Resultatberäkning för utdelningssparande

Jag har aldrig tyckt att index varit en särskilt intressant form för jämförelse. Det förutsätter att jag sparar enligt samma parametrar som ett visst index, och det gör jag i praktiken aldrig. Jag ser det som en måttstock som uppstått för att banker och andra fondförvaltare lättare ska kunna marknadsföra sina produkter. Visst, förstår resonemanget med att om jag inte är nära index kan jag annars lika gärna månadsspara i Avanza Zero. Poängen är dock att även den som månadssparar i den enklaste form inte heller kan räkna med att slå index på sikt eftersom man måste pricka in en bra tidpunkt för försäljningen - och välja rätt index att investera i. Jag är ingen aktiv sparare (i den meningen att jag endast undantagsvis vid ledighet följer börsen i realtid) och har därför valt en mer passiv strategi där riskelementet att behöva sälja vid rätt tidpunkt minimeras. Det innebär att jag ger avkall på att tävla med index men i gengäld hoppas kunna uppnå jämnare konkreta resultat över tid.

Eftersom min utgångspunkt inte är att jag tror mig kunna slå index har jag en sparstrategi som bygger på vilka konkreta vinster som realiseras. Utdelningar är nämligen en konkret vinst som kommer in på kontot på riktigt. Vinsthemtagningar vid försäljningar är också en konkret vinst som realiseras. Förvisso återinvesterar jag dem så gott som alltid men en av de första sakerna jag lärde mig som ung aktiesparare i tonåren var att det är först när en vinst realiseras som det är en vinst på riktigt. Man kan glädjas åt kursutveckling men den kan också på lång sikt ändras - fråga den som ägde Framfab eller Ericsson före IT-kraschen. Jag gjorde det lyckligtvis inte men minns hur snacket gick både före och efter. Det synsättet har jag behållit och även om det roar mig när aktiekurser går bra fäster jag vikt vid det först i anslutning till köp och säljbeslut. Kontinuerlig vinst och vinsttillväxt samt därtill förknippade utdelningar och utdelningstillväxt är det som räknas i längden för mig.

Jag ser därför ett behov av att hitta andra sätt att redovisa min utveckling på ett sätt som tydliggör de konkreta resultat som görs. Därmed hoppas jag kunna få ett konkret redskap för att löpande kunna utvärdera om jag klarar mina mål och samtidigt söka analysera orsaker till att portföljen inte presterar så bra som jag vill. Utdelningar är förstås det enklaste sättet men det kompliceras av att jag ibland tar hem vinst (eller förlust) före utdelning och att jag hela tiden sätter in nytt kapital på kontot. Därför har jag landat i följande beräkningsmodell:

Utdelningar. Mitt mål är att få in minst 3 procent och helst 5 procent av insatta medel årligen i utdelningar. Jag räknar dem i absoluta tal (kronor) och procent av totala portföljen. Det senare blir dock något missvisande inledningsvis eftersom portföljen inledningsvis växer med ett tvåsiffrigt antal procent varje månad på grund av min höga insättningsnivå. Noteras bör att jag redovisar nettoutdelning, alltså efter utländsk källskatt.

Vinsthemtagningar. När en aktie gått upp oskäligt mycket väljer jag ibland att så att säga ta hem utdelningen i förtid genom att sälja när kursökningen motsvarar minst en, och ofta flera, årsutdelning. Jag ser detta egentligen också som en slags utdelning men dilemmat är att de inte kan räknas på utdelningskontot. Därför väljer jag att särredovisa dem som annan avkastning. 

Ett exempel är de 10 aktier i Clas Ohlson som jag sålde i förtid. De hade annars gett mig 57,50 kronor i utdelning i september men nu kunde jag istället ta hem ta hem nästan dubbla den summan om 112,50 kronor istället i förtid samtidigt som jag köpte tillbaka aktierna igen senare. Normalt är detta ingen god strategi eftersom bra utdelningsaktier är svåra att köpa billigt. I detta fallet bedömde jag dock att aktien var övervärderad och att sannolikheten var mycket stor att jag skulle kunna köpa tillbaka billigare efter utdelning.

Skatt. Eftersom jag räknar realiserat resultat räknar jag bara nettoutdelning. Detta innebär att jag behöver redovisa återbetald källskatt separat. Här avser jag också räkna av mot schablonbeskattningen av mina bägge konton (ISK och KF). Normalt kommer därför ett negativt värde presenteras då schablonskatten bör vara högre än källskattåterbäringen.

