Scandic Hotels gick igår i sin kallelse till en extra bolagsstämma ut med informationen om en företrädesemission (länk), alltså att existerande aktieägare har förtur att teckna aktier i nyemissionen.
När det varit mycket fokus på hur staten räddar företag, inklusive Scandic, tycker jag att det är sunt att de gör en emission. Det innebär att de ställer ut fler aktier varför de i praktiken lånar upp pengar av aktieägarna mot att dessa får rätt till framtida utdelningar och förhoppningsvis ett högre värde på aktien. Som långsiktig aktieägare kan en emission vara ett tillfälle.
Flera av de större ägarna, Stena Sessan, AMF och Formica Capital, har redan garanterat att de kommer teckna sin andel motsvarande 41,6 procent av aktierna i emissionen och AMF kommer teckna ytterligare 500 miljoner kronor. Därmed är det sannolikt att emissionen blir fulltecknad.
Emissionen kommer ge Scandic ett kassatillskott på 1,75 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 40 procent av nuvarande börsvärde. Det är inte känt hur många aktier som ställs ut men om man utgår från nuvarande aktiekurs skulle min gissning vara att det grovt räknat är i trakten en ny aktie per tre aktier man äger idag. Det kan dock bli fler om man sänker teckningskursen om man har behövt ge de större ägarna ett löfte om premie för att få dem ombord. Jag är av uppfattningen att kursen redan handlas till sådan premie och räknar därför inte med det. Men man ska vara beredd på att kursen kan komma att gå ned ytterligare. För aktiekursen kommer på kort sikt falla till teckningskursen.
Scandics hyreskostnader uppgick till cirka 5 miljarder kronor i bokslutskommunikén för 2019 och brukar motsvara ungefär en fjärdedel av nettoomsättningen. Av dessa är två tredjedelar fasta och garanterade kostnader.
Min initiala tanke är att Scandic nu tar in en offensiv emission för att stärka sin marknadsposition och utnyttja krisen till en möjlighet att ta över hotell från än mer pressade konkurrenter (Petter Stordalen). De höga hyreskostnaderna ger lite på skam för en sådan förhoppning. Som jag tidigare har skrivit när jag ökade i Scandic under 30 kronor per aktie i mars har Scandic dock redan före emissionen ett visst manöverutrymme. Dels innebär permitteringarna att rörliga kostnader för personal minskar så länge krisen varar. Dels gjorde jag tidigare uppskattningen att endast den innehållna utdelningen för i år täcker alla normala kostnader för en månad. Eget kapital i tillägg till det räcker för att hålla företaget flytande över nyår. Och krisen till trots är det inte så att Scandic helt saknar intäkter även om de är såpass låga att företaget inte är i närheten av vinst. Även en intäktsnivå på endast 5-10 procent av den normala skulle ge företaget utrymme ytterligare någon månad på nuvarande eget kapital. Därför blir emissionen trots allt offensiv med utrymme för förvärv om jag har räknat någorlunda korrekt. Och oavsett vilket ska Scandics långsiktiga överlevnad inte riskera att vara hotad.
Ifjol gjorde Scandic en vinst på 9,15 kronor per aktie varav 3,25 kronor per aktie delades ut. Det ger en normal utdelningsandel på låga tredjedelen av vinsten. Även om jag inte tror det blir någon väsentlig utdelning nästa år heller då beläggningsgraden på hotellen sannolikt är låg åtminstone det kommande halvåret innan man börjar närma sig nivåer där man gör vinst igen ser jag det inte som omöjligt att Scandic kommer kunna dela ut lika mycket igen på 2-3 års sikt. Utdelningen kommer förstås späs ut på ett högre antal aktier men för mig som deltar i emissionen blir hoppas jag på att utnyttja möjligheten att teckna till en god yield on cost på förväntad framtida utdelning.
Med en teckningskurs på 40 kronor skulle jag få en direktavkastning på 8 procent på ett par års sikt om mitt riskcase stämmer. Det är samtidigt inte uteslutet att teckningskursen blir lägre eftersom Scandic kan ha sockrat med en riskpremie för att få med de större investerarna. Först den 25 maj uppges vi få besked om antal aktier och teckningskurs och på stämman den 28 maj bekräftas det hela.
Avstämningsdag är den 1 juni, alltså måste man äga aktier då för att tilldelas teckningsrättigheter.
Scandic steg med 10 procent i dagens handel vilket man väl får förmoda är en indikation på att marknaden ser minskad risk samtidigt som investerare har en förväntan om att komma över teckningsrätter till ett lägre pris än nuvarande aktiekurs. Scandic utgör cirka 1 procent av portföljen med nuvarande nedtryckta värdering varför jag avvaktar ytterligare köp intill dess att mer information om emissionskurs och intention med emissionen är känd. Jag kommer ha över 500 aktier efter emissionen och det räcker en god väg om aktien är värd runt hundralappen igen om några år.
Jag har skrivit tidigare om hur jag ser på emissioner. I korthet har man tre val: teckna fullt, sälj teckningsrätterna eller gör ingenting. Det sista alternativet är ren kapitalförstöring. Jag anser att det är kapitalförstöring också att sälja teckningsrättigheterna. Det leder bara till att man får ett relativt sett mindre innehav. Min inställning är att om jag inte vill teckna säljer jag av aktien helt och köper något jag tror mer på. Generellt ser jag det som klokast att teckna fullt om jag tror att emissionen stärker företaget långsiktigt. Det gör jag i det här fallet och därför kommer jag teckna fullt.
