lördag 22 juni 2019

Tre år med portföljen - Två miljoner

Aktieportföljen passerade 2 miljoner kronor brutto exakt på dagen tre år sedan jag startade mitt sparande. Vid börsens stängning föll bruttovärdet till sist tillbaka från toppen till 1 919 072 kronor. Där ingår en belåning på cirka 7,5 procent. Nettovärdet exklusive belåning blev 1 754 902 kronor.

 Som jag tidigare skrivit har jag uppnått ett portföljvärde över 1,5 miljoner kronor hela tre år tidigare än beräknat tack vare starkare portföljutveckling än jag hade vågat hoppas på. Att jag har investerat cirka 15 procent av mina insättningar i Minesto innebär samtidigt att jag försenar mitt nästa utdelningsmål med ett år helt enkelt eftersom jag har investerat mindre i utdelningsaktier än beräknat.

Portföljen har ökat med 64,26 procent, motsvarande 21,42 procent per år. 

Portföljens utveckling tre år efter start

Orsaken är som diagrammet nedan visar min växande portföljandel i Minesto som har utvecklats strålande det senaste året. Korrelationen är därför stark i såväl uppgång som nedgång de senaste 18 månaderna sedan jag tecknade fullt i emissionen och ökade ytterligare. Även borträknat Minesto skulle portföljen dock uppnå mitt modesta mål om att växa med 5 procent årligen. Det är också så att ränta-på-ränta-effekten har blivit tydligare under det sista halvåret eftersom jag i år återinvesterar över 40 000 kronor i utdelningar. Sedan påverkar den svaga kronan också men just nu utgör utländska innehav på grund av färre köp av nämnda skäl en knapp fjärdedel av portföljen.

En jämförelse med Minesto åskådliggör portföljens korrelation

Så till portföljutvecklingen. Mycket händer på tre år och vid start hade jag bestämt mig för att sprida risken på fyra aktier. Det blev ICA eftersom Axfood då som nu var väldigt högt värderad. Tanken var att köpa på sikt lika stora portföljandelar i fem aktier som jag bedömde vara långsiktigt stabila. Sedan dess har jag spridit risken i desto fler utdelningsaktier vilket var klokt eftersom tre av de fyra aktierna i ursprungliga portföljen har haft en kämpig utveckling de här tre åren som helhet.
Det har hänt en del sedan dess och portföljen innehåller idag 72 aktier. Jag har tagit in ett par nya aktier det senaste halvåret, bl.a. Northwest Healthcare och Soltech Energy, men inriktningen har varit att snarare minska antalet innehav något och sedan ifjol har flera mindre innehav åkt ur portföljen. Det kan bli så att jag säljer några mindre innehav för att kunna fokusera på att bevaka mina större innehav men samtidigt går flera mindre sällanköpsinnehav väldigt bra och därför låter jag dem vara kvar. Som diagrammet nedan visar dominerar Minesto portföljen.

 Portföljens största innehav efter tre år

Naturligtvis är en portföljandel på 42 procent alltför hög. Jag vidhåller dock att jag inte vill minska i mina starkaste aktier av diversifieringskäl. Mitt ställningstagande baserar sig på hur stor andel jag ser det som rimligt att investera i en aktie. Räknat i inköp utgör Minesto 15 procent av mina inköp idag och 10 procent av mina inköp under en femårsperiod (jag har hela tiden tillåtit mig att investera 10 procent av portföljen i aktier som inte uppfyller mina utdelningsmål). Därför ser jag det som att jag har investerat min högsta försvarbara position på medellång sikt i aktien. Jag har också en orealiserad kursvinst på nästan en halv miljon kronor i Minesto. Ser det därför som avdelning lyxproblem att jag låter aktien vara kvar helt enkelt eftersom jag redan vid mitt första inköp bestämde mig för att köpa och öka så länge företaget utvecklas steg för steg mot sin kommersialisering. Minestos teknik fungerar i stor skala och levererar el. Det sista testet blir att se om kraftverken levererar så mycket el som kommersiellt utlovats i de bägge pilotprojekten. Det kommer vi få veta under det kommande året och därför behåller jag och tittar snarare på att öka om aktien skulle få en ny nedgång igen till dess.


aktieportföljens sammansättning exklusive Minesto
inser att läsbarheten är sådär - tar gärna emot designtips!

Åter till portföljen. För att tydligare kunna bedöma portföljens sammansättning och diversifiering och helt enkelt göra diagrammet mer lättöverskådligt har jag i min vanliga portföljuppdatering den här gången valt att exkludera Minesto och räkna portföljandel för återstående aktier.

 diagram med mina 25 största innehav och bättre läsbarhet

Finans är just nu överviktat helt enkelt eftersom jag har ökat i alla fyra storbankerna och Resurs den senaste tiden. Man kan säga att jag har tagit en dubbelt så stor position som jag vill ha långsiktigt i alla dessa aktier för att ha en lagom stor portföljandel den dag min portfölj är dubbelt så stor och överstiger tre miljoner kronor. Att Axfood och Realty Income utgör 15 procent tillsammans ger en god grund. Jag har också uppfyllt min målsättning att skala upp månadsutdelarna Boston Pizza och TransAlta Renewables liksom målet att öka långsiktigt stabila defensiva innehav som Kopparbergs, J&J och Investor. Oriflame säljs i uppköpet nu i juli och i övrigt är mina största innehav ungefär den typen av aktier som jag vill ha där. Jag skulle vilja öka mer i Castellum och Hemfosa och ytterligare i Investor och J&J så det är ett projekt över det kommande året. Just nu är aktierna dock dyra.

Något jag kan bli bättre på är att våga öka i bra innehav även när de upplevs som dyra. I Minesto har jag lyckats väl men jag behöver prioritera att frigöra tid att läsa in mig bättre också på andra bra aktier för att ha väl underbyggda skäl att öka. Av mina bästa innehav är noterbart att Tomra och Lagercrantz egentligen inte uppfyller mina utdelningsmålskriterier varför jag bara undantagsvis har köpt. Nyfosa är en avknoppning från Hemfosa. AstraZeneca var ett engångsköp när aktien var rejält urblåst för två år sedan eftersom jag såg det som ett engångstillfälle att ta in lite läkemedel i portföljen. Swedish Stirling, f.d. Ripasso Energy, tog jag in som en annan krydda i portföljen samtidigt som Minesto. Tekniken är smart men jag har tyckt att företaget är mer svåranalyserat och därför har jag inte ökat. Jag har också sålt av såpass mycket att jag redan realiserat en vinst som gör att jag inte kan gå med förlust oavsett hur det går framöver. Soltech är ett nytt innehav där jag försökte teckna fem gånger så många aktier. Emissionen övertecknades med tre gånger och aktien var värd det dubbla redan när den började handlas. Generellt är jag skeptisk till att investera i den starkt konkurrensutsatta solenergimarknaden där det också finns politiska risker. Samtidigt tycker jag att integrerade solpaneler är en briljant affärsidé och såvitt jag kan bedöma är Soltech långt framme design och teknikmässigt. Kan man öka effektiviteten och närma sig traditionella solpaneler kan det här företaget växa ytterligare. Sämst innehav är förstås MQ men även H&M och Serneke även om de senare har utvecklats bättre på sistone underbyggt av mer lovande rapporter. Det finns ytterligare några surdegar som ligger på minus men de har återhämtat sig det senaste halvåret.

En lärdom jag har börjat tillämpa är att jag nu intar större engångspositioner när jag tror att ett tillfälle har uppstått. Jag gör helt enkelt färre men större köp snarare än att köpa småskvättar. Detta beror på att jag upptäckte när portföljen växte att mina små dag-till-dag-köp som jag fortfarande gör ibland snarare minskade portföljandelen över tid i bra aktier trots att jag köpte kontinuerligt. Att jag har möjliggjort belåning som normalt uppgår till allra högst 10 procent av portföljen möjliggör också att jag kan utnyttja enskilda tillfällen att öka. Det återstår att se när jag summerar om fem år om det var klokt eller dumdristigt.

Portföljens direktavkastning överstiger 5 procent och landar runt 5 procent om man räknar av min köpandel i Minesto. Det är väl över mitt långsiktiga mål om 4,25 procent. En utmaning är dock att de aktier med högst direktavkastning minskar i portföljandel. Samtidigt gör det mig inte särskilt mycket eftersom jag just nu är i en fas där jag prioriterar stabilitet och hellre ökar i lite tryggare aktier med idag lägre direktavkastning som kan få öka de kommande åren. När dessa aktier också har 4,25 procent eller mer i direktavkastning har jag en riktigt fin balans i portföljen.

 

Min sharpekvot är i skrivande stund på rekordnivån 2,51 medan standardavvikelsen också är i högsta laget på 18,99 procent. Orsaken är dock trevlig i uppgång.

Belåningen är relativt hög men den har också möjliggjort den snabba värdeökningen i Minesto. Jag kommer försöka minska till under 5 procent och lite lägre ränta det kommande halvåret.

Har fått frågor om startkapital. Portföljen startade i princip från noll kronor runt midsommar 2016. Jag hade 50 000 kronor som fördes över under den sommaren innan jag började månadsspara löpande i augusti 2016. Mina insättningar är höga och har ökat med 25 procent år tre jämfört med år ett. Mer än 83 procent av insättningarna kommer från löpande månadsinsättningar medan resterande knappt 13 procent kommer från försäljningar och utdelningar av aktier på VP-konto och annat spar som förts över till aktieportföljen i ISK/KF. Jag kommer vara kvar utomlands några år till och ser just nu över hur högt sparande jag ska ha de kommande åren. Det kan bli så att jag minskar sparkvoten något men också att jag ökar insättningarna med ytterligare minst 50 000 kronor per år.

Vågar man drömma om ett portföljvärde över 3 miljoner kronor redan efter fem år med portföljen?

tisdag 18 juni 2019

Aktieportföljen passerar 1 750 000 kronor

Min nästa milstolpe passerades förra veckan: aktieportföljen översteg 1 500 000 kronor brutto. Eftersom jag var på resande fot upptäckte jag det först i helgen. Och innan jag han skriva ett inlägg som jag brukar hade aktieportföljen redan tagit ett skutt halvvägs till nästa milstolpe och är nu värd 1 750 000 kronor. Jag är långt före prognosen som var december 2022. På torsdag är det tre år med aktieportföljen och jag kan konstatera om att det har gått långt bättre än vad jag hade vågat drömma om! Brutto är portföljen i skrivande stund värd 1 920 000 kronor. Fortsätter uppgången i Minesto veckan ut firar jag midsommar med en aktieportfölj som överstiger 2 miljoner kronor!

Samtidigt kommer jag inte uppnå nästa mål om 5 000 kronor per månad i genomsnittlig utdelning senast i september i år. En anledning är förstås att jag har investerat 15 procent av mina insättningar i Minesto. Hade dessa istället investerats i utdelningsaktier hade kalkylen hållit. Idag är jag inte särskilt ledsen över det. Rimligen bör detta mål istället uppnås någon gång under slutet av 2020.

