföljen i en enskild enfastighetsaktie. Dels ser jag framför mig att sätta ihop en egen fastighetskorg med 5-10 olika företag som tillsammans utgör högst tio procent.

Delarka är ett enfastighetsföretag som sedan 2013 äger PostNords huvudkontor. Kontraktet löper till 2026. Företaget har inga anställda men förvaltas av en styrelse. Värt att notera är att både styrelseordförande Lennart Låftman och styrelsemedlem Johan Thorell även innehar styrelseposter i både enfastighetsföretaget Kallebäck och i fastighetsföretaget Oscar Properties.

Utdelningen har sedan start alltid varit 2 kronor per kvartal, 8 kronor årligen. Med en köpkurs på 114 kronor eller lägre motsvarar detta en YOC på över sju procent. Vad jag kan se finns inte fastslaget att utdelningen ska vara på just denna nivå men det förefaller sannolikt att utdelningen kommer bli varken högre eller lägre så länge inget fundamentalt förändras i företagets verksamhet.

Risken att PostNord flyttar kanske inte låter så stor med tio år kvar på kontraktet. Faktum är dock att PostNord ser över sina lokaler mer frekvent än vad många kanske tror. Postkontor har flyttats ganska frekvent i takt med att brevvolymerna minskar. Postterminalen i Tomteboda flyttades under 2010. En flytt av huvudkontoret är förvisso inte särskilt sannolik när de nyligen flyttat in men ska inte heller ses som otänkbar.

Ränterisk behöver beaktas som för alla fastighetsaktier. Liksom för preferensaktier kommer Delarka sannolikt inte ge någon utdelningstillväxt. Det innebär att innehavet på längre sikt sakta men säkert inflateras bort. Den risken kan jag leva med eftersom min investeringshorisont är över en femårsperiod. Det är osannolikt att realutdelningen blir lägre än sex procent till följd av inflation under den tidsperioden. Det är fortfarande gott nog.

Kursrisk hänger ihop med ränterisken. Kursen är förvisso stabil men eftersom aktien endast har handlats i ett minusränteläge går det inte att utesluta att den sjunker lägre än utgångskursen om räntan på sikt stiger såpass mycket att placerare börjar flytta pengarna till säkrare alternativ med likvärdig ränta. Uppsidan är begränsad eftersom företaget inte har någon egentlig tillväxt. Möjligen kan kursen på kort sikt dras med i tillfälliga börsuppgångar.

Jag tycker att den finansiella rapporten är svårbedömd. Mitt intryck är att verksamheten är under kontroll men företaget går bokföringsmässigt med minus. Misstänker att det har att göra med att verksamheten slås ut över hela perioden till och med 2026 där man helt enkelt räknar med större initiala kostnader men ändå delar ut.

Delarka har samtidigt ett utestående obligationslån. Igår kom nyheten att företaget inlöser obligationen. Rätta mig gärna om jag har fel men jag tolkar det som ett positivt tecken på goda finanser att man kan återlösa obligationen i förtid. Det skulle tala för bättre resultat på längre sikt.

Aktien handlas dock med en viss riskpremie. Så länge det går att köpa Delarkaaktier med en YOC på sju procent eller högre känns det ganska rimligt. På den femårshorisont som jag planerar mitt innehav skulle jag spara ihop 35 procent i utdelningar och de utgör en hygglig krockkudde mot kursnedgångar.

Just nu har jag ungefär två procent av portföljen i Delarka.

fredag 18 november 2016

Tecknat aktier i Serneke - lugn börsvecka i övrigt

Så har jag äntligen tecknat aktier i Serneke! Bestämde mig till sist för att öka till 600 aktier. Detta var det maximala antal jag hade råd att teckna utan att låna alltför mycket kapital av mig själv eller sälja andra aktier.

Att jag valde att teckna fler aktier beror på att jag inte inbillar mig att jag kommer få full tilldelning. Genom att teckna lite i överkant garderar jag mig. 500 aktier är vad jag ville teckna men skulle inte bli förvånad om det bara blir 200 precis som i Ahlsellteckningen. Alla aktier är dessutom tecknade på samma depå hos Avanza eftersom jag inte gillar att krångla med flera depåer men det minskar ju också sannolikheten något för full tilldelning.

Drömscenariot vore att jag tilldelas 600 aktier och kan ta hem en vinst under första handelsdagen genom att sälja av 100 aktier. Nu väntar en spännande vecka innan handeln öppnar den 24 november. Hoppas på en glad överraskning på torsdag morgon och att jag hinner lägga in en säljorder på 100 aktier innan jag går till jobbet.

Eftersom jag har haft mycket att göra och bundit upp det mesta kapitalet till Serneke har jag varit mer defensiv än vanligt med att fylla på innehaven. Lite synd med tanke på att många aktier handlats ganska billigt men med tanke på ränteläget och sannolikhet för ökade höjningar inom en snar framtid åtminstone i USA ser jag ändå ingen jättebrådska.

Axfood har jag fortsatt öka i med dussinet aktier. Som lägst prickade jag för en gångs skull in botten på 133,50 kronor. Mitt GAV sänktes därför till 144,50 kronor. Hade egentligen velat öka med ett trettiotal aktier men med tanke på Serneke valde jag att avvakta lägre nivåer. 125 kronor har jag satt som Köp C-nivå, vilket motsvarar en YOC på 4 procent så först där går jag in med 100-125 nya aktier. Eftersom det ligger i farans riktning att en eventuell räntehöjning i USA också kan dra med sig svenska aktier nedåt bara på uppvaknande om att lågräntefesten har ett slut, om än det lär dröja längre i Sverige, känner jag ingen brådska att öka. Nu har jag redan ett hundratal aktier som ger en solid bas i portföljen och vill istället fokusera på att höja portföljutdelningen.

Castellum har jag ökat blygsamt i med fem nya aktier för 113 kronor styck. YOC är över 3,75 procent, vilket trots allt inte är överdrivet högt om än bra för att vara Castellum. Resonerar där lite som med Axfood - jag fortsätter öka allteftersom kursen sjunker men inväntar också där optimalt sett en YOC på fyra procent eller åtminstone en kurs under 110 kronor som är nära nog.