OBS! Sedvanlig varning utfärdas. Scandic Hotels är svårt drabbat av coronakrisens konsekvenser och gör idag ingen vinst. Det finns därför en betydande risk i aktien givet rådande osäkerhet. Historisk avkastning och utdelning är ingen garanti för framtida dito. Läs inte blogginlägg som finansiell rådgivning och gör alltid din egen analys.
torsdag 30 april 2020
tisdag 14 april 2020
Kopparbergs ger utdelning men sänker med en fjärdedel
Kopparbergs kom idag med beskedet att de sänker sin utdelning till 4,75 kronor per aktie. Det innebär en sänkning med knappt en fjärdedel jämfört med 6,50 kronor per aktie. Det innebär att aktien handlas till en yield on cost på 3,6 procent på den sänkta utdelningen och 5 procent på ordinarie utdelning. En fullt försvarbar värdering tycker jag.
Jag ser det trots allt som ett styrkebesked. Det är klokt att sänka för att få utrymme för missräkningar i en känslig tid men att man inte helt håller inne utdelningen signalerar tillförsikt och framtidstro.
Tycker att det finns flera faktorer som talar för en sådan bedömning.
I dagens pressuttalande framkom att Kopparbergs har ökat volymen på huvudmarknaden i Storbritannien trots stängda pubar. Så gäller även Sverige, Finland och Australien. Därför ser Kopparbergs i nuläget alltså inte ut att drabbas tillnärmelsevis så illa som man hade befarat när pubar, restauranger och hotell som drabbas hårt under krisen är en viktig kundgrupp. Samtidigt finns skäl för försiktighet då Kopparbergs befarar att turistmarknaderna i Spanien, Grekland och Cypern drabbas av kraftigt sjunkande volymer i år.
Kopparberg uppger också att Pink Gin fortsätter göra succé i Storbritannien, liksom den nya smaken Passion Fruit & Orange Gin. Bägge har sålt över förväntan. Också ginmixen Strawberry/Lime skriver man säljer "mycket bra".
När det gäller permitteringar har Kopparbergs agerat måttfullt vilket förstärker bilden av att man har koll på läget. På huvudfabriken i Kopparberg deltidspermitterade man knappt var femte anställd, vilket är lägre än hur många jämförbara företag har agerat. Idag skriver man också att 30 heltidstjänster permitterades i mars. Det framgår inte med tydlighet men jag uppfattar det som att dessa heltidspermitteringarna är relaterade till produktionen i Storbrittanien.
Kopparbergs torde också ha större manöverutrymme än vad siffrorna rakt av ger sken av. Anledningen är helt enkelt att företaget har investerat aktivt för Brexitomställningen i Storbritannien de senaste 2-3 åren. Därför har man då tagit på sig större investeringskostnader än vad man normalt behöver. Det innebär i sin tur att företaget har utrymme för bättre resultat och större marginaler i framtiden. Det starkt positiva kassaflödet i fjolårets rapport skvallrar om att det är dit trenden barkar.
Eget kapital är gott och räcker till mer än 6 års utdelningar, eller 10 års utdelningar på årets lägre nivå. En snabb överslagsräkning ger att eget kapital och den sänkta utdelningen ensamt kan täcka samtliga utgifter under 4-5 månader även i avsaknad av intäkter, vilket ju inte är fallet. Det förefaller därför sannolikt att Kopparbergs har gott utrymme att klara sig året ut med nuvarande åtgärder.
Kopparbergs är nu ett av mina största innehav i portföljen och jag har ökat med mer än en tredjedel under COVID 19-nedgången och dubblerat mitt innehav det senaste halvåret. Det blev också en post idag precis som var resultatet av min lilla påsköverblick. Man kan också se det som att jag nu återinvesterar min utdelning. På 2-3 års sikt är jag nämligen övertygad om att Kopparbergs har utrymme att dela ut 7 kronor per aktie och därför är mitt ägande långsiktigt. Köper alltid Kopparbergs i större poster om 25 till 50 aktier per gång eftersom aktien handlas till 19 kronor i lägstacourtage.
Helst skulle jag ha velat köpt ännu mer aktier med sikte på mitt kortsiktiga mål om att äga 1 000 aktier och mitt långsiktiga mål om 2 000 aktier i en slutgiltig och färdig utdelningsportfölj.
Väljer ändå att känna mig nöjd över att ha tagit en stor position i en relativt defensiv sektor. Tycker det är viktigt i tider som dessa att känna belåtenhet med de aktier man faktiskt har råd att fynda snarare än att titta på allt man också kunde ha köpt.
Man brukar ofta säga att mat, dryck och läkemedel håller emot i lågkonjunktur och recession eftersom det är varor som människor köper i alla lägen. De kommande rapporterna kommer med säkerhet bli utmanande i spåren av utmaningar i restaurang och hotell-sektorerna men jag är övertygad om att Kopparbergs kommer stå emot bra och att det här blir en riktigt fin affär på sikt.
Avslutar med en liten nulägesreflektion då detta trots allt är en slags dagboksanteckning. Idag studsade portföljen förbi 1,8 miljoner kronor igen netto och 2,1 miljoner kronor brutto. Belåningen är nu nere under 13,5 procent igen. Det innebär en lite lägre räntekostnad. Jag har redan återhämtat 22 procent sedan bokslutet i mars netto justerat för nya insättningar. Det innebär att portföljen nu mätt i värdeökning netto justerat för insättningar befinner sig på samma nivå som för 14 månader sedan.
Stabilt så här långt så får vi se om det kommer ett nytt nedställ igen.
Som vanligt ska inlägg aldrig läsas som finansiell rådgivning.
Jag ser det trots allt som ett styrkebesked. Det är klokt att sänka för att få utrymme för missräkningar i en känslig tid men att man inte helt håller inne utdelningen signalerar tillförsikt och framtidstro.
Tycker att det finns flera faktorer som talar för en sådan bedömning.
