torsdag 20 september 2018

Tänk på kvartalseffekten och slipp dubbelbeskattning

Tänk på att investeringssparkonton beskattas baserat på ett genomsnitt av hyr mycket kapital du har på kontot varje kvartal samt dina insättningar. Det innebär att du kan dubbelbeskattas i onödan om du för över kapital till ditt investeringssparkonto alltför nära nästa kvartal. Exakt hur du räknar ut skatten kan du t.ex. läsa hos Avanza (länk).

Om du sätter in allt kapital du kan undvara från din lön redan den 25 september innebär det dock att du kommer att dubbelbeskattas för bägge kvartalen.

Du kan lätt räkna fram hur mycket mer det kostar dig genom att dela din insättning med fyra och beräkna skatt utifrån det insatta beloppet.

Säg till exempel för enkelhets skull att du för över 10 000 kronor.

Dela detta med fyra och du får 2 500 kronor som kvartalunderlag baserat på extrainsättningen.

Just beräknas skatten utifrån statslåneräntan 0,49% + 1%.

Det skulle ge en schablonintäkt på 37 kronor och 25 öre.

Denna schablonintäkt beskattas med 30% vilket ger 11 kronor och 17,5 öre.

Du sparar alltså drygt en guldtia för varje tiotusen kronor som du väntar med att föra över till nästkommande kvartal.

Om du inte tror att aktien kommer vara dyrare den 1 oktober finns det alltså skäl att avvakta.

Själv håller jag fingrarna i styr nu. Om det inte rör sig om aktier som handlas till premie kan jag lika gärna vänta tills vi inträder i årets sista kvartal beskattningsmässigt. Eventuell kursuppgång går antagligen jämt ut mot skatteeffekten. I exemplet ovan skulle du dessutom få någon enstaka krona medan du väntar om du har pengarna på korträntekontot istället.

Jag har inget emot att betala skatt för mitt kapital men att betala två gånger känns onekligen onödigt.

fredag 14 september 2018

Hemfosa delas upp i två bolag

Hemfosa informerade igår om ännu ett steg mot den förväntade uppdelningen i två aktier. Dotterbolaget Nyfosa kommer delas ut till aktieägarna och blir då en separat aktie.

Matematiken är för en gångs skull befriande enkel. För varje Hemfosaaktie berättigas aktieägaren till utdelning av en aktie i dotterbolaget Nyfosa.

Den som äger preferensaktier i Hemfosa har dock inte rätt till aktier i Nyfosa. Detta belyser en av nackdelarna med preferensaktier och är ett skäl till att jag konsekvent har köpt stamaktier i Hemfosa.

Styrelsen har bemyndigats att fastställa avstämningsdagen för rätt till utdelning av Nyfosaaktier. Denna förväntas infalla i november.

Jag gillar att Hemfosa delar upp sin verksamhet i två separata aktiebolag. Jag är främst ute efter fastighetsförvaltning och uthyrning till samhällsverksamheter. Detta är den del som kommer finnas kvar i Hemfosas ordinarie aktier. Nyfosa kommer däremot vara en offensivare, opportunistsik och transaktionsintensiv fastighetsaktie med friare strategi. VD Engwall har skämtsamt kallat företaget för Busfosa. Tillväxtmöjligheterna är sannolikt större i Nyfosa men därmed också risken.

Min strategi är som bekant defensivt och långsiktigt ägande av utdelningsaktier. Därför kommer jag att behålla samtliga Hemfosaaktier. Jag är också sugen på att sälja Nyfosaaktierna och växla in dem i ytterligare Hemfosaaktier. Exakt hur jag gör behöver jag räkna på och då blir det avgörande att se hur Nyfosa värderas. Hemfosa är förhållandevis dyr nu varför det inte är särskilt lockande att köpa en så stor post. Frågan blir vartåt trenden barkar i Nyfosa när aktien noteras. Skulle den vara stigande kanske jag avvaktar men annars tar växlar jag nog över ganska snabbt. Det är dock bedrägligt och svårt att räkna på utdelning när aktier delas upp. Det är ett skäl till att jag fortfarande avvaktar att köpa i både SCA och Essity. Två kanonaktier där jag inte helt har grepp om hur jag ska värdera dem och spontant tycker att de är något dyra just nu. Får anledning att återkomma till Hemfosa senare i år.

torsdag 13 september 2018

Arbitrage i Investor och Handelsbanken

Igår passerade min aktiedepå första miljonen vilket innebar att jag idag blev platinakund hos Avanza. Återstår att se vad förmånerna innebär men den tjugo punkter lägre låneräntan kommer ge mig några kronor extra eftersom jag ibland tar kortlån för portföljens likviditet.


Jag firade genom att använda Avanzas courtageklasskampanj till att göra arbitrageswappar i Investor och Handelsbanken. Totalt fick jag 113 kronor helt gratis för besväret. Jag utnyttjade courtageklass small med 0,15% courtage till att fylla på med ytterligare några aktier. Egentligen tycker jag att bägge aktierna är dyra men man kan ju säga att de 113 kronorna gav mig åtminstone 10 kronor rabatt på de tiotalet ytterligare aktier jag klämde in med lägre courtage än vanligt. Det ger en godtagbar yield on cost i bra långsiktiga innehav.

Handelsbanken är jag lite tveksam till efter utmaningarna i omställning från kontor, som har varit deras styrka, och oroande avhopp i ledningen. Samtidigt har de en defensiv risktradition som passar fint när vi går in i lågkonjunktur. YOC över 5 procent och en utdelningsmarginal som gör att de skulle klara att bibehålla utdelning utan problem vid tillfälliga svackor även över flera år.