Mitt innehav i Delarka är nu ganska exakt två procent av portföljen. Jag fyllde på med fem aktier till 113,25 kronor och en YOC på sju procent. Det är ganska lagom men finns samtidigt utrymme att öka om jag kan fortsätta handla till en YOC på över sju procent. Det höjer min genomsnittliga portföljutdelning samtidigt som innehavets storlek sett till portföljrisken är på en ganska lagom nivå.

En nymodighet är att jag har tagit in min första preferensaktie i portföljen. Det blev Akelius eftersom det är ett etablerat företag som jag känner till sedan många år tillbaka och hade sparat pengar i om det inte vore för att de inte erbjuder bankgaranti. YOC är 6,5 procent och med en köpkurs på 307 kronor har jag god marginal till inlösenkurs. Det lilla innehavet utgör än så länge bara en halv procent av min aktieportfölj. Min avsikt är att på sikt öka till fem procent av portföljen i preffar under förutsättning att jag kan hitta minst fem preffar som jag känner mig trygg att sprida risken i. På så vis hoppas jag att under den kommande femårsperioden höja portföljutdelningen för att kunna spara ihop till min andra miljon. När jag är där kommer jag utvärdera det på nytt och eventuellt minska portföljandel och risk något för att istället öka mer i defensiva innehav med lägre utdelning. Eftersom jag ser ett slutdatum för mina preffar är jag inte så orolig över alternativutdelning eftersom de inte har någon utdelningstillväxt. Det som finns skäl att bevaka är kursrisken. Där resonerar jag ungefär som med enfastighetsaktierna - kommer försöka plocka hem vinster på kort sikt om tillfällen uppstår för att minska risken att tvingas sälja till avsevärt lägre kurs även om det samtidigt innebär mer svinn i courtage och att jag kan missa nya återköptillfällen. I värsta fall bör de höga utdelningarna, i Akelius fall 32,5 procent på en femårsperiod, innebära en bra krockkudde mot kursfall.

Till sist upptäckte jag att mitt mycket blygsamma lilla innehav i Realty Income har levererat utdelning. 6 kronor och 29 öre blev det efter dragen källskatt. Ska jag vara ärlig hade jag helt glömt bort att jag var berättigad till utdelning redan i november så det kom som en glad överraskning. Några ören mer än jag hade räknat med därtill på grund av valutakursen. Har funderat på att öka i aktien men har inte haft utrymme eftersom jag alltid köper poster motsvarande 1 USD/0,0025, vilket i nuläget motsvarar nästan 3 700 kronor. Dessutom är osäkerheten kring ränteläget och framtida valutakurs större än vanligt för amerikanska aktier så jag har valt att avvakta tills vidare. Först vid en YOC på fem procent vilket motsvarar en kurs något under 50 USD är jag beredd att öka.

Intresset för inläggen om Serneke har varit stort och har plötsligt haft dubbelt så många läsare som jag brukar. Ni är nu en bra bit över 8 000 personer som har läst bloggen under de senaste trettio dagarna och ni kommer antagligen vara mer än 10 000 läsare under november.

Vill därför avsluta med att önska alla er läsare och aktieentusiaster en riktigt trevlig helg!

torsdag 17 november 2016

Kyrkoavgiften - så gjorde jag

Jag bestämde mig till sist för att lämna svenska kyrkan och behöver därmed inte längre betala kyrkoavgift. Anledningarna är flera:

- Jag bor inte permanent i Sverige.
- Församlingen jag var skriven i hade jag aldrig ens besökt. Jag hade överförts dit när jag folkbokfördes i den kommun i Sverige som jag senast bodde i. Hade det gått att stödja sin hemförsamling, i vilken jag hade vuxit upp och hade band till hade jag kanske stannat men att stödja en församling som jag inte har någon anknytning till kändes bara konstigt.
- Avgiften är hög i förhållande till vad man får ut för pengarna. I mitt fall rör det sig om flera tusen kronor per år och ju mer jag tänkte på det, desto mer retade det mig att pengarna kunde göra mer konkret nytta i andra organisationer.
- Kyrkan gör viktiga samhällsinsatser som jag har stor respekt för. Jag tyckte dock att det fanns andra organisationer som jag hellre vilje ge bidrag till.

Ser mig fortfarande som agnostiker med kristen uppväxt och tycker att aktivistisk ateism är lika tröttsamt som Jehovas vittnen. Att jag valde att gå ur svenska kyrkan har mer att göra med att jag tyckte att skattesystemet var trubbigt. Det var inte ett ekonomiskt beslut eftersom jag inte kommer använda de pengarna till investeringar utan även fortsättningsvis planerar skänka bort dem till olika organisationer. Detta inlägg ska därför inte ses som kritik av svenska kyrkan eller dess verksamhet.

Det positiva och roliga i det här är att jag nu har möjlighet att välja och vraka för kyrkoavgiften kommer utan problem räcka till att stödja åtminstone fem organisationers verksamhet.

Röda korset (ICRC) gör hjälteinsatser under svårast tänkbara förhållanden för att rädda medmänniskors liv. Det känns naturligt att bli månadsgivare.

Läkare utan gränser (MSF) har jag tidigare skänkt pengar till, senast under ebolaepidemin i Västafrika. Liksom röda korset är deras personal idealister rakt igenom som jag har den djupaste respekt för. De arbetar också under mycket svåra förhållanden för att rädda människoliv. Hur mycket jag ger har jag inte bestämt men ett medlemskap ska det bli.

Naturskyddsföreningen har jag länge velat gå med i. Det här blir ett bra tillfälle att lösa ett medlemskap. Vill stödja fler miljörelaterade organisationer också men har inte riktigt landat i hur.

Har tittat på svensk insamlingskontrolls hemsida över organisationer med 90-konton, det vill säga där det finns en garanti att minst 75 procent av bidraget går direkt till organisationens verksamhet. Det blir inte lätt att bestämma vad mer jag ska skänka pengar till men ett medlemskap i Amnesty ligger nära till hands. Svenska PEN funderar jag också på att stödja. Vill gärna skänka pengar till någon av de större FN-organen också som UNICEF eller UNHCR men har ännu inte beslutat vilket. När jag ser hur långt min kyrkoavgift räcker känns det i hjärtat faktiskt som att jag har gjort rätt beslut.

