fredag 27 oktober 2017

Sernekes tredje kvartal väl över förväntan

Inför den tredje kvartalsrapporten i år från Serneke var mina förväntningar lågt ställda. Färre order hade offentliggjorts än tidigare varför min uppskattning var att intäkterna skulle bli lägre än samma period föregående år och understiga 500 miljoner kronor.

Orderingången blev svagare som väntat men överträffade ändå mina förväntningar och landade på 691 miljoner kronor. Att rapporten (länk) inte bara klarade passera de cirka 800 miljoner kronor i intäkter som man uppnådde samma period förra året utan dessutom överträffade dessa med 58 procent till 1 271 miljoner kronor är fantastiskt bra. Ett styrkebesked i vad som annars är ett svagt kvartal. Kassaflödet är dessutom positivt och utgör 84 miljoner kronor att jämföra med minus 59 miljoner kronor samma period föregående år. Orderstocken är fortsatt hög, 17 procent mer än samma period föregående år, vilket indikerar att Serneke kommer genomföra lönsamma projekt under de kommande åren. Också soliditeten är hög, 42 procent, vilket inte är så underligt med tanke på att nytt kapital har tagits in sedan börsnoteringen.

Det är istället utgiftssidan som tynger resultatet. Den naturliga förklaringen torde vara att antalet medarbetare har ökat med 21 procent och det har den senaste tiden varit tydligt att Serneke också aktivt attraherar ny kompetens på nyckelpositioner i företaget.

Flera bedömare har ifrågasatt Sernekes låga marginaler och hur företaget klara sig när konjunkturen vänder. Rörelsemarginalen sjunker från 8,1 till 5,3 procent. Då ska man dock komma ihåg att den förra siffran var före börsnoteringen och att 5,3 procent är en tydlig förbättring jämfört med de 2-3 procent som några bedömare tidigare ifrågasatt. Jag ser det som ännu en återbekräftelse på rätt inriktning.

Något som oroar mig en aning är den lägre orderingången i byggsegmentet. Här har Serneke de tidigaste rapporterna uppvisat en beskedlig och jämn tillväxt som nu bryts. Det är dock inte självklart att det beror på vikande efterfrågan utan jag tror också att det kan bero på att Serneke har en hög orderstock och möjligen till följd av växtverk inte har kunnat ta på sig så många nya projekt som man har velat. Något som styrker en sådan hypotes är att byggsegmentet nästan dubblerar sina intäkter jämfört med samma period föregående år och fortsätter stärka sin rörelsemarginal ytterligare något. På längre sikt behöver ordergången öka men det förefaller inte vara något akut problem eftersom orderstocken är hög.

Positivt är att anläggningssektorn ökar med över 100 procent jämfört med samma period föregående år. Denna sektorn är förvisso liten men ändå positivt att den börjar uppvisa lönsamhet.

Projektutveckling är den stora snackisen i bloggosfären just nu men här uppvisar Serneke trots allt såväl positivt resultat som intäkter jämfört med samma period föregående år. Någon akut oro tycker jag därför inte finns och liksom tidigare är det stora frågetecknet hur väl Serneke lyckas ro i land Karlastadenprojektet eller inte eftersom det projektet utgör merparten av projektportföljen. Det är ett såpass unikt projekt och Serneke har tidigare indikerat stor efterfrågan på bostäderna i Karlatornet så där oroar jag mig inte så mycket för risk att utbudet sviker. Risken handlar snarare om tekniska utmaningar när spaden väl är i marken. Ett annat stort projekt är de bostäder som byggs vid Lorensberg. Nybyggda bostäder i hjärtat av Göteborg lär alltid vara möjliga att räkna hem. Utöver Järfälla Idrottsstad är de flesta övriga projekten i mindre skala och var och en av dessa utgör därför en mindre risk som bör vara hanterbar om efterfrågan skulle svikta.

Att vinst per aktie är lägre januari till september i år jämfört med föregående år har en naturlig förklaring i att antalet aktier är högre sedan börsnoteringen i slutet av 2016. 7,31 kronor i vinst skvallrar om att vi kommer landa runt åtminstone 10-11 kronor på helåret 2017 vilket skvallrar om en låg värdering och lågt P/E-tal. Serneke har tidigare indikerat att flera orders läggs in på fjärde kvartalet varför vi bör kunna förvänta oss ett starkt sista kvartal när 2017 summeras upp.

Som kuriosa framgår trevligt nog också Svolders ökade innehav i Serneke som nu uppgår till 4,9 procent. Jag funderar seriöst på att öka i Serneke genom Svolder nästa gång jag vill öka ytterligare. Inför rapporten ökade jag med 6 procent eftersom jag tyckte att nedgången till följd av generell fastighetsmarknadsoro är något överdriven givet hur Sernekes verksamhet ser ut. Det är jag med facit i hand idag mycket glad för!

Ni som följt bloggen länge vet att jag har haft en hutlöst hög andel i Serneke. Efter ökningen är den nu exakt 10 procent vilket jag tycker är fullt försvarbart eftersom jag inte planerar öka så mycket mer på längre sikt. När aktien åter handlades runt 105 kronor tyckte jag dock att det var ganska billigt.

OBS! Jag äger aktier i Serneke. Även om jag försöker skildra rapporten på ett objektivt sätt är mitt perspektiv aktieägarens. Detta inlägg ska därför inte ses som finansiell rådgivning. Gör din egen analys.

tisdag 24 oktober 2017

Sålt Avega - bästa vinsthemtagningen hittills!