Nästa stora mål är att mina kapitaltillgångar netto ska överstiga 3 miljoner kronor. Det förväntas jag uppnå 2024. Med senaste tidens ökning i Minesto tror jag att det kommer att gå snabbare, fullt möjligt inom två år. Faktum är att jag i skrivande stund redan har 2,5 miljoner kronor brutto men då har jag också en hävstång med belåningsgrad strax under 8 procent.

Minesto har ökat tvåsiffrigt idag också. Delvis en följd av att aktien igår noterade nytt all time high och stängde på 19,90 kronor. Idag kom ytterligare kapital på 12,5 miljoner kronor från Energimyndigheten (länk) vilket slutgiltigt torde garantera full finansiering för kommersialiseringen av pågående projekt utanför Wales och på Färöarna.

Jag sätter också upp ett nytt mål och hoppas kunna uppnå en aktieportfölj värd 2 miljoner kronor netto senast september 2020. Med dagens värdering borde jag kunna uppnå det lagom till påsk men jag vill också ta höjd för en börsnedgång och nedåtrekyl i Minesto och lägger därför till ett halvår ytterligare varvid kapitalinsättningarna ensamma borde vara tillräckliga för att nå målet.

Börjar också snegla på att bli Private Banking-kund hos Avanza. Om jag flyttar över mina övriga kapitaltillgångar bör jag kunna uppnå det inom 1-2 år. Det som lockar är dels det lägre courtaget på 0,15 procent (1 krona per tusenlapp), dels den lägre räntan (4 punkter på 25 procents belåning men 2 procent lägre på 50 procents belåning vilket möjliggör mer aktiv hävstång än idag). Det som avskräcker är att jag har en god relation till min lokalbank som jag värnar för den dag jag vill köpa hus i Sverige (erbjuds i praktiken en ränta som är snarlik Avanzas Bolån+ och kan i nuläget antagligen ändå inte utnyttja superbolånet som är moroten på längre sikt).

lördag 15 juni 2019

Fem lärdomar efter tre år med portföljen

Minesto har ökat med 30 procent den gångna veckan och det innebär att min portfölj brutto med hävstång är värd mer än 1,8 miljoner kronor. Hisnande eftersom det till midsommar bara är tre år sedan jag startade min aktieportfölj.

Jag har tidigare skrivit om ytterligare finansiering till Minesto (länk) och skrivit flera inlägg om aktien under fliken Minesto. Dagens ökning skedde när aktien nu noteras i ett First North 25-index som en av listans mest omsatta aktier. Det innebär i sig ett ökat intresse och större handel. Det är också kulmen på veckans uppgång som beror på att finansiering är säkrad i kommersialiseringsfasens kritiska skede varför emissioner nu kan uteslutas av det skälet.

För egen del har jag sett det som tillfälle till reflektion då jag under de här tre åren har lärt mig en del från varför jag har lyckats så bra med just Minesto när jag har misslyckats med en del andra aktier (Minesto är ironiskt nog ett undantag från min utdelningsstrategi). Sammanfattar i fem lärdomar.

Sälj inte vinnare - öka istället när läge ges

Det är lätt att frestas att ta hem vinsten i aktier när de har ökat en tid. I fallet Minesto rör det sig för min del om möjligheten att realisera en vinst på flera hundra tusen kronor. En viktig lärdom nu var att jag vågade behålla den ökning med 10 procent ytterligare jämfört med mitt tidigare innehav som jag gjorde i måndags. Aktien är upp hela 30 procent sedan dess. Den allra viktigaste lärdomen här är att jag flera gånger - även när jag ibland har tyckt att aktien på intet sätt har varit billig - har ökat när utrymme har funnits. Det har hittills belönat mig rikligt. Jag inser förstås att en nedåtrekyl kan följa och att aktien kan vara värd vad jag senast ökade för igen om några dagar. Jag inser förstås också att Minesto måste lyckas med sin kommersialisering för att aktien ska vara försvarbar på nuvarande nivåer där detta redan kalkylerats in i aktiekursen. Men jag tar med mig inför framtiden att jag - så länge aktien är rimligt värderad - bör våga fortsätta öka kontinuerligt i aktier som jag tror på och inte ska frestas att ta hem kortsiktiga vinster så länge företaget fundamentalt utvecklas som jag vill.

Sälj surdegarna istället om du behöver likvider

Jag har länge haft ett motstånd mot att sälja aktier som underpresterar. Framförallt för att de oftast fortfarande uppfyller mina grundantaganden från när jag valde att gå in i aktien (Multiconsult och Serneke är två bra exempel från min portfölj). Därtill innebär min relativt defensiva utdelningsstrategi med ett mål om 4 procents årlig utdelning och 5 procents avkastning per år att det skulle ta många år att ta igen en förlust. Eftersom aktier som värderas till förlust fortfarande ger nog så god utdelning är mina incitament att behålla i regel starkare. Men mitt ägande i Minesto och att jag sneglar på fritidshus har fått mig att börja omvärdera, svälja stoltheten och sälja surdegar. Det är ju nämligen så att det vore kapitalförstöring att sälja Minesto även om det skulle realisera min bästa vinst någonsin. Det beror helt enkelt på att jag tror att aktien har förutsättning att vara värd det dubbla på några års sikt. Då är det helt enkelt rimligare att sälja till exempel MQ som är ned 85 procent eftersom förutsättningarna för att få igen de pengarna är lägre på några års sikt (även om jag bestämt tror att MQ kommer återhämta sig och generera utdelning igen på sikt). Nyckeln för mig är nu hur mycket likvider jag vill använda till något jag tror mer på - oavsett om det är bättre aktier eller fritidshusköp. Därför har jag bestämt mig för att i ett sådant läge se surdegen som att den är värd just vad jag får ut idag och istället räkna på vad dagsvärdet är värt omsatt i andra aktier eller lägre bolån till bättre ränta.

Gör din hemläxa i lugn och ro - det vinner du på i skarpt läge

Något jag mer och mer har lärt mig värdet av är att göra min hemläxa och läsa på ordentligt om företagen jag äger. Det innebär naturligtvis inte alltid att aktien utvecklas som jag hoppas. Men det innebär att jag vet hur jag värderar aktien och varför jag tror på aktien oberoende av hur marknaden agerar. Det gör att jag kan våga öka också i tider när aktien är nedvärderad. Jag märker mer och mer att jag har bättre koll på några aktier i portföljen än andra just för att jag aktivt läser allt som skrivs om dem. Serneke är ett annat exempel där jag tycker att jag fattar välgrundade beslut just för att jag noga följer hur företaget utvecklas. Just Minesto är ett särskilt lyckat exempel eftersom jag har bildat mig en egen uppfattning om aktiens värde och vilka parametrar som styr dess framtida värde. Det gör att jag lättare förstår vad marknaden reagerar på när det sker kraftiga rörelser. Då kan jag lättare bedöma om det finns substans bakom eller är en överreaktion. Nu är det väl i och för sig en överreaktion uppåt men jag förstår att man testar ATH när företaget har säkrat finansiering genom den kritiska kommersialiseringsfasen och inte kommer behöva genomföra en emission av detta skäl vilket lockar till sig större investerare. Likaså förstår jag när aktien - utan synbar anledning - plötsligt tappar väl mycket i värde. Därför har jag vågat öka längs vägen eftersom jag inser att min grundtes fortfarande håller och att ingen väsentlig negativ information har tillkommit som har förändrat det scenario som låg till grund för att jag gick in i aktien från första början. Framöver funderar jag på att sälja av några småinnehav - även några av de som går bra - för att fokusera mer på de aktier som jag verkligen följer ordentligt. Jag tror att det lönar sig i längden.

Köp inte fallande knivar men med hemläxan gjord vet du varför du ökar 

Jag har varit ganska flitig i att öka på vägen ned i aktier eller under nedgångar. Ibland har det blivit fina vinster men det har också inneburit några rejäla surdegar. Jag har dock märkt att jag tenderar öka för tidigt på vägen ned och sedan ibland dras med i pessimismen väl på botten när det bästa läget att öka om man tror på en vändning finns. Här vore det mer rationellt att ha mer is i magen och spara möjligheten att öka större i ett senare skede. Man vet förvisso aldrig när botten inträffar men det är oftast bättre att öka på ett uppåtrally till priset av några procent dyrare än botten än att öka för tidigt när man inte vet hur långt fallet till botten är. Min senaste ökning i Serneke och Clas Ohlson är bra exempel - jag såg i rapporten och orderingången konkreta exempel på bättre tider som jag inte tyckte att marknaden hade värderat in. Därför kunde jag öka tidigt och belönades för det eftersom marknaden upptäcker samma sak. Återigen hemläxan och den egna analysen som gör skillnaden.

Håll koll på portföljandelen men låt inte en hög portföljandel i vinnare avskräcka dig

Jag förstår verkligen inte dem som minskar i sina bästa aktier för att portföljandelen blir för hög. Min portföljandel i Minesto är i skrivande stund 35 procent. Ja, jag inser att det är galet högt. Men min poäng är att det som egentligen är mest relevant är hur stor portföljandelen var räknat i inköpspris. Där är portföljandelen förvisso fortfarande osunt höga 15 procent men i det här fallet har det en rimlig förklaring. Det är nämligen så att jag allt mer går över till en filosofi där jag ökar stort i aktier när tillfälle ges men då utifrån en vision om hur stor portföljandel som är försvarbar på sikt. Jag har helt enkelt frågat mig hur stor portföljandel som är försvarbar när min aktieportfölj är värd 3 miljoner kronor. Då har jag kommit fram till att jag inte kan ha en portföljandel över 10 procent i en enskild aktie. I just fallet Minesto har jag velat öka med ännu mer men här går den faktiska smärtgränsen för hur mycket jag kan öka i en enskild aktie. Det här är också viktigt för naturligtvis ska jag inte sticka med en stol med att det hade varit gott att äga tre gånger så många Minestoaktier men genom att återgå till den här principen ser jag att jag har fattat ett rationellt val baserat på tydliga principer om hur mycket som är som maximum försvarbart att äga på sikt. Det gör också att jag lättare kan försvara att ibland öka med belåning. Där finns också komponenten att det inte vore försvarbart att öka så mycket att räntan skulle bli så hög att den äter upp en för stor del av kurstillväxten. Huvudpoängen är till syvende och sist att om Minesto inte hade utvecklats så fint som aktien har gjort hittills hade jag inte haft huvudbry från början över att portföljandelen är så stor.