Lutar också åt att använda en liten del av besparingen till att stödja Better Globe som Rika Tillsammans är aktivt engagerad i. Eftersom jag gillar hållbarhet ligger trädplantering mig nära om hjärtat och det här verkar vara en välfungerande verksamhet. Finns ett par andra liknande initiativ som jag också överväger stödja. Där behöver jag dock läsa på lite mer.

Vill uppmuntra er alla sparare att inte bli låta sparandet bli ett självändamål. När vi närmar oss juletider är det värt att ta en funderare på hur vi kan hjälpa andra människor. Ett par hundralappar i månaden har alla aktiva sparare råd att ge utan att för den sakens skulle behöva ge större avkall på utdelningsinvesterandet eller sparkvoten. Vad skulle du vilja skänka pengar till? Är det någon organisation som jag har missat?

Mitt tidigare inlägg kan ni läsa här.

onsdag 16 november 2016

Sektorer jag undviker av etiska eller affärsmässiga skäl

Ett led i att utveckla mitt sparande är att fokusera mer på vissa sektorer än andra. Jag vill självklart ha en stor riskspridning men tror på att förenkla mitt sparande genom att välja bort vissa sektorer av etiska eller affärsmässiga skäl. Detta inlägg ska därför inte ses som ett motargument till sektorvis diversifiering, det är något jag också förespråkar.

Sektorer som jag inte investerar i av etiska skäl:

Fossil energi. Jag vill att mina långsiktiga investeringar på sikt ska bidra till en omställning till en mer hållbar och förnybar energiförsörjning. Därför investerar jag inte i aktier som sysslar med fossil energi. Det finns dock gränsfall, där merparten av ett företags verksamhet är förnybar. Fortum, som jag inte äger i nuläget, investerar även i kärnkraft och TransAlta Renewables investerar även i naturgas, som dock är långt mindre klimatpåverkande än andra fossila bränslen.

Vapen. Jag investerar av etiska och andra skäl inte i vapenindustrin. Däremot kan jag tänka mig att köpa aktier i säkerhetsföretag som Securitas och G4S. Kan också tänka mig att köpa aktier i företag som Kallebäck, som hyr ut en fastighet till SAAB.

Flyg. Ur ett etiskt perspektiv ogillar jag sektorns höga miljöpåverkan. Ur ett affärsmässigt perspektiv är flygbolag sällan goda investeringar. Ja, jag vet att många av er har tjänat fina pengar på SAS Preferensaktie men det finns trots allt en anledning till att de blev tvungna att ställa ut preffar. Warren Buffet är berömd för att undvika flygbolag sedan ett av hans mycket få stora misstag i US Airways. För den nyfikne finns en uppsjö Buffetcitat där han i olika sammanhang förklarar varför han undviker flygbolag. Några anledningar är att konkurrensen är för hög, kundlojaliteten låg, marginalerna mycket små, känslig för ändrade bränslepriser och i många fall beroende av olika typer av statliga åtgärder.

Tobak. Nog för att Swedish Match går bra men jag tycker helt enkelt inte att det är etiskt att investera i hälsoskadliga produkter. Ingen Philip Morris i min portfölj. Alkoholföretag kan jag dock tänka mig att investera i.

Skolor och sjukvård. Jag känner mig inte bekväm med att äga dessa sektorer. Däremot ser jag inget problem i att äga fastighetsaktier som hyr ut lokaler till skolor eller sjukvård. Jag har inte själv tagit del av offentliga utbildningsinstitutioner före universitetsnivå och anser mig därför ha en nykter syn på skolor som inte bedrivs i offentlig regi. Samtidigt minns jag att det inte alls var så att effektiv resurshantering per automatik ledde till bästa förutsättningar för studenterna. Våra föräldrar ombads till exempel skänka pengar till inköp till nya datorer. Det skulle inte ha behövts om resurserna var optimalt fördelade och praktiken var lika vacker som teorin. Givet min bakgrund köper jag därför inte någon av parternas syn i den tyvärr ganska svartvita och förenklade debatten i frågan. Detta är inte ett politiskt ställningstagande utan endast min etiska uppfattning. Vill ni debattera frågan får ni göra det någon annanstans.

Jag investerar inte särskilt mycket i investmentföretag eller fonder men kan inte utesluta risken att jag i något skede indirekt kan äga aktier i ovan kategorier genom dessa innehav.

Sektorer som jag undviker av affärsmässiga skäl:

Gruvindustri. Dessa aktier handlas ofta till ett lågt P/E av en anledning. Investeringskostnaden är hög och utvinningen av ändliga resurser gör att vinsten minskar allteftersom resurserna utvinns. Som långsiktig utdelningsinvestering passar gruvbolag därför inte särskilt bra. Visst finns det aktier, som Boliden, som presterar fint men jag är skeptisk. Atlas Copco är en annan femma, de säljer utrustning till sektorn och det är en helt annan riskbild. Tolka nu inte detta som en kritik mot att äga guld. Det är stor skillnad i att investera i utvinningsföretaget och att äga råvaran.

Fordonsindustri. Jag tror inte att fordonsindustrins framtid i väst är lika självklar som tidigare. Ökad urbanisering och högre miljökrav gör att färre anser sig behöva äga en bil. Jag har själv aldrig ägt en bil även om jag har körkort. Lånar eller hyr hellre än köper och följer därmed principen att undvika köpa aktier i företag vars produkter jag inte själv är beredd att köpa. Självklart kommer det utvecklas miljövänligare fordon och självklart kommer fordon fortfarande säljas i hög utsträckning. Jag vill dock ha en hållbarhetsprofil på mina investeringar och känner helt enkelt inte att jag har passionen som krävs för att följa fordonsindustrin. Då är det bättre att avstå.

Sektorer som jag är mer försiktig med av affärmässiga skäl:

IT. IT-sektorn är svårbedömd. Jag har därför valt att ha en begränsad portföljandel av högst 2,5 procent i sektorn. Jag vill kunna förstå mig på produkten jag investerar i och det kan jag ärligt inte säga att jag gör fullt ut i sektorn. Spelföretag detsamma - det är svårt att vara långsiktig där. Bra konsultföretag med gedigna siffror investerar jag gärna i.

