torsdag 30 mars 2017

Ökad orderingång för Serneke under första kvartalet

Serneke har fortfarande inte återhämtat sig men emedan nyhetens behag har lagt sig i Europas finanscentrum fortsätter uppstickaren på Sveriges framsida att prestera en god orderingång. Enligt börsdata är Serneke en av de mest undervärderade aktierna just nu med ett P/E-tal runt 4,5.


Sernekes orderingång ökar under första kvartalet 2017

Campus Eskilstuna 700 miljoner (länk, länk)
Bostäder Sundbyberg 320 miljoner (länk)
Älvsjöstaden 310 miljoner (länk)
Pannhus Borås 159 miljoner (länk)
Trädgårdsstaden Borås 130 miljoner (länk)
Vägar Skåne 28 miljoner (länk)
Apelvikhöjds kyrka 18 miljoner (länk)

Summa orderingång 1665 miljoner

I tillägg bygger Serneke lägenheter i Lund för 85 miljoner men där framgår inte om de bokförs på första kvartalet (länk). Skulle dessa inkluderas samtidigt som Campus Eskilstuna räknas upp till 800 miljoner blir orderingången istället 1850 miljoner kronor, vilket vore ett utmärkt resultat.

Under första kvartalet 2016 hade Serneke en orderingång på 1 245 miljoner kronor och samma period 2017 något högre med 1 680 miljoner kronor. Vid två tillfällen har Serneke haft en högre orderingång de senaste åtta kvartalen men vid fyra tillfällen även en väsentligt lägre orderingång (se sidan 20 i rapporten). Hur som helst är det svårt att anse annat än att Serneke presterar en fin orderingång under årets första kvartal som lovar gott inför framtiden. Serneke förefaller helt enkelt fortsätta en mångårig trend av tillväxt.

Min slutsats är att Serneke fortsätter ta in order i god takt. På intäktssidan torde det därför inte finnas några mörka moln under första kvartalet. Den stora frågan är hur det ser ut på utgiftssidan? Med nyrekryteringar och investeringar i Karlatornetprojektet finns risk att utgifterna är högre också detta kvartal. Nästa delårsrapport kommer i augusti men intill dess tycker jag faktiskt att det första kvartalet utifrån den enda informationen som är känd sedan rapporten ser lovande ut. Beroende på hur det ser ut på utgiftssidan är en fortsatt tioprocentig tillväxt på intet sätt omöjlig även under 2017.

Med det sagt är jag bara en vanlig göteborgare ute i stora världen. Förståsigpåare i hela Europas finanscentrum och tillika Capital of Scandinavia välkomnas ödmjukt att kommentera vari min prognos brister. Ha d gôtt!

När det här inlägget skrevs värderades Serneke till cirka 104 kronor per aktie. Jag äger själv aktier i Serneke och detta inlägg ska som vanligt därför inte ses som finansiell rådgivning.

tisdag 28 mars 2017

Investerarsparkonto bättre för långsiktigt sparande - konkret exempel

Min deklaration tydliggjorde hur mycket man sparar på att använda investeringssparkonto istället för aktiekonto för långsiktigt sparande. Hoppas att detta inlägg kan ge ett tydligt exempel.

Jag äger sedan femton år tillbaka en handfull aktier på ett VP-konto. Detta är aktier som jag har ärvt efter min aktieintresserade farfar eller fått i gåva av min far. Dessa redovisas inte i bloggportföljen eller dess utdelningar men räknas med när jag inkluderar min samlade förmögenhet. Dessa utdelningar återinvesterades förra året dock i min aktieportfölj som jag bloggar om.

Under 2016 var den totala utdelningen från mitt VP-konto 5 328 kronor.

Dessa beskattas i sin tur med cirka 30 procent vilket innebar en skatt på 1 597 kronor.

Nettoutdelningen från mitt VP-konto blev således 3 731 kronor förra året.

Hade jag istället ägt dessa aktier på ett investeringssparkonto skulle jag ha betalat 0,42 procent skatt på dessa utdelningar. Det motsvarar 32 kronor.

Grovt förenklat kan man därför säga att jag förlorade 1 565 kronor förra året på att ha dessa aktier på ett VP-konto istället för ett ISK-konto.

Nu är det inte fullt så enkelt. Hela portföljvärdet beskattas med 0,42 procent på ett ISK-konto. Det innebär att dessa aktier som är värda cirka 150 000 kronor skulle beskattas med 630 kronor. Fortfarande en besparing på nästan en tusenlapp.

Jag har många gånger funderat på att flytta över pengarna till ISK. Det är dock inte fullt så enkelt här heller. Eftersom jag har ägt aktierna under många år varför kursvinsten är ansenlig skulle jag få en vinstskatt på flera tusen kronor vid försäljning. Då är det bättre att vänta till jag har en kapitalförlust att kvitta vinsten med. Dessutom skulle jag behöva sälja aktierna från VP-kontot och köpa tillbaka dessa (eller andra, bättre aktier) i ISK. Det skulle innebära en courtagekostnad på cirka 0,5 procent, vilket är cirka 750 kronor. Under första året skulle det alltså inte löna sig men på längre sikt skulle det antagligen vara en bra affär. Slutligen avskyr jag att deklarera och bara de timmar det skulle ta att räkna om alla emissioner, splittar och teckningsrättsavyttringar som har ägt rum genom åren gör att jag helt enkelt tycker att det är enklast att låta det vara.

Och till sist ytterligare ett skattetips: tänk på att insättningar till ISK avräknas kvartalsvis. Om du gör en insättning nu under sista veckan i mars får du alltså skatta både på Q1 och Q2. Om du inte vet med dig att du behöver köpa aktier till ett bra pris i veckan kan det alltså löna sig att vänta till nästa vecka.