Skrev igår om att Avega med största sannolikhet väntas köpas upp av Tieto. Är det något jag inte tycker om så är det att sälja bra aktier i medgång. Efter längre tvekan valde jag till sist att sälja hela innehavet i Avega. Det gav en vinst på 66 procent. 85 procent av aktierna har jag dessutom köpt i mars eller senare. Detta är min bästa enskilda vinsthemtagning hittills. Enskilda aktier har utvecklats bättre men det brukar jag inte fästa någon vikt vid eftersom det är pengar på kontot som räknas i slutänden. En vinst är en vinst först när den är realiserad i form av försäljning eller utdelning.

Jag kommer sakna Avega. Det är svårt att hitta så fina aktier med en yield on cost på över 5,5 procent. Anledningen till att jag sålde var att jag tyckte det var lika bra att realisera vinsten. Tog rygg på Krösus Sork och såg till att jag nu istället får likvider så att pengarna kan arbeta någon annanstans så länge. Förlorar kanske någon hundralapp på kort sikt jämfört med att vänta in ett formellt bud på 40 kronor men tyckte att säkerheten vägde över. Blir affären inte av återköper jag gärna Avega igen.

Funderat i termer om att istället nu ska ta in Tieto i portföljen? De har en fin utdelningshistorik och god yield on cost men jag kan företaget alldeles för dåligt och är i allmänhet dåligt insatt i IT-sektorn. Lutar lite åt att öka i ATEA men proportion mellan vinst per aktie och utdelning oroar mig, även om kassaflödet är bra, så vill antingen köpa under hundralappen eller få ytterligare bekräftelse via nästa rapport. På sikt vill jag också fylla på i Kinnevik, just för att låta andra som bättre kan IT och teknik göra urvalet år mig, men tycker aktien är dyr just nu.

Har väl många aktier i portföljen just nu så att förenkla skadar inte men hade ju alla dagar i veckan hellre gjort mig av med återstående innehavet i Telia, vilket finns på min att-göra-lista, än fina Avega.

måndag 23 oktober 2017

Ahlsell, Avega, Inwido och Serneke

Ville efter en händelserik börsdag skriva några rader om de aktier som stått i fokus för min del.

Serneke vände idag åter till noteringskursen 110 kronor. Jag har tidigare minskat mitt innehav till de 500 aktier som jag långsiktigt vill äga. Tror det finns två anledningar till att aktien faller just nu. Den ena är att Serneke också drabbas av övergripande oro för höjda räntor, vikande efterfrågan på fastigheter och risk för svagare byggmarknad. Den andra är mer specifikt att rapporten för det tredje kvartalet som publiceras senare i veckan väntas bli svagare. Detta är väntat eftersom företaget inte har planerat in lika många order det tredje kvartalet och lagt över någon order på fjärde kvartalet. Det är ej heller anmärkningsvärt eftersom också föregående års tredje kvartal var svagare. Några institutionella investerare förefaller ha minskat i aktien vilket förklarar dagens nedgång med sju procent. Den senaste nya informationen som publicerades var att Svolder ökar sin andel i Serneke till cirka fem procent. Mitt grundcase när det gäller Serneke är oförändrat och jag väljer att ta rygg på Svolder när ett tillfälle nu uppstod. Därför ökade jag idag lite blygsamt med knappt tre procent.
Till syvene och sist hänger mycket i slutänden ändå på Karlastaden och där har inget förändrats.

Ahlsell såg ett litet minirally i morse på nyheten att en styrelseledamot har ökat. Aktien stängde över 55 kronor och stängde det tidigare gapet. Nu lite positivt momentum. Har hela tiden varit lite kluven till om jag ska behålla Ahlsell eller inte som ju inte riktigt passar min utdelningsprofil. Det talas samtidigt om återköp av två procent av aktierna vilket i praktiken är att jämnställa med en utdelning om än med skillnaden att det avspeglas i kurs för kvarvarande aktier. Behåller tillsvidare och avvaktar trenden.

Avega kommer vad det verkar bli uppköpta av Tieto. Det har varit en glimrande affär för mig som i skrivande stund är upp 67 procent. Samtidigt är jag lite ledsen över att en fin utdelningsaktie verkar försvinna. Tieto har också en fin utdelningshistorik men dem kan jag inte lika väl. Dessutom har bekanta som arbetar för dem inte givit de mest glimrande lovorden precis.

Inwido föll också idag på en svag rapport. Jag passade på att öka lite. Placera skriver att de beräknas dela ut fyra kronor per aktie redan nästa år och 4,50 kronor om två år. Om det stämmer är det ju en alldeles glimrande affär. Aktien handlas nu över fyra procent YOC mot årets utdelning. Nog för att jag tror att de kommer få utmaningar om byggmarknaden vänder och efterfrågan på deras produkter minskar med konjunkturen. Samtidigt har de förutsättningar att växa utanför Sverige och det saknas inte förutsättningar för långsiktig tillväxt. Ett stabilt och fint företag som jag vill köpa och behålla.

söndag 22 oktober 2017

När efterfrågan faller - tre exempel

Den senaste tiden har det varit mycket skriverier om vikande efterfrågan på fastighetsmarknaden. Idag är jag glad att jag motstod frestelsen att köpa Oscar pref, Alm pref och andra bostadsutvecklare. Jag förstod mig inte på deras verksamhet tillräckligt bra och valde vad jag uppfattade som tryggare alternativ. Dessutom är risken stor nog i Serneke som är ett av mina största innehav.