Bank. Sektorn är svår att förhålla sig till. Man får bättre avkastning som aktieägare än som kund. Jag har de senaste årens finanskriser i färskt minne och tydligen mer respekt för riskerna än Mr. Market. Dessutom tror jag att de traditionella storbankerna får svårt att behålla sin marknadsposition på sikt när digitala nischbanker kan konkurrera. Har ju själv mitt kapitalkonto i en annan bank som ger bättre service och ränta samtidigt som jag har min utdelningsportfölj hos Avanza. Det finns en eftersläpning i sektorn och risken ska inte överdrivas men det vore oklokt att investera tungt i verksamheter som man inte själv är beredd att vara kund i. Också här strävar jag efter en portföljandel på högst 2,5 procent. Kan tänka mig något mer om det diversifieras över flera aktier.

Telekom. Sektorn har haft sina glansdagar och teknikutvecklingen rör sig snabbt. Defensiva företag som förser basabonnemang och internetabonnemangspaket kommer fortfarande behövas. Jag skriver detta för att påminna mig själv om att inte investera för tungt i sektorn. Det är också en produkt som jag inte själv köper mer än i den absolut nödvändiga utsträckningen och har ganska litet intresse för. Har en liten post aktier i Telia och det är ungefär där min ambitionsnivå och riskvillighet finns.

Fastighet. Detta kan verka motsägelsefullt med tanke på att det är den sektor som kanske har flest aktier i portföljen. Jag må vara ung men är ändå gammal nog att veta vad som hände många fastighetsföretag under finanskrisen på 90-talet. Vid nästa kris kommer agnarna sållas från vetet och flera fastighetsföretag med svaga finanser kan möta samma öde. Samtidigt är bra fastighetsaktier närmast obligationslika eftersom det är en bestående investering som, om man klarar att hyra ut, ger en stabil vinst år efter år. Underhållskostnader, försäkringsrisk, ränterisk och kapitalrisker är de primära riskerna. Samtidigt finns risker i att det kan bli svårare att hitta bra investeringscase när vi antagligen är på toppen av fastighetsbubblan. Det gör att värderingsrisken är hög för de företag som kan tvingas sälja om de har svaga finanser. Jag kommer ha åtminstone tio procent av portföljen i fastighetsföretag eftersom de är de enda svenska aktierna som delar ut höga andelar kvartalsvis. Skriver detta här som en avslutande påminnelse om att risken i sektorn är hög varför jag bör diversifiera så att jag inte äger mer än 2,5 procent på lång sikt i en enskild aktie, inte ens Castellum.

tisdag 15 november 2016

Minesto på rätt kurs enligt delårsredogörelse

Rapportsäsongen går mot sitt slut men en spännande rapport som jag har läst i helgen är miljöteknikföretaget Minesto, vars kraftverk urvinner energi ur tidvattenströmmar och vågor.

Företagets delårsredogörelse ger en kort uppdatering på sex sidor om företagets utveckling.

I ett företag vars produkt ännu inte har kommersialiserats går det egentligen inte att utläsa alltför mycket ur siffrorna som presenteras. Investeringskostnaden är hög och företaget kommer kunna göra reella vinster först när produkten finns på marknaden. Min bild är ändå att Minesto förefaller ha kontroll på finanserna. Detta åskådliggörs av att resultat per aktie håller jämna steg med föregående år (-0,26 tkr efter utspädning). Soliditeten är fortsatt hög (88 procent jämfört med 91 procent 2015).

Likvida medel har sjunkit från 81 657 tkr vid årsskiftet till 55 551 tkr i september 2016. I min tidigare analys av Minesto skrev jag att den största risken förstås är att kommersialiseringen inte lyckas. En annan risk är dock att kassan kan ta slut innan den slutgiltiga produkten hinner sjösättas. Den risken kvarstår med tanke på att kapitalet snart tar slut. Samtidigt är jag inte så orolig på den punkten eftersom nytt kapital lär kunna tas in antingen genom nya forskningsstöd eller en emission.

På den positiva sidan finns nämligen flera konkreta framsteg som ökar sannolikheten för en god kommersialisering om produkten rent tekniskt klarar att skalas upp. Som jag tidigare har skrivit visade testresultat på toppnoteringar av skalmodellens maxnivåer för elproduktion. I en fullskalig produkt skulle det innebära 0,5 MW vid en strömhastighet på 1,75 m/s. Som jämförelse motsvarar det en fjärdedels stort vindkraftverk eller kapaciteten på ett vindkraftverk på mitten av 90-talet.

Nu är processen också igång med att bygga kraftverk i kommersiell skala i både Wales och Taiwan, där samarbeten med lokala forskningsinstitutioner finns. Förutsättningarna för att Minesto ska lyckas med kommersialiseringen ser onekligen mycket goda ut. Samtidigt kan många oväntade hinder uppstå på vägen, både tekniska och juridiska när det gäller miljökonsekvensbeskrivning och andra tillstånd. Jag överväger faktiskt att öka och låter det vara en morot att motivera mina låga matutgifter i november.

På botten som krockkudde vid ett eventuellt misslyckande finns ett starkt patent. En positiv nyhet där är att ett europeiskt patent nu också har beviljats.

För de av er läsare som inte känner till Minesto rekommenderas ett trevligt inslag från TV4.

måndag 14 november 2016

Serneke börsnoteras - spännande erbjudande!

Så var det äntligen dags - Sernekes teckningserbjudande har publicerats! Prospektet kan du läsa här. Det här är den enskilda börshändelse som jag har sett fram emot hela året. Serneke är ett snabbväxande Göteborgsbaserat byggföretag som även inriktar sig på helhetsprojekt och fastigheter.

Företaget har en imponerande genomsnittlig tillväxttakt om 50,5 procent. Detta inlägget avser främst fokusera på den nya informationen i prospektet. Ytterligare bakgrund till varför jag tror på Serneke hittar du här.