Till sist ska det också fortsättningsvis bli spännande och roligt att följa Minesto. Jag ser an på aktien med tålamod och min utgångspunkt är att inget avgörande händer än på ett halvår, allt annat vore en glad överraskning. Det viktiga är att företaget lyckas bevisa att det levererar el på kommersiellt gångbara grunder såsom man har förespeglat i projekten i Wales och på Färöarna. Lyckas det är framtiden ljus. Skulle marknaden börja svikta om nyheter dröjer kan ni lita på att jag ökar - igen.

måndag 10 juni 2019

Ökat i Handelsbanken

Mitt förstaval som investerare bland svenska banker har alltid varit Handelsbanken. Jag är också kund i banken privat och de är mitt val för dagliga bankärenden även om jag använder Avanza för aktiesparande och en lokal sparbank som jag har bra kundrelationer med för särskilda ändamål.

Jag är dock kluven till Handelsbanken eftersom jag tror att de på längre sikt kommer få svårare i konkurrens med nischaktörer. Deras ena styrka har historiskt varit att de är kundorienterade med kontor lokalt vilket blir en allt dyrare konkurrensfördel när konkurrenter i högre grad blir digitala. Dessutom har man haft utmaningar med företagskultur och brist på kontinuitet i ledning som reser en del frågetecken. Jag har därför ett kritiskt förhållningssätt till aktien. Deras andra styrka är dock att Handelsbanken inte bara är Sveriges stabilaste bank utan också hör till de aktörer som har bäst kreditbetyg globalt. Risken är helt enkelt lägre i Handelsbanken än konkurrenterna och med min defensiva hållning värdesätter jag det trots att jag äger lite aktier i de andra tre storbankerna också som handlas till betydligt högre direktavkastning. Därför valde jag idag att passa på att öka. Min gräns var egentligen 91,50 kronor (direktavkastning över 6 procent). Nu betalade jag en krona mer per aktie men det rör sig om ett par hundralappar. Jag kunde tack vare engångsköpet utnyttja en bättre courtageklass och betalar därför bara cirka 15 öre per aktie i courtage till Avanza. Sparad femtiolapp!

Ökningen innebär att jag nu har en portföljandel väl över 4 procent och även på lång sikt när min aktieportfölj är värd 3 miljoner kronor kommer min portföljandel vara omkring 2,5 procent vilket jag tycker är ganska rimligt. Att ha en såpass stabil aktie som bas och dessutom handla den 1,5 procent över mina ordinarie genomsnittliga utdelningsmål känns riktigt bra. Dagens ökning höjer ensam portföljens genomsnittliga utdelning med nästan 2,5 procent! (procent mer än dagens värde, inte procentenheter)

En glädjande nyhet idag var att Minesto har fått ytterligare finansiering för sin kommersialisering på Färöarna (länk). Det viktiga med den här och den tidigare nyheten om (större) finansiering från Wales är att Minesto nu bör ha de medel de behöver för att genomföra kommersialiseringen. Det innebär att risken för en nyemission är liten och skulle en sådan äga rum är det i så fall antagligen för att man vill expandera snabbare än man har kapital till idag. Det är nog också huvudskälet till att aktien var upp med omkring 15 procent idag. Tekniken levererar redan el så vad som återstår är att se om den kan leverera tillräcklig el för att vara kommersiellt gångbar i full skala. Det kommer bli spännande att följa kommande månader. Västra Hamnen har värderat upp Minesto i sin reviderade analys (länk).

Jag ser det som att förutsättningarna kvarstår ungefär som i höstas men att finansieringen är säkrare. Mitt case håller och därför ökade jag i morse på nyheten. I Minesto har jag redan ett mycket stort långsiktigt innehav just för att aktien har vuxit så mycket och jag ökade stort och tecknade fullt i emissionen ifjol. Därför är mitt utrymme att öka rimligtvis inte så stort. Aktien utgör i skrivande stund mellan 25-33 procent av portföljen vilket är orimligt mycket i ett medellångt perspektiv. Det var frestande att plocka hem några tusenlappar i vinst på köpet i morse men jag har, åtminstone idag, valt att inte göra det. Utmaningen är att det tär på belåningen på sikt när jag kommer vilja öka i annat för att bredda och diversifiera portföljen så återstår att se om jag bibehåller min nya position i sin helhet eller tar hem vinst de kommande dagarna.

onsdag 5 juni 2019

Stark bokslutskommuniké från Clas Ohlson

Clas Ohlson presenterade en stark bokslutskommuniké för verksamhetsåret (länk) som toppades av särskilt fina försäljningssiffror under maj månad. Sammantaget ingjuter rapporten framtidstro igen. Aktien handlades 3 procent upp idag efter en tids uppgång inför bokslutskommunikén.

Försäljningen ökar med 4 procent över helåret, men 6 procent under maj månad vilket är 5 procent mer än ifjol. Tillväxten ökade organiskt med 4 procent över helåret (1 procent i jämförbara enheter). Clas Ohlson är förstås ingen tillväxtaktie eftersom det är ett väletablerat företag på den nordiska marknaden. Att företaget trots de senaste två årens utmaningar nu åter vänder till ökad försäljning och tillväxt är ett nödvändigt styrkebesked.
Desto mer intressant är att försäljningen online fortsätter att öka snabbt. Hela 47 procent över verksamhetsåret och nu senast en ökning på 26 procent i maj. Detta motsvarar dock bara 6 procent av företagets totala försäljning varför ökningens påverkan på resultatet ännu är begränsad.

Resultat och vinst per aktie minskar till följd av stora engångskostnader för nedstängning i UK och Tyskland samt investeringar av engångskaraktär för framtiden.
Kassaflödet är dock tydligt förbättrat jämfört med föregående år. Även om man till sist landar på -11 Mkr är det väsentligt bättre än fjolårets -514 Mkr. En mycket viktig signal om att åtgärder har givit önskad effekt. Vi ska därför kunna förvänta oss ett positivt kassaflöde i nästa års bokslutskommuniké.
Noterbart är att det är verksamheten i UK och Tyskland som tynger där Clas Ohlson tar engångskostnader för att stänga butiker och endast fokusera på handel online. Samtidigt har man sett över sitt butiksnät på den nordiska marknaden och tagit kostnader för att effektivisera handelsyta, stänga olönsamma butiker och öppna nya butiker. Det förvånade dock mig att man till sist netto har öppnat tre nya butiker under verksamhetsåret trots alla utgifter för neddragningar och onlinesatsning. Likaså ökar antalet anställda totalt sett med 5 procent trots strategiska neddragningar på flera håll.

Det här är väsentligt eftersom det är just UK och Tyskland som tynger resultatet. Försäljningen ökade med 10 procent i Sverige under maj och 5 respektive 4 procent i Norge och Finland.

Noterbart är att valutaeffekt från starkare NOK är positiv för företaget men samtidigt påverkas Clas Ohlson av den svaga kronan då inköp i bland annat USD blir dyrare.

En intressant notis för den miljöintresserade är att Clas Ohlson under 2019 fasar ut engångsartiklar av plast. Förvisso finns det EU-rättsliga krav på detta men det glädjer mig likväl att företaget aktivt tar tag i det här direkt.

Att Clas Ohlson skulle bibehålla utdelningen på 6,25 kronor också i år har VD Lyrå tidigare kommunicerat. Däremot var det en nyhet att Clas Ohlson hakar på trenden att dela upp utdelningen på 3,125 kronor vardera i september 2019 och januari 2020. Utdelningsandelen på alarmerande höga 573 procent av verksamhetsårets resultat är naturligtvis inte långsiktigt hållbar trots en hög egen kassa. Samtidigt ska resultatet ses i ljuset av höga utgifter för stängningar av butiker i UK och Tyskland samt investeringar i Clas Ohlsons nya erbjudande för det kommande seklet (CO100+). En egentlig utdelningsandel ligger snarare någonstans omkring 125-150 procent vilket fortfarande är ohållbart på sikt.

Verksamhetsårets butiksstängningar i ovan nämnda länder beräknas till 210 miljoner kronor i engångskostnader vilket kan jämföras med fjolårets resultat på 468 miljoner kronor eller 5,66 kronor per aktie. Till detta kommer också betydande engångskostnader för handlingsprogrammet CO100+ och affärssystemet sCORE's implementering. De senares storlek är inte uppenbara vid en första genomläsning även om man säkert kan uppskatta dessa genom att jämföra med tidigare rapporter. VD Lyrå uppger att ungefär 2 procent av rörelsemarginalen har investerats vilket motsvarar cirka 180 miljoner kronor. Lyrå talar vidare om att man i framtiden ska kunna reducera de årliga kostnaderna med 200-250 miljoner kronor per år med full effekt om två år. I så fall skulle Clas Ohlson när engångskostnaderna är avräknade allt annat lika leverera en vinst per aktie som överstiger 5,85 kronor per aktie. Hur som helst bör man med säkerhet kunna räkna med att Clas Ohlson utan den här typen av kostnader baserat på de estimat som presenteras i rapporten kommer kunna leverera en vinst som överstiger 5 kronor per aktie. Historiskt har företaget levererat en vinst per aktie mellan 5 och 7,50 kronor per aktie det senaste decenniet. Mycket talar därför för att företaget kommer klara att återgå till den lönsamhetsnivån igen kommande år. Utdelningsandelen lär fortsatt vara hög men å andra sidan är Clas Ohlson ett moget företag där investeringsbehoven framgent kan förväntas vara mindre. Kassan finns där dessutom fortfarande om man måste investera. Clas Ohlson har redan kommunicerat målsättningen att bibehålla utdelningen också nästa år men jag är övertygad om att så kommer ske även på 2-3 års sikt. Utdelningsmålet är formellt att företaget delar ut 50% av sitt nettoresultat. Därför bör man ha i åtanke på lång sikt att det finns en risk att utdelningen kan sänkas nedåt 3-4 kronor per aktie. Med dagens aktiekurs innebär även en sänkning till sådana nivåer en yield on cost på 3,33-4,44 procent vilket är fullt försvarbart.

Avslutningsvis finns därför en annan utmaning att hålla ett öga på. Intäkterna och tillväxten ökar men samtidigt har Clas Ohlson ännu inte lyckats återupprätta marginalmålet. Förenklat är intäkterna ännu relativt små på sålda varor. Här ska man komma ihåg att Clas Ohlson har haft jubileumsreakampanjer under året som har ökat försäljning på bekostnad av lägre marginaler. Den senaste månadens och kvartalets tydligt förbättrade intäkter och tillväxt är åtminstone tillräckligt för att lugna mig. Likaså det faktum att bruttomarginalen stärks från 36,7 till 38,2 procent. Rörelsemarginalen är samtidigt 3,5 procent exklusive avveckling av butiksnät i UK och Tyskland och endast 1,1 procent netto. En viktig fråga är också hur stor lönsamheten kommer bli online jämfört med i butiksnätet. Så länge Clas Ohlson kan vårda sitt varumärke på den nordiska marknaden är jag inte speciellt orolig men kommer kommande generationer känna samma sug att gå till Classe när de ska hemmafixa eller beställer de bara vad som är billigast. Här har Clas Ohlson en nyckelutmaning i att erbjuda rätt service både offline och online för att kunderna ska vara beredda att betala lite extra för komforten.