För egen del äger jag nästan inga preffar. Akelius är såpass stabil att jag inte ser något behov att sälja. Dessutom har jag en säkerhetsmarginal på över tio procent. Därutöver har jag bara närmast försumbara skvättar i två andra preffar. SAS köpte jag såpass billigt med en YOC på 9 procent att det är osannolikt med mindre än att företaget får allvarliga ekonomiska svårigheter att den faller såpass mycket att den blir olönsam. Därför behåller jag helt enkelt tills preffen löses in. Norska Pioneer har jag köpt när svenska kronan och norska kronan var lika mycket värda. Därför har jag dessutom en liten valutavinst. Här är en väsentlig skillnad att norska fastighetsmarknaden redan hade sett en nedgång när jag gick in varför fallhöjden borde vara lägre.

Jag tänkte att det kan vara intressant att skriva om hur det konkret kan se ut när efterfrågan viker i en aktie. Har valt ut tre exempel som alla visar aktier som riskerar ta ett studs nedåt.

För tydlighets skull är de tre exemplen i inlägget endast ögonblicksbilder från fredagens aktiehandel nära stängning. Jag använder dem som exempel för att illustrera hur en vikande efterfrågan kan se ut. Det är inte detsamma som att efterfrågan faktiskt minskar i dessa aktier, det enda exemplen visar är att det var svag efterfrågan när mina skärmdumpar togs. Aktierna kan lika gärna öka igen på måndag. Inlägg ska som vanligt inte ses som finansiell rådgivning. Du måste alltid göra din egen analys.

 











Det första exemplet är enfastighetsaktien Bosjö. I det här fallet finns en delförklaring i att aktien har minskat sedan ex-datum den 6 oktober och utdelning den 12 oktober. Köparna har kanske inte återvänt ännu. Samtidigt kan det vara så att den svagare efterfrågan är en signal om att många köpare, liksom mig, vill ha en lite högre riskpremie (lägre köpkurs) för att ta höjd för en eventuell kommande räntehöjning. En räntehöjning är sannolikt inprisad i styrelsens kalkyler men kan ändå innebära högre ränteutgifter för företaget. Man ska dock inte dra alltför stora växlar på det höga säljtrycket. Det är vanligt i enfastighetsaktier att dessa handlas i ett intervall om ett par kronor. Många swingtraders lägger helt enkelt stående säljorders ett par kronor över deras köpkurs ungefär motsvarande vad en kvartalsutdelning ger dem. Sedan försöker de köpa tillbaka igen ett par kronor billigare.












Bonäsudden är ett ännu tydligare exempel. Efterfrågan är tydligt inte särskilt hög. Dessutom ser vi ett hopp på över fyra procent från 115 kronor och nedåt. Frågan är samtidigt om säljarna kommer vara beredda att erbjuda ett utbud under 115 kronor vilket skulle kunna starta en nedåtgående trend. Företaget har dock i sina rapporter uppvisat bättre resultat än tidigare vilket motiverar en högre kurs än för ett år sedan. Samtidigt kan det vara så att många köpare vill ha en bättre säkerhetsmarginal för risk för räntehöjning varför de börjar återvända först under 110 kronor. Bonäsudden är också ett exempel på hur likviditeten kan spela ett spratt. Under fredagen bytte endast 758 aktier ägare. När likviditeten är så låg kan en aktie ibland snabbt röra sig i endera riktningen så fort någon snabbt vill köpa eller sälja ett högt antal aktier om utbud eller efterfrågan inte matchar. I norska Multiconsult är det till exempel inte ovanligt att det inte ens finns fem olika köpbud i orderdjupet.












Ett tredje exempel är Kopparbergs. Efterfrågan var under fredag eftermiddag inte speciellt hög. Också här ser vi ett efterfrågeskutt på ett par procent. Här är samtidigt även utbudet begränsat. Ett rimligt antagande är att de flesta aktieägarna är benägna att sitta långsiktigt på sina innehav och inte säljer utan god vinstmarginal. En så låg efterfrågan kan indikera att aktien återigen vänder nedåt 212 kronor men det förutsätter samtidigt att säljare är beredda att börja sälja aktier för 225 kronor eller lägre. Kanske är det så att aktiekursen pressades upp sedan Didner & Gerge köpte ett större antal aktier. När efterfrågan nu normaliseras igen illustrerar den låga efterfrågan runt 225 kronor möjligen bara att aktiekursen åter letar sig tillbaka till intervallet 212 - 218 kronor där den befann sig före storaffären.

Kom till sist ihåg att orderdjupet bara visar ögonblicksbilder. Dessutom visar det inte hela bilden. Det kan finnas en stor efterfrågan alldeles under de fem kursbud som visas. Jag använder mig sällan av teknisk analys men med dess hjälp kan man ofta identifiera vid vilka nivåer efterfrågan återvänder.

fredag 20 oktober 2017

Rapportsäsong igång - ökat i kärninnehav

Det märks att rapportsäsongen är igång. Positiva överraskningar och besvikelser om vart annat. Jag passade på att öka i kärninnehaven. Anledningen är främst att jag gärna ökar lite för att bibehålla portföljandelen när ny information genom företagens rapporter bekräftar fortsatt stabil inriktning.

Axfood presenterade en fin rapport som bekräftar att företaget fortsätter utvecklas på ett lugnt och tryggt sätt. Gillade att försäljning i befintliga butiker ökar. Hade planerat att fylla på med några aktier men den ordern gick tyvärr inte igenom i morgonrallyt. Axfood handlas nu till yield on cost på 4 procent vilket är fullt godtagbart. Att jag ändå inte ökade beror på att min portföljandel redan är cirka 7 procent varför jag helt enkelt är fullinvesterad i det korta perspektivet och inte behöver öka före nästa utdelning om aktien inte skulle handlas med rabatt.