Utdelningsmål
Serneke har ett långsiktigt utdelningsmål på mellan 30-50 procent av nettoresultatet efter skatt. Samtidigt framgår uttryckligen att Serneke kommer prioritera tillväxt framför utdelning de närmaste åren. Det tycker jag är en rimlig bedömning med tanke på ambitionen att växa och etablera sig som en stor aktör på hela den svenska byggmarknaden. Det innebär samtidigt att aktien kommer dra ner min genomsnittliga portföljutdelning. När de delar ut eventuell utdelning framgår inte men årsstämman brukar äga rum runt valborg vilket indikerar att Serneke liksom de flesta företag antagligen kommer genomföra utdelning under maj månad.

Hur stor utdelning innebär det
Resultat per aktie januari till september 2016 var 20,21 kronor efter utspädning. Detta räknades på 17 595 196 aktier. Efter emissionen väntas Serneke ha 22 247 603 aktier. Det skulle innebära att resultat per aktie är 15,9 kronor. Med ett utdelningsintervall på 30-50 procent skulle således mellan 4,8 kronor och 8 kronor per aktie delas ut. Det skulle motsvara mellan 4,3 och 7,2 procent i utdelning.

Det låter väl högt men företagsrisken är också högre i tillväxtföretaget Serneke jämfört med t.ex. Ahlsell som jag tecknade senast. En förklaring kan vara att resultatet hittills under 2016 har varit rekordhögt.

2015 var resultatet 8,11 kronor per aktie vilket ger mellan 1,9 och 3,2 procent utdelning mot teckningskursen på 110 kronor. Resultatet för 2014 och 2013 var 4,37 respektive 1,76 kronor per aktie. Det skvallrar om att risken som utdelningsaktie årets fina siffror till trots är hög. Om Serneke klarar att hålla årets takt finns alla förutsättningar för att det här ska kunna bli en fantastisk affär. Givet att det är ett tillväxtföretag med uttalat höga tillväxtmål som företaget hittills har levererat på kan jag inte tycka annat än att det är ett riktigt attraktivt erbjudande.

Tilldelning
Du kan som lägst teckna 50 aktier för 5 500 kronor.

Rösträtt
Alla aktier i erbjudandet är av serie B som berättigar till en tiondels röst per aktie. Det finns sedan tidigare 5 360 000 aktier i serie A som berättnigar till en röst per aktie.

Storägare
Jag tycker mycket om att familjen Olsson Eriksson (Stenasfären för er som inte är bekanta med Göteborgs näringslivsprofiler) kommer gå in som en av fyra storägare. Det borgar för ett tryggt och långsiktigt ägande. Carnegie, Svolder och Cliens kapitalförvaltning kommer tillsammans med Olsson Eriksson teckna cirka 40 procent av aktierna i erbjudandet.

VD Ola Serneke och Lomma Holding AB kommer teckna aktier till ett värde av 50 miljoner kronor. Övriga styrelsemedlemmar avser också teckna aktier.

Att inga andra större finansiella aktörer har valt att teckna är dock lite oroande, inte minst Handelsbanken som var nära involverat i de inledande teckningsdiskussionerna.

När behöver man teckna
Teckningen hos Avanza öppnade idag och löper med sista svarsdag den 22 november kl. 17.00. Därefter behöver du ha ett belopp tillgängligt på kontot till och med likviddagen den 28 november som motsvarar antalet aktier gånger 110 kronor.

Kapitalförsäkring
Aktien går inte att teckna i investeringssparkonto. Blir därför kapitalförsäkring för min del istället. Orsaken är att teckning via ISK inte är tillåtet då erbjudandet består av redan befintliga aktier som inte är nyemitterande. Aktien går förstås också att teckna i ett vanligt aktiekonto om man nu skulle föredra det. 

När finns aktien på ditt konto
Aktien bör finnas på ditt konto den 24 november.

När kan du handla i aktien på börsen
Aktien ska kunna handlas som vanligt den 24 november. Om du inte vill teckna i kapitalförsäkring och istället köpa till investeringskonto kan detta vara ett bra tillfälle. Spekulerar du istället i en snabb affär är det den 24 november du ska lägga en säljorder.

Jag har valt att teckna aktier för 55 000 kr. Det skulle vid full tilldelning ge mig 500 aktier. Noterar att aktien verkar tecknas i intervall om 300 aktier av Avanza att döma men har nog inte möjlighet att skrapa ihop 600 aktier denna gången.

En betydande risk som jag ser är den låga soliditeten om 28,8 procent. Det innebär att företaget har en relativt hög belåningsgrad. Med tanke på att börsnoteringen skjuter till nytt kapital ser jag inte detta som alarmerande lågt och det är faktiskt något högre än jämförbara konkurrenter som NCC och Skanska. Det bör dock hållas i minnet att höjda räntor i hög grad kan påverka företagets framtida vinster.

Eventuellt kommer jag uppdatera denna sida allteftersom jag granskar prospektet djupare.

söndag 13 november 2016

Veckoplan - v. 46. Fullt fokus på att teckna Serneke

Imorgon släpper Serneke sitt teckningserbjudande inför börsnoteringen. Allt denna veckan handlar således om Serneke. Det här är en börsnotering som jag har sett fram emot i över ett år och eventuella fyndlägen i andra aktier är därför helt sekundärt.

Den stora frågan är vad aktien kommer kosta. Jag har ett mål att teckna aktier för 50 000 kronor. Eftersom man ändå aldrig brukar tilldelas fullt hoppas jag åtminstone på att kunna tilldelas aktier för motsvarande 25 000 kronor. Det finns därför tankar om att kanske skjuta till ytterligare 5 000 - 10 000 kronor men då vill jag se erbjudandet först. Hoppas att aktien blir billig i absoluta tal. En post om tusen aktier för en femtiolapp vardera hade varit optimalt. Hur jag resonerar om Serneke kan ni läsa här.

Mina köpnivåer inför presidentvalet föll aldrig in så de nivåer som sattes förra veckan står fast och finns inte så mycket att tillägga. Kan jag fynda i någon enskild aktie finns en liten reservkassa för det men novemberlönen är bara nio handelsdagar bort och när den akuta valchocken är över ser jag ingen brådska att öka. Nästa sikte är inställt på ex-dag i de fastighetsaktier som delar ut runt årsskiftet. Många av dem har minskat i kurs så det finns bra lägen att fiska men inte köpa till varje pris.