Investor är ett fint innehav och att sitta på den mer sällsynta B-aktien som innebär fler röster känns bra på lång sikt. Jag tror att det bara är en tidsfråga innan den stiger i värde igen relativt A-aktien.

Det fanns också möjlighet att göra en arbitrageswap i SEB men där har jag för få aktier för att det ska vara lönsamt i den högre courtageklassen.


Det finns flera definitioner av arbitrage. Som aktiesparare innebär det att en akties A och B-aktier handlas till såpass skild aktiekurs att du om du äger den dyrare aktien kan sälja den och köpa tillbaka samma antal aktier för ett lägre pris. Mellanskillnaden efter courtage blir ren vinst.

Arbitrage är fantastiskt men inte utan risk. Viktigt att tänka på när det gäller arbitrage är därför att:

1. Marknadskrafterna tenderar relativt snabbt att jämna ut arbitrageskillnader. Det rör sig sällan om minuter eller timmar och kan hålla i ett par dagar men du behöver vara beredd på att de mest gynnsamma lägena inte varar så länge.

2. Du behöver räkna noga på courtage. Även men en högre courtageklass och lägre courtage finns en brytgräns för när arbitrage är lönsamt. Jag har som tumregel att skillnaden i aktiekurs bör vara minst 50 öre för aktier som är värda runt hundralappen och minst en krona för dyrare aktier som Investor. Ha alltid marginal bortom brytgränsen för lönsamhet eftersom det finns risk att bägge aktiekurserna närmar sig varandra när marknaden upptäcker att arbitragemöjlighet uppstår vilket påverkar utbud och efterfrågan i bägge aktierna. Du bör klara kursförändring på några punkter i bägge riktningar.

3. Du behöver se till att du får avslut bägge vägar till samma kurs. Om du råkar ut för enpetare och tvingas till delavslut till olika aktiekurser kan du behöva betala courtage för bägge delavsluten. För att undvika detta kan du använda "kill or fill"-funktionen som innebär att ordern går igenom direkt om alla aktier kan säljas och annars försvinner. Då riskerar du inte delavslut.

4. Jag föredrar att börja med att sälja innehavet. Antar att det är en smaksak men jag intalar mig att det ger mig större frihet att köpa tillbaka eftersom jag undviker att få dubbelt så stort innehav som jag hade tänkt mig. Det omvända kan dock vara gynnsammare beroende på i vilken riktning aktiekursen rör sig. Ha två flikar uppe så att du snabbt kan köpa tillbaka så snart din säljorder har gått igenom.

5. Större innehav är lättare att få lönsamhet i eftersom du lättare kan utnyttja bättre courtageklasser. Samtidigt ökar risken för delavslut. Arbitrage fungerar bäst i stora aktier med hög omsättning.

Ytterligare en "nackdel" med arbitrage för oss aktienördar är att ditt GAV ändras när du säljer en aktie för att köpa den andra aktiekategorin. Jag brukar ta en skärmdump för att notera mitt tidigare GAV och aktieantal för att kunna räkna ut en ungefärlig YOC också fortsättningsvis.

Det här inlägget är inte finansierat av Avanza. Jag är helt enkelt bara en nöjd kund som vill uppmärksamma andra småsparare på den nya möjligheten att tjäna pengar på arbitrage.

onsdag 12 september 2018

Aktieportföljen passerade första miljonen!

Plötsligt händer det! Min aktieportfölj passerade idag en miljon kronor!

Efter en lång, tuff och småsur arbetsdag var det verkligen en glad överraskning!

Det innebär också att jag borde bli platinakund hos Avanza inom kort vilket jag ser fram emot.

Min prognos har sedan start varit att ha ett aktieinnehav värt en miljon kronor samlat i Avanzadepån med mitt ISK, KF och korträntekonto under september 2018. Men jag hade ändå inte räknat med att det skulle ske redan före nästa löneinsättning.

Anledningen till att jag passerade drömgränsen idag var ett rally i Minesto med 12,5 procent, vilket numera också motsvarar min portföljandel. Oklart varför men sannolikt del i hypen i samband med sjösättningen för någon månad sedan men det spelar mindre roll idag. Totalt ökade portföljen som helhet med 1,75 procent idag vilket innebar att jag passerade de drygt 1,5 procent som återstod till drömgränsen.

Nu är jag i och för sig redan miljonär sedan två år tillbaka eftersom jag också har två årslöner på banken i ett högräntekonto avsatta som kontantinsats för framtida bostadsköp. Jag har också lite aktier kvar på ett VP-konto som jag inte har brytt mig om att växla över på ISK. Men det känns ändå stort att passera drömgränsen också för mitt aktiesparande.

Detta inlägg är som vanligt inte finansiell rådgivning men hoppas att det ska tjäna som inspiration och en morot för alla er läsare! Hög sparkvot, regelbundet sparande och långsiktigt tänk gör susen. I mitt fall har jag dessutom åkt på några minor längs vägen som Clas Ohlson, H&M och MQ men med en väldiversifierad portfölj med många innehav är jag ett konkret exempel på att man har råd med det.

Nästa drömgräns är två miljoner i kapitaltillgångar. Den borde jag nå någon gång under 2019. Det är ungefär en kvarts miljon kvar dit. Ska vi säga september 2019?

lördag 8 september 2018

Efterlängtad nyhet att Avanza möjliggör byte av courtageklass

Avanza har nu uppdaterat sitt handelssystem så att det går att ändra courtageklass på daglig basis. Du före aktiehandeln varje dag bestämma vilken courtageklass du vill handla i och byta redan nästa dag. Du kan dock inte byta under samma handelsdag om du redan har börjat handla i en viss courtageklass. Jag tycker att det här är kanon och hör till dem som har efterfrågat det länge!