Castellum presenterade en fin rapport som befäste fortsatt tillväxt. Som långsiktig utdelningsinvesterare fick jag däremot bekräftelsen jag letade efter i fortsatt stabila finanser, rimlig andel lån och inte minst hyresintäkter som ökar något mer än inflationen. På lång sikt ser jag Castellum som ett obligationsliknande defensivt innehav där hyresintäkterna garanterar mig de få procent jag vill åt i utdelning. Det blev en näve aktier ytterligare om än inte billigt. Nu är jag i praktiken fullinvesterad också i Castellum så att jag klarar mig över hela 2018. Skulle kursen sjunka när det andas räntehöjning nästa gång kommer jag dock börja öka igen.

Clas Ohlson är en underskattad tråkaktie där tyckardebatten dels kretsar kring om de kommer klara konkurrens från e-handel och dels om de har så mycket mer utrymme att växa. Växer gör de dock fortfarande, öppnar nya butiker i Tyskland, och utdelningen är god. Det är förvisso nästan ett år till nästa utdelning men aktien brukar ha en kursnedgång under hösten, så också i år. Jag valde helt enkelt att öka med en näve aktier för att bibehålla portföljandelen. Just nu utgör aktien 2,75 procent av portföljen och på lång sikt är jag nöjd med en portföljandel på ett par procent.

Handelsbanken presenterade en rapport som gav mig den bekräftelse jag ville ha på att aktien fortsatt är på rätt spår. Skrev en enkel kommentar tidigare i veckan (länk). Sedan dess ökade jag ytterligare dussinet aktier och har i skrivande stund 3,3 procent av portföljen i aktien att jämföra med långsiktigt önskvärda 2-3 procent. Ganska lagom tycker jag vid nuvarande värdering.

H&M är ett kärninnehav som jag valde att inte öka i. Det beror på att jag redan är fullinvesterad för ett bra tag framöver eftersom jag ökat hela vägen ned till 200 kronor. Nu avvaktar jag kommande rapporter och besked avseende om utdelningsnivå bibehålls eller inte.

Ahlsell är värd en notering om att de avser återköpa cirka två procent av aktierna. Även om jag föredrar att få pengar in på kontot i utdelning är ett återköp i praktiken att jämföra med utdelning så tillvida att det ökar kvarvarande aktiers värde.

I veckan blev det också små ökningar i Inwido, Scandic och Skanska. Alla aktier jag tror på och tycker är långsiktigt stabila. Nu handlades de alla till nivåer som inte är billiga men goda nog att öka lite, inte minst i Scandic där jag inte alls ökat sedan i våras och helt enkelt vill bebehålla andelen.

Att jag ökade i veckan beror dels på att börsen nu gav en tydlig signal uppåt underbyggd av övervägande positiva rapporter. Därför tror jag att vi kommer att se en ny OMX-ATH innan det eventuellt vänder längre fram. Dessutom är det bara ett par dagar kvar till nästa lön. Jag har en liten krigskassa på kontot sedan i somras och har redan före lönen går in på kontot kvar 3 procent i likvida medel på korträntekonto. Det tycker jag är en ganska rimlig balans för aktieportföljen.

Med dessa ökningar är jag bara någon hundralapp ifrån att kunna förvänta mig över 20 000 kronor i utdelningar nästa år utifrån nuvarande aktieinnehav!

OBS! Detta inlägg är bara en personlig reflektion över den gångna börsveckan. Det ska inte ses som finansiell rådgivning. Bilda dig en egen uppfattning och läs de många artiklar och analyser som mer ingående kommenterar ovan nämnda aktier.

onsdag 18 oktober 2017

Ökade i Handelsbanken

Kort inlägg om Handelsbankens rapport idag. Jag föredrar i regel att invänta rapporter och köpa på mer information även om det ofta innebär att jag får betala lite mer för den säkerheten. Rapporten blandade och gav, inte minst på utgiftssidan som var negativt, men gav mig ändå den bekräftelse jag vill ha på att Handelsbanken även fortsättningsvis är att räkna med.

Analyser finns det gott om och har inte själv hunnit sätta ihop någon så det här blir mer av en kort kommentar.  Läs t.ex. Lundaluppens kortanalys här. Noterar att resultat per aktie ökade till 2,15 kronor för tredje kvartalet i år jämfört med 2,09 kronor samma period föregående år. Det motsvarar tre procent och Handelsbanken är knappast en tillväxtraket. Det är heller inte aktiens roll i min portfölj. I finanssektorn kompletterar jag med Resurs Bank för att få mer tillväxt medan Handelsbanken tjänar sitt syfte som trygg basutdelare. Jag har alltid valt Handelsbanken trots lägst YOC av storbankerna eftersom företaget har en uttalat defensiv affärskultur som har resulterat i att de klarat sig helskinnade ur alla tidigare finanskriser.

Min stora farhåga med Handelsbanken är att de på längre sikt konkurreras ut av nischbanker. Jag tror dock att en sådan utveckling är åtminstone ett decennium bort och ser därför mitt ägande på minst fem års sikt. Därefter får jag ompröva om jag vill börja vikta över i andra aktier eller inte.

Jag valde ändå att öka min andel Handelsbanksaktier med 17 procent jämfört med tidigare innehav. Handelsbanken är sedan start ett av portföljens kärninnehav. Jag vill därför ha minst 2,5 procent i aktien på lång sikt. Det hade jag redan före dagens rapport men bara om man räknar året ut. Räknar man med mitt nya långsiktiga mål om en miljon kronor i aktier någon gång runt årsskiftet 2018/2019 är min portföljandel istället 1,7 procent. Det finns alltså utrymme att öka ytterligare och jag siktar på ungefär 200 aktier. Föredrar dock att sprida ut köpen något och hinna läsa rapporten mer på djupet innan jag ökar ytterligare. Hur som helst blir det ytterligare minst 120 kronor i utdelning till våren.