I dagens pressuttalande framkom att Kopparbergs har ökat volymen på huvudmarknaden i Storbritannien trots stängda pubar. Så gäller även Sverige, Finland och Australien. Därför ser Kopparbergs i nuläget alltså inte ut att drabbas tillnärmelsevis så illa som man hade befarat när pubar, restauranger och hotell som drabbas hårt under krisen är en viktig kundgrupp. Samtidigt finns skäl för försiktighet då Kopparbergs befarar att turistmarknaderna i Spanien, Grekland och Cypern drabbas av kraftigt sjunkande volymer i år.
Kopparberg uppger också att Pink Gin fortsätter göra succé i Storbritannien, liksom den nya smaken Passion Fruit & Orange Gin. Bägge har sålt över förväntan. Också ginmixen Strawberry/Lime skriver man säljer "mycket bra".
När det gäller permitteringar har Kopparbergs agerat måttfullt vilket förstärker bilden av att man har koll på läget. På huvudfabriken i Kopparberg deltidspermitterade man knappt var femte anställd, vilket är lägre än hur många jämförbara företag har agerat. Idag skriver man också att 30 heltidstjänster permitterades i mars. Det framgår inte med tydlighet men jag uppfattar det som att dessa heltidspermitteringarna är relaterade till produktionen i Storbrittanien.
Kopparbergs torde också ha större manöverutrymme än vad siffrorna rakt av ger sken av. Anledningen är helt enkelt att företaget har investerat aktivt för Brexitomställningen i Storbritannien de senaste 2-3 åren. Därför har man då tagit på sig större investeringskostnader än vad man normalt behöver. Det innebär i sin tur att företaget har utrymme för bättre resultat och större marginaler i framtiden. Det starkt positiva kassaflödet i fjolårets rapport skvallrar om att det är dit trenden barkar.
Eget kapital är gott och räcker till mer än 6 års utdelningar, eller 10 års utdelningar på årets lägre nivå. En snabb överslagsräkning ger att eget kapital och den sänkta utdelningen ensamt kan täcka samtliga utgifter under 4-5 månader även i avsaknad av intäkter, vilket ju inte är fallet. Det förefaller därför sannolikt att Kopparbergs har gott utrymme att klara sig året ut med nuvarande åtgärder.
Kopparbergs är nu ett av mina största innehav i portföljen och jag har ökat med mer än en tredjedel under COVID 19-nedgången och dubblerat mitt innehav det senaste halvåret. Det blev också en post idag precis som var resultatet av min lilla påsköverblick. Man kan också se det som att jag nu återinvesterar min utdelning. På 2-3 års sikt är jag nämligen övertygad om att Kopparbergs har utrymme att dela ut 7 kronor per aktie och därför är mitt ägande långsiktigt. Köper alltid Kopparbergs i större poster om 25 till 50 aktier per gång eftersom aktien handlas till 19 kronor i lägstacourtage.
Helst skulle jag ha velat köpt ännu mer aktier med sikte på mitt kortsiktiga mål om att äga 1 000 aktier och mitt långsiktiga mål om 2 000 aktier i en slutgiltig och färdig utdelningsportfölj.
Väljer ändå att känna mig nöjd över att ha tagit en stor position i en relativt defensiv sektor. Tycker det är viktigt i tider som dessa att känna belåtenhet med de aktier man faktiskt har råd att fynda snarare än att titta på allt man också kunde ha köpt.
Man brukar ofta säga att mat, dryck och läkemedel håller emot i lågkonjunktur och recession eftersom det är varor som människor köper i alla lägen. De kommande rapporterna kommer med säkerhet bli utmanande i spåren av utmaningar i restaurang och hotell-sektorerna men jag är övertygad om att Kopparbergs kommer stå emot bra och att det här blir en riktigt fin affär på sikt.
Avslutar med en liten nulägesreflektion då detta trots allt är en slags dagboksanteckning. Idag studsade portföljen förbi 1,8 miljoner kronor igen netto och 2,1 miljoner kronor brutto. Belåningen är nu nere under 13,5 procent igen. Det innebär en lite lägre räntekostnad. Jag har redan återhämtat 22 procent sedan bokslutet i mars netto justerat för nya insättningar. Det innebär att portföljen nu mätt i värdeökning netto justerat för insättningar befinner sig på samma nivå som för 14 månader sedan.
Stabilt så här långt så får vi se om det kommer ett nytt nedställ igen.
Som vanligt ska inlägg aldrig läsas som finansiell rådgivning.
måndag 13 april 2020
En liten påsköverblick
Passade på att göra en liten påsköverblick i all enkelhet inför att börsen öppnar igen. Syftet var att i all enkelhet få en bild av om aktier handlas till fyndnivåer eller inte. Min slutsats är att fyndläget nog är förbi för den här gången förutom i aktier med en betydande risk på kort sikt.
Dyra - avfärdas
Gjensidige handlas till en YOC under 4% trots det sårbara läget i norsk ekonomi med en dubbel Corona- och oljekriseffekt. Inte särskilt lockande då risken är högre att hälsoförsäkringar faller ut i kristider som denna. Möjligen bör man dock beakta valutapremien på cirka 10% mot normal differens mellan svensk och norsk krona.
J&J handlas till en YOC på 2,65% vilket speglar att det är en sektor som kapital söker sig till i en hälsokris. Förvisso en rätt normal värdering men på intet sätt billigt. Samma gäller AstraZeneca.
Castellum är inte billig till en YOC under 4%. Ej heller Axfood vid under 3,5%. Det är försvarbara värderingar att öka lite men knappast prioritet att köpa just dessa aktier just nu. Holmen är direkt dyr vid en YOC på under 2,5%.