Har du flyttat aktier från ett aktiekonto till ett investeringssparkonto? Hur gjorde du?

Notera att skatten för ISK är 0,375 procent under 2017 sedan nya regler om golv för schablonintäkt om 1,25 procent nu tillämpas för första gången.

söndag 26 mars 2017

Veckoplan v. 13 - försiktig och befarar nedgång

Jag gillar inte att spekulera i upp och nedgångar men min subjektiva uppfattning är att jag tror att marknaden kommer testa lägre nivåer den kommande veckan. Jag tror således att OMX30 kommer testa åtminstone 1550 igen. Om det blir början på en något större nedgång eller bekräftelse på botten för fortsatt bulltrend vill jag inte spekulera i. Dagens industri hade en intressant artikel med Rune Andersson på samma tema. Ta inte rygg på mig i om börsen går upp eller ned för jag är en hobbysparare och ingen professionell analytiker. Anledningen till att jag delar med mig av mina subjektiva tankar är endast för att förklara - och inte minst påminna mig själv om - att mitt utgångsläge den kommande veckan är lite mer defensivt än vanligt.

Min köpstrategi baserar sig som bekant på en 1:2:4-trestegsraket. Jag har de senaste månaderna köpt på mig ordentligt på de första två nivåerna i nästan alla mina större innehav och det är en anledning till försiktighet eftersom jag inte vill riskera att öka för mycket till ett för dyrt pris.

Dilemmat är att jag köper kontinuerligt utifrån månadsspararprincipen och att april månad dessutom kommer innehålla färre handelsdagar än vanligt på grund av helgdagar. Därför kommer jag ändå behöva sikta på att köpa något varje dag den kommande veckan.

Kärninnehav
Även om alla dessa faktiskt handlas på hyggliga nivåer motsvarande min köp B eller högre (YOC över 4 procent) har jag ökat ganska bra tidigare i år. Det handlar främst om att fortsätta öka beskedligt för att se till att uppnå min målbild om antal aktier vid årsskiftet.

Clas Ohlson har jag utrymme att köpa ytterligare 100 aktier i under året men där är aktien just nu ganska dyr, min GAV är runt 129 kronor och utdelningen är långt borta.

Hemfosa är jag fullinvesterad i. Petrusko skrev bra om detta tidigare i veckan. Delar hans bedömning. De 200 aktier jag har räcker året ut och först om aktien handlas till YOC 6 procent vid 73 kronor utan fundamental anledning är jag beredd att öka mer i nuläget.

Handelsbanken har jag redan ökat tillräckligt i på nuvarande nivå. Mitt innehav är dock litet och jag behöver öka med ytterligare 78 aktier för att nå målet om 100 aktier vid årsskiftet. Därför finns utrymme att köpa en post eller två. Helst avvaktar jag dock att aktien sjunker nedåt åtminstone första stödnivån vid 122-123 kronor igen för jag tror att trenden kommer vara nedåt kommande tiden.
OBS! Det finns en potentiell arbitragemöjlighet eftersom A och B-aktien stängde på likvärdig värdering i fredags. Håll ögonen öppna imorgon!

H&M Wall Street Journal skrev en utmärkt artikel om H&M i veckan (länk). Jag resonerar på samma sätt om aktien och har tidigare skrivit om det (länk). Jag kan köpa ytterligare 58 aktier i år för att nå mitt långsiktiga mål om 200. Eftersom företaget har problem och jag redan har ökat ganska mycket på lägre nivåer är det ingen brådska men så länge jag kan köpa runt 230 kronor eller lägre kommer jag kanske öka försiktigt med ytterligare ett par poster om 2 aktier vardera. Delårsrapporten på torsdag kommer bli avgörande på kort sikt. Jag tror att det kan bli ännu en besvikelse eftersom H&M fortfarande inte kan ha hunnit genomföra särskilt långtgående förändringar sedan årsrapporten. Däremot tror jag att den inte kommer bli fullt så negativ som senaste försäljningssiffrorna men det säger egentligen mer om hur svaga de var. Hur som helst borde den räcka för att hålla kursen flytande på nuvarande nivåer runt 230 kronor och allt annat vore substansrabatt.

The strong dollar is a problem for H&M, too. The difference is that expectations are lower: H&M shares fell 5% in morning trading. They now trade on a forward earnings multiple of 18 times, compared with 26 for Inditex stock and a five-year average of 22 times. Crucially, they are underpinned by a dividend yield of 4,2%. Performance won't immediately improve, but long-term value investors should do nicely buying at today's level and waiting out the turnaround. Selling H&M is so last season.

Castellum har jag ett långsiktigt mål om 250 aktier i år. Där kan jag köpa ytterligare 83 aktier vilket innebär att jag med fördel kan köpa en post eller två kommande vecka. Efter ex-datum handlas aktien nu till en YOC runt 4,3 procent vilket är bra. Skulle aktien testa lägre nivåer nedåt stöd vid 110-112 kronor kommer jag öka ordentligt.

Axfood hade precis utdelning men handlas till YOC 4,5 procent. Det är riktigt bra och i brist på alternativ är det ett rimligt alternativ att öka ytterligare i. Mitt mål är 250 aktier i år och idag har jag 208. Det innebär att jag minst måste köpa en post om 4 aktier varje månad. 4-8 aktier kommande vecka är därför ganska försvarbart att öka med. Jag har äntligen fått tid att börja min serie om hållbara investeringar och gårdagens analys av Axfood tycker jag också stödjer att det är rimligt att fortsätta öka.