Noterbart är fallet i TransAlta Renewables. Jag har redan köpt ett hundratal nya aktier på vägen ned och har inte så mycket mer utrymme att fylla på före novemberlönen. Faller kursen ytterligare till 12,5 CAD kommer jag dock köpa en post till om trettiofem aktier för då är handlas aktien till en YOC på över 7 procent, varav 1,75 procent redan går att räkna hem. Boston Pizza har jag velat öka i länge och kursen har börjat röra sig nedåt men inte reagerat lika kraftigt. Med tanke på andra prioriteringar ska kursen ner under 21 CAD innan jag överväger köpa. Ex-datum är redan på torsdag den 17 november för att få del av utdelning vid månadsskiftet.

För att klara att teckna Serneke och utnyttja tillfället fullt ut har jag lånat av mig själv. Positivt är dock att mitt sparande ser riktigt bra ut hittills i november. Med matkostnader runt 500 kronor under de första tretton dagarna kommer jag garanterat klara mig på under 2 000 kronor i matkostnader. Nu behövde jag betala restskatt för några gamla fonder som jag passade på att sälja förra året och har en beskedlig kontokortsräkning för några investeringar jag behövt göra. Håller den här sparnivån i sig kommer jag garanterat göra ett försök att klara det inspirerande rekordet på cirka 85 procent som Att Välja Lycka har. Med matutgifter under 2 000 kronor är 90 procent i sparkvot teoretiskt möjligt. Sätter upp det som mål i februari eller mars när kontokortsräkningen för julklappar torde vara betald och det samtidigt är lite lagom grådisigt ute så att man inte får för sig att resa iväg någonstans.

För att få lite extra kapital funderar jag också på att sälja Autoliv. Aktien var ett experiment som jag köpte för att se hur utdelningar fungerade i praktiken i depån. Många bedömare tror på företaget långsiktigt men utdelningsandelen är på tok för låg för att passa in i min portfölj på lång sikt och de två procenten kan jag få igen på ett par månader genom att istället köpa aktier Saltängen. Ex-datum är på tisdag och går det att sälja för 900 kronor eller högre därefter kommer jag sätta en stop loss.

Bloggen har blivit lite lidande under den gångna veckan då jag har haft mycket på jobbet. Nu i helgen har jag dock hunnit skriva flera inlägg till kommande vecka - titta gärna in och läs:

- Måndag 14 november: Serneke teckningserbjudande - publiceras under kvällen.
- Tisdag 15 november: Minestos delårsrapport - publiceras kl. 17.00.
- Onsdag 16 november: om sektorer som jag undviker av etiska eller affärsmässiga skäl.
- Torsdag 17 november: så gjorde jag med kyrkoavgiften.
- Fredag 18 november: traditionsenlig rapport om veckan som gått.
- Lördag 19 november: planerar första inlägget i en serie om kvartalsutdelare.
- Söndag 20 november: veckoplan inför vecka 47. I väntan på novemberlönen.

Tack för att du läser mina inlägg! Nästa vecka passerar bloggen tiotusen läsare. Det låter kanske inte så mycket men för mig är det en fin milstolpe efter mindre än 75 dagar i bloggosfären.

lördag 12 november 2016

Därför undviker jag daytrading

I utvecklingssyfte gjorde jag en kort episod som daytrader. Delar här med mig av de nyttiga lärdomar detta gav mig. Även om daytradingäventyret slutade med en vinst (och någon förlust på swingtradingen) stärkte det mig i min uppfattning om varför det är riktigt att investera långsiktigt i utdelningar.

Som ung medlem i Unga Aktiesparare tyckte jag att daytrading verkade häftigt och provade vingarna genom att handla i företrädesvis XACT Bull/Bear-certifikat som spekulerade i om börsen skulle stiga eller falla. Den gången gick det förvisso bra men jag tyckte att det var jobbigt att slaviskt behöva följa börsen i realtid så länge min investering låg inne. Dessutom var det långt mer tidskrävande än jag hade förutsett att deklarera eftersom detta var före investeringskonton och kapitalförsäkringarnas tidevarv.

Under några lediga dagar har jag provat på igen i en mycket begränsad utsträckning. Syftet är endast att utvecklas som investerare och få en bättre förståelse för börskursers kortsiktiga rörelser. Jag hade därför satt av ett begränsat kapital på under 1 000 kronor i varje enskild affär. Jag hade också satt upp tydliga regler som innebar att förlustrisken inte skulle bli större än att köpa en trisslott. Jag avråder starkt från daytrading men om du ändå provar på kan det inte nog understrykas hur oerhört viktigt det är att du sätter mycket tydliga regler i förväg för hur mycket pengar du är beredd att förlora i varje enskild affär och dessa regler måste du slaviskt följa. Annars kan du snabbt förlora mycket pengar om det visar sig att ditt scenario inte faller in och börsen rör sig i motsatt riktning.

Exempel 1 - Drömscenariot för en daytrader är snabba klipp. Då kan det se ut så här:


SHB B var undervärderad och en positiv delårsrapport hade precis publicerats. Jag lyckades få in en köporder direkt vid börsöppning och kunde sälja fem minuter senare med en vinst på 39 kronor.

Att jag sålde av snabbt berodde på att det redan före börsöppningen fanns motstånd för kursen att passera 108 kronor vid den tidpunkten. Så snart tecken visades på motstånd också i handeln tog jag hem vinsten.

Antal beslut: 2 - köpbeslut och säljbeslut vid motståndsnivå.

Lärdomar: håll koll på motståndsnivåer även i uppgång för att veta när du ska kliva av.