Intressanta värderingar
BASF handlas till en extrem YOC på över 7%. Nu är det ett företag som jag har tagit en betydande engångsposition i och bevakar mindre aktivt. Därför vågar jag mig inte på att chansa. Men kanske borde man läsa in sig på vad det beror på för i grunden är det ett stabilt företag med en stark marknadsposition. Utifrån min hittills ytliga inläsning framstår det nämligen som att kemikalieförsäljningen fortsätter öka globalt, om än mycket lägre tillväxt än förväntat då påverkan på de första två kvartalen blir stor.
Kopparbergs handlas alltjämt till en YOC på över 5% vilket är bra för en fin defensiv aktie. Samtdigt ska man vara medveten om att företaget drabbas hårt av lägre försäljning i hotell och restaurang. Företaget har också permitterat var tredje anställd i sin huvudfabrik. Att åtgärderna inte är mer långtgående ger ändå mig intrycket av att man har koll på läget. I de senaste årens resultat döljer sig stora investeringar varför det i avsaknad av ytterligare investeringar finns en dold uppsida.
Elanders togs in i portföljen som ett utdelningstillväxttest. Det föll inte väl ut. Noteras dock att stämman är framflyttad till juni varför det finns chans att få bibehållen utdelning till en YOC på cirka 6% i juli. Lockande att slå till och öka lite men ett utfyllnadsinnehav.
Duni värderas till samma nivå som Elanders men håller inne utdelningen. Företaget drabbas hårt då de har hotell och restaurang som en viktig kundgrupp. Därför tveksam.
Normala höga värderingar
Northwest Healthcare, Omega Healthcare och TransAlta Renewables handlas normalt till en högre direktavkastning än svenska aktier. Det gör också att jag inte finner dem speciellt billiga med tanke på att jag har kunnat öka på bättre nivåer historiskt.
Det senaste året har Realty Income haft en rätt mogen värdering där jag funnit aktien något dyr. Nu handlas företaget återigen kring en YOC omkring 5 procent. Med lite perspektiv var aktien dock värderad på dessa nivåer - eller billigare vid nästan samtliga tillfällen när jag tog in aktien i portföljen 2017-2018. brist på utdelning från svenska aktier blir månadsutdelarens trogna kassaflöde av utdelningar viktigare än vanligt. Därför finner jag aktien värd att bevaka lite extra.
Investor är alltid dyr. Därför passade jag på att öka mitt innehav med 40% tidigare i krisen. Skulle gärna öka mer för vill ha en långsiktig portföljandel på över 5% mot cirka 3% just nu. En YOC på 2,8% är dock inte billigt utan snarare en ganska normal värdering för Investor. Jag tror dock att det kommer uppstå fina möjligheter till uppköp i krisens spår och överväger ändå att köpa högst en handfull aktier för att bibehålla min portföljandel i linje med min vanliga strategi för Investor.
Extrema värderingar - på goda grunder
Boston Pizza handlas på nivåer som om företaget är på väg att gå i konkurs. En YOC på nästan 20 procent är extremt. Då ska man dock komma ihåg att Boston Pizza i praktiken knappt har några intäkter just nu samtidigt som det är registrerat i en bolagsform där nästan hela vinsten delas ut. Det innebär att Boston Pizza är känsligare för kriser än vanliga aktier som har en betydligt lägre utdelningsandel. Det är frestande att öka lite men så länge det finns bättre alternativ avstår jag nog.
Serneke har jag minskat i eftersom finansieringen av Karlatornet är minst sagt svajig sedan Oaktree inte genomförde köpavtalet under Coronakrisen. Jag valde därför att sälja mitt korta innehav och endast behålla det långa. Tror man att Serneke lyckas genomföra Karlastadenprojektet med en lönsamhet någorlunda i linje med plan handlas aktien till ett P/E under 1 på föregående års vinst. Det är extremt men speglar också den höga risken. Företaget står och faller med att de större projekten lyckas ge intäkter som balanserar de låga marginalerna i kärnverksamheten. Jag avstår.
Banksektorn handlas fortsatt med premie men då ska man beakta att det sannolikt inte blir utdelningar i år och att de därtill nog är lägre när de kommer. Swedbank står värderat till över 13% på fjolårets utdelning men värderas mer sannolikt till en YOC på 6-8% beaktande mer sannolik utdelning nästa år. Inte självklart värt riskpremien. Tittar hellre på andra sektorer.
Slutsats
Kontentan blir att jag fortsätter spana på att öka lite i Kopparbergs och Minesto. Känner mig efter omständigheterna nöjd med de ökningar jag kunde göra i mars och avvaktar antagligen större inköp under april.
Min grunduppfattning är att många aktier handlas på ungefär samma nivåer som under porföljens första två år men med större osäkerhet kringframtida vinstnivåer. Därför tycker jag inte att det är någon jättebrådska att öka i nuläget och väljer att istället fokusera på att minska belåningsgraden igen. Om börsen inte vänder nedåt bör jag befinna mig i trakterna kring 13,5 procent nu i veckan.
BASF var dock en överraskning och att hitta just den sortens överraskningar som man lätt annars förbiser var ju syftet med denna övning. Ska nu spendera måndagen med att läsa in mig lite mer.
Till sist en disclaimer: nej, jag värderar naturligtvis inte aktier uteslutande genom nyckeltalet YOC. Det är främst ett sätt för mig att snabbt sålla vilka innehav som handlas med premie och vilka som inte gör det. Det här är en hobbyblogg som jag skriver på min fritid. Det innebär att jag främst skriver inlägget som en liten minnesanteckning för eget bruk inför kommande vecka. Som vanligt ska inlägg aldrig ska läsas som finansiell rådgivning.