Jag har tidigare haft Clas Ohlson uppsatt på min interna lista för att minska i om jag behöver likvider och har varit inställd på att minska med 15 procent. Efter rapporten ser jag ingen anledning till det längre och kommer sikta på att behålla mitt nuvarande innehav som motsvarar cirka 2 procent av portföljen. Öka gjorde jag redan när aktien handlades till reapris runt 70 kronor per aktie. Eftersom jag äger aktier i Clas Ohlson kan det färga min syn på aktien även om jag eftersträvar objektivitet. Därför bör du inte läsa inlägget som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys.

torsdag 30 maj 2019

Månadssammanfattning maj

Som synes har jag inte gjort några insättningar i april eller maj. Anledningen är som jag skrev i förra månadssammanfattningen att jag har lagt undan lite extra likvider för ett eventuellt fritidshusköp. Att portföljen ändå ökar med 4,6 procent under maj månad är därför ett styrkebesked. Portföljvärdet netto efter belåning är nu 1 441 951 kronor. Utdelningarna uppgick för första gången till ett femsiffrigt belopp en enskild månad, det har jag skrivit om här (länk).

Edit: jag glömde att börsen ju var öppen den 31 maj också. Uppdaterar därför detta inlägg under kväll och i morgon. Vid Stockholmsbörsens stängning är portföljen över 1,5 miljoner kronor brutto. 



Jag inbillar mig att det är Minesto som har stått för portföljökningen men det stämmer inte riktigt. Minesto ökade med 56 öre per aktie under maj vilket motsvarar en kursökning på ungefär 4 procent. Minesto utgör förvisso en obehagligt stor portföljandel just nu till följd av kursuppgången och att jag har positionerat mig sedan gammalt för ett antal aktier jag vid köptillfället såg som en rimlig risk att äga på lång sikt. Ändå motsvarar deras bidrag till portföljökningen i maj bara med 1-1,3 procent.

Jag har av naturliga skäl därför inte köpt särskilt många aktier den här månaden heller. Det beror även på att jag betar av min belåning från börsnedgången vid 2018 års slut då jag köpte med hävstång. Portföljen som helhet har nu en belåning på som högst 5 procent. Det räknar dock in de bägge månadsinsättningar som för tillfället är parkerade i korträntor i väntan på att jag ser hur det blir.

Därför har det bara blivit köp i tre aktier under maj. Jag valde att öka med 4,5 procent i Serneke på nyheten att gjutningen av bottenplattan har gått bra. Även i Scandic Hotels ökade jag med 4,3 procent då aktien under månadens kortare nedgångar handlats på rimliga nivåer. Det är ett innehav jag vill ha på lång sikt och i brist på annat passar jag på att öka. Jag har också ökat regelbundet i Investor med 3 procent, mer för att sakta men säkert öka min kontinuerliga portföljandel månad för månad. Aktien är dyr nu men vid månadsslutet handlades den på nivåer där jag tyckte att det var godtagbart att öka för att bibehålla. Jag hoppas att nedgången fortsätter för i så fall ökar jag ytterligare.

En försäljning har det blivit när jag sålde av VFC:s avknoppning Kontoor. Jeans är för konkurrensutsatt för min smak och jag gillar att VFC fokuserar på sina huvudsakliga varumärken.

Till sist har jag också tecknat mig för nyemissionen i Solartech. Jag har tecknat en stor andel men räknar som vanligt med att tilldelningen inte blir så stor. Jag är generellt försiktig med den starkt konkurrensutsatta solenergimarknaden. Integrerade solpaneler, det vill säga att du har paneler direkt i takpannorna eller fasaden, är dock en relativt ny teknik där Solartech är en av de starkare aktörerna som är långt framme. Därför vågar jag ta risken. Man ska dock vara medvetna om att de - än så länge - har ungefär halva kapaciteten av installerade solceller. De är därför dyrare men för den som ändå lägger om taket på sitt hus och har en relativt låg energiförbrukning, vilket ju är vilket ju är vanligt för fritidshus, blir kostnaden i praktiken inte större då man så att säga får solpaneler på köpet när man lägger om taket jämfört med kostnad för att både lägga om tak och installera solpaneler. Det kommer kanske ett inlägg om detta.

Jag har haft en fin sharpekvot hela månaden som fortsatt snuddat vid 2. Till följd av den gångna veckans stora rörelser, inte minst i större innehav som Minesto, landade den till sist på 1,26. Standardavvikelsen är till följd av stora kursrörelser högre än jag är bekväm med på 16,29 procent.

Till sist har jag äntligen fått tid att blogga lite mer regelbundet igen. Det har bland annat blivit inlägg om rapporter i Kopparbergs (länk), Multiconsult (länk) och TransAlta Renewables (länk) och om spännande nyheter i KONE (länk) och Serneke (länk). I det senare fallet vill jag återigen tipsa om den vackra videon där man kan se när Serneke gjuter bottenplattan till Karlatornet i fast forwardläge (länk). Väl värd att se även för den som inte äger aktier i företaget eller som liksom mig egentligen inte är särskilt insatt i bygg, häftigt att se hur ett sådant jätteprojekt går till i praktiken.

tisdag 28 maj 2019

Utdelningar maj 2019

Ännu en milstolpe uppnådd när jag för första gången når femsiffrig utdelning. Under maj fick jag totalt 10 323 kronor i utdelningar. Efter årets första fem månader har jag redan fått utbetalt motsvarande 80 procent av hela fjolårets utdelningar.
Hela 32 aktier delade ut under maj i år. Kopparbergs, H&M, BASF och Multiconsult hör till de större utdelningarna. Utdelningen ökade också med 20 procent jämfört med drygt 25 procent jämfört med maj föregående år. Detta trots att Serneke i år höll in utdelningen och ett par innehav som Multiconsult och Inwido fortsatt har en sänkt utdelning. Kontinuerligt sparande och diversifiering är verkligen fantastiskt. Nu kommer några tunnare månader igen. Juni blir rent av en sänkning, detta för att jag förvisso felaktigt bokförde Kopparbergsutdelningen i juni ifjol, korrigerar jag det skulle det bli en liten ökning också i juli. Sommarens utmaning blir om augusti ska klara att leverera över tusenlappen i år. Tack vare valutaeffekten är det i nuläget inte långt borta. Jag överväger att passa på att öka i någon månadsutdelare till dess men valutakostnaden avskräcker.

söndag 26 maj 2019

Bygge av Karlatornet är igång - Serneke gjuter bottenplattan

Under lördagen har Serneke så äntligen påbörjat arbetet med Karlatornet och bottenplattan gjuts. En udda sak med Serneke är att de kommunicerar en hel del löpande nyheter om projektet genom sin facebook (länk) snarare än IR-sidan och de verkar sakna sociala mediekanaler i övrigt. Du som är intresserad av att följa Serneke kan få en hel del små uppdateringar genom att följa deras facebook.

Nu är det konkret och på riktigt. Hur projektet lyckas blir ett lackmustest för Serneke.

 

För mig som har följt Serneke sedan börsnoteringen för två och ett halvt år sedan är det här en viktig milstolpe. Karlatornet och Karlastaden har hela tiden varit avgörande för hur Serneke ska värderas eftersom projektet utgör en så stor del av verksamheten de kommande två åren. Därför ska det bli oerhört spännande att följa hur projektet fortlöper. Inflyttning är planerad senast 2021 och redan framåt hösten är planen att våningar ska börja byggas.

Bilderna är från Sernekes facebooksida

Under tisdagen la Serneke ut en video över hela gjutningsarbetet (länk). Ett litet konstverk att skåda även för en sådan som mig som inte är särskilt initierad i byggarbete. Vackert att se hur allt klaffar.

Jag äger ett tusental aktier i Serneke och ökade med cirka 4-5 procent i fredags på nyheten. Har tidigare skrivit att jag tycker att aktiekurs under 50 kronor är en låg värdering som redan prisat in sämre tider. Inlägg ska inte ses som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys.

torsdag 23 maj 2019

Starkt första kvartal för Multiconsult - början på vändningen?

Flitiga läsare vet att det norska konsultföretaget Multiconsult är en av mina favoritaktier. Grovt förenklat kan de beskrivas som en norsk motsvarighet till SWECO, ÅF och Ramböll. Företaget har haft utmaningar de senaste två åren, bland annat en i Norge uppmärksammad rättsprocess kring ett prestigeprojekt i Stortinget. Därför har utdelningen sänkts de senaste två åren. Min ingång till Multiconsult är dock att det är ett företag som växer genom uppköp och exanderar på nya marknader samtidigt som de har en stabil marknadsposition i Norge. Dessutom är det ett företag som är underanalyserat och som relativt få professionella analytiker följer. Jag tror helt enkelt att det här är en långsiktigt stabil utdelningsaktie så länge man köper in sig när företaget är rimligt värderat. Nåväl, nu till kvartalsrapporten (länk).

Nettoinkomsten ökade med 9,9 procent jämfört med första kvartalet ifjol. Ett par andra positiva besked är en väsentligt ökad EBIT och att orderboken är den största någonsin (2 865 miljoner NOK). Orderingången ökade i sin tur med 6,4 procent tack vare ökad försäljning.

Särskilt intressant är att följa kostnadsbilden där Multiconsult har vidtagit ett åtgärdsprogram. De operativa utgifterna minskade under kvartalet jämfört med föregående år men endast med 0,5 procent. Detta döljer dock att en engångskostnad på 10 miljoner NOK togs för personalförändringar i ledningen. Om nuvarande kostnadsbild kvarstår skulle besparingen på sikt därför bli 1,5 procent.
Justerat för åtgärdsprogrammet ökade utgifterna istället med 4,2 procent vilket förklaras av nyanställningar och ordinarie lönejusteringar. Givet den stora orderboken och ökade orderingången förefaller det motiverat för att kunna omsättas i konkreta resultat. Det negativa kassaflödet, som företaget förklarar med investeringar i åtgärdsprogram, är också en signal att ta på allvar.

Vinst per aktie ökade till 2,19 NOK under det första kvartalet 2019, att jämföra med 2,38 NOK under helåret 2018. Detta överstiger ensamt årets utdelning om 1,50 NOK och är en god signal om att vi bör kunna förvänta oss att utdelningen återställs till 3 NOK igen nästa år. Det innebär också att P/E 27 är gravt överdrivet eftersom det räcker att Multiconsult presterar blygsamma resultat övriga tre kvartal för att landa nära den historiska normalnivån om 6 NOK per år i vinst per aktie. Klarar Multiconsult det är företaget snarast värderat i trakten P/E 10-15 just nu vilket är rätt lågt.