Nyss ökat och för dyrt att köpa mer

Skanska, Avega och HiQ handlas alla på fullt rimliga nivåer. Där har jag dock ökat ganska hyggligt den senaste tiden och känner mig utifrån min trestegsraket tveksam till att öka ännu mer till nuvarande pris. Avvaktar.

Vad lämnar det kvar?

Akelius pref var i fredags nere på 305,50 kronor igen. Det förefaller sannolikt att stöd vid 304-305 kronor kommer testas igen kommande vecka. Det ger en YOC på över 6,5 procent och ett försvarbart tillfälle att öka med ytterligare 3 aktier. Köper helst under 300 kronor för att få lägre nettocourtage per aktie men här har jag inte ökat sedan december och nu är ett rimligt om inte bra läge.

Bonäsudden fiskar jag fortfarande i runt 106 kronor. Med ex-datum på torsdag finns risk att kursen tenderar dra iväg uppåt och då avvaktar jag hellre och köper till ett mer rimligt pris efter ex-datum.

Minesto släpper sin rapport på onsdag. Aktien har inför det pressats ned runt 7 kronor igen. Det finns fortfarande inga negativa nyheter, snarare tvärtom. Även om jag inte gillar att köpa före en rapport kommer det bli frestande att öka lite försiktigt under 7 kronor.

MQ har jag gått i tankar om att sälja. Börsveckan köprekade förra helgen och aktien är löjligt pressad. Med en YOC på 5,3 procent överväger jag faktiskt att öka lite försiktigt även om nästa utdelning är först i februari och jag är tveksam till om utdelning kommer kunna bibehållas. 2015 års utdelning på 1,36 kronor skulle fortfarande ge en YOC på 4,1 procent vilket känns som en försvarbar riskpremie.

Norska kronan är fortsatt pressad. Fortsatt fiske efter norska aktier utifrån vad jag skrev i söndags. Utländska aktier i övrigt handlas inte till särskilt lockande nivåer just nu. Realty Income har jag redan ökat såpass mycket i att den utgör 3 procent av portföljen. Här är det rimligt att fortsätta öka åtminstone varannan månad men ser helst att antingen kurs eller dollar går ner med ytterligare ett par procent innan jag ökar. Coca Cola handlas till en YOC på 3,5 procent vilket förvisso är försvarbart. Detta är dock ett företag vars vinsttillväxt bromsar in och jag vill ha en lägre dollarkurs innan jag ökar. Nästa utdelning är dessutom först i juli.

Sammanfattningsvis blir det alltså en lugn börsvecka för mig. Jag tror att börsen kommer testa nedåt igen. Vad tror du?

lördag 25 mars 2017

Hållbara investeringar: föredömet Axfood är steget före konkurrenterna

Ett uttalat syfte med mina investeringar är att de inte bara ska vara ekonomiskt utan även miljömässigt hållbara. Jag följer därför inte bara årsredovisningar och balansräkningar ur ett ekonomiskt perspektiv utan bevakar regelbundet hur mina innehav presterar miljömässigt.

Har länge velat skriva en artikelserie som går igenom mina portföljinnehav utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Först ut är Axfood.

Hållbarhetsredovisning 2016 analyseras här.

För den som inte orkar läsa igenom deras rapporter eller min ganska långa sammanställning kan kort konstateras att Axfood på ett imponerande sätt har lyckats minska sin miljöpåverkan samtidigt som man har uppnått en lika imponerande vinsttillväxt under samma period. Hållbarhetsarbetet är konkret, identifierar förbättringsmöjligheter i den löpande verksamheten som i regel också ger goda synergier på kostnadssidan. Axfood är helt klart ett föredöme inte bara i livsmedelssektorn utan avseende företags miljöarbete i bred mening. Därför utgör de ett självklart ankare i varje defensiv utdelningsportfölj med hållbarhetsfokus. Jag är därför glad och stolt över att Axfood är ett kärninnehav som just nu utgör cirka 8,5 procent av min portfölj.

Att följa Axfoods hållbarhetsarbete kan rekommenderas även för den som endast är intresserad av det affärsmässiga. Det här inlägget ger flera exempel på föredömligt långsiktigt hållbarhetsarbete som leder till synergier mellan lägre miljöpåverkan och långsiktigt kostnadsbesparande investeringar.


Kort sammanfattning: därför är Axfood en utmärkt hållbar investering

- Uttalad målsättning att vara bäst i branschen på hållbarhet.
- Ambitiöst klimatmål om minskad klimatpåverkan med 75 procent till 2020.
- Det klimatmålet är i praktiken nästan uppnått. Nu siktar man högre på att bli helt klimatneutrala.
- Kloka investeringar i köldmedier och transporter skapar synergier för både miljö och resultat.
- Hemköp har ett uttalat kvalitetstänk där hållbarhet, etik och CSR är en hörnsten.
- Även Willys och lågprismärket Garant tar ett större miljöansvar än konkurrenter i lågprissegmentet.
- Axfoods CSR-chef Åsa Domeij har ett mångårigt och genuint engagemang för hållbarhetsfrågor som förefaller vara väl förankrat i företagets ledning och faktiskt implementeras i praktiken.
- Andelen vegetarianer ökar och Axfood är bättre positionerad här än konkurrenterna.