Dyra - avfärdas
Gjensidige handlas till en YOC under 4% trots det sårbara läget i norsk ekonomi med en dubbel Corona- och oljekriseffekt. Inte särskilt lockande då risken är högre att hälsoförsäkringar faller ut i kristider som denna. Möjligen bör man dock beakta valutapremien på cirka 10% mot normal differens mellan svensk och norsk krona.
J&J handlas till en YOC på 2,65% vilket speglar att det är en sektor som kapital söker sig till i en hälsokris. Förvisso en rätt normal värdering men på intet sätt billigt. Samma gäller AstraZeneca.
Castellum är inte billig till en YOC under 4%. Ej heller Axfood vid under 3,5%. Det är försvarbara värderingar att öka lite men knappast prioritet att köpa just dessa aktier just nu. Holmen är direkt dyr vid en YOC på under 2,5%.
Intressanta värderingar
BASF handlas till en extrem YOC på över 7%. Nu är det ett företag som jag har tagit en betydande engångsposition i och bevakar mindre aktivt. Därför vågar jag mig inte på att chansa. Men kanske borde man läsa in sig på vad det beror på för i grunden är det ett stabilt företag med en stark marknadsposition. Utifrån min hittills ytliga inläsning framstår det nämligen som att kemikalieförsäljningen fortsätter öka globalt, om än mycket lägre tillväxt än förväntat då påverkan på de första två kvartalen blir stor.
Kopparbergs handlas alltjämt till en YOC på över 5% vilket är bra för en fin defensiv aktie. Samtdigt ska man vara medveten om att företaget drabbas hårt av lägre försäljning i hotell och restaurang. Företaget har också permitterat var tredje anställd i sin huvudfabrik. Att åtgärderna inte är mer långtgående ger ändå mig intrycket av att man har koll på läget. I de senaste årens resultat döljer sig stora investeringar varför det i avsaknad av ytterligare investeringar finns en dold uppsida.
Elanders togs in i portföljen som ett utdelningstillväxttest. Det föll inte väl ut. Noteras dock att stämman är framflyttad till juni varför det finns chans att få bibehållen utdelning till en YOC på cirka 6% i juli. Lockande att slå till och öka lite men ett utfyllnadsinnehav.
Duni värderas till samma nivå som Elanders men håller inne utdelningen. Företaget drabbas hårt då de har hotell och restaurang som en viktig kundgrupp. Därför tveksam.
Normala höga värderingar
Northwest Healthcare, Omega Healthcare och TransAlta Renewables handlas normalt till en högre direktavkastning än svenska aktier. Det gör också att jag inte finner dem speciellt billiga med tanke på att jag har kunnat öka på bättre nivåer historiskt.
Det senaste året har Realty Income haft en rätt mogen värdering där jag funnit aktien något dyr. Nu handlas företaget återigen kring en YOC omkring 5 procent. Med lite perspektiv var aktien dock värderad på dessa nivåer - eller billigare vid nästan samtliga tillfällen när jag tog in aktien i portföljen 2017-2018. brist på utdelning från svenska aktier blir månadsutdelarens trogna kassaflöde av utdelningar viktigare än vanligt. Därför finner jag aktien värd att bevaka lite extra.
Investor är alltid dyr. Därför passade jag på att öka mitt innehav med 40% tidigare i krisen. Skulle gärna öka mer för vill ha en långsiktig portföljandel på över 5% mot cirka 3% just nu. En YOC på 2,8% är dock inte billigt utan snarare en ganska normal värdering för Investor. Jag tror dock att det kommer uppstå fina möjligheter till uppköp i krisens spår och överväger ändå att köpa högst en handfull aktier för att bibehålla min portföljandel i linje med min vanliga strategi för Investor.
Extrema värderingar - på goda grunder
Boston Pizza handlas på nivåer som om företaget är på väg att gå i konkurs. En YOC på nästan 20 procent är extremt. Då ska man dock komma ihåg att Boston Pizza i praktiken knappt har några intäkter just nu samtidigt som det är registrerat i en bolagsform där nästan hela vinsten delas ut. Det innebär att Boston Pizza är känsligare för kriser än vanliga aktier som har en betydligt lägre utdelningsandel. Det är frestande att öka lite men så länge det finns bättre alternativ avstår jag nog.
Serneke har jag minskat i eftersom finansieringen av Karlatornet är minst sagt svajig sedan Oaktree inte genomförde köpavtalet under Coronakrisen. Jag valde därför att sälja mitt korta innehav och endast behålla det långa. Tror man att Serneke lyckas genomföra Karlastadenprojektet med en lönsamhet någorlunda i linje med plan handlas aktien till ett P/E under 1 på föregående års vinst. Det är extremt men speglar också den höga risken. Företaget står och faller med att de större projekten lyckas ge intäkter som balanserar de låga marginalerna i kärnverksamheten. Jag avstår.
Banksektorn handlas fortsatt med premie men då ska man beakta att det sannolikt inte blir utdelningar i år och att de därtill nog är lägre när de kommer. Swedbank står värderat till över 13% på fjolårets utdelning men värderas mer sannolikt till en YOC på 6-8% beaktande mer sannolik utdelning nästa år. Inte självklart värt riskpremien. Tittar hellre på andra sektorer.
Slutsats
Kontentan blir att jag fortsätter spana på att öka lite i Kopparbergs och Minesto. Känner mig efter omständigheterna nöjd med de ökningar jag kunde göra i mars och avvaktar antagligen större inköp under april.
Min grunduppfattning är att många aktier handlas på ungefär samma nivåer som under porföljens första två år men med större osäkerhet kringframtida vinstnivåer. Därför tycker jag inte att det är någon jättebrådska att öka i nuläget och väljer att istället fokusera på att minska belåningsgraden igen. Om börsen inte vänder nedåt bör jag befinna mig i trakterna kring 13,5 procent nu i veckan.