Min position i Multiconsult är cirka 2,5 procent. Jag äger de aktier jag vill ha på lång sikt (önskad position vid portföljvärde 3 miljoner kronor).

tisdag 21 maj 2019

Kopparbergs fortsätter signalera långsiktig stabilitet

Kopparbergs presenterade idag sin delårsrapport för första kvartalet i år (länk). Som vanligt är Kopparbergs rapporter ganska kortfattade historier utan större dramatik.

Omsättningen ökade med cirka 4,2 procent. Resultat per aktie ökade med 4 öre jämfört med samma kvartal i fjol vilket motsvarar 2,7 procent. Man kan också utläsa att eget kapital har stärkts samtidigt som skulderna, särskilt de långsiktiga, är något lägre än ifjol vilket borgar för fortsatt stabilitet. Varulagret har samtidigt ökat men det är antagligen relaterat till att man tar höjd för att kunna leverera i sommar i Storbritannien oavsett utveckling vilket antyds i VD-ordet. Kostnaderna är också något högre än ifjol.

VD Peter Bronsman betonar att Kopparbergs behåller sina starka positioner för päroncider och Sofiero på den svenska och brittiska marknaden. Den nya produkten Balans har också lanserats i Storbritannien där man redan idag är den näst största cideraktören på marknaden och sjätte största aktören cider och öl inräknat vilket visar att Kopparbergs klarar att bibehålla en stark position trots konkurrens och utmaningar de senaste två åren.

Kopparbergs tog ett glädjeskutt uppåt på rapporten och handlas just nu på årshögsta runt 185 kronor per aktie. Direktavkastningen har ökat till 6,10 kronor per aktie i år vilket motsvarar en höjning på blygsamma 3,4 procent. Jag tror att vi på sikt kommer få se en utdelning på 6,50 kronor per aktie inom ett par år med beaktande av att Kopparbergs har genomfört stora långsiktiga investeringar i sin produktions- och logistikinfrastruktur de senaste två åren, inte minst i Storbritannien.

Jag ser Kopparberg som ett förhållandevis defensivt innehav eftersom de, så länge de kan värna sitt varumärke, säljer en produkt av dagligvarukaraktär som inte är särskilt konjunkturkänslig. Även om det finns tillväxtmöjligheter ser jag inte Kopparbergs som en tillväxtaktie och det verkar inte marknaden göra heller längre. Direktavkastningen på 3,3 procent är förhållandevis låg men ändå en försvarbar nivå att öka på och ett P/E under 19 är fullt försvarbart.

Min nuvarande portföljandel i Kopparbergs är 4,3 procent. Det har kliat i fingrarna att öka ytterligare i Kopparbergs men jag tyckte att jag redan hade hög belåning och inte hade råd att ta för stor portföljrisk. Jag kan ändå luta mig tillbaka med att jag intill portföljen är värd det dubbla mot idag ändå är garanterad en portföljandel på minst 2,5 procent vilket är den lägsta andel jag vill ha i Kopparbergs på sikt. Det kommer fler tillfällen att öka så småningom så jag har råd att vara tålmodig och sprida risken.

lördag 18 maj 2019

KONE ryktas förvärva Thyssen Krupp

KONE är lite av en utdelningsfavorit. Företaget säljer och underhåller hissar och rulltrappor. Det är också min enda finska aktie i portföljen. Vad som är särskilt fint med aktien är att KONE verkar på en oligopolliknande marknad där det finns ett mindre antal stora aktörer som konkurrerar med varandra. KONE brukar vara en av de fem största aktörerna jämte bl.a. Otis, Thyssen Krupp, Schindler. Det finns förvisso ofta ett tiotal konkurrenter på en given marknad, t.ex. är Fujitech, Mitsubishi och Hitachi stora på den japanska marknaden, så konkurrens saknas inte. Men fördelen är att när KONE väl har vunnit en order har de även ofta underhåll av produkten under lång tid vilket genererar en stabil och förutsägbar intäkt. Just nu kommer hälften av intäkterna från försäljning.
 50 procent av intäkter från försäljning, 35 procent från underhåll

Det verkligt fina är att det nu ryktas att KONE kommer förvärva den tyska konkurrenten Thyssen Krupp. Går affären igenom skulle KONE vara en topp-tre-aktör på de flesta marknader. Det skulle i sin tur ge synergieffekter och stordriftsfördelar på sikt som ökar företagets tillväxt.

 Globalt företag men fortfarande potential att växa på nya marknader

Samtidigt är det inte okomplicerat konkurrensrättsligt att göra ett förvärv som ger en så stor marknadsposition. Givet att det trots allt finns flera konkurrenter och ett par jämnstora torde affären ändå kunna gå igenom. KONE har just nu sin största tillväxt utanför Europa och genom förvärv av Thyssen Krupp skulle man stärka sin position på den europeiska marknaden väsentligt.

Det senaste kvartalet har KONE offentliggjort större orders i bl.a. Shanghai, Singapore, Vancouver och Warszawa.

KONE har störst försäljningsökning i Asien följt av Amerika

En risk i det korta perspektivet är att KONE har en mycket hög utdelningsandel där utdelningen på 1,65 EUR just nu överstiger vinst per aktie på 1,60 EUR. Därför bibehöll KONE utdelningen i år och det skulle inte förvåna mig om så sker också nästa år. Det är alltså ingen utdelningstillväxtaktie utan snarare ett stabilt defensivt företag som utgör en fin bas i portföljen. När vinst per aktie minskar till följd av långsiktigt kloka förvärv gagnar det långsiktig vinst och utdelning. Utdelning sker traditionsenligt i början av mars varje år.

Man kan också se i årets första kvartalsrapport att företaget har en fin utveckling. Till exempel ökade orderingången och försäljning med över 9 procent och EBIT med 4,5 procent. Företaget förväntar sig fortsatt tillväxt om 2-7 procent i fast valuta över helåret. Kassaflödet ökade med hela 210 procent jämfört med första kvartalet 2018 (länk). Därför är jag inte speciellt orolig och säker på att utdelningen minst kommer kunna bibehållas över tid och så småningom öka när man skördar frukten av de investeringar som har gjorts de senaste åren.
Kassaflöde ökade med 210 procent Q1 2019 jämfört med föregående år

Som många av mina innehav är KONE ett relativt konkurrenter hållbart alternativ i sin bransch (länk). Det är ett ämne jag avser skriva mer om i ett separat inlägg men för att ge några exempel är KONE:s produkter 90 procent mer energieffektiva idag än på 90-talet, A-rankad för sitt klimatarbete i Carbon Disclosure Program för sjätte året i rad och 33 procent av energin som driver produkterna kommer från förnybar energi, med målsättning 50 procent senast 2021. Det operativa koldioxidekvivalentfotavtrycket har minskat med 4 procent jämfört med föregående år och överstiger företagets interna mål om 3 procent.

Just nu är aktien relativt dyr, även till följd av valutaeffekten då den handlas i EUR. KONE värderas till P/E runt 32 och yield on cost på 3,2 procent. Jag är därför glad att jag ökade nyligen och har cirka 2,5 procent av portföljen i aktien vilket är ungefär vad jag vill ha på längre sikt. Lita på att jag ökar ordentligt nästa gång aktiekursen och valutakursen är förmånlig. Min riktkurs för att öka i större skala igen är någonstans mellan 40-42,50 EUR per aktie.

fredag 17 maj 2019

Stabil kvartalsrapport från TransAlta Renewables

TransAlta Renewables första kvartalsrapport 2019 var precis så förutsägbar som man vill att den ska vara i ett defensivt förnybar energi-företag (länk). De förändringar som kunde skönjas i endera riktning var alla relativt begränsade vilket ger bilden av en långsiktigt stabil verksamhet.

EBITDA ökade med 6 miljoner CAD motsvarande 5,4 procent mer än föregående års Q1-rapport.

Intäkter ökar marginellt med 1,6 procent.

På den negativa sidan minskade distribuerbart kapital med 4 procent.

Jag gillar företag som har långsiktiga investeringar som bara tuffar på från år till år. Rapporten innehöll få egentliga nyheter. En mindre vindpark värd 29 MW (relativt litet projekt) förvärvas och förväntas vara i effekt under det andra kvartalet i år. Det förvärvet förklarar antagligen att distribuerbart kapital minskade något för att lösa investeringen.

Utdelningen är fastslagen t.o.m. september 2019. TransAlta RES har inte höjt utdelningen sedan september 2017 och frågan är om vi nu när verksamheten är lite stabilare kan komma få se en utdelningshöjning under det kommande året? Just nu handlas månadsutdelaren TransAlta RES till en yield on cost på 6,85 procent per år.

tisdag 14 maj 2019

Räkna på utdelningstillväxt - Investor praktiskt exempel

Ni som följt mig ett tag vet att jag har en skeptisk hållning till utdelningstillväxt. Naturligtvis vill jag äga företag som ökar vinsten och därmed också utdelningen över tid. Problemet är dock att marknaden tenderar prisa in detta för flera år framöver. Därför är det inte självklart att det är en god affär - i utdelning räknat - att köpa en aktie som idag har en hög utdelningstillväxt för det är nämligen osannolikt att företaget kommer kunna bibehålla en lika hög nivå som idag över längre tid.

I stabilare aktier med en förutsägbar och på intet sätt extrem utdelningshöjningspolicy finns det dock ett värde av att kunna tänka långsiktigt och räkna in förväntade utdelningar.

Ett sådant exempel som jag tittar på är Investor. Jag har över tid en uttalad ambition att skala upp Investor till ett av portföljens största innehav. Från att ha varit ett obefintligt innehav har jag nu åtminstone skalat upp portföljandelen till 1,67 procent. Jag planerar att göra ett större köp nästa gång tillfälle uppstår och samtidigt öka pö om pö vid varje månadsvis tillfälle aktien är försvarbart värderad. Problemet är att aktien ofta är dyr varför jag behöver ett mer långsiktigt sätt att kalkylera in när det är försvarbart att öka.

Investor har en policy av att höja utdelningen med 1 krona per år. Detta innebär i sin tur att utdelningstillväxten successivt minskar precis som jag skriver ovan. I år var utdelningstillväxten över 8 procent men om fem år väntas den sjunka till närmare 5 procent. Det är fortfarande mycket bra och jag uppskattar förutsägbarhet. Dessutom finns det en stabil kassa och företaget har en vinst per aktie på nära 29 kronor vilket idag ger en måttlig men långsiktigt hållbar utdelningsgrad på 45 procent.

Eftersom mitt ägande är långsiktigt och jag inte behöver pengarna idag har jag varit intresserad av att sätta en långsiktigare riktlinje för när Investor är köpvärd. Just nu får man en direktavkastning på 3 procent vilket är i lägsta laget. Men jag vill ha en utdelning på minst 4,25 procent på fem års sikt. Det motsvarar, förutsatt att utdelningspolicyn kvarstår, en utdelning om 18 kronor per aktie om fem år. Det innebär i sin tur att Investor är köpvärd under 423 kronor per aktie. Ett bra riktmärke helt enkelt på när jag bör öka lite mer i aktien.