Andelen vegetarianer ökar - Axfood väl positionerad
Andelen konsumenter som efterfrågar vegetarisk mat, ekologiska produkter och etisk mat i allmänhet ökar, inte minst i den yngre generationen. I höstas publicerades en undersökning som visade att nästan varannan svensk (45 procent) äter vegetarisk kost en eller flera gånger i veckan och var fjärde (24 procent) kan tänka sig att öka andelen vegetarisk kost (källa). I en undersökning beställd av just Axfood visade det sig att nästan var femte svensk (19 procent) kan tänka sig ett vegetariskt julbord (källa). Under första halvåret ökade Axfoods butiker sin försäljning av vegetarisk kost med 41 procent i genomsnitt och 47 procent hos Hemköp. Mer aktuella siffror presenteras i hållbarhetsredovisningen för 2016 som visar att andelen frysta eller kylda vegetariska produkter ökade med 37 procent över helåret. Det är således en tydlig trend av ökad försäljning. Axfood förefaller därför vara bättre positionerad än flera av konkurrenterna på det här området och kan mycket väl komma ta ökade marknadsandelar som i sin tur ökar vinsttillväxten om trenden fortsätter.

Egna lågprismärket Garant har bättre hållbarhetsprofil än konkurrenterna
Att premiumsegment som Hemköp ligger långt fram i hållbarhet är som det ska vara. Att Axfoods egna lågprismärke Garant däremot också har en tydligare hållbarhetsprofil än konkurrenterna är dock en konkurrensfördel som har stor potential. Unga studenter köper nog hellre Garants produkter med jämförbara prisnivåer än Lidls dito som i regel helt saknar hållbarhetstänk. Även om Lidl sedan två år tillbaka har insett att de behöver profilera sig här för att kunna konkurrera på allvar är de långt efter. Lidls produkter är i regel sådana produkter där konkurrenterna redan har tagit steget. Rättvisemärkta rosor, ekologisk mjölk, fair trade-kaffe och alla bananer i Axfoods ordinarie sortiment är redan ekologiska. Vad Axfood gör är att försöka ligga steget före och positionera sig. Vad Lidl gör är att ta in rättvisemärkta och ekologiska produkter först när de redan har blivit standard på marknaden. Det går ingen medveten konsument på. ICA är något bättre på ekologiska produkter men de är å andra sidan också dyrare utan att ha samma kvalitet som Hemköps motsvarande produkter.

Fairtrade-rosor - Axfood steget före konkurrenterna som vanligt

Några exempel på Garants proaktiva arbete är: miljöpris belönar leverantörer som ställer om i hållbar riktning (länk). Garant har ett mycket omfattande ekologiskt sortiment med över 250 unika produkter, vilket motsvarar mer än var femte produkt. Willys positionerar sig genom att ta fram vegoprodukter i det egna varumärket Garant. Som beskrivits ovan verkar det löna sig. Palmolja är inte miljövänligt men till skillnad från konkurrenterna är Garants produkter åtminstone certifierade (länk). Det här är en rad små saker som i det större perspektivet faktiskt gör skillnad. Ingen rödlistad fisk säljs, ej heller jätteräkor som förstör mangroveskogar (länk). Kakao/choklad är fair trade-certifierad (se hållbarhetsredovisning). I övrigt är alla höns frigående och både ägg och kött kommer från svenska gårdar som följer svensk djurskyddslagstiftning (länk). Det här är förstås inte alltomfattande och många efterfrågar mer hållbarhet men det gör det lättare för konsumenter att köpa billig mat med en godtagbar minimistandard avseende hållbarhet. Något som många unga konsumenter idag efterfrågar.
Ekologiska krossade tomater - basvara i utdelningsutdelarens kök.

I Tyskland finns flera livsmedelsföretag med Axfoods koncept. Du ska kunna handla precis som i en vanlig mataffär där du väljer varor av olika kvalitet och pris utan att behöva bekymra dig om vad som är ekologiskt eller inte. Att Axfood rör sig i den riktningen tror jag att många svenska konsumenter välkomnar och efterfrågar. Personligen tycker jag att det är lysande att kunna välja mellan att köpa eko billigt (Willys Garant) eller eko med premiumkvalitet (Hemköp). Jag köper alltid ekologiskt men har aldrig varit överförtjust i att betala överpriser till min lokala övervintrade hippie för att säkerställa att kosmisk energi har tagits upp och påverkat grödorna som gärna har handplockats av något diffust entokollektiv i ett onödigt exotiskt land. Det senare har jag aldrig efterfrågat och det är enligt min mening därför bra att den typen av verksamhet konkurrensutsätts av betydligt enklare ekovaror. Ekomarknaden i Sverige har äntligen utvecklats.

Operativ miljöchef
Åsa Domeij har varit miljöchef hos Axfood sedan 2008 och har bidragit med kontinuitet och ett långsiktigt förändringsarbete. Nog så viktigt är att hon verkar ha ledningens förtroende och att ledningen faktiskt verkar omsätta många av hennes rekommendationer i praktiken på ett affärsmässigt sunt sätt. Detta tål att understrykas för många börsnoterade företag lider fortfarande av att man anställer en miljöchef som tar fram en CSR-strategi i PR-syfte. När det väl är styrelsemöten körs miljöchefens rekommendationer ofta över. Det verkar lyckligtvis inte vara fallet i Axfood utan bilden jag får är att man verkar diskutera miljöchefens rekommendationer på samma grunder som övriga rekommendationer och därefter landa i vad som samlat är affärsmässigt bäst. Det är sunt och ingen oväsentlighet - tvärtom är det en viktig anledning till att Axfood långsiktigt har kunnat positionera sig som en seriös hållbar aktör i livsmedelssektorn. Att ett varumärke som Willys och Garant uppfattas som hållbart är ingen självklarhet. Att lyckas genomföra den omställningen tar tid och är ett berömvärt långsiktigt och tålmodigt arbete som kräver en lång rad små men viktiga beslut enligt vad som beskrivits ovan.