BASF var dock en överraskning och att hitta just den sortens överraskningar som man lätt annars förbiser var ju syftet med denna övning. Ska nu spendera måndagen med att läsa in mig lite mer.
Till sist en disclaimer: nej, jag värderar naturligtvis inte aktier uteslutande genom nyckeltalet YOC. Det är främst ett sätt för mig att snabbt sålla vilka innehav som handlas med premie och vilka som inte gör det. Det här är en hobbyblogg som jag skriver på min fritid. Det innebär att jag främst skriver inlägget som en liten minnesanteckning för eget bruk inför kommande vecka. Som vanligt ska inlägg aldrig ska läsas som finansiell rådgivning.
onsdag 1 april 2020
Månadssammanfattning mars
Netto landar mars på 1 400 609 kronor. Glömde klocka bruttosiffran igår men den var cirka 1 750 000 kronor. Portföljen är nu nere på 87,5% jämfört med insättningarna. Det innebär att portföljen är värd ungefär vad den var för 10 månader sedan redan före man beaktar alla insättningar sedan dess.
Inte roligt men ej heller katastrofalt lågt med beaktande av den dramatiska nedgången senast tiden.
Min portfölj har varit lägre än insättningarna vid två tillfällen tidigare, också då handlades Minesto på bottennivåer. Minesto studsade upp lite under onsdagen på nyheten att alla tillstånd är beviljade för sjösättningen av de första två kraftverken på Färöarna. Därför är min portfölj värd ännu lite mer idag än igår, morgonens börsnedgång till trots. Måste ändå säga att jag klarar att hålla mig rätt oberörd av nedgången, mycket för att jag är långsiktig, fokuserar på värde i företagen jag investerar i och ju inte behöver pengarna på många år.
Mars klarade, alla innehållna utdelningar till trots, av att leverera 4 547 kronor. Den större effekten kommer dock i april och maj då utdelningarna i bästa fall blir hälften av vad jag hade förväntat mig. Att utdelningarna minskade i mars beror på att Axfood hakar på trenden och delar upp utdelningen. Det gillar jag egentligen då det ger ett jämnare flöde och har igen det i september istället.
Hade räknat med att få in 25 000 kronor i utdelningar under de tre vårmånaderna. Det kommer inte bli ens i närheten så mycket. Som det ser ut just nu är jag glad om utdelningarna över helåret överstiger 25 000 kronor, vilket är lägre än 2018 och 2019, då det finns risk att andra innehav kommer frysa eller sänka utdelning. En positiv överraskning så här när de flesta håller inne utdelning var att Beijer och Sydsvenska Hem delade ut i morse, men dem bokför jag på april månad.
Det gör mig inte så mycket egentligen för det här året har jag prioriterat att ta en stor position i Minesto på bekostnad av att öka mitt utdelningsflöde. Jag visste redan före COVID-19-krisen att mina utdelningar inte skulle öka lika mycket som tidigare år. På ett sätt är det skönt att helt kunna släppa prestigen i att få ett bra resultat i år och istället passa på att öka riktigt långsiktigt istället.
Samtidigt kompenseras jag på andra sätt så det påverkar inte min ekonomi särskilt mycket. Skatteåterbäringen var en trevlig överraskning och den kommer redan före påskhelgen eftersom jag har deklarerat online. Hemkarantänen där jag befinner mig innebär också att jag inte spenderade mer än cirka 1 500 kronor per månad, endast basala matkostnader, under mars. Som jag tidigare har skrivit har jag budgeterat med 5 000 kronor extra per månad, utöver baskostnader, för lite mer buffert för sällanvaruinköp som kläder, resor, nöjen och lite lyxigare mat än jag brukar. Den bufferten kommer väl till pass nu när jag inte kan spendera den. Det blir ju inga jobbluncher och även om elkonsumtion ökar i vissa avseenden borde energikostnaden minska totalt sett då jag knappt behöver köra tvättmaskinen just nu för att ha rena skjortor. Det blir ingen hemresa till Sverige till påsk och långhelgsemestern som var planerad senare i vår uteblir också. Eftersom jag får lön i euro blir min månatliga insättning per automatik cirka 10% större just nu än normalt då jag har kalkylerat på en växelkurs på 10 kronor per euro för i år. Sammantaget innebär dessa faktorer att jag de här tre månaderna kommer kunna spara 8% mer än vanligt varje månad. Det innebär att jag har en sparkvot på 75% i mars redan innan jag justerar för positiv valutaeffekt. Min normala sparkvot är cirka 70%.
Belåningen blev lite svettigare än nödvändigt och det gällde att hålla tungan rätt i mun i att hitta utrymme att öka samtidigt som jag behövde räkna rätt för att ha ytterligare marginal nedåt. Den landade på 17,3% vilket förvisso är inom min maximala risktolerans på maximalt 20%, där 5-10% är normalt, men ändå såpass högt att jag proaktivt amorterar ned just nu. För mig är det dock en likviditetsfråga då jag vet att jag har en större engångsersättning motsvarande en månadslön som faller ut senast i juni. Räntekostnaden är lite surt men på de nivåer börsen handlas nu tycker jag att den har varit försvarbar. När jag beslutade mig för att aktivt ta den risken var det i visshet att jag precis hade fått en oväntad återbetalning som ensam överstiger räntekostnaden för de kommande tre månaderna. Då valde jag helt enkelt att prioritera att öka i några fina aktier när ett sällsynt bra läge uppstod. Belåning bör dock undvikas och utgör en stor risk för när dina innehav sjunker så minskar också den värdering som ligger till grund för hur mycket du får låna. Ska man alls pyssla med det måste man räkna jättenoga på det hela med goda riskmarginaler för att åka på en tvångsförsäljning är inte något man vill. Att jag gör det beror på att jag har en trygg och stabil ekonomisk situation med ett välbetalt fast jobb och ett sparkapital på ett sparkonto som överstiger en årslön varför jag alltid har möjlighet att göra en engångsamortering om något dramatiskt skulle inträffa.