Exempel 2 - Mardrömscenariot. Tyvärr kan verkligheten kan lika ofta se ut så här:


Sporrad av succén i SHB B försökte jag nu göra om samma sak när HiQ släppte en fin rapport. Jag lyckades dock inte köpa in mig lika tidigt och gick in när aktien redan hade stigit en bit och blev till sist tvungen att sälja med förlust. Plötsligt hade jag istället förlorat 17 kronor. Hade jag haft mer is i magen och väntat ett par veckor hade det varit en bra affär men misstaget jag gjorde var att jag hade mycket begränsade kunskaper om HiQ och inte heller hunnit läsa rapporten. Medan Handelsbanken var ett företag som jag redan ägde aktier och kände till såväl kursutveckling som värdering och resultat i väl hade jag för lite på fötterna för HiQ och som man måste sålde jag därför till sist av när min stop loss-nivå nåddes. Mitt scenario hade inte hållit, jag hade bedömt marknaden fel och var nu tvungen att realisera en förlust.

Därtill är det generellt säkrare att handla under lugnare perioder när man kan utnyttja den normala volatiliteten i horisontella kursrörelser. Starka trender kan ge större effekt men då är det viktigt att man förstår varför aktien rör sig i endera riktningen och får bekräftat att trenden verkligen var lika stark som man trodde, annars går det som i mitt HiQ-exempel.

Det visar också hur viktigt money management är för en trader. Eftersom du alltid betalar courtage behöver du fler vinster än förluster för att det ska vara lönsamt i längden.

Detta är dock faktiskt min enda daytradingförlust. Anledningen till det är, utöver tur, att jag slaviskt följer mina uppsatta regler och i andra fall där det börjat röra sig i fel riktning direkt har tagit avslut och kunnat sluta på plus minus noll efter avräknat courtage.

Antal beslut: 3 - initialt köpbeslut som inte föll in, faktiskt köpbeslut, säljbeslut att använda stop loss.

Lärdomar: förstå företagen du handlar i och deras kursutveckling, även som daytrader. Köp inte om du inte lyckas få till avslut vid ditt ursprungliga pris.

Exempel 3 - Vanlig positiv affär.



Det här är en ganska typisk vinstaffär där scenariot fungerat precis som väntat, varken bättre eller sämre. Min avsikt var att köpa en mindre post aktier i Mekonomen i det lägre spannet av dagshandeln och sälja dem en krona dyrare i det övre spannet av dagshandeln med en liten men beskedlig förtjänst. Jag hade föregående dag gjort en liknande affär och kände till ungefär hur Mekonomens aktiekurs rörde sig allt annat lika.

Detta enkla exempel visar dock att även de simplaste och tryggaste scenarion kan bli mer komplicerade än man hade tänkt sig. Här hade jag lyckats ha turen att köpa en mindre post aktier strax under det intervall som aktien brukade handlas i. Jag hade också lyckats sälja till min målkurs, nästan! Det visade sig att en liten andel inte blev såld. Här ställdes jag därför för ett andra säljbeslut som jag inte hade räknat med och vilket var en ny situation för mig. Jag kunde vänta och hoppas på att kursen skulle stiga igen, men en så liten post kan vara svårsåld. Jag valde därför istället att sälja av den sista posten för att säkra affären och få avslut. Lite lägre vinst men en säker vinst.

Värt att notera är också att det hade funnits möjligheter att sälja till högre kurs om man hade väntat några timmar. Min regel var dock att ta hem vinst och istället försöka köpa tillbaka på nytt till lägre kurs, vilket inte lyckades. Det visar att också att enkla affärer kan vara mer komplicerade än de först verkar. Här hade det klokaste kanske varit att dela upp affären i två lika delar där jag först räknade hem vinst och courtage medan jag därefter kunnat spara en sista andel för längre spekulation som kunnat säljas av vid tydligare tecken på att ett uppgångscase inte fungerade. Mitt case var dock inte uppgång utan horisontell rörelse.

Antal beslut: 3 - köpbeslut, säljbeslut 1, säljbeslut 2.

Lärdomar: tänk på att likviditeten kan vara låg och det är inte säkert att du får avslut för alla aktier vid din målkurs. Överväg att dela upp affären i två bitar för att säkra courtage.

Exempel 4 daytrade eller swingtrade?


Ratos är ett företag som jag inte är beredd att äga på lång sikt i nuläget. Därför är jag extra försiktig i handel med deras aktie. Detta är dock ett tydligt exempel på hur komplicerad en enskild affär kan bli och hur många beslut som kan behöva tas längs vägen.

Jag hade följt aktien en tid och föregående dag handlat i en plus minus noll-affär där jag blev tvungen att stänga för att räkna hem courtage (när man som mig testar med små summor behövs ett större kursintervall för att kunna räkna hem vinst).

Min utgångspunkt var ett scenario där aktien skulle bete sig på ett likartat sätt, där jag skulle köpa i nivåer nära gårdagens lägstanivå och sedan sälja i närheten av de vinstnivåer jag satt upp föregående dag.

Aktien började under eftermiddagen falla nedåt gårdagens bottennivåer och jag köpte på 36,96 kronor. En första observation är att jag här hade behövt ha mer is i magen och skulle försökt nå några punkter lägre. 36,92 kronor hade varit helt rimligt att lyckas köpa till om mitt scenario höll. Här drabbades jag av viss affekt att missa en god affär och köpte därför marginellt högre än vad jag hade som mål. I långsiktig handel spelar ett sådant beslut mindre roll men i daytrading kan det vara skillnaden mellan vinst och förlust.

Nu visade det sig dessutom, vilket inte kunde förutses eftersom det var några punkter lägre än både gårdagen och förmiddagen, att aktien föll ända ned till 36,84 kronor. Mitt scenario hade ju varit att bottennivån skulle testas före ny rekyl uppåt. Här blev jag snabbt tvungen att ta ett andra beslut. Aktien hade fallit igenom gårdagens botten och risk fanns därmed att jag hade gjort en felbedömning med risk för fortsatt nedresa. Jag satte en stop loss på 36,83 kronor. Mer tur än skicklighet gjorde att den inte föll igenom. Annars hade förlusten varit ett faktum, dock på hanterbara nivåer.

Istället vände aktien uppåt igen. Problemen vad dock inte över. Eftersom en beskedlig kursökning skulle behövas för att kunna ta hem en vinst behövdes nu ett tredje beslut. Skulle jag säkra courtaget eller avvakta kursökning? Trenden var stigande. Jag valde att vänta in i det sista med beredskap för att säkra courtage under börsdagens avslutande auktionshandel. Det visade sig dock att auktionsbuden var höga och talade för en ökning. Stundtals var balansen så hög som 37,30 kronor. Det talade för att köpefterfrågan var starkare än säljviljan.