Ett tydligt exempel som särskilt bör framhållas är att Axfood genomför en hållbarhetsbedömning vid alla inköp från leverantörer. Nu kanske du som läser tycker att det är en onödig kostnad men det är i själva verket en slags due diligence där man undviker onödiga risker som kan leda till merkostnader eller minskad efterfrågan vid eventuella missbedömningar eller skandaler. Hur processen går till beskrivs ingående i hållbarhetsredovisningen.

Och för tydlighet: detta är ingen politisk blogg. Jag är inte intresserad av att diskutera din syn på Åsa Domeij eller miljöpartiet med dig och ber dig vänligt att göra det någon annanstans. Det jag är intresserad av är att Åsa Domeij gör ett bra jobb som Axfoods miljöchef och levererar resultat som är både affärsmässigt och miljömässigt försvarbara. Det förefaller hon göra berömligt. 

Apropå politik kan den uppmärksamme även hitta Ebba Busch Thor som ett påskägg/cameo på sidan 35 i hållbarhetsredovisningen.

Hållbarhetsrapport
Mitt övergripande intryck är att Axfoods hållbarhetsredovisning för 2016 är en spretig rapport som blandar miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Den liknar i det avseendet ganska mycket den senaste IKEA-katalogen. Kanske ligger det i tiden att den stora berättelsen är i fokus men jag föredrar hellre torrt presenterade resultat där de mest anmärkningsvärda resultaten lyfts fram särskilt. Skummar man bortom berättelsen finns dock en hel del föredömligt hållbarhetsarbete.

Klimatmålet för 2020 är så gott som redan uppfyllt
Berömvärt är att Axfood i praktiken nästan har uppfyllt klimatmålet om minskade utsläpp av växthusgaser med 75 procent till och med 2020 med 2009 som basår. Idag är minskningen 73 procent. Det är ett mycket gott betyg för företagets miljöarbete och det har skett under en period när företaget har presenterat lysande ekonomisk tillväxt. Nästa steg är att bli klimatneutrala. Axfood är helt klart ett föredöme inte bara i sin sektor utan avseende företags miljöarbete i bred mening.

Klimatmålet till 2020 är i praktiken nästan redan uppnått.

Synergier mellan miljövinster och kostnader inom e-handelslogistik
Det finns tydliga synergier mellan miljövinster och kostnadsbesparingar i ambitionen att endast ha ett fordon per område som levererar e-handel. Lyckas man med det kan köpet av mat.se verkligen göra att Axfood tar marknadsandelar hos den urbana, medvetna och stressade medelklasskonsumenten. Det här arbetet är i sin linda och blir särskilt intressant att följa upp i kommande rapporter.

Logistik kring e-handel avgörande i framtida hållbarhetsrapporter

Modernisering av köldmedier kan ge synergier för både miljö och resultat
Domeij identifierar modernisering av köldmedier som ett prioriterat arbete. Äldre köldmedier kan bytas ut mot modernare som inte bara är bättre för miljön (t.ex. lägre utsläpp av ozonskiktspåverkande ämnen som flourvätekarboner) utan sannolikt också investeringar som på längre sikt också sänker butikernas kostnader. Det här är ytterligare ett exempel på sunt och berömvärt hållbarhetsarbete.
Köldmedier och transporter utgör 78 procent av Axfoods klimatpåverkan

Minskade och mindre klimatpåverkande transporter
Under 2016 minskade klimatpåverkan från transporter med 49 procent per ton transporterat gods samtidigt som 72 procent av fordonsflottan använder förnybar energi. Andelen transporter med tåg har ökat, inte minst i Norrland. Konkret försöker man långsiktigt minska energiförbrukningen till kylningssystem i fordon vilket också minskar utsläpp eftersom fordonen inte behöver stå på tomgång.

Negativt är att antalet flygresor som personalen genomför ökade med 3,5 procent jämfört med föregående år. Dessa har en hög miljöpåverkan och är även kostsamma. Underligt nog presenteras dessa bara i absoluta tal. Mer intressant hade varit att se hur stora utsläppen är per anställd. 3,5 procent låter som ungefär lika stora utsläpp per anställd som föregående år om man beaktar att det är i det spannet Axfood växte under 2016. Det här är hur som helst något att följa upp i nästa rapport.

Proaktiva investeringar i solpaneler - men i motvind
Axfood positionerar sig aktivt genom långsiktiga investeringar i solpaneler för butikers energiförsörjning. Under 2016 genererade dessa 180 000 KWh. Noterar att företaget kritiserar att gällande regelverk fortfarande ger för svaga incitament för investeringar i solpaneler. Jag gillar solenergi och ser det som en framtidsteknologi men ser det inte som bloggens uppgift att gå in i detaljaspekter i en politisk debatt.

Elförbrukningen ökar
Av de negativa resultaten i rapporten kan noteras att elförbrukningen ökade marginellt med 0,7 procent per kvadratmeter under 2016. Detta står i skarp kontrast till företagets ambition att minska elförbrukningen med 15 procent till och med 2020. Detta blir viktigt att följa upp i kommande rapporter.

Jämställdhetsmål
Den här bloggen fokuserar inte på jämställdhet men jag tycker ändå att det är berömvärt att Axfood strävar efter en jämn könsfördelning i spannet 40-60 procent. Man ökar andelen kvinnor i ledande befattningar år för år och når nu 32 procent. Av resultaten att döma under samma period är detta en god affär för företaget. I en tid när fler unga kvinnor än män utexamineras från topputbildningarna är det här också en smart långsiktig positionering för att på lång sikt rekrytera vinnarna till ledande funktioner. Jag är övertygad om att de i framtiden kommer vara fler kvinnor än män. Inte på grund av deras kön utan för att sannolikheten är högre att fler kvinnor än män kommer vara bättre.