Sharpekvoten är negativ på -0,44, tror det är första gången. Standardavvikelsen är rekordhöga 38,48%. Det understryker att det är svårt för en lekman att försöka tajma marknaden med de extrema och hastiga kursrörselser i bägge riktningar.
Jag håller därför fullt ut fast vid min strategi att månadsspara och köpa regelbundet i uppgång som i nedgång. Försöker inte tajma marknaden med vare sig aktier eller annat då jag inte bedömer mig kunna göra det optimalt. Det får andra pyssla med. Jag fortsätter köpa aktier i företag som jag tror kommer ha förutsättningar att ha en stark verksamhet när det här har lugnat sig i framtiden. Om jag skulle ta en FIRE är den åtminstone 5-10 år framåt i tiden och innan dess behöver jag inte pengarna alls. Vad min portfölj är värd idag jämfört med vid årsskiftet kan jag därför helt ärligt släppa helt.
Att utdelningarna hålls inne gör inte så mycket heller eftersom det förhoppningsvis bidrar till att företagen står bättre rustade på andra sidan krisen. Fler företag med en stabil kassa dessa dagar är bra både för företagen och ekonomin i bredare mening då det minskar trycket på regeringar och banker.
Azelio åkte in i portföljen igen efter att jag kunde återköpa den till mer än en tredjedel lägre kurs än vad jag sålde för. Det innebär också att jag nu äger 37% fler aktier i Azelio än när jag sålde. Ser det främst som en marginell bevakningsposition eftersom det är ett spännande företag. Därigenom får jag snabbare uppdateringar och kan agera snabbare om det kommer nyheter som bekräftar att företagets kommersialisering verkar fungera. Planerar att skriva några rader om Azelio längre fram.
Jag minskade i Serneke och har återigen endast min långsiktiga portföljandel på 1 000 aktier. Jag vidhåller att företaget är lågt värderat utifrån ursprungsscenariot att Karlastaden slutförs. Ny information har dock förändrat mitt ursprungsscenario varför risken för att så inte sker i närtid har ökat. Dels har företaget som skulle köpa merparten av Karlatornet pausat affären vilket sätter stor press på Sernekes egna kapital. Dels innebär lågkonjunkturen ökad risk att lägenheterna inte kan säljas lika lätt till utsatt pris. Även om cirka 80 procent redan är sålda är det inte säkert att köparna kan betala. Den risken faller avtalsmässigt antagligen inte fullt ut på Serneke men innebär ändå en utmaning för företaget. Till sist innebär Coronaviruset att den redan pressade tidsplanen försenas ytterligare. Var en sur förlust att ta men vill vara sann mot min strategi också i motgång.
Annars har jag ökat i idel kvalitetsaktier så långt som mitt begränsade utrymme har medgivit större ökningar i följande aktier: Axfood, Castellum, Investor, Kopparbergs, NorthWest Healthcare och Realty Income. Samt Scandic Hotels som har hög risk just nu men där mitt bet är att företaget kommer återhämta sig på ett par tre års sikt och även om de inte ger någon som helst utdelning innan dess är affären i så fall värd det på lång sikt.
Minesto har jag ökat i ytterligare på marginalen men har varit sträng mot mig själv för att kunna öka i ovan aktier i första hand. April blir en spännande månad för Minesto där vi kommer få reda på vad teckningsoptionerna handlas för, deras kurs sätts till 1,1 gånger genomsnittet av dagskursen den 20-30 april. I skrivande stund ser de ut att kunna lösas in cirka 3,5 kronor billigare senast i april om ett år än de 16,20 kronor per aktie som var utgångspunkten men det kan förändras kommande veckor. Jag filar på att en gång för alla skriva ett långt och genomarbetat inlägg som förklarar varför jag tror så mycket på Minesto men det kommer nog i maj efter att teckningsperioden är överstökad.
Ta hand om er i dessa Coronatider!
Inte roligt men ej heller katastrofalt lågt med beaktande av den dramatiska nedgången senast tiden.
Min portfölj har varit lägre än insättningarna vid två tillfällen tidigare, också då handlades Minesto på bottennivåer. Minesto studsade upp lite under onsdagen på nyheten att alla tillstånd är beviljade för sjösättningen av de första två kraftverken på Färöarna. Därför är min portfölj värd ännu lite mer idag än igår, morgonens börsnedgång till trots. Måste ändå säga att jag klarar att hålla mig rätt oberörd av nedgången, mycket för att jag är långsiktig, fokuserar på värde i företagen jag investerar i och ju inte behöver pengarna på många år.
Mars klarade, alla innehållna utdelningar till trots, av att leverera 4 547 kronor. Den större effekten kommer dock i april och maj då utdelningarna i bästa fall blir hälften av vad jag hade förväntat mig. Att utdelningarna minskade i mars beror på att Axfood hakar på trenden och delar upp utdelningen. Det gillar jag egentligen då det ger ett jämnare flöde och har igen det i september istället.
Hade räknat med att få in 25 000 kronor i utdelningar under de tre vårmånaderna. Det kommer inte bli ens i närheten så mycket. Som det ser ut just nu är jag glad om utdelningarna över helåret överstiger 25 000 kronor, vilket är lägre än 2018 och 2019, då det finns risk att andra innehav kommer frysa eller sänka utdelning. En positiv överraskning så här när de flesta håller inne utdelning var att Beijer och Sydsvenska Hem delade ut i morse, men dem bokför jag på april månad.