Aktien handlas till en YOC över 4 procent. Räknar man in att en utdelningshöjning på åtminstone 25 öre är sannolikt handlas den runt 4,25 procent. Det är precis vid de nivåer jag ser det som fullt försvarbart att öka. Flera spekulerar också i att det kan bli en extrautdelning eller aktieåterköp. Det låter jag vara osvuret, något jag förstås också hoppas på men på intet sätt har kalkylerat med.

torsdag 12 oktober 2017

Svanmärkta fonder - är det verkligen så stor skillnad?

I veckan kom nyheten om den första svanmärkta fonden. Jag gillar som bekant hållbara investeringar och strävar efter att de flesta av mina innehav ska vara någorlunda försvarbara också ur ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Så en svanmärkt fond borde väl spara mig mycket jobb - eller?

Problemet med miljömärkta fonder är i regel att de inte alls är särskilt aktivt förvaltade när det gäller att leta upp de allra mest spännande aktierna inom miljö och förnybar energi. Tvärtom får du ofta högst traditionella och etablerade aktier. Däremot får du betala en inte oansenlig förvaltningsavgift för byråkratin som det kostar att kvalitetssäkra fonden. Föregångaren var etikfonden - det vill säga du betalar dubbelt så hög förvaltningsavgift för att köpa alla OMX30-aktier utom SAAB (vapen) och Swedish Match (tobak).

Missförstå mig nu rätt. Jag gillar idén med svanmärkta fonder men i min värld ska det vara en fond som äger aktier som Minesto, Ripasso Energy och Vestas. Lite svåranalyserade miljöteknikaktier där det finns ett tydligt mervärde för mig som sparare att betala någon procent för att låga någon annan göra det svåra jobbet att följa dessa nischade aktörer och bedöma deras framtidsutsikter.

Problemet är just att de flesta fonder inte gör det. De investerar istället i säkra kort som råkar ha en med globala mått mätt hög position i hållbarhetsindex. Visst ska man vara stolt över att de flesta svenska OMX30-aktier klarar detta. Men om du istället köper dessa aktier hos en nätmäklare som Avanza eller Nordnet med 0,25% courtage kan du sätta ihop en likvärdig fond till ett lägre pris. Skillnaden är att du spar minst en procent årligen i förvaltningsavgift vilket blir mycket pengar på några års sikt. Detta är också ett av skälen till att jag själv försöker bilda mig en egen uppfattning och sätta ihop min egen "hållbarhetsfond".

Nu till tio exempel som av Morningstar har nämnts som 10 av de 12 första svanmärkta fonderna:

Alfred Berg Hållbar Tillväxt Sverige är först ut.

Bland de större innehaven syns SCA, SEB, H&M, Atlas Copco, ABB, SKF, Skanska, Electrolux och Boliden. Dessa företag har säkert ett fullt försvarbart CSR-arbete som i ett internationellt perspektiv nog är bland de bättre men de är knappast marknadens mest progressiva miljöarbetare.

Förvaltningsavgiften verkar vara någonstans mellan 1,35-1,75%. Det är ganska högt för en fond som mestadels äger storbolag med begränsad tillväxt.

SEB Hållbarhetsfond är ungefär lika meningslös. Du får tre av fyra storbanker, Investor, Atlas Copco, H&M och Volvo. Det obskyra företaget Swedish Biovitrum Orphan följer också med. Något billigare men jag tycker fortfarande att 1,25-1,35% är för dyrt för en hållbarhetsfond som mest köper etablerade storbolag.

Handelsbanken Hållbar Energi låter mer intressant. Här finns en rad mer obskyra energirelaterade aktier där Vestas är den enda som jag på rak arm känner igen. Det är det här jag förknippar med en hållbar fond. En förvaltare som aktivt väljer ut aktier inom förnybar energi som är svåra att analysera på djupet för en lekman som mig. Priset är dessvärre därefter mellan 1,5-2% årligen.

Billigare i samma kategori är CB Save Earth Fund. Där kan man komma undan med 1-1,7% årligen. Också de har en mer obskyr blandning svårbedömda miljöaktier. Vestas bas också där. Vattenföretaget Xylem studsar jag till på och undrar varför jag inte har köpt denna aktie tidigare? Just nu är den för högt värderad men en fin kvartalsutdelare som går rakt in på bevakningslistan.

I Skandia Cancerfonden och Skandia Världsnaturfonden är upplägget snarlikt. Du får hos bägge med Novo Nordisk, Hexagon och genometiska spelaktien Kindred Group. Allt för 1,4-1,5% om året.

Swedbank Robur Ethica har ett gäng etikfonder. Globalfonden ger dig Mastercard, Apple, Microsoft och Colgate. Priset 1,25-1,6% Swedbank Sverige följer SEB:s modell: du får tre storbanker, Atlas Copco, H&M och Volvo. Holmen, Skanska och Essity. Inga större överraskningar men kostar dig 1,25-1,45% om året.

Av Swedbankfonderna tycker jag att Global MEGA är mest intressant. Innehaven snarlika den dyrare globalfonden. Sverige MEGA är av samma skäl intressant. Du får tre storbanker, Atlas Copco, Essity, Holmen, H&M, SCA, Skanska och Volvo. Bägge till den långt mer rimliga förvaltningsavgiften på 0,75-0,95%.

Min slutsats blir att min grundtes bekräftas: jag köper hellre aktierna på egen hand i min Avanzadepå. Swedbanks bägge MEGA-fonder är dock såpass rimligt prissatta att jag skulle kunna tänka mig överväga dem i mitt pensionssparande. Handelsbankens Hållbar Energi-fond är förvisso dyrare än vad jag brukar tycka är rimligt men då gör de uppenbarligen också jobbet att analysera mer svårbedömda miljöaktier som jag själv skulle ha svårt att bedöma på djupet.