Samtidigt bör man beakta att Investor i anslutning till senaste rapporten flaggade för mer utmanande tider varför man bör vara medveten om att historik inte är en garanti för framtida vinst.

lördag 4 maj 2019

Några tankar om utdelningsinvestering

Något jag har velat skriva om en längre tid är min syn på utdelningar och tillväxt. Jag har planerat en serie inlägg i ämnet och det lär komma så småningom. Man får som utdelningsinvesterare ofta bemöta frågor om varför man istället inte gör si eller så för att maximera sin avkastning. Därför kommer här några hörnstenar kring varför jag resonerar som jag gör.

Utdelningsinvestering är ett aktivt val i en investeringsfilosofi

Att utdelningsinvestera är ett aktivt val av investeringsfilosofi. Det innebär att man gillar flera egenskaper av strategin och därför har valt bort andra investeringsstrategier.

Utdelningsinvestering innebär att du fattar färre säljbeslut

En utdelningsinvesterare har i regel en köp-och-behåll-strategi. Detta är inte unikt för utdelningsinvesterare utan vanligt hos indexsparare, värdeinvesterare och de som investerar i investmentbolag också.

Den viktiga poängen med en sådan strategi är dock att man fattar färre beslut. Eftersom varje beslut är förknippat med risk för missbedömning minskar man därigenom risken. Min filosofi är att jag nästan uteslutande säljer aktier av två skäl: det finns bättre alternativ och jag behöver likvider eller något fundamentalt i aktien har förändrats. Det senare är inte detsamma som att aktien går ned utan har med orsaken till varför aktien går ned att göra. Förutsättningarna som gällde när jag köpte aktien gäller inte längre.

En trendinvesterare eller fondsparare måste i något skede i regel ta ett aktivt säljbeslut. Må så vara att det kan vara många år fram i tiden men jag har själv sålt fonder när jag var yngre och gillar inte att behöva fundera på om det är rätt tajming eller inte. Det här är en viktig poäng som ofta går förlorad. Jag vill inte behöva bestämma när jag vill ta hem vinsten. Jag vill ha mina 4 procent per år i kapitalinkomst och att de ska hålla jämna steg med inflationen. Uppnår jag det är jag nöjd.

I mitt fall hänger det ihop med att jag sällan har tid att aktivt bevaka börsen i realtid eller löpande. Därför lägger jag all min energi på köpbesluten genom att försöka analysera aktierna jag köper så bra som möjligt och löpande följa upp rapportering och nyheter. Jag vill få bekräftat att företagen fortsätter på inslagen väg men vill däremot inte behöva lägga tid på att fundera på tajming av sälj.

Jag har själv sparat i fonder och det är ett utmärkt alternativ att köpa t.ex. Avanza Zero. Problemet är att du måste sälja den dag du vill realisera din kapitalinkomst. Det behöver du faktiskt inte som utdelningsinvesterare så länge du inte vill ha ut en större kapitalinkomst än själva utdelningen. Jag är relativt ung men har varit med såpass länge att jag har upplevt 3-4 finanskriser i Sverige och andra länder. Det är inte självklart att en fond har ett bra värde just när du vill sälja. Mina föräldrar månadssparade i ett par fonder till mig när jag växte upp, det ena var en räntefond som ansågs ha låg risk. Den återhämtade sig aldrig efter finanskrisen på 90-talet och stod alltjämt på minus när jag sålde den som vuxen. En investering i aktier i företag som har en sund affärsidé och god marknadsposition har i regel förutsättningar att fortsätta ge utdelningar också över tid. Axfood kan t.ex. behöva sänka utdelningen i framtiden vad vet jag men att jag någon gång ska få mindre än 3% från aktieportföljen som helhet förefaller högst osannolikt så länge jag gör min hemläxa. Det är därför ett defensivt val.

Ett annat exempel är Minesto som jag äger. Det kan bli min bästa affär i hela livet. Självfallet hade det varit en bättre affär att sätta hela mitt aktiekapital i Minesto (om man bortser från risk och diversifiering och endast tittar i optimeringstermer). Men poängen är att jag vet inte det förrän jag har realiserat affären genom att sälja. Det gör jag förstås inte så länge jag tror att företaget kommer vara mer värt i framtiden än idag. Men att mina aktier har ökat med mer än 200 procent är helt oväsentligt och främst trevlig kuriosa. De kommer sannolikt vara värda det dubbla om några år om kommersialiseringen lyckas. Om kommersialiseringen däremot misslyckas kommer värdet halveras till vad helst värdet på patenten bedöms vara. Vad jag tjänar eller förlorar på affären vet jag först den dag jag säljer. Det här är ett perspektiv många glömmer bort. En del luttrade sparare har ett uttryck jag gillar: "jag är miljonär i högkonjunktur". Det visar att man är miljonär när det går bra men hur förgängligt det är eftersom värdet inte tenderar bibehållas i sämre tider.

Om jag istället köper en utdelningfond som XACT högutdelare är det därför viktigt för mig att den uppfyller de egenskaper jag är ute efter som utdelningsinvesterare, dvs. jag måste kunna få en kapitalinkomst på normalt 4% och lägst 3% per år. Man får förmoda att fonden levererar det och betalar ju i så fall för att de gör jobbet åt mig att analysera aktierna. Poängen är dock att det faktiskt inte är intressant för mig vad fondens värde är eftersom jag ändå inte tänker sälja mina andelar (på motsvarande sätt är min aktieportföljs värde egentligen inte heller relevant, jag redovisar det mer för att det sporrar mig och förhoppningsvis er läsare i vårt sparande). Naturligtvis avskiljs utdelning från fonden varefter andelarna tappar i värde precis som aktier tappar i värde när utdelning avskiljs men under normala omständigheter ska fonden återhämta detta värde till nästa år förutsatt att de underliggande aktierna presterar som de ska. Naturligtvis beräknas detta på ett annat sätt för en fond än en aktie precis som investmentbolag och fastighetsbolag värderas på ett annat sätt en andra aktier.

Utdelningar innebär en buffert

Nu kanske någon invänder att du behöver använda kapitalet till något när det realiseras för att det inte ska förlora värde och sakta inflateras bort. Det är ju just det som är det fina med utdelningar är att de skapar en slags ekonomisk buffert. Du vet att du med stor sannolikhet får en viss kapitalinkomst varje år. Om jag t.ex. vill finansiera mina löpande utgifter så vet jag att jag klarar det. Behöver du pengarna kan du antingen välja att ta av utdelningen eller att successivt minska insättningarna och istället endast återinvestera utdelningen. När jag var yngre använde jag ofta utdelning från ärvda aktier till engångsutgifter och resor.

Jag ska återkomma till min syn på tillväxt, ränta-på-ränta osv för den förklarar varför jag investerar som jag gör. Många tar idag efter en lång högkonjunktur för givet att aktier och fonder per automatik går upp. Ränta-på-ränta-effekten är fantastisk men ändå beroende av att den underliggande ekonomin och makrotrenderna levererar, noterbart befolkningstillväxt och tillgång till energi och resurser. Mitt mål är att försäkra mig om en förutsägbar kapitalinkomst över tid om 4 procent inflationsjusterat, inte att få maximal avkastning.

tisdag 30 april 2019

månadssammanfattning april

Först och främst kan jag sedan tre veckor tillbaka titulera mig mångmiljonär! Närmare bestämt överstiger mina kapitaltillgångar två miljoner kronor (länk).

Själva aktieportföljen uppnådde också en milstolpe när den passerade 1,5 miljoner kronor och landade på 1 527 700 kronor. Detta inkluderar dock att jag fortfarande har hävstång från belåning på 6,6 procent. Skulden har dock minskat eftersom jag köpt färre aktier under april.
Faktiskt nettovärde på portföljen är 1 390 162 kronor. Där har jag räknat av belåningen och räknar inte heller med den månadsinsättning som parkerats på räntekonto för eventuellt fritidshusköp.

Det är ändå mitt bästa resultat någonsin en enskild månad och portföljen är upp 24 procent vilket motsvarar 7-8 procent årligen väl över mitt ganska modesta mål om 5 procent årligen.

Den enskilt största förklaringen stavas Minesto vars aktiekurs steg med 37,6 procent under april. Samtidigt finns det förstås aktier som tynger, just nu framförallt MQ och Serneke (länk).

Utdelningarna har jag skrivit om tidigare (länk) och de landade på 9 299 kronor. I maj räknar jag med att för första gången passera ett femsiffrigt belopp.

Min Sharpekvot noterar ett av de högre värden sedan start och landar på 1,82. Jag är normalt nöjd så länge den över tid tydligt överstiger 1.

Standardavvikelsen på 15,06 procent skvallrar om att det varit en rörligare månad än vanligt. Den här gången har det dock rört sig mer i rätt än fel riktning.

Nu går jag in i en månad där mycket rör på sig. Dels tittar jag på fritidshus igen när det är säsong. Dels kommer jag på nytt ta ställning till om jag ska stanna utomlands några år till eller flytta hem. Det mesta talar för att jag kör på 4-5 år till utomlands med ungefär samma ekonomiska förutsättningar som idag. Köper jag ett fritidshus kommer jag ändå kunna bibehålla en aktieportfölj värd över miljonen men det kommer också innebära att jag inte kan göra en FIRE före 50. Fortsättning följer.

lördag 27 april 2019

Veckosammanfattning: händelser i 21 innehav varav 17 kvartalsrapporter

Den gångna veckan har varit väldigt händelserik. Hela 17 av mina innehav presenterade kvartalsrapport mellan onsdag och fredag. Dessutom har det hänt en del i några av mina innehav som jag har velat titta närmare på. För att tvinga mig att följa upp åtminstone ytligt i väntan på att jag läser in mig mer ordentligt valde jag att göra en veckosammanfattning igen. Det blir ett långt inlägg med lite smått och gott om många aktier. Som vanligt är detta inte finansiell rådgivning och för flera av kvartalsrapporterna kan du hitta mer ingående analyser på andra bloggar. Jag tänker att den intresserade läsaren ändå får en uppdatering som liksom för mig personligen kan vara en nyttig sammanställning av vad som har hänt i veckan för 21 av mina aktier.

Kvartalsrapporter i veckan

Akelius är min enda preferensaktie och ett rätt litet innehav. Eftersom utdelningen inflateras av år för år och inte växer tittar jag främst på tecken om stabilitet. Positiv nettouthyrning är en sådan signal.