Det gör mig inte så mycket egentligen för det här året har jag prioriterat att ta en stor position i Minesto på bekostnad av att öka mitt utdelningsflöde. Jag visste redan före COVID-19-krisen att mina utdelningar inte skulle öka lika mycket som tidigare år. På ett sätt är det skönt att helt kunna släppa prestigen i att få ett bra resultat i år och istället passa på att öka riktigt långsiktigt istället.
Belåningen blev lite svettigare än nödvändigt och det gällde att hålla tungan rätt i mun i att hitta utrymme att öka samtidigt som jag behövde räkna rätt för att ha ytterligare marginal nedåt. Den landade på 17,3% vilket förvisso är inom min maximala risktolerans på maximalt 20%, där 5-10% är normalt, men ändå såpass högt att jag proaktivt amorterar ned just nu. För mig är det dock en likviditetsfråga då jag vet att jag har en större engångsersättning motsvarande en månadslön som faller ut senast i juni. Räntekostnaden är lite surt men på de nivåer börsen handlas nu tycker jag att den har varit försvarbar. När jag beslutade mig för att aktivt ta den risken var det i visshet att jag precis hade fått en oväntad återbetalning som ensam överstiger räntekostnaden för de kommande tre månaderna. Då valde jag helt enkelt att prioritera att öka i några fina aktier när ett sällsynt bra läge uppstod. Belåning bör dock undvikas och utgör en stor risk för när dina innehav sjunker så minskar också den värdering som ligger till grund för hur mycket du får låna. Ska man alls pyssla med det måste man räkna jättenoga på det hela med goda riskmarginaler för att åka på en tvångsförsäljning är inte något man vill. Att jag gör det beror på att jag har en trygg och stabil ekonomisk situation med ett välbetalt fast jobb och ett sparkapital på ett sparkonto som överstiger en årslön varför jag alltid har möjlighet att göra en engångsamortering om något dramatiskt skulle inträffa.
Sharpekvoten är negativ på -0,44, tror det är första gången. Standardavvikelsen är rekordhöga 38,48%. Det understryker att det är svårt för en lekman att försöka tajma marknaden med de extrema och hastiga kursrörselser i bägge riktningar.
Jag håller därför fullt ut fast vid min strategi att månadsspara och köpa regelbundet i uppgång som i nedgång. Försöker inte tajma marknaden med vare sig aktier eller annat då jag inte bedömer mig kunna göra det optimalt. Det får andra pyssla med. Jag fortsätter köpa aktier i företag som jag tror kommer ha förutsättningar att ha en stark verksamhet när det här har lugnat sig i framtiden. Om jag skulle ta en FIRE är den åtminstone 5-10 år framåt i tiden och innan dess behöver jag inte pengarna alls. Vad min portfölj är värd idag jämfört med vid årsskiftet kan jag därför helt ärligt släppa helt.
Att utdelningarna hålls inne gör inte så mycket heller eftersom det förhoppningsvis bidrar till att företagen står bättre rustade på andra sidan krisen. Fler företag med en stabil kassa dessa dagar är bra både för företagen och ekonomin i bredare mening då det minskar trycket på regeringar och banker.
Azelio åkte in i portföljen igen efter att jag kunde återköpa den till mer än en tredjedel lägre kurs än vad jag sålde för. Det innebär också att jag nu äger 37% fler aktier i Azelio än när jag sålde. Ser det främst som en marginell bevakningsposition eftersom det är ett spännande företag. Därigenom får jag snabbare uppdateringar och kan agera snabbare om det kommer nyheter som bekräftar att företagets kommersialisering verkar fungera. Planerar att skriva några rader om Azelio längre fram.
Jag minskade i Serneke och har återigen endast min långsiktiga portföljandel på 1 000 aktier. Jag vidhåller att företaget är lågt värderat utifrån ursprungsscenariot att Karlastaden slutförs. Ny information har dock förändrat mitt ursprungsscenario varför risken för att så inte sker i närtid har ökat. Dels har företaget som skulle köpa merparten av Karlatornet pausat affären vilket sätter stor press på Sernekes egna kapital. Dels innebär lågkonjunkturen ökad risk att lägenheterna inte kan säljas lika lätt till utsatt pris. Även om cirka 80 procent redan är sålda är det inte säkert att köparna kan betala. Den risken faller avtalsmässigt antagligen inte fullt ut på Serneke men innebär ändå en utmaning för företaget. Till sist innebär Coronaviruset att den redan pressade tidsplanen försenas ytterligare. Var en sur förlust att ta men vill vara sann mot min strategi också i motgång.
Annars har jag ökat i idel kvalitetsaktier så långt som mitt begränsade utrymme har medgivit större ökningar i följande aktier: Axfood, Castellum, Investor, Kopparbergs, NorthWest Healthcare och Realty Income. Samt Scandic Hotels som har hög risk just nu men där mitt bet är att företaget kommer återhämta sig på ett par tre års sikt och även om de inte ger någon som helst utdelning innan dess är affären i så fall värd det på lång sikt.
Minesto har jag ökat i ytterligare på marginalen men har varit sträng mot mig själv för att kunna öka i ovan aktier i första hand. April blir en spännande månad för Minesto där vi kommer få reda på vad teckningsoptionerna handlas för, deras kurs sätts till 1,1 gånger genomsnittet av dagskursen den 20-30 april. I skrivande stund ser de ut att kunna lösas in cirka 3,5 kronor billigare senast i april om ett år än de 16,20 kronor per aktie som var utgångspunkten men det kan förändras kommande veckor. Jag filar på att en gång för alla skriva ett långt och genomarbetat inlägg som förklarar varför jag tror så mycket på Minesto men det kommer nog i maj efter att teckningsperioden är överstökad.
Ta hand om er i dessa Coronatider!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)