Minesto rusade idag på nyheten att deras teknologi bedöms vara ett av de mest kostnadseffektiva energislagen. Det är aktier som denna som jag förväntar mig att miljöfonder ska äga. Jag är sedan tidigare fulltankad i aktien med cirka 3 000 aktier vilket nu efter dagens kraftiga uppgång motsvarar över 3,5 procent av portföljen. Tyckte nämligen att aktien var löjligt billig när den handlades nedåt 5 kronor, tredubblade mitt innehav och har nu ett GAV på 5,45 kronor. Min uppfattning är att aktien ska handlas runt 7 kronor intill dess att vi får mer klarhet i om kommersialiseringen lyckas eller inte. Det finns många hinder på vägen, tekniska utmaningar kan göra resan dyrare och lönsamheten mindre, men eftersom allt har varit ljust så här långt och jag har bevakat aktien i ett års tid har jag förbluffats över marknadens pessimism. Så här långt gav det mig rätt. Kostnad är under 0,25 procent i courtage. Det kan i förlängningen bli billigare och ge bättre avkastning är dyra hållbarhetsfonder. Det enda som retar mig är att jag hade en swingtradeposition vid 5,40 kronor på tusen aktier i morse. Den gick inte in. Hade den gjort det hade det varit 1 500 kronor rakt ned i fickan.

Uppgifter om förvaltningsavgift, innehav mm. har jag hämtat från den utmärkta fondsajten Morningstar. Du bör själv läsa på detaljer om köpkostnad och specifika resultatbaserade avgifter.
Som vanligt ska detta inlägg inte ses som finansiell rådgivning.

tisdag 10 oktober 2017

Elanders nyhet i portföljen och ökar i Inwido

Många aktier börjar bli rätt dyra efter en längre tids börsuppgång och har den senaste tiden suttit på en väl stor krigskassa. Tog idag därför chansen att långsiktigt ta in Elanders i portföljen.

Elanders hör till de många aktier som jag velat ta en position i, som jag tidigare har tittat på och som länge har funnits på min bevakningslista men alltid varit för dyra. Yield on cost är bara 3 procent i Elanders vilket är gränsfall och också avgränsade att min första position i aktien blev rätt så blygsam. Sjunker den ytterligare kommer jag öka ytterligare i första hand under 80 kronor per aktie.

Passade också på att öka i Inwido. Där har jag sedan en tid haft en stående order runt 93 kronor per aktie som nästa köpnivå. Jag tyckte också att min inledande position varit lite liten. I ärlighetens namn förstår jag mig inte på hur deras förvärv inom e-handel ska sälja mer fönster men det är sådan tur är inte heller mitt jobb att förstå och litar på att ledningen har en väl genomtänkt plan om detta.

Bägge aktierna är företag som har ett stort eget kapital och ännu inte en alltför hög utdelningsandel. Jag ser dem därför som aktier som kommer ha snabbare utdelningstillväxt än mina kärninnehav de kommande åren varför de utgör bra komplement i portföljen på lite längre sikt. Min förhoppning är att de bägge ska leverera en utdelningstillväxt på omkring tio procent årligen vilket jag också tror är rimligt oaktat tillfälliga utmaningar så länge dessa inte blir bestående.

Orsaken till nedgång i bägge aktierna oroar mig förstås också och gillar egentligen inte att köpa i nedtrend vilket bör undvikas men det är två företag jag har bevakat länge och vill äga på lång sikt. En läxa jag har lärt mig är att i sådana lägen ändå våga ta en position. Problemen i Elanders lär tynga kursen ytterligare en tid men jag tror ändå att vi kommer få se en väsentlig utdelningshöjning i 3 kronor per aktie nästa år. Det ensamt vore tillräckligt för att göra min chansning försvarbar.

Andelen aktier i portföljen börjar nu bli ganska högt. Det bekymrar mig faktiskt inte så jättemycket. Ta Beijer Alma som ett exempel. Jag har där en så hög riskmarginal att jag har råd att gå ur med väsentlig vinst vid första tecken på att jag bör ompröva mitt ägarskap. Det är ur det perspektivet jag ser dessa bägge aktier också.

Tycker det här är en intressant fråga om investerarfilosofier. Många investerare föredrar att endast inta större positioner i ett färre antal aktier som är välanalyserade och därigenom ger större genomslag. Jag försöker främst identifiera rimliga köptillfällen i aktier som jag vill äga på längre sikt. Självfallet har jag ett antal kärninnehav såsom Axfood, Castellum och Handelsbanken där jag vill ha en lite större portföljandel. Ser det samtidigt inte som ett problem att ha småskvättar som på sikt kan bli försumbara i enskilda aktier så länge jag har köpt dem till ett bra pris, har god säkerhetsmarginal och de kommer bidra med utdelning under många år framöver. I fallet Elanders dock lite av en chansning.

Tre andra lysande exempel på samma tes är Avega, e-Work och HiQ. Ingen av dem är större innehav då jag tycker att IT-sektorn är notoriskt svårbedömd. Samtidigt tyckte jag att de var väl lågt värderade. Det betalade sig väl. De är alla upp tvåssiffrigt antal procent och har alla en YOC som vida överstiger min genomsnittliga utdelningsandel. De lär inte heller sänka utdelningarna på sikt. Glädjande därför att Börsveckan lyfte fram just dessa aktier i senaste nummret!


söndag 8 oktober 2017

Varning för ändrade fonder i pensionssparande

Brukar inte skriva om pensionssparande eller fondsparande men vill dela med mig om en obehaglig överraskning jag möttes av som kunde ha blivit dyrbar. Både mitt PPM och den del av min tjänstepension som förvaltas i Avanzadepå brukar jag se över högst ett par gånger om året.