Om du till exempel handlar aktier för 20 000 kronor med courtageklass small istället för vanliga mini får du tio punkters lägre kostnad. Det skulle innebära att du spar en tjugolapp. Brytgränsen går som Avanza skriver vid 15 600 kronor.

Det är än så länge mycket sällan som jag köper aktier över brytgränsen. Ofta bryter jag dessutom upp dem på flera köp. Men något jag har lärt mig under de här två åren är att det ibland kan vara bra att gå in ordentligt i en aktie. Typexemplet är när det är en aktie man har haft på bevakning som plötsligt handlas på nivåer som man tycker är rimliga. I mitt fall har Holmen, J&J, Kopparbergs, Scandic och SWECO alla varit sådana exempel. Det har varit aktier som jag har drömt om att ta in men som länge var löjligt högt värderade. När de plötsligt värderades på mer rimliga nivåer tvekade jag inte att plocka in dem i portföljen. Det var dock bara i J&J och Kopparbers fall som jag med en gång gjorde mycket stora köp. I framtiden kan det här alltså vara läget då man ska ändra courtageklass. Det är ofta bra att ändra courtageklass om man planerar att helt sälja ett aktieinnehav. Har man en mindre portfölj är det ganska få tillfällen där det lönar sig. Min portfölj närmar sig nu första miljonen och då är det rimligt att byta courtageklass så snart man gör affärer omkring två procent av portföljen eller mer.

Det långsiktiga målet är för egen del dock att bli Private Banking-kund eftersom man då får samma räntesats som i courtageklass small men utan det höga lägstacourtaget. Dit är det en bit kvar men det vore möjligt inom 3-5 år om jag samlar mitt sparande och inte blåser min "kontantinsats" till dess.

Något att tänka på är att det kan vara svårt i mindre likvida aktier att köpa såpass stora aktieposter vid ett och samma avslut. Man bör därför innan man lägger sin order se på orderstatus att det finns ett tillräckligt stort utbud eller efterfrågan beroende på om man köper eller säljer.

Något annat att tänka på är att om du har stående order med lägre belopp kan dessa riskera att gå igenom med en högre courtageklass vilket kan bli onödigt dyrt. Om du tillfälligt byter till en högre courtageklass kan det alltså vara klokt att tillfälligt ta bort stående order och lägga till dem igen när du byter tillbaka.

Jag är inte först med att skriva om det här och vill ge cred till bloggrannen Frihetsmaskinen (länk) som jag tror var först ut med den här goda nyheten. Gillar hans blogg så följ honom gärna om ni inte redan gör det! Som Frihetsmaskinen skriver är arbitrageswappar när man växlar mellan två aktier ett utmärkt tillfälle att byta courtageklass där det ofta finns pengar att tjäna i dubbel bemärkelse.

Jag vill ändå skriva om det här också för att sprida vidare informationen bland Avanzakunder i bloggsfären. Det är en mycket efterlängtad uppdatering som Avanza ska ha rejält med cred för. För att förtydliga så är det här inlägget inte sponsrat utan jag skriver bara för att jag är nöjd med att Avanza tar till sig av konstruktiv kritik från oss kunder och anpassar sin tjänst därefter.

onsdag 5 september 2018

Förbryllande rapport från Clas Ohlson - försäljning ökar men vinst minskar

Clas Ohlsons kvartalsrapport som publicerades idag gjorde mig minst sagt förbryllad. Den innehåller å ena sidan goda nyheter i form av ökad försäljning men samtidigt dåliga nyheter i form av minskad vinst. Därför bestämde jag mig för att titta närmare på rapporten (länk).

Först det positiva

Försäljningen ökar med 10 procent till 1 958 miljoner kronor (1 783 föregående år). Jag föredrar alltid ökad försäljning före att resultat ökar till följd av effektiviseringar. Gott så långt.

Den organiska tillväxten ökar med 6 procent. Jag föredrar alltid organisk tillväxt före tillväxt genom förvärv och gläds därför åt detta.

Försäljningstillväxten online ökar med 60 procent. Det låter imponerande mycket men då ska man komma ihåg att det rör sig om betydligt lägre volymer än butiksförsäljningen varför det i lägre grad påverkar resultatet. Man bör också fråga sig i vilken grad försäljningstillväxten online sker på bekostnad av butiksförsäljning. På längre sikt är försäljning online positiv men på kortare sikt kan stängningar och minskningar av butiker komma behövas för att kompensera för onlineförsäljning.

Försäljningen i jämförbara enheter ökade dock endast med 3 procent. Det antyder att valutaeffekt kan ligga bakom en betydande del av försäljningsökningen.

Effektiviseringsåtgärder värda 200-250 miljoner kronor har identifierats och kan förväntas bidra till bättre resultat på 1-2 års sikt.

Sedan till det negativa

Resultatet minskar med hela 61 procent. Det är alarmerande lågt om försäljningen samtidigt stiger och blir viktigt att försöka förstå varför.

Vinst per aktie minskar också med hela 61 procent. Det är alarmerande inför utsikter att kunna bibehålla utdelning på 1-2 års sikt. Man bör räkna med att sannolikheten är mycket hög för att Clas Ohlson tvingas sänka utdelningen och någon höjning är inte att tala om. Samtidigt är Clas Ohlson värderad till en mycket hög yield on cost varför marknaden redan har inprisat en utdelningssänkning. Vid en aktiekurs omkring 80 kronor per aktie kan de halvera utdelningen och man får fortfarande 4 procent per aktie jämfört med vad man betalar för aktien. Den stora frågan blir då förstås om man tror att Clas Ohlson kommer på fötter igen eller inte.

 analytiker har redan tagit höjd för sänkt utdelning på sikt (länk)

Många har pratat om att jubileumsrean skulle förklara det svaga resultatet men det tror jag tyvärr inte är hela sanningen. Försäljningen ökade nämligen med 8 procent också i augusti när jag uppfattar det som att de kampanjer med lägst vinstmarginal redan är avklarade.

Men är det en överraskning?

Någonstans tycker jag ändå att de alarmerande siffrorna har en förklaring. Vd Lyrå har nämligen gått ut och kommunicerat till marknaden att Clas Ohlson avser investera 1-2 procentenheter av rörelsemarginalen under detta och kommande år. Om man väljer att tolka det som att 2 procent av en redan låg marginal på 6-8 procent är det inte en överraskning att vinsten minskar med en tredjedel. Nu minskade dock vinsten mer än så varför det finns skäl att vara vaksam.

Det är tydligt att Clas Ohlson gör reklam och satsar på nya koncept. Den har till och med nått mig i utlandet så uppenbarligen måste den kosta en del. Click and Collect är ett klokt koncept som på sikt säkert kan innebära vissa besparingar i butiker och driva fler kunder till nätet men i det korta perspektivet tror jag att omställningen kostar en del i lägre lönsamhet för butiker.

Hemma Hos-konceptet som har lanserats i Oslo är jag skeptisk till. Det bygger i korthet på att företaget visar upp sina produkter i en hemliknande miljö. En köpstark urban medelklass i storstäderna lockas kanske av detta men jag får lite H&M-vibbar och tror att det kostar mer än det smakar. Jag har alltid uppfattat Clas Ohlsons stamkunder som män som köper olika verktyg och tillbehör på lunchrasten eller väg hem från jobbet. De vet ofta ungefär vad de letar efter men kan också slentrianköpa. Frågan är om de inspireras till spontanköp av Hemma Hos? Jag hoppas att jag har fel och att konceptet genererar fler kunder som spontanköper utanför nyckelmålgruppen men jag är skeptisk intill motsatsen bevisas.

Samarbetet med Amazon tycker jag dock är mer intressant. Naturligtvis kommer det leda till lägre marginaler och konkurrens med Clas Ohlsons egna kanaler men att "lära känna fienden" är inte en dum tanke på en liten marknad (Storbritannien). Det kan Clas Ohlson dra nytta av för att förbättra sitt eget onlineerbjudande. Dessutom kan man nischa sig till att främst sälja sina egna produkter där man har bättre marginaler genom Amazon. Att mathem.se-samarbetet verkar fungera och nu breddas är utmärkt. Jag var skeptisk till det och trodde inte på plattformen men här hade jag tydligen fel.

sCORE-systemet som ska effektivisera administration och lagerhållning är äntligen i drift. Jag frågar mig dock om ett fiaskoresultat verkligen ska sammanfalla med att en effektiviseringsåtgärd nu är up and running? Kanske tar det mer tid att anpassa sortimentet och kanske kan vissa effektiviseringar ändå rädda resultat kommande kvartal här?

Butiker kommer med all säkerhet behöva stängas och minskas ned men samtidigt förbryllas jag av att försäljningen trots allt ökar. Om försäljningen ökar såpass betydande borde rimligtvis butikerna vara någorlunda lönsamma. Då är förklaringen till det svaga resultatet någon annanstans. Reor och lägre marginaler bidrar säkert. Men jag tror någonstans också att stora kostnader för investeringar är en viktig förklaring. Man ska komma ihåg att Clas Ohlson i år har en utdelningsandel som är högre än vinst per aktie. Det innebär att alla investeringar sker till kostnad av ett resultat som innebär än lägre vinst per aktie. Konstigt är det inte men oroande då jag nog snarare hade förväntat mig ett resultat på minus 40-50 procent jämfört med föregående år och det utan att försäljningen ökade så mycket. Kombinationen ökad försäljning och svagare resultat än förväntat inger helt klart skäl till oro.

Hur tänker jag?
 

Min bedömning är att jag långsiktigt tror att Clas Ohlson kan vara en fortsatt intressant utdelare. Jag vill dock inte ha en alltför stor portföljandel givet att aktien inte har någon utdelningstillväxt att tala om längre. Här handlar det mer till om jag kan köpa till en bra YOC under krisåren, nu 8 procent mot innevarande års utdelning, som på sikt skulle kunna leverera 5-6 procents bibehållen utdelning. Mitt case är att Clas Ohlson får en funktion i portföljen motsvarande Akelius preferensaktie eller enfastighetsaktier. Det vill säga ett komplement med lite högre utdelning men inte längre ett kärninnehav. Att Clas Ohlson delar ut nu i september gör också aktien lite extra intressant.

Hur stor portföljandel vill jag då ha? 2-3 procent tycker jag är ungefär lagom. Just nu har jag 2,5 procent vilket är utmärkt och inte ger något brådskande behov av att öka. Om man tänker sig en fiktiv portfölj som är dubbelt så stor som idag skulle det här ändå kunna vara ett intressant tillfälle att öka lite. Jag resonerar så här. Jag har redan köpt precis så mycket som jag vill ha. Jag tror också att aktien kommer stiga något före ex-datum nästa vecka. Men när utdelningen betalas ut, 2 000 kronor exakt i mitt fall faktiskt, kan det vara intressant att återinvestera den. När marginalköparna före ex-datum försvinner och osäkerheten inför julhandeln ökar något tror jag att aktien kan falla tillbaka ytterligare. Säg att Clas Ohlson sänker utdelningen med tre kronor vilket motsvarar nästan en halvering. Om jag vill ha 6 procent utdelning per aktie är den i så fall fortfarande köpvärd runt 72 kronor. P/E-tal i trakten 13-15 på de kommande årens vinstprognoser är inte fyndläge men inte heller på något sätt dyrt. Det tycker jag är ett case som är gott nog för att återinvestera min utdelning.

OBS! Detta inlägg är inte finansiell analys eller rådgivning. Clas Ohlson innebär en hög risk där företaget dels är i en omställningsprocess och dels under högre konkurrens från e-handel än tidigare. Gör därför din egen analys. Se inte detta inlägg som rekommendation. Det reflekterar bara min reaktion på dagens rapport.

lördag 1 september 2018

Månadssammanfattning augusti

Augusti var på förhand årets svagaste utdelningsmånad. Jag hade därför inte väntat mig att landa bättre än i februari omkring 600 kronor. Tack vare att jag gick in i med en liten komplementposition i Oriflame på raset tacksamt nära ex-datum kunde jag inkassera ytterligare några kronor. Den svaga kronan har åtminstone sidoeffekten att mina utländska utdelningar ökar. Totalt landade jag på 743 kronor vilket jag är mycket nöjd med för en notoriskt svag utdelningsmånad. Tio aktier totalt betalade utdelning under augusti och utöver Oriflame utgjorde resten månadsutdelare och kvartalsutdelare.

Det har nu gått två år sedan jag startade bloggen. Sedan dess har jag inkasserat 24 533 kronor i utdelningar och mitt kapital har vuxit med mer än de 5 procent per år som har varit min modesta målsättning. Det är jag mycket nöjd med. Härnäst hoppas jag att lagom till nästa löneutbetalning uppnå nästa milstolpe när jag har en miljon kronor i min aktieportfölj. Senast jag skev såg jag ut att klara det målet men börsen har fallit tillbaka något sedan dess så i skrivande stund är jag ett par tusen kronor under målet. Det är en påminnelse om att min aktieportfölj nu är såpass stor att också några promille förändring innebär tusenlappar.
Sharpekvot har normaliserats igen och under månadens slut pendlat runt 1 som är ganska normalt för en relativt defensiv portfölj som min. Vid månadens sista dag föll den något och landade till sist på 0,91. Det är jag inte nöjd med men efter svagare sharpekvot under sommaren går det i rätt riktning.

Standardavvikelsen är ungefär så stor som den brukar och landade på 8,80%. Stundtals har jag haft än lägre nedåt 6-7% i perioder när tråkaktier som t.ex. Axfood har varit överviktade. Nu är Minesto som har rört sig kraftigt den senaste månaden överviktad vilket kan förklara skillnaden.

Har under månaden som gått haft svårt att hitta aktier att öka i eftersom jag antingen är fullinvesterad på lång sikt eller kursen just nu är för hög i proportion till att jag redan är fullinvesterad på kort sikt i det kanske dussinet aktier som utgör stommen i min portfölj. Något jag funderar på mer och mer är att komplettera med fonder och då främst XACT:s utdelningsfond. Jag kommer dock avvakta valutgången innan jag fattar ett beslut. Skulle börsen gå ned öppnar sig kanske möjligheter att öka i befintliga aktier. Hur som helst kommer jag inte vilja ha mer än de 5% i likvider som jag just nu har.

Andra fonder bär mig lite emot eftersom jag gillar den passiva inkomsten som utdelare ger mig och inte vill behöva fundera på att sälja när de blir övervärderade. Omfördela tar det tillräckligt tid att göra i mitt pensionssparande. Där viktade jag nu ned Avanza Zero något som stigit mycket och var lite överviktad. Jag valde också att ta bort AMF Räntefond som jag har haft som en bas och litar nu helt på Skagen Tellus som är en något mer offensiv räntefond. Det passar mig som fortfarande har långt till pensionen bra. Jag valde istället att plocka in Didner & Gerge småbolagsfond som jag tror kommer komplettera mina övriga fonder bra. Sedan start har jag också en femtedel i förnybar energi.

Jag har tagit en liten förlust på drygt en femtiolapp när jag valde att minska mitt innehav i MQ med 7,5%. Jag tycker fortfarande att företaget handlas som om det kommer gå i konkurs eller säljas men rapporten var inte någon trevlig läsning även om de fortfarande går med vinst så jag tog det säkra före det osäkra och minskade. Om YOC överstiger 15 procent nu när aktien fallit ytterligare kanske jag köper tillbaka aktierna igen. Sänkt utdelning till någonstans i trakten 1-1,25 kronor räknar jag med.

Mer glädjande då att Minesto har genomfört lyckade tester där man har sjösatt den fullskaliga "draken" och fått den att "flyga" i åttor i vattnet. I samband med kvartalsrapporten kom ytterligare nyheter som väl mest återbekräftade vad vi som är långsiktiga redan hade förväntat oss. Däremot togs dessa nyheter emot positivt av marknaden och aktien ökade ytterligare igen. Kanske kommer det bli Minesto som lyfter portföljen över miljonen för första gången? Jag har hur som helst ökat mitt innehav ytterligare på nedgången mellan de bägge nyheterna och inväntar med spänning bekräftelse kring om och hur mycket el företaget klarar att producera under verkliga förutsättningar i full skala. Fortsättning följer under hösten. För den som vill läsa mer skrev jag ett inlägg tidigare i månaden (länk).

tisdag 28 augusti 2018

Mer likvida medel och svårt att hitta aktier att öka i. Kan en utdelningsfond vara lösningen?

Just nu befinner jag mig i ett lite ovanligt läge där jag har hela 5 procent i likvider och har förtvivlat svårt att hitta aktier att öka i. Det är inte det att börsen är dyr. Det är den inte eftersom underliggande tillväxt och starkare rapporter motiverar kursuppgångar i flera aktier. Det är snarare så att många av mina kärninnehav såsom Axfood och Castellum har jag redan en stor portföljandel i. Så också fullinvesterad i Kopparbergs som med sin kvartalsrapport idag (länk) bekräftade ett ökat resultat med 14 procent, ökad nettoomsättning med 6 procent. Vågar man hoppas på en utdelningshöjning till 6,50 kronor per aktie nästa sommar?

Ska jag öka mer i dem vill jag ha lite mer premie än idag. Investor både vill och kan jag öka i, och gjorde också så tidigare i år. Man kan säga att jag redan har köpt så många aktier som jag lovade mig själv att köpa som minimum. Här har jag råd att invänta ett bättre köpläge och då gå in stort igen. Så rullar det på och vill ogärna plocka in nya diversifieringsaktier som må vara billigare bara för att.

En idé som har vuxit fram den senaste tiden är att kanske börja komplettera med fonder igen. Jag har Avanza Zero i mitt PPM och har tidigare funderat på att plocka in den when in doubt också i portföljen. Samtidigt går det emot min utdelningsfilosofi. Därför har jag istället funderat seriöst på att plocka in Xacts börshandlade utdelningsfond. Den stämmer väl överens med mina utdelningsmål och ger ungefär fyra procent i faktisk utdelning årligen. Just nu i juni vilket kompletterar min utdelningskalender rätt bra. Övergripande har fonden just sådana aktier som jag redan äger eller gärna äger men den kompletterar också med danska och finska aktier där jag utöver något undantag knappt är representerad. Bloggrannen Petrusko har i en serie inlägg beskrivit Xact högutdelande mer ingående så hänvisar till hans goda och inspirerande arbete för ytterligare information om fonden (länk).

Min ena tveksamhet är främst kring hur fonden kommer hantera utdelningstillväxt? Blir det så att man får 4 procent årligen och att resten landar på kurstillväxt istället eller får man också del av aktiernas utdelningstillväxt i den årliga utdelningen? Jag vill nämligen inte behöva fundera kring sälj.

Min andra tveksamhet är relaterad till de närmaste veckorna. Jag har egentligen ingen brådska att investera likviderna och kan gott avvakta inte bara valutgången utan också turerna kring att vilda regering och enas om en budget i riksdagen. Hur marknaden kommer reagera eller hur det kommer gå varken vet eller vill jag spekulera i. Därför avvaktar jag helt enkelt några veckor.

Jag har sneglat på att öka i någon av mina kvartalsutdelare i fastighetssektorn. Bonäsudden kom idag med en fin rapport (länk) som i mångt och mycket bekräftade att intäkterna och resultatet fortsätter i rätt riktning om än med små steg. Bland annat ökade hyresintäkterna med 2 procent jämfört med ifjol. Resultatet ökade med nära 50 procent samtidigt som soliditeten är god kring 32 procent. Det här är en aktie som jag gärna vill skala upp till kanske en procent av portföljen på sikt som ett fint komplement till mina större fastighetsaktier. Å ena sidan kan man se det som att företaget i rapport efter rapport har bekräftat en allt stabilare utveckling som motiverar högre värdering. Å andra sidan är detta en aktie med i princip oförändrad kvartalsutdelning. Man höjde förvisso med 1,33 procent i år men eftersom fastighetsbeståndet är mindre än i större företag som Castellum och Hemfosa samtidigt som det är relativt geografiskt fokuserat, må så vara i tillväxtregionen i och omkring Linköping, vill jag ha en viss premievärdering jämfört med de större fastighetsaktierna för att köpa. Just nu handlas aktien till en yield on cost kring 5,5 procent och jag vill nog ha åtminstone 6 procent även om jag inser att det ska till räntehöjningar innan jag kan ha förhoppningar om att kunna handla till de 7,25 procent som är min nuvarande YOC. Akelius utgör ett alternativ men också där vill jag ha minst 6 procent för att kompensera för att avsaknad av utdelningstillväxt innebär att utdelningen inflateras bort på sikt. Bosjö och Sydsvenska hem är två andra alternativ men där har jag redan portföljandelar på 2-3 procent vilket egentligen är så mycket som jag vill ha på riktigt lång sikt då målet är högst 1 procent. Därför har jag inte utrymme att öka i dessa aktier.

Jag funderar på om det inte snart är dags för en ny arbitrage-swap i Handelsbanken? Just nu äger jag bara A-aktien. Har noterat senaste veckan att kursintervallet nu är såpass lågt att det mycket väl kan komma uppstå arbitrage. Samtidigt brukar jag vilja ha minst 50 öre per aktie eftersom det skulle ge en nettovinst på 50 öre per 5 aktier vilket i mitt fall skulle innebära ungefär trettio kronor helt gratis. Risken finns ju att kursen snabbt normaliseras och att man istället får en nettokostnad för courtage. Ändå värt att hålla ögonen öppna för alla er som gillar arbitrage.

Det blev till sist en ökning i Ahlsell istället. Jag har länge planerat att fasa ut mina sista aktier på kapitalförsäkringen sedan teckningstillfället. När en positiv nyhet om förvärv i Norge (länk) tillkännagavs i morse passade jag därför på att köpa en motsvarande post och ytterligare några aktier till mitt investeringssparkonto istället. Intentionen är att ta hem vinsten i mina resterande aktier i kapitalförsäkringen men eftersom aktien är i upptrend, företaget går bra och jag inte behöver likvider just nu lutar det åt att jag avvaktar något med själva försäljningen. Kanske rent av över besked om vårutdelningen. Ahlsell är en trygg tråkaktie som utgör ett bra men ospännande komplement i portföljen. Jag har ibland frågat mig om den behövs eftersom direktavkastningen är lägre än för många av mina andra innehav men just förvärven och den ännu relativt normala utdelningsandelen på 45 procent gör att jag tror att det finns utrymme till utdelningshöjning bortemot kanske hela två kronor per aktie nästa år. Jag tror också att aktiekursen kommer öka något till intervallet 53-56 kronor på sikt. Avvaktar utvecklingen för det finns ingen brådskande anledning att sälja just nu.

Istället har jag tagit tag i något som jag planerat länge och ökat i månadsutdelarna. Realty Income är jag i stort sett fullinvesterad i för tillfället. Därför valde jag istället TransAlta Renewables. Deras andra kvartal (länk) visade att första halvåret har givit ungefär samma resultat som ifjol med endast ett förbättrat kassaflöde som det som sticker ut. Jag kommer göra en mer genomgående analys så småningom men tyckte att det gav mig tillräcklig trygghet allt annat lika för att öka för att bibehålla portföljandelen. Boston Pizza har jag skrivit om tidigare (länk). Det är ett bedrägligt läge i aktien där det finns risk för sänkt utdelning på sikt. Samtidigt tycker jag att yield on cost är så hög att jag har premie nog för att kunna leva med en betydande sänkning eftersom månadsutdelningen och den övergripande stabiliteten i varumärket torde vara tillräckligt.

Till sist kommer jag av allt att döma uppnå en ny milstolpe lagom till nästa löneöverföring till Avanzadepån i slutet av september. Då uppnår jag nämligen en miljon kronor i aktier i min samlade portfölj hos Avanza. Den miljonen borde innebära en utdelning på minst 40 000 kronor under 2019. Det skulle också göra mig till Platinakund och få lite bättre låneränta än idag, närmare bestämt ytterligare 20 punkter lägre. Sparad krona på det!

Enligt Avanza ska Platinanivån också innebära en gratis morgonrapport och affärsförslag. Det ska bli mycket spännande att se vad detta innebär! Jag kommer också få ett erbjudande om att prenumerera på Börsveckan med 50 procent rabatt. Så länge jag bor utomlands är det inte lika lockande även om det finns en e-version men ska överväga att pröva nästa gång jag flyttar hem till Sverige igen.
(jag skriver detta för att jag generellt är nöjd kund hos Avanza och inga inlägg på bloggen skrivs mot betalning - det finns aldrig dold reklam på bloggen!).

Obs! Som vanligt ska blogginläggen inte läsas som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys!

onsdag 15 augusti 2018

Bedrägligt läge i Boston Pizza

Boston Pizza är en av mina favoritaktier just för att det är en månadsutdelare i "livsmedelssektorn". Aktien har fallit tillbaka rejält och utdelningsandelen är just nu högre än vinsten varför jag ville titta lite extra på företaget för att ta ställning till om jag vill öka eller nöjer mig med den före sommaren numer rätt blygsamma portföljandelen. Rapporten för det andra kvartalet hittar ni här och presentationen här.


Boston Pizza har ett skattetekniskt upplägg i Kanada som en slags inkomstfond. En konsekvens av detta är att de delar ut nästan hela sin vinst. Det gör samtidigt aktien sårbar i tider då vinsten sjunker eftersom det med stor sannolikhet också innebär en utdelningssänkning då det är mindre sannolikt att företaget tar av kassan. Svenska aktier som krisar, t.ex. Clas Ohlson och H&M, kan ta av kassan något år och de har ändå de senaste åren haft en lägre utdelningsandel än Boston Pizza.

Det är därför oroande att det företaget kallar distribuerbar kassa per enhet minskade med hela 3,7 procent under det andra kvartalet. Mycket riktigt behöver Boston Pizza också dela ut mer än sina totala intäkter under året för att bibehålla utdelningen. Utdelningsandelen är 103 procent under det andra kvartalet (99,1 procent 2017) vilket dock är något ned jämfört med 107,8 procent utdelningsandel sedan årsskiftet (104,6 procent 2017). Det säger sig självt att detta är ohållbart på lång sikt om vinsten inte återkommer till tidigare nivåer igen. Den distribuerbara kassan ökar med 2,8 procent jämfört med samma period ifjol vilket förklarar att utdelningsandelen faller tillbaks något jämfört med tidigare i år.

Boston Pizza uppger dock en extern delförklaring till det sämre resultatet. Det är nämligen så att provinsregeringen i British Columbia på kanadensiska östkusten har genomfört en generell skattehöjning om 1 procent som trädde i kraft vid årsskiftet. En annan lite udda förklaring som man får förmoda har att göra med det skattetekniska upplägget och att den för höga utdelningsandelen urholkar eget kapital är att ränteintäkterna minskade dramatiskt under den gångna perioden.

Boston Pizza är förvisso redan väletablerade i Kanada men de fortsätter öppna nya och renovera existerande restauranger. De beräknas ha en blygsam tillväxt på 3 procent årligen. Då ska man komma ihåg att Kanada de senaste åren har haft en något högre inflation och ränteläge än Sverige, i juni ungefär 2,5 procent mätt i konsumentprisinflation. Kontentan är ändå att företaget som helhet växer vilket torde ge goda förutsättningar att bibehålla en utdelning på över 5-6 procent över tid.

Försäljningstillväxt. Beklagar liten bild men Bloggers grafiska lösningar krånglar. 
Vill ni se diagrammet i högre upplösning finns det i rapporten ovan.

I årets andra kvartalsrapport fortsätter tillväxten men i blygsam skala. Övergripande bruttoförsäljningar ökade med 1,8 procent medan försäljningstillväxten från samma restauranger ökade med 0,3 procent. Eftersom försäljningen minskade något samma period ifjol är det som diagrammen ovan visar ett välkommet besked som indikerar ett blygsamt trendbrott.

Franchiseförsäljningen var däremot negativ under perioden men minskningen lägre än föregående år. Boston Pizza förklarar att de regioner som är mest beroende av den kanadensiska olje- och gasindustrin ser en större nedgång som kompenseras av positiva resultat i andra områden, inklusive online. Att makrofaktorer förklarar minskningen är lugnande. En ny restaurang har öppnats under kvartalet samtidigt som ingen har stängts. Det framgår också att företaget fortsätter investera i onlineerbjudanden inklusive sin app liksom investeringar i renovering av befintliga restauranger.

Kanelbullekluster hör till kvartalets nyheter!

Jag har sedan länge haft ett uttalat mål att öka i mina månadsutdelare och gillar därför diversifieringen Boston Pizza erbjuder eftersom den till skillnad från merparten månadsutdelare inte verkar i fastighetssektorn. Boston Pizza har länge varit värderad i överkant över 21 CAD/aktie. Nu valde jag ändå att passa på att öka igen när aktien handlas till en yield on cost på 7,5 procent. Detta väl medveten om att risken finns för sänkt utdelning men min kalkyl är att de kan sänka utdelningen med över 40 procent och jag har ändå en försvarbar utdelning. Därför tyckte jag att det var ett tillfälle att långsiktigt ta den risken för att bibehålla en långsiktigt rimlig portföljandel.

Pizzamarknaden är högt konkurrensutsatt och allt hänger därför på att Boston Pizza lyckas vårda sitt varumärke. Även om företagets fina historik talar för att de nog kommer lyckas vårda sitt varumärke vågar jag mig ändå inte på en större portföljandel än 1 procent på riktigt lång sikt och 2 procent på kortare sikt. Just nu har jag ungefär 1,5 procent vilket känns ganska lagom.

OBS! Som vanligt utgör inlägg på bloggen inte finansiell rådgivning. Gör din egen analys.

tisdag 14 augusti 2018

Lyckat test för Minesto - aktien rusar

Minesto släppte under morgonen ett pressmeddelande (länk) som upplyser om att de inledande driftsättningstesterna av havsenergitekniken Deep Green har slutförts utanför Wales kust. Flera funktionaliteter har testats framgångsrikt under olika väderförhållanden, däribland kontrollsystem, system för sjösättning och urtagning, anslutningar och kommunikationssystem.

Som Minesto själva skriver återstår nu dels att själva undervattensdraken ska kunna flyga i kompletta 8-formade banor under vattnet, vilket Minesto nu skriver att de bedömer den vara redo att göra. Därtill ska verifiering av elproduktionen göras där en utestående fråga är om kraftverket förmår producera så mycket el som företaget uppskattar.

På längre sikt är naturligtvis kommersialiseringen en avgörande fråga. Hur snabbt och enkelt blir det att få ekonomi i produkten och dess storskaliga produktion? Behöver produkten anpassas för att kunna produceras på ett mer lönsamt sätt? Här tror jag dock att Minesto ligger bra till för man har redan flera potentiella kunder när det väl visat sig om tekniken verkligen fungerar i stor skala.

Jag har valt att öka i Minesto de senaste dagarna och ökade mitt innehav med ytterligare fyra procent vid börsöppning i morse. Minesto är ett fint exempel i svårigheten i att vara långsiktig. Marknaden verkade ha gett upp när inga nyheter hade kommit under sommarveckorna trots återkommande uppgifter om att de bägge fartygen har arbetat intensivt hela sommaren för att genomföra tester. Ibland är det som om folk måste ha nyheter stup i kvarten för att inte bli oroliga. Mitt förhållningssätt är tvärtom att fortsätta äga aktien så länge inga nya negativa nyheter kommer som omprövar mitt ursprungliga antagande om att köpa aktien, status quo är bra intill motsatsen bevisas. Det har det aldrig gjort och därför har jag, så här långt, belönats när jag kontinuerligt har ökat vid varje nedgång utan nya nyheter. Vad som blir avgörande är förstås om ovanstående kvarstående utmaningar lyckas eller inte. Därom vet vi inte idag men dagens besked var ännu ett steg i rätt riktning.

Som följd av nyheten rusade aktien i morse. Jag kunde ha tagit hem en vinst på 50 öre per aktie på de aktier jag köpte vid börsöppningen men tror långsiktigt på det här och valde att avstå. Senast tog jag hem några swingtrade för tidigt och nu ser jag ingen anledning att göra det utan kan lugnt invänta nästa nyhet från Minesto. Aktien mattades av en kvart efter börsöppningen, antagligen för att daytraders tog hem sina vinster. Återstår att se om aktien fortsätter uppåt de kommande två dagarna eller om marknaden ser det som att den är lagom värderad runt 8 kronor i väntan på den slutgiltiga bekräftelsen om att elproduktionen fungerar i full skala i havet.

OBS! Jag skriver om en aktie som jag själv äger, tycker mycket om och följer aktivt. Detta inlägg ska därför alltså inte ses som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys.

onsdag 1 augusti 2018

månadssammanfattning juli

För första gången sedan årsskiftet har jag fått tid att titta lite mer ingående och har därför hunnit sätta mig ned och göra en ordentlig månadssammanfattning snarare än bara notera månadens utdelningsstatistik. Juli månad är traditionellt en av årets svagaste utdelningsmånader. Framförallt Bosjö, Hemfosa och Sydsvenska Hem av totalt tio aktier med utdelning under juli månad innebar ändå att utdelningen landade på 1 626 kronor. Det är en ökning med 55 procent jämfört med juli