Bäst i hållbarhetsredovisningen: Axfoods mål kopplas till Sveriges och FN:s hållbarhetsmål
Efter att ha skummat igenom en hel del berättelser blir jag mycket glad över att se den konkreta och stilrena presentationen över hur Axfoods hållbarhetsarbete länkar in i nationellt och globalt hållbarhetsarbete. Det här är i tiden och riktigt snyggt presenterat. Axfood har helt enkelt tagit sina miljömål ett steg vidare och länkat till hur man som företag bidrar till att ta ansvar för de hållbarhetsmål som Sverige (de 16 nationella miljömålen) och FN (17 globala mål under agenda 2030) har satt upp. Ett mycket konkret sätt att visa att Axfoods hållbarhetsarbete är väl i samklang med sin omvärld. Gå gärna in på s. 38-41 i hållbarhetsredovisningen och ta dig en närmare titt.
Det är samtidigt tydligt att måluppfyllelsen för de svårare målen fortfarande är ett pågående arbete inför 2020. De flesta mål som har uppnåtts är lågt hängande frukter. Ett viktigt undantag är palmoljan.

    Certifiering av palmolja är ett viktigt och konkret resultat under 2016. 

För uppföljning i kommande rapporter

- Klarar Axfood att nå målet om 6 procent försäljning av ekologiska varor? 
  Just nu leverar man det i vissa segment men inte alla (ej Willys).
- Levererar Axfood minskad elförbrukning?
  Det här är ett av få områden där man marginellt rörde sig i fel riktning det gångna året.
- Lyckas Axfood uppnå synergier i sin modernisering av köldmedier?
  Här finns potential för både miljövinst och kostnadsbesparing på lång sikt. Vettig investering.
- Lyckas Axfood uppnå synergier i logistiken kring e-handel?
  Här kan hållbarhetsarbetet konkret bidra till att göra mat.se-affären till en stor succé.
- Fortsätter försäljningen av vegetariska varor att öka?
  Här är Axfood väl positionerade men vore intressant att få bekräftat om det är en långsiktig trend       som också indikerar att företaget tar marknadsandelar av konkurrenter?
- Klarar man att minska miljöpåverkan och kostnad från flygresor?
  Just nu ökar andelen flygresor totalt sett.

fredag 24 mars 2017

Veckosammanfattning: börjar bli fullinvesterad i kärninnehav

Inför vårutdelningarna har jag fyllt på ordentligt i mina kärninnehav som alla har handlats på rimliga nivåer. Att ha goda portföljandelar med en yield on cost på över 4 procent har varit en långsiktig målsättning för portföljen. Det har jag nu i alla innehav utom Handelsbanken, där jag dock har kunnat öka ungefär så mycket som jag är beredd att göra på nuvarande nivåer.

Huvudbry framöver blir att försöka hitta alternativ utdelningar i mindre innehav att fylla ut med. Lyckligtvis är norska kronan lågt värderad samtidigt som dollarn äntligen har börjat röra sig nedåt. Därför kommer jag nu börja titta mer på utländska aktier igen. Tål att fundera på i helgen.

I veckan har det blivit en hel del avslut, inte minst under nedgången i onsdags.

H&M har varit veckans snackis. I lördags skrev jag ett inlägg om hur jag resonerar. Ytterligare 8 aktier har det blivit under den gångna veckan. När jag kan öka till en YOC på över 4,25 procent i intervallet 226-228 kronor gör jag det helt enkelt. Varför? Jo men jag öppnade min portfölj i somras och har varken köpt runt 300 kronor eller suttit i 7 år på en aktie som har stått och stampat. Mina förväntningar är därför lägre än för många aktieägare som har köpt för dyrt eller ägt för länge och under flera år retat sig på att andra aktier har varit lönsammare under tiden. Med ett GAV på 242 kronor är jag faktiskt i skrivande stund back mindre än de 4 procent som delas ut i år. Man ska ha respekt för att företaget kan utvecklas sämre än idag och att det finns en överhängande risk för att fortsatta problem kan sänka vinst och utdelning på sikt. Samtidigt tycker jag att min risknivå är ganska rimlig när aktien inte har backat mer än vad den delar ut under året. Jag tror nämligen inte att H&M kommer gå i konkurs som man nästan får uppfattningen med tanke på den dystra stämningen. Skulle de sänka vinst och därmed utdelning till 8 kronor per aktie är det fortfarande en försvarbar om än inte god affär. Skulle de klara att under många år dela ut 4 procent årligen precis som idag så levererar de vad jag förväntar mig - varken mer eller mindre.

Många har skrivit om Fingerprint. Jag har vare sig ägt eller varit intresserad av Fingerprint. Värt att notera är att jämförelsen mellan H&M och Fingerprint tydliggör skillnaden mellan en nedgång och ett ras. Det förra beror på negativ trend i vinsttillväxt och förväntningar över längre tid, den senare på att det blir trångt i utgången när många investerare märker att de kanske inte får igen pengarna. Frestas inte att köpa Fingerprint utan håll dig till trygga aktier som du förstår dig på.

Castellum hade ex-dag idag. Där är jag egentligen ganska nöjd med det innehav jag har och vill sprida köpen över året med tanke på ränte- och bostadsmarknadsrisken. Inför utdelning passade jag under onsdagens minibörsnedgång dock på att köpa ytterligare 15 aktier och de ger mig första halvan av årsutdelningen i form av ytterligare 37,50 kronor redan på torsdag.