I princip har jag gjort ett aktivt val en gång för alla när jag först fick möjligheten och vidhållit mina fonder men mest justerat någon gång om året så att balansen blir rätt allteftersom aktiefonderna sticker iväg då de växer snabbare än räntefonderna.

Till min förvåning upptäckte jag nu en fond som jag inte alls kände igen. Därtill hade den en förvaltningsavgift på två procent. Jag undviker av princip fonder med en förvaltningsavgift på över en procent. Skagen Global, som är en gammal favorit, klarar att leverera till en procent i förvaltningsavgift vilket jag tycker är rimligt för en aktivt förvaltad fond.

Det visade sig att den fonden som jag först hade valt, med en väsentligt lägre förvaltningsavgift, hade upphört tidigare i år. Jag hade fått ett meddelande om att den nu var ihopslagen med en annan fond. Jag tittade igenom listan över fonder i motsvarande kategori med låg förvaltningsavgift och hittade nu istället två andra fonder med en förvaltningsavgift under 0,5 procent. Bägge dessa fonder är säkert mer indexliknande men samtidigt spar jag 1,6-1,8 procent om året ceteris paribus i avgift.

Avanza Zero är en fin fond att ha i sitt pensionssparande eftersom den kommer gå precis som index och inte kostar dig ett öre. Den har jag som en bas i både min PPM och tjänstepension. Nu passade jag på att vikta om Avanza Zero och ett par andra globalfonder eftersom de hade vuxit såpass mycket. Eftersom vi har en lång period av börsuppgång bakom oss tyckte jag det var ett rimligt läge. Det handlar alltså inte om att vikta ned utan snarast om att vikta åter till normal. Man kan säga att jag tar hem vinsten från aktiefondens uppgång och stoppar in i räntefonder så att rätt balans bibehålls.

Även om det kan tyckas underligt i en lågräntemiljö har jag en bas av billiga räntefonder för att vara garderad mot större börsfall. Skagen Tellus, som dock inte gått särskilt bra just i år, gillar jag som komplement i kategorin eftersom den har en något högre risk än räntefonder i allmänhet men också möjlighet till faktisk nettoavkastning vilket den har levererat över perioden jag har ägt fonden.

Detta inlägg är inte privatekonomisk rådgivning. Däremot vill jag uppmana er att logga in på er PPM och tjänstepension ett par gånger om året för att kolla att allt går som det ska. En hög förvaltningsavgift kan bli kostsamt på flera års sikt.

lördag 7 oktober 2017

Tanzen mit Musik - tyska aktier gör entré i portföljen

Avanza hade under fredagen kampanj för tyska aktier. Jag tyckte att det var ett nog så gott tillfälle att ta in portföljens första tyska aktier. Sedan tidigare finns amerikanska, kanadensiska, norska och en finsk aktie i min kapitalförsäkring för utländska aktier.

Kampanjen kom lite som en glad överraskning för mig men jag hade ända sedan Avanza annonserade att de öppnade för handel med tyska aktier tittar på några företag jag var intresserad av. Tyskland är dessutom ett av de länder jag har bott och arbetat i.

Två nackdelar med tyska aktier är att de i regel saknar den utdelningskultur som t.ex. svenska och amerikanska aktier ofta har av regelbunden eller höjd utdelning år efter år. Dessutom är källskatten cirka 25 procent vilket ställer till det lite samtidigt som det tillkommer en växlingsavgift.

För att courtage ska nå samma 0,25% som för svenska aktier skulle jag behöva köpa aktieposter motsvarande nästan 4 000 kronor. Den här typen av kampanjer utgör därför ett fint tillfälle att öka i små poster i utländska aktier där courtage annars skulle bli lite högre. Valutakursen är ungefär vad den har varit senaste året, betalar själv i euro till vardags så har lite perspektiv i det avseendet.

Nu valde jag ändå att köpa ganska stora poster. Priset på aktierna är egentligen inte bättre än vanligt men såg det helt enkelt som ett tillfälle för köp och behåll i aktier som jag inte tror mig behöva sälja. Jag har också haft en krigskassa på mer än en månadsinsättning på räntekontot samtidigt som vi är halvvägs till nästa löneutbetalning. När svenska aktier blivit dyrare efter fjorton dagars börsuppgång i rad var detta ett fint läge.

 
Första och största valet blev BASF. De har kvalitéerna en utdelningsinvesterare letar efter, inte minst att de har för uttalad policy att bibehålla eller höja utdelningen. Kursen motsvarar ganska precis min köp A-nivå på 3,33 procent vilket jag tycker är försvarbart men inte billigt. Jag valde att köpa ett dussin aktier vilket motsvarar en procent av portföljen när den når en miljon kronor. Ett misstag jag har gjort vid tidigare liknande kampanjer är att inte bättre tillvarata läget. Jag tror inte att jag kommer köpa tyska aktier särskilt ofta och tyckte därför att det var lika bra att ta en stor position direkt.
Ska sägas att jag inte är en vän av att investera i kemikalieindustrin. Avseende miljöansvar anser jag dock att tyska företag generellt hör till de mer pålitliga. Dessutom är kemikaliesektorn svår att investera i på svenska börsen varför jag tyckte att BASF utgör ett bra komplement i min portfölj.