Axfood bjöd på en i vanlig ordning ganska odramatisk kvartalsrapport (länk) som bekräftade inslagen inriktning precis så som jag vill se med lite lagom mycket tillväxt. Nettoomsättningen ökade med 4,2 procent. Marginalen ökade från 3,8 procent till 4,1 procent. Resultat per aktie landade på 1,68 kronor. Det innebär en ökning med 4 procent och att kvartalet bär ganska exakt en fjärdedel av utdelningen. Det torde innebära att utdelningsandelen (utdelning/vinst) stärks i år eftersom första kvartalet inte brukar vara bland de starkaste (julhandel...). Positivt också att e-handeln ökade med 35 procent. Där är volymerna fortfarande rätt låga men det väsentliga är att det visar att Axfood är rätt positionerade för framtiden. Mest positivt tyckte jag ändå var att kassaflödet ökade med 12 procent till 3,44 kronor per aktie. Det skvallrar om att den tålmodige kommer kunna räkna med utdelningshöjningar på längre sikt även om jag tror att det tar något år innan man höjer nästa gång.

AstraZeneca bevakar jag knappt eftersom jag köpte en engångspost på några aktier för 468 kronor per aktie när kursen var rejält urblåst till följd av en negativ händelse. God nog rapport.

Castellum presenterade en god rapport där intäkter, förvaltningsresultat, substansvärde ökade. Jag tycker generellt att fastighetsbolag är svåranalyserade och att andra skriver bättre om den sektorn än mig. Något som jag aldrig gillar är när nettouthyrningen minskar. Investeringarna var också lägre än ifjol. Min grovt förenklade slutsats blir att jag fortsatt tycker att Castellum är dyr och avvaktar. Jag har redan 3,5 procent av portföljen i aktien och behöver inte öka än på ett tag för portföljandels skull.

Cloetta uppvisade ungefär samma resultat som ifjol men det starkt positiva kassaflödet tydlig indikator om bättre tider. Även om aktien utgör knappt en halv procent av min portfölj gläds jag över att jag vågade öka ordentligt runt 23 kronor per aktie nyligen.

Duni var ett oväntat glädjeämne, kanske för att mina förväntningar var lågt ställda. Omsättningen ökar liksom det operativa resultatet. Valutaeffekten gynnar. Prishöjningar har gett en positiv effekt. Kapacitetsbrist och högre massapriser än ifjol tynger på kostnadssidan. Noterbart att Duni följer trenden och delar upp utdelningen med 2,50 kronor per aktie i maj respektive november.

eWork visade upp en god försäljningstillväxt på 19 procent men försvagade marknadsutsikter framöver oroar. Det här är en aktie som jag funderar på om jag vill behålla med tanke på att min portföljandel ändå är rätt liten och utdelningsandel såpass hög att det inte är säkert att utdelningen höjs på ett tag.

Gjensidige presenterade ett ovanligt starkt resultat. Detta beror dock på en engångsintäkt från försäljning av Gjensidige Bank. Nu är Gjensidige i första hand ett försäkringsbolag och där uppvisade man såväl höjda intäkter från försäkringspremier som försäkringsresultat rent generellt vilket är ett besked i rätt riktning.

HiQ ökar omsättning och resultat något men minskar antalet medarbetare vilket kan indikera förväntan om svagare efterfrågan i framtiden. En aktie som jag funderar på att sälja på sikt.

Investor presenterade en stabil rapport men varnade samtidigt för risk för avmattning i efterfrågan framgent. Särskilt intressant var presentationen om Mölnlycke som nu är ett stort innehav (länk). Det enda som är surt är att Investor återigen handlas till en direktavkastning under 3 procent vilket jag ofta tycker är svårmotiverat. Rapporterat substansvärde på 468 kronor innebär att aktien snart inte handlas med substansrabatt längre (onoterade innehav inkluderat är substansvärdet 532 kronor). Jag har målmedvetet ökat från en portföljandel på knappt 1 till idag 2 procent. Naturligtvis vill jag öka mer på sikt men inte till vilket pris som helst och avvaktar. En aktie har jag köpt under april för att bibehålla portföljandel.

Intrum presenterade en stark rapport där resultat per aktie ökade till 5,63 kronor. Också omsättning och EBIT ökar på ett beskedligt sätt. Investeringarna i Italien börjar bära frukt och det talar för att utdelningen kan höjas igen till cirka tio kronor nästa år.

Inwido har haft en motig period bakom sig, inte minst efter att deras VD Håkan Jeppsson tragiskt och plötsligt gick bort. Kvartalsrapporten gav dock fog för lite optimism igen. Orderingången ökade med 8 procent och nettoomsättningen med 4 procent. Kassaflödet som annars brukar vara negativt i Q1:an var i år positivt. Resultat per aktie ökade med 7 procent till 58 öre. Fortsätter företaget på den här inslagna vägen finns utrymme att återställa utdelningen till 3,50 kronor igen nästa år.

Kinnevik handlas fortsatt till premie eftersom substansvärdet är 308 kronor per aktie enligt rapporten.

KONE är lite av en favorit och min enda finska aktie. Anledningen är den stabila oligopolliknande marknadsställningen. Resultat, omsättning och orderingång ökade men inte så mycket att någon väsentlig utdelningshöjning är att vänta nästa år. Jag tror på bibehållen utdelning då också.

Resurs visar att de fortsätter ha en tillväxt som vida överstiger storbanksoligopolet. Intäkter, rörelseresultat och vinst per aktie var alla omkring 10-11 procent. Samtidigt handlas aktien också till en lägre direktavkastning än samtliga storbanker undantaget Handelsbanken. 6 procent direktavkastning tycker jag dock är en fullt rimlig nivå att öka på.

Skanska var en besvikelse och rapporten indikerade att konjunkturen är utmanande bör branschen. Orderingången lägre än ifjol. Byggmarginal på oroande låga 1,1 procent ger litet utrymme för misskalkyleringar. Noterar att detta är lägre än av marknaden hårt dömda Serneke.

Swedbank har många skrivit om i veckan så jag nöjer mig att konstatera att mitt GAV nu är plus minus noll kursraset före ökningen inkluderat. Det här kvartalet säger inte så mycket på det stora hela då de pågående rättsprocesserna blir avgörande. Intressant att kundflykten inte verkar ha varit särskilt hög. Engångskostnader om 650 miljoner kronor av engångskostnader har satts av för att hantera arbete mot penningtvätt.

Och så några kommentarer om andra händelser i veckan i mina innehav

MQ kommer som varit förväntat en tid nu att göra en nyemission (länk). Det innebär att man som aktieägare får 2 teckningsrätter per 1 aktie. Varje teckningsrätt berättigar till att köpa 1 aktie för 2,50 kronor. Eftersom de nyemitterade aktierna är värda ungefär hälften av senaste tidens aktiekurs kan man förenklat säga att aktien späs ut med 50% även om antalet aktier späs ut med ett totalt antal om tre gånger så många aktier som tidigare. Min inställning har varit att behålla och teckna i emissionen. Hur jag gör beror på om jag kommer köpa fritidshus eller inte under våren nu när det är säsong eller inte. Köper jag fritidshus rycker jag plåstret och frigör lite extra kapital främst för att det vore dumt att sälja bättre aktier. Om inte kommer jag att teckna fullt eftersom jag trots allt ser det som ett relativt förmånligt erbjudande om man tror att MQ reder upp det här på ett par års sikt. Även om jag inte tror på aktien långsiktigt tror jag att ett reformprogram kommer göra att aktien efter emissionen är värd mer än idag och att det är värt att vänta. Ytterligare information om emissionen kommer att publiceras på torsdag. Men teckningsperioden påbörjas redan på fredag och löper till den 17 maj. Jag kommer i praktiken bestämma mig sista veckan om jag tecknar eller säljer.

J&J höjde utdelningen med 5 cent per aktie från och med juniutdelningen (man måste äga aktien senast den 28 maj för att ta del av utdelningen). För egen del blir det ungefär en tia extra varje kvartal efter utländsk källskatt. Min inre Göteborgare kan inte underlåta påpeka att det innebär en utdelningshöjning med den magiska procentsatsen 5,56 procent!

Serneke står och stampar på ungefär samma nivå som efter rapporten före påsk. Nordea har skrivit en beställt analys av företaget som jag finner läsvärd (länk). Marknaden redan har prisat in svårare tider och inte räknar med att större projekt blir lönsamma. Analysen återbekräftar min grundinställning att Serneke relativt konkurrenter börjar bli löjligt billiga trots att man befinner sig i en utmanande period.

Minesto är veckans gladaste nyhet. Aktien brukar i avsaknad av väsentliga kursdrivande nyheter vara föremål för småsparares daytrading (för egen del drog jag hem 557 kronor på en kort position i veckan, retligt nära det magiska talet ovan). Utöver att företaget signalerar framtidstro genom att anställa fler tjänster i Wales har inga sådana nyheter presenterats. Vad jag kan bedöma verkar skillnaden bestå i att Morgan Stanley har tagit en position på ungefär 50 000 aktier. Detta är inte jättemycket men var åtminstone tillräckligt för att driva upp kursen en nivå. Som jämförelse äger jag själv ungefär 30 000 aktier vilket antyder att det rör sig om en ganska liten position. Men ändå såpass stor att en kronas höjd aktiekurs innebär att portföljens värde ökar med just 30 000 kronor. Det är förstås trevligt. Nästa test för aktiekursen blir om den kan passera 14 kronor. Det tror jag personligen inte att man gör utan  kursdrivande nyheter från företaget. Min syn på Minestoaktiens värdering har jag skrivit om tidigare.

Eftersom det är fritidshussäsong där jag som vanligt tittar lite på alternativ kommer det inte bli så många aktieköp under maj månad heller. Jag brukar kalendermässigt ofta avvakta utdelningssäsongen eftersom många aktier tenderar gå upp i kurs ju närmare utdelning man kommer helt enkelt eftersom marknaden har mer information. Därför tror jag - oaktat makro i stort - att det under kommande kvartalet kommer uppstå något tillfälle där jag kan köpa många av aktierna billigare än idag. Det passar mig bra. Månadsinsättningen får vila på korträntekontot så länge. Det vore förstås bättre att minska belåningen men just nu vill jag ha likvider ifall ett fritidshusköp skulle bli aktuellt.