Till sist vill jag trots allt också ha en bild av hur totalt sparande utvecklas. Jag har valt att räkna detta på enklaste sätt genom att dela totalt värde i aktier, eventuella andra instrument hos Avanza och kapital med insatt kapital. I anslutning till detta kommer jag också redovisa i vilken utsträckning min sparkvot uppfylls. Notera att jag inte räknar med mitt sparkonto, mina aktier på gammalt VP-konto eller andra investeringar - dessa motsvarar i nuläget nära 900 000 kronor och medför sammantaget att jag redan har passerat min första miljon.

När jag löpande redovisar portföljrapporter kommer jag dock redovisa totala aktieinnehav för sig utifrån Avanzas statistik.

Jag har bestämt mig för att redovisa kalenderårsvis. Detta är främst på grund av att återbetald källskatt infaller årsvis och eftersom mina vinsthemtagningar är ojämnt fördelande över året och avhängiga av perioder då jag har tid över att vara mer aktiv. 2016 blir ett brutet år eftersom portföljen öppnades i juni och de första blygsamma utdelningarna inkom i september.

Jag kommer dock redovisa utdelningar månadsvis och portföljrapport åtminstone kvartalsvis.

Här är mina värden efter oktober 2016:

Insättningar 112 792,50 kronor. Detta medför minus 12 380 kronor jämfört med min målsättning om sparkvot på nära 75 procent. Eftersom 25 procent av underskottet motsvarar ersättningar för utlägg kommer jag sett över helåret komma ifatt mitt sparkvotsmål om jag sätter in högst 1 000 kronor mer per månad. Någon kanske undrar varför jag har satt in ett ojämnt belopp. Det har sin enkla förklaring i att jag, utöver underskott i sparkvot och utöver mina månadsinsättningar, även återinvesterar utdelningar från de aktier jag sedan många år tillbaka äger på ett VP-konto.

Utdelningar 175 kronor, motsvarar 0,16 procent av totala insättningar.

Annan avkastning 1099 kronor, motsvarar 0,97 procent av totala insättningar. Denna post är långt högre än normalt dels till följd av att vinsthemtagningen i Ahlsell motsvarar halva resultatet och dels till följd av att jag under sommaren med mer tid och genom courtagefri handel kunde utnyttja möjligheten till swingtrading på ett sätt som inte kommer vara möjligt framöver.

Det innebär att jag har nått 1,13 procent realiserade vinster på mina hittillsvarande insättningar. Eftersom lejonparten av utdelningarna sker under vårmånaderna måste man ändå anse att jag ligger väl i fas med mitt mål om minst 5 procent per år i utdelningar och annan avkastning.

Ränteintäkter från min buffert på räntekontot är så små att de är närmast försumbara. Jag har därför valt att inte särredovisa dessa. I nuläget uppgår de till 16-17 kronor, vilket motsvarar 1-2 tiondels promille av mitt totala sparande.

Totalt sparande var 122 348 kronor efter börsernas stängning den 31 oktober. Det motsvarar en ökning på 8,4 procent (portföljen tappade nästan en procent på nedgången under månadens sista handelsdag). 

Då ska man hålla i minnet att jag just nu har 25 procent i likvida medel eftersom jag behövde binda upp kapital för att ha täckning för fler aktier än vad jag till sist tilldelades i anslutning till Ahlsellaffären. Man ska också hålla i minnet att jag har ökat rejält i Axfood, Castellum, Clas Ohlson och H&M den senaste tiden - alla bra aktier men mina stora köp och att kursen ännu bara är inom ett par procent från köpkurs gör att index dras ned i relativt övriga aktier. Apropå varför jag tycker index kan vara missvisande. Dessa investeringar kommer på ett högst konkret sätt belöna mig med ett par tusenlappar i handen vid vårens utdelningar. Bilden jag får är att jag är på rätt väg men först efter maj månad kommer jag kunna utvärdera ordentligt.

Courtage en notering är på sin plats om courtage. Jag har en långsiktig plan om att beräkna hur stora mina courtagekostnader är eftersom dessa bör ställas i relation till avkastningen. De ska normalt inte överstiga 0,25 procent. Här behöver dock skiljas på daytrading och swingtrading, där courtage räknas av mot vinst/förlust och därför indirekt redovisas genom annan avkastning. Samtidigt vore det värdefullt att veta hur stor relativ andel courtagekostnader jag har för mina långsiktiga affärer som inte realiserats. Jag klurar på ett sätt att så småningom redovisa detta och tar gärna emot goda råd.

Verkar det komplicerat? Inte särskilt. Vill med detta inlägg bara på djupet förklara hur jag resonerar. Nu finns en permanent sammanställning under mina sidor med ambition om att uppdatera månatligen. Jag kommer också löpande presentera statistik under fliken portföljens resultat.