Siemens är ett annat gammalt väletablerat tyskt företag som jag har velat köpa länge. Inte minst gillar jag deras starka position på den globala vindenergimarkanden som en av de fyra-fem största aktörerna. Utdelningshistoriken är det inget fel på, den har varit stabil de senaste åren om än utan större höjningar. Aktien var inte billig men kunde ändå få en yield on cost på över 3 procent. Utdelningen brukar ske i januari eller februari vilket kompletterar utdelningskalendern fint.


Det tredje valet var en chansning i flera avseenden. EON har jag sneglat lite på för möjligheten att äga långsiktigt en stor aktör i energibranschen. Min första tveksamhet rör deras icke förnybara delar av energimixen. Samtidigt känner jag väl till EON:s investeringar i förnybar energi och därför ville jag ändå ta en liten första position på riktigt lång sikt. Den största farhågan är dock att EON haft svåra år bakom sig och därför sänkt utdelningen de senaste åren. Just nu får man 0,21 EUR per aktie att jämföra med 1,5 EUR för sju år sedan. Man kan dra en parallell till Fortum som också har ojämn vinst och utdelning. Det som blev avgörande är att EON har beslutat sig för att höja utdelningsandelen från mellan 50-60 till minst 65 procent av vinsten (länk). Samtidigt strävar företaget efter utdelningstillväxt i absoluta tal. Därför tyckte jag att det var ett intressant läge att gå in riktigt långsiktigt med en liten position i ett underskattat men stabilt företag. YOC blev skamligt låg men samtidigt tyckte jag att det kompenserades i viss utsträckning av att jag inte behövde betala courtage. Min målsättning är någon enstaka promille av portföljen på ett års sikt. Denna aktie är jag helt ärligt kluven till men nu ville jag i alla fall chansa när det inte var något courtage.

Portföljens utdelningsprognos för 2018 har i och med dessa och andra köp nu passerat 19 000 kronor.

Ett önskemål till Avanza är att också i år köra en Black Friday-kampanj med möjlighet att shoppa amerikanska aktier courtagefritt.

torsdag 5 oktober 2017

MQ - risk eller möjlighet?

MQ presenterade idag sin kvartalsrapport. Den innebar en förbättring på 6,5 procent jämfört med fjolårets svaga resultat men detta var samtidigt lägre än vad analytikerna hade räknat med.

Risken är helt tydligt konkurrens från e-handeln. Placera skrev idag ingående om detta. Från mina inlägg om H&M är det också känt att jag tycker att e-handelstrenden är något överdriven. Nog finns det fog att ta det på allvar men den stora frågan är, som Per Ericson beskriver väl i Placera-analysen, hur väl MQ anpassar sin affärsmodell till e-handelns förutsättningar.

Just nu handlas MQ till en yield on cost på 5,5 procent. Utdelningen är 1,75 kronor per aktie vilket förvisso motsvarar en hög utdelningsandel på ungefär två tredjedelar av vinsten. MQ har en god kassa på 30,58 kronor per aktie är ensam tillräcklig för att täcka utdelningar de kommande femton åren.


Statistiken ur Placeraartikeln visar på förbluffande goda estimat för höjd utdelning de kommande åren. Nu tror jag bara att utdelningen blir 1,75 kronor i februari men skulle den bli 2,15 kronor 2018/2019 vore det helt fantastiskt. Jag nöjer mig normalt med en utdelningstillväxt som överstiger inflationen för mina innehav.

Den stora risken är istället hur aktiekursen utvecklas om framtidsutsikterna, liksom för H&M, blir sämre. Här är det viktigt att komma ihåg att MQ inte är konkursmässigt. De går med vinst och har en solid kassa. Så länge MQ klarar att dela ut på samma nivå som idag skulle utdelningen i sig innebära en broms för kursfall. Vid en YOC på 7 procent blir aktien såpass billig att folk, liksom med Fortum, Telia och liknande exempel, skulle köpa trots sämre långsiktiga framtidsutsikter. Det skulle motsvara en aktiekurs på 25 kronor. Vid en eventuell utdelningssänkning till 1,36 kronor, motsvarande 75 procent av dagens utdelning, skulle jag fortfarande ha en YOC väl över 4 procent vilket är försvarbart. Som jag ser det finns alltså en god chans att räkna hem 5,5 procent i utdelning. Den stora frågan är om jag kan gå ur aktien utan alltför stor förlust någon gång de kommande fem åren?

Att MQ delar ut i februari tycker jag är en fördel då det bidrar till ett jämt kapitalinflöde. Min position i MQ är på ungefär fem års sikt. Jag ser det som en intressant högutdelande aktie som kan höja portföljutdelningen något. På längre sikt avser jag fasa ut aktien till förmån för mer långsiktiga innehav. Ska erkänna att jag har tvekat och funderade under våren på att sälja av innehavet men ur mitt medellånga utdelningsperspektiv fortsätter MQ åtminstone att leverera vad jag behöver för att känna mig trygg på fem års sikt.

Jag äger aktier i MQ och valde att öka ytterligare idag. Mitt nya riktmärke för det kommande året är att föreställa mig en framtida portfölj värd en miljon kronor. En portföljandel på högst en procent vore rimligt i MQ på kort sikt för att öka min februariutdelning något. Det skulle innebära cirka 300 aktier. Därför tittar jag på att under hösten öka med ytterligare uppemot 75 aktier. Vill dock inte lägga alla ägg i en korg utan sprider ut köpen ifall nedåttrenden fortsätter ytterligare. Jag tror att det mest sannolika är att MQ fortsättningsvis rör sig sidledes mellan 31-33 kronor vilket reflekterar sämre framtidsutsikter men samtidigt att aktien handlas med viss utdelningspremie.

OBS! Detta inlägg är inte finansiell rådgivning. Att köpa MQ innebär en tydlig risk.