Handelsbanken är det kärninnehav som jag aldrig har tyckt mig kunna öka i till rimligt pris. Min portföljandel har därför blivit löjligt låg och var för inte så länge sedan mindre än en halv procent jämfört med de åtminstone 2,5 procent som jag siktar på. I veckan som gick har det gått att köpa aktien till en YOC på över 4 procent och med utdelning redan den 5 april känns det rimligt. Inför löneinsättningen hade jag nu 0,9 procent av portföljen i aktien igen. Jag har dock inte velat öka för mycket på en gång eftersom jag tror att aktien kommer testa lägre nivåer igen senare i år.

Skanska aspirerar på att bli ett kärninnehav så småningom. Aktien är inte billig och handlas inte ens på min köp B-nivå vid 4 procent YOC. Jag tyckte dock att det var ett rimligt tillfälle att öka långsiktigt med ytterligare 2 aktier inför utdelning redan den 11 april.

Jag har också med en del ledigt kapital inför lönen och brist på alternativ passat på att öka i ett par mindre innehav. Det blev ytterligare 25 aktier i Avega och ytterligare 16 aktier i HiQ. Bägge är testinnehav i portföljen som ger högre utdelning än mina kärninnehav och därmed höjer portföljens genomsnittliga utdelning på marginalen. Samtidigt är det företag som jag inte kan lika väl och därför känner mig lite osäker att gå in för tungt. Ingen av dem är särskilt billig just nu men det var samtidigt ett inte orimligt tillfälle att öka.

Min största besvikelse är att jag inte har fått avslut i någon av mina norska aktier trots flera stående order över hela veckan. Kanske är jag för snål men de handlas trots allt inte så billigt att en valutarabatt på ett par procent gör det värt att betala vad som helst. Att jag inte ökat i ATEA är en ordentlig lärdom om att snålheten bedrar visheten. Det blev i alla fall fem preferensaktier i Pioneer Property. Ser dem som ett litet komplement i marginalen ungefär som svenska enfastighetsaktier. Nu när det är ränterabatt var det rimligt att slå till på en post även om priset inte är särskilt billigt.

Glädjande var att Scandic ökade med över 8 procent på nyhet om ägarbyte.

En milstolpe nåddes när Axfood gav mig min största utdelning hittills på 1 200 kronor. Jag har också fått 34 kronor i årets första kvartalsutdelning från VFC. Nu återstår bara Castellum och min bästa utdelningsmånad sedan jag öppnade portföljen i somras kommer summeras till 1 846 kronor.

Hos Avanza går det nu att köpa portugisiska aktier till 1 EUR minimicourtage online. Eftersom jag är särskilt nyfiken på hållbara investeringar tittade jag lite extra på vindkraftsföretaget EDPR.

Trevlig helg alla läsare!

onsdag 22 mars 2017

Milstolpe: Axfood ger första fyrsiffriga utdelningen!

Idag uppnåddes en milstolpe: min första fyrsiffriga utdelning. 200 aktier i Axfood ger mig 1 200 kronor.

Ni kanske undrar hur utdelningen ska investeras? Det givna svaret är att jag redan i förra veckan passade på att köpa ytterligare 8 aktier i Axfood. När ex-datum uppnåddes sjönk aktien plötsligt med mer än de sex kronor som delas ut. Att öka med en yield on cost på över 4,5 procent är riktigt bra. Det enda som är lite synd är att jag får vänta ganska exakt ett år innan den utdelningen i sin tur betalas ut. Den ränta på ränta-effekten är värd en femtiolapp.


Axfood är inte portföljens största utdelare sett över helåret: H&M delar i skrivande stund ut cirka 1 350 kronor. Men då är utdelningen uppdelad på två tillfällen. 

Också Bosjö delar ut cirka 1 350 kronor över fyra tillfällen 2017 och Sydsvenska Hem delar ut mer än 1 000 kronor uppdelat på fyra tillfällen. Castellum, Hemfosa och TransAlta RES är därefter de största utdelarna just nu med mer än 500 kronor över helåret.

I skrivande stund kommer jag kunna räkna hem över 10 600 kronor i utdelningar under 2017. Och då alltså även ytterligare en femtiolapp i ränta på ränta-effekt i Axfood nästa år.

Snöboll, penningmaskin, träd - kalla det vad ni vill men visst är det fint när flera månaders gnetande och kontinuerliga köp äntligen bär frukt!

måndag 20 mars 2017

EDPR - intressant läge för portugisisk vindkraft?

De större företagen i Belgien, Nederländerna och Tyskland känner jag till men utöver möjligen dyra Unilever är det inget som jag på allvar har funderat på att ta in i utdelningsportföljen. Därför tittade jag med stor nyfikenhet särskilt på Portugal. Eftersom jag har ett stort intresse för hållbara investeringar blev jag genast nyfiken på EDP Renováveis SA (EDPR). Här kommer därför en första översiktlig analys av företaget.

EDPR bildades 2007 som ett dotterbolag från Energias de Portugal och beskriver sig själv som en globalt ledande aktör inom förnybar energi. Om man bortser från att företaget är etablerat på tre världsdelar är det en direkt överdrift. EDPR är på intet sätt marknadsledande och deras globala position är inte stor. De är inte heller en av de tio största aktörerna inom EU:s interna marknad. Hur som helst är de ett av de sju största aktierna på den portugisiska börsen.

Huvudverksamheten är vindkraft men de har också i liten utsträckning ett affärsområde för småskalig vattenkraft.