Aktieportföljen har nu passerat 1,5 miljoner kronor. Detta inkluderar dock en belåning på 6,7 procent.

fredag 19 april 2019

Utdelningar april 2019

Ännu ett nytt personligt rekord i utdelning en enskild månad inföll i april. Utdelningarna landade på 9 299 kronor. Och nästa månad förväntas jag för första gången passera 10 000 kronor i utdelningar en enskild månad.
Hela 21 aktier bidrog till utdelningen där Handelsbanken, Skanska och Swedbank tillsammans stod för 60 procent av utdelningarna.
Jag nöjer mig med ett kort inlägg den här gången och går ut i påskvärmen igen.
Mer detaljer följer i månadssammanfattningen.

torsdag 18 april 2019

Sernekes kvartalsrapport: stabila intäkter och orderingång men utgifter från Karlastaden tynger resultatet

Serneke hör till ett av mina större innehåll som jag aktivt bevakar. Kvartalsrapporten (länk) som släpptes återbekräftade i breda drag vad jag hade förväntat mig. Ett kvartal som är ganska jämförbart med fjolårets när det gäller projekt och orderingång. Samtidigt tar Serneke som jag tidigare har skrivit just nu stora kostnader eftersom mycket kapital och personalresurser är uppbundet i det stora Karlastadenprojektet. Eftersom man till skillnad från föregående kvartal, som så att säga dopades positivt av intäkter från Säveaffären, tar Serneke i detta kvartal kostnader investeringen i Karlastaden reflekteras bokföringstekniskt samtidigt som inga transaktioner i positiv mening finns. Därmed kan resultatet ses som en tillförlitlig indikator för Sernekes normala kärnverksamhet under ett tuffare kvartal där man tar kostnader och inte drar in intäkter från enskilda större projekt.

Informationen i inlägget baseras utöver rapporten också på Sernekes webcast som jag liksom tidigare alltid tar del av då man genom den får en kompletterande bild och ytterligare förklaringar till informationen i rapporten.

Intäkter och orderingång i linje med ifjol

Intäkterna är nästan exakt desamma som ifjol. Orderingången ökade med 4 procent vilket lovar gott i ett skede när Serneke fokuserar på ett mindre antal större projekt där Karlastaden tar mycket resurser i anspråk.

Men kostnader och bokföringsmässig konsolidering tynger tillväxt

Kassaflödet minskar. Detta förklaras med återförvärvet av Karlastaden liksom en "naturlig fluktuation" av leverantörsskulder som ses som en ren periodiseringsfråga. Kalendereffekt på 1,5 procent noterades.

CFO understryker att fokus är på tillväxt även om denna inte syns i det här kvartalet. Konsolidering och redovisningsprinciper påverkar resultatet på bokföringssidan, motsvarande ungefär 300 miljoner kronor som påverkar balansräkningen. Detta motsvarar dock en större byggorder och är inte en så stor engångskostnad att den ensam förklarar ett svagt resultat. Därför ska det nog snarast ses som att konsolideringen på kostnadssidan är tillräckligt för att tynga ett annars modest kvartal. Kvarstående risk uppges vara de 20 procent i Karlatornet som ännu är osålda.

Det rör sig om periodiseringar som kan komma Serneke tillgodo i senare rapporter om projekt lyckas, man tar så att säga en bokföringsmässig kostnad det här kvartalet. Serneke siktar på en tillväxt på 12-15 procent där han också öppnar för förvärv vilket man inte talat om särskilt mycket tidigare. Serneke menar att man redan investerar offensivt för tillväxt, vilket jag tycker syns i ökad omsättning och ökade personalutgifter. Rätt skött kan det ge utrymme för framtida vinstökningar. Jag ställer mig dock frågan varifrån pengar till förvärv ska komma utan att öka finansiell risk med tanke på att mycket kapital på kort sikt binds i Karlastadenprojektet.

VD Serneke menar att flera projekt påbörjades under kvartalet vilket påverkar resultatet. Jag tolkar det i linje med min tidigare grundanalys som att mycket resurser går åt till Karlastaden där man nu har börjat grundarbetet för Karlatornet. Det hade dock varit betryggande att se mer konkreta information om detta. Serneke nämner att gjutning påbörjas i maj vilket ändå är en indikation på att projektet inte beräknas försenas ytterligare
Soliditeten minskar jämfört med samma kvartal ifjol men som diagrammet visar är den över tid förhållandevis stabil väl över målet på 25 procent trots variationer enskilda kvartal.

Serneke upprepar fokus på offentliga beställare vilket har lyfts fram de senaste kvartalen. Även om detta framgår av flera projekt Serneke har dragit in de senaste kvartalen tycker jag ännu inte att det finns täcken på att detta fokus kompenserar för vikande konjunktur i den privata sektorn. Marginalen minskar i bygg vilket är oroande då det utgör 85 procent av verksamheten. Detta förklaras av allokering, i nominella termer liksom föregående år. Samtidigt har Serneke, så här långt, inte lyckats att diversifiera sin verksamhet såtillvida att övriga tre affärsområden fortfarande har relativt låg påverkan på det löpande resultatet och man är alltjämt beroende av affärsområde bygg.

Rörelsemarginalen överstiger som helhet dock mål om 8 procent. Här är det viktigt att skilja mellan marginal i affärsområdenas löpande verksamhet ser ut och hur enskilda affärer och bokföringsmässiga finesser kan påverka den totala marginalen. Serneke är alltjämt beroende av att löpande kunna få in stora intäkter från affärer och större projekt för att kunna bibehålla en så hög marginal eftersom den löpande marginalen i kärnverskamheten är lägre, vilket till dels är naturligt då så är fallet också hos de större konkurrenterna i byggsektorn.

Finansnettot är lägre än föregående år vilket beror på att intäkter från Karlastaden inte kommer in vid konsolideringen. Skuldsättningen är också högre till följd av en obligation som ställdes ut andra kvartalet 2018. Det finns samtidigt ett skatteöverskott med positiv skatt i resultatet för kvartalet.

Karlastaden fortsatt viktigt, försiktiga indikationer om samarbetspartners

Serneke understryker att man nu har snabbare beslutsvägar och styrning när man kontrollerar hela Karlastadenprojektet. Läget kvarstår att 80 procent av ytorna i Karlatornet är sålda.

Jag tolkar Sernekes svar som att man har tilltro till att man kommer ro i hamn samarbetspartners vilket indikeras av att man nu går vidare med att gjuta bottenplattan till Karlatornet och bygget fortsätter således utan fortsatta förseningar. Status för Karlastaden fanns det färre konkreta nyheter om men Serneke menar att man utvärderar hur försäljning av delar av projektet ska kunna optimeras. Diskussioner pågår med potentiella partners där Ola Serneke hävdar att man får anledning att återkomma. Vi vet sedan tidigare att Serneke hade förhoppning om att få ett sådant besked innan man beslutade om att hålla inne utdelningen. Serneke har förstås en poäng i att det är en stor affär där dialog med samarbetspartners pågår. Vad man kan utläsa är att man får förutsätta att Serneke fortsatt har en aktiv dialog med potentiella samarbetspartners. Om det kommer rendera avtal senare i år är förstås däremot bara spekulationer och kvalificerade gissningar. Potentialen är stor i Karlastaden och skulle Serneke ro hem en affär där kan det ge väsentligt bättre resultat.

Låg vinst per aktie gör utdelning osannolik också nästa år

Vinst på 40 öre är exakt en tiondel av fjolårets utdelning på 4 kronor per aktie. Det belyser att det var ett riktigt beslut att hålla inne utdelning i år. Serneke indikerar i förbifarten att så kan ske intill dess att Karlastaden avvaktar varför man bör vara inställd på att ingen utdelning sker före Karlatornet är färdigställt tidigast 2021. Det innebär naturligtvis också att ett P/E runt 2 är missvisande under nuvarande resultat. Ett sådant P/E-tal förutsätter en vinst per aktie runt 25 kronor på helåret och det säger sig självt att det blir svårt att uppnå i år, även om första kvartalet också ifjol var ett svagt kvartal med 1,7 kronor per aktie i vinst. Jarl Securities prognos för 2019 baserat på kvartalsrapporten (länk) är en vinst per aktie på ungefär hälften, 12,4 kronor per aktie. Skulle Serneke uppnå det är aktien fortfarande attraktivt värderad med ett P/E på cirka 4 vilket också är mycket lågt. Noterbart är att Serneke överträffade Jarl Securities förväntningar med 6 procent det här kvartalet där prognosen var en marginell förlust.

Skulle Serneke lyckas ro hem Karlastadenprojektet på längre sikt är aktien lågt värderad och i så fall borde en värdering runt hundralappen vara fullt rimlig. Min grundsyn på Serneke från det att jag tecknade aktier vid börsnoteringen kvarstår alltså: Serneke har en stor orealiserad tillgång i Karlastadenprojektet och om den lyckas är det en bra affär, om den misslyckas kommer det däremot visa sig att det hade det funnits bättre alternativ att investera i. Jag ser det som att vi under detta och nästa år inte kommer veta med säkerhet hur det går. Förvisso kan samarbetspartner i Karlastaden inbringa intäkter genom att projekträttigheter säljs och där förespeglar Serneke att det kan komma bli avtal i år. Samtidigt räknar jag rent krasst inte med att få tydlighet i om det var en bra eller dålig affär före 2021 när Karlatornet bör börja färdigställas och intäkter från sålda objekt kan komma in.

Serneke duckar något på frågan om färdigställda projekt under 2019. Jag tolkar det som att man får vara inställd på att det kommer vara förhållandevis modesta resultat kommande kvartal också. Serneke menar dock att återhämtning kommer 2020. Jag har hela tiden varit inställd på att vi har ett par tuffare år framför oss när mycket kapital och personalresurser binds i Karlastadenprojektet.
Serneke noterar samtidigt att flera  projekt har inkommit i april vilka kommer bokföras på nästa kvartal. Serneke nämner ett projekt värt en halv miljard. Utöver vad jag tidigare har skrivit om tillkännagav Serneke i veckan två mindre projekt värda 173 miljoner kronor totalt. Därför bedömer jag att nästa kvartalsrapport kommer bli starkare än denna. Dels på grund av att bokförda projekt är något fler än det här kvartalet och dels på grund av att kostnadssidan sannolikt är lägre när bokföringstekniska engångsposter om 300 miljoner kronor enligt ovan inte reflekteras. Jag har samtidigt inga förväntningar om avgörande skillnader i resultat utan ser det som att vi kan förvänta oss ett relativt normalt kvartal både på intäktssidan och kostnadssidan.

Jag har redan den portföljandel i Serneke som jag vill äga på lång sikt. Endast om aktien skulle dyka under 50 kronor kommer jag öka något. Jag ökade nämligen mitt innehav med 20 procent i december på samma nivå som aktien handlas idag (50,70 kronor). Även om jag har utrymme portföljandelsmässigt att öka hänger mitt beslut egentligen mer ihop med att jag har en betydande skuldsättning på 8,5 procent i portföljen just nu samtidigt som jag är i fritidshusköpstider och därför är mer restriktiv än vanligt med mitt kapital. Min utgångspunkt är fortfarande att bibehålla mitt innehav i väntan på att Karlatornet och Karlastadenprojektet närmar sig färdigställande.

OBS Serneke är en aktie i nedtrend med betydande risk. Inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys. Jag äger ett tusental aktier i Serneke och även om jag strävar efter att ge en så objektiv bild som möjligt präglas mina inlägg och min analys ofrånkomligen av mitt långsiktiga engagemang i aktien.