Dessutom började en bekant doji bildas som såg ut som ett litet plustecken (+). Jag är ingen frekvent användare av teknisk analys men vad som såg ut som en svag morgonstjärna känner jag igen. Även om en riktig morgonstjärna brukar inramas av en kraftigare säljtrend tyckte jag dock att det stärkte min uppfattning om att det var värt att avvakta natten. Jag la ett högt säljbud på 37,33 kronor för att signalera riktning och inväntade stängning. Som syns på bilden stängde de sista anbuden på 37,12 kronor, vilket indikerade en tydlig köpefterfrågan.

OBS vill vara extremt tydlig med att jag absolut inte vill uppmuntra till att låta affärer vila över natten. Utgångspunkten i daytrading är alltid att stänga före börsstängning. Orsaken är att risken ökar dramatiskt eftersom oförutsedda nyheter kan dyka upp före nästa dags börsöppning som kan medföra att kursen öppnar långt lägre än din stop loss-nivå. Det är därför mycket riskabelt.

Att jag ändå gjorde det är för att jag i grunden är mer bekväm som swingtrader än daytrader och förlitade mig på mina swingtradingfärdigheter i handel på några dagars sikt.


En nervös väntan inför börsöppningen följde. Jag visste att jag snabbt behövde fatta ytterligare ett beslut om köp eller sälj. Inledande auktion talade för en stigning men det var osäkert hur mycket. Att Ratos skulle öppna starkare än gårdagen var dock tydligt. Jag hade därför två scenarion - utgångsscenariot att lägga ett högt säljbud för att signalera att säljtrycket fanns på hög nivå, vilket också blev vad jag gjorde. Alternativet var ett lågt säljbud där jag säkrade courtage i linje med gårdagens stängningskurs.

Börsen öppnade och säljsidan visade tydligt att de trodde på en uppgång vidare uppemot 38 kronor. Öppningskursen på 37,23 kronor gav mig rätt och när den fortsatte uppemot 37,25 kronor var jag mycket nöjd. Det visade sig dock snabbt att någonting kärvade. Jag hade gjort min läxa och visste att en motståndsnivå var 37,27 kronor, vilket motsvarade fredagens stängning. När kursen inte bröt igenom satte jag snabbt in en stop loss på 37,22 kronor. Detta var självfallet inte ett enkelt beslut. Tänk om jag missade chansen till ännu större avkastning och detta endast var ett test nedåt? Min grundbedömning stod dock fast och jag var av uppfattningen att mitt morgonstjärnescenario inte hade hållit så starkt som jag hade hoppats på. Vid en sann morgonstjärna hade kursen fortsatt i den raska takt som säljsidans utbud indikerade. Det var bara det att köpsidan uppenbarligen inte delade den analysen och deras utbud var tydligt svagare.

I efterhand var det lättande att se att min analys var riktig och att kursen fortsatte hela vägen ned i källaren. Det visar än en gång hur viktigt det är med stop loss, även när det går bra. Den här affären hade bara 5-10 minuter senare kunnat förbytas i en mycket obehaglig historia där jag istället hade tvingats realisera en förlust.

Antal beslut 6: - köpbeslut, stop lossbeslut, säljbeslut 1, beslut om ligga kvar över natten, ytterligare beslut inför börsöppning om säkra affär eller avvakta inledande handel, säljbeslut 2.

Lärdomar: en affär kan innehålla många beslut längs vägen. Var förberedd på så många scenario som möjligt. Förstå vilka motståndsnivåer som finns sedan tidigare i bägge riktningar och var beredd på hur du ska agera vid varje given nivå. Vikten av att agera direkt när ditt scenario inte faller ut - annars kan vinst snabbt ombytas i förlust.

Sammanfattning - därför undviker jag daytrading

Trots att resultaten av mina små äventyr som daytrader är positiva är det även fortsättningsvis något jag undviker. Exemplen ovan visar tydligt varför.

Dels är intäkterna låga i förhållande till risken och man måste omsätta stora summor kapital för att kunna leva på det i längden. Nu leker jag förvisso bara med småsummor i utvecklingssyfte men man kommer inte ifrån att avkastningen är mycket låg räknat i hur många timmar jag aktivt behöver följa börsen för att kunna reagera vid rätt tidpunkt. För den som handlar med större summor blir det förvisso lättare att räkna hem vinster men samtidigt blir det mycket tuffare bedömningar. Hade jag spelat med fem eller sexsiffriga belopp i Ratosexemplet hade jag nog inte vågat låta affären vila över natten.

Dels ökar antalet beslut i varje affär dramatiskt, vilket inte minst det sista Ratosexemplet tydliggör. Idealfallet som utdelningssparare är köp och behåll - jag kan helt och hållet lägga all min tid och energi på att klura ut när aktier är rimligt värderade sett till förutsättning för framtida vinster och utdelningar. Någon gång måste jag sälja där också, framförallt i de fall när det visar sig att aktier inte längre har potential att klara framtida vinst och utdelning. Själva poängen är dock att antalet aktiva beslut blir väsentligt färre. Vid varje enskilt beslut finns risken att jag gör en felbedömning och min filosofi är därför att så få beslut som möjligt i sig minskar risken jag tar dramatiskt. Köp och behåll tycker jag är lite extremt men köp och bevaka är en god utdelningsfilosofi.

Det här lilla äventyret som daytrader slutade till sist med en liten vinst. Vad som var långt mer värdefullt var dock erfarenheterna som det gav mig och hur det utvecklade min förståelse för såväl kursutveckling och risker.

Avsikten med det här inlägget är inte finansiell rådgivning utan syftet är tvärtom att genom pedagogiska och konkreta exempel varna för riskerna med daytrading. Du behöver veta vad du gör, ha en tydlig strategi och förstå hur du reagerar under tidspress i en hel uppsjö potentiella situationer. Det är svårare än det låter. Håll det enkelt och ta inga risker som du inte förstår. Därför passar utdelningssparande bra för den passiva och långsiktiga investeraren.