Färgsprakande hemsida men hoppas att EDPR håller bättre nivå än animationerna.

Global aktör

Inom EU är företaget verksamt i Portugal, Spanien, Italien, Frankrike, Belgien, Polen och Rumänien. Under 2016 växte företaget i samtliga dessa länder. På de mer mogna och konkurrensutsatta spanska och franska marknaderna var försäljningstillväxten dock endast två procent vardera. Totalt ökade både intäkter och rörelseresultat (EBIT) med tio procent på EU:s interna marknad under 2016 jämfört med 2015. EBITDA ökade med tre procent.

I USA verkar företaget i tolv delstater. Efter presidentvalet i USA föll aktien följaktligen ordentligt liksom konkurrenter som Vestas och TransAlta RES. Fog för det saknas inte för intäkterna ökade under 2016 blygsamma 1 procent i USA. Rörelseresultat (EBIT) och EBITDA ökade med nio respektive åtta procent samma period. Kontrakten är förvisso i regel långa (upp till tjugo år) men företaget är samtidigt beroende av gröna certifikat för sin verksamhet och förändrade villkor i detta avseende kan snabbt hindra fortsatt tillväxt på den amerikanska marknaden.

I portugisisktalande Brasilien finns dock en intressant tillväxtmarknad. Låt vara att volymerna är lägre där men intäkterna ökade med hela 68 procent under 2016 samtidigt som rörelseresultat (EBIT) och EBITDA ökade med smått fantastiska 147 respektive 113 procent. Här finns en spännande och lönsam tillväxtmarknad. Företaget bedriver i mindre skala också verksamhet i Mexico och Kanada.

Enligt globala vindenergirådet (GWEC) kommer tillväxt i vindkraft fortsätta öka årligen till och med 2020. I Europa väntas den årliga tillväxten bli cirka 7,5 procent i genomsnitt och i Latinamerika runt 20 procent. De förutspår dock större tillväxt i Asien än i de tre regioner där EDPR verkar (rapport).

Så långt verkar det finnas en fortsatt god efterfrågan som lägger grund för fortsatt tillväxt.

Kassaflödet ökade väsentligt samtidigt som låneandelen minskade under 2016. Vindkraftsportföljen har en genomsnittlig livslängd på 6 år vilket å ena sidan borgar för fortsatt tillväxt. Å andra sidan reagerar jag på att de verkar ha korta kontrakt och aktörer på den svenska vindkraftsmarknaden försöker ofta teckna längre kontrakt än så.

Sjunkande elpriser utmaning

Försäljningspriserna har minskat väsentligt, i synnerhet i USA och Brasilien. Att företaget trots det levererar ökade resultat på samtliga marknader är ett styrketecken. Det finns dock skäl till försiktighet eftersom det är sannolikt att elpriset kommer vara lågt under flera år framöver.

ROE har följaktligen också sjunkit till 0,93 under 2016 från att under flera år varit en bit över 2. Nettomarginalen har under många år varit runt 10 procent men sjönk under 2016 till 3,41 procent. En tydlig varningssignal att ta på allvar.

Man ska samtidigt komma ihåg att låga oljepriser just nu också bidrar till att hålla nere globala elpriser i andra sektorer. För den riktigt långsiktiga torde priserna därför återhämta sig på längre sikt.

Valuta

Portugisiska aktier handlas i euro. Företaget exponeras dock mot andra valutor, i synnerhet dollar på den amerikanska marknaden.

Utdelning

Utdelningen var under 2016 5 cent per aktie, vilket ger en yield on cost på 1,75 procent. Detta är lågt men en ganska normal nivå för vindkraftsaktier. Utdelning brukar traditionellt äga rum i slutet av maj. Förra året höjdes utdelningen med hela 25 procent från 4 till 5 procent. Såvitt jag förstår avser styrelsen föreslå en bibehållen utdelning på 5 cent per aktie också i år.

Utdelning sker normalt i mitten av maj. Hur det fungerar med källskatt för Portugal och om hela källskatten återbetalas retroaktivt är jag osäker på men Sverige och Portugal har i alla fall ett dubbelbeskattningsavtal.

Utdelningsandelen är för låg för att leva upp till ett ordinarie innehav enligt min köpstrategi. Aktiekursen är dock fortfarande pressad sedan presidentvalet i USA givet sin exponering mot den marknaden. I det korta perspektivet har trenden dock börjat vända uppåt igen och jag funderar helt enkelt på om det inte kan vara en trevlig långsiktig krydda i portföljen. Företaget kämpar liksom nordiska energibolag med sjunkande elpriser. Det finns dock intressanta tillväxtmöjligheter och jag gillar att företaget har nischat sig på lite "svårare" marknader som jättarna kanske inte har överst på sin priolista. Det som till sist väger över i vågskålen för att inte köpa är att courtagekostnaden (1 EUR) för köp i euro innebär att jag behöver köpa aktier för nästan 4 000 kronor ur det perspektivet. Det innebär en portföljandel på över enprocent, vilket är för mycket i rådande läge. Därför bevakning tills vidare.

En sista notering är att tyska Siemens är en av de största aktörerna på vindkraftsmarknaden. De finns på min bevakningslista och har höjt utdelning senaste fem åren men YOC är fortfarande strax under tre procent varför jag inväntar ett bättre läge. Danska Vestas är annars en bra vindkraftsaktie med god utdelning. Jag var på vippen att köpa dem i anslutning till valfrossan i november. Tyvärr missade jag med någon kronas marginal och det var synd för aktien har ökat med över 33 procent sedan dess.

Som vanligt ska detta inlägg inte ses som ekonomisk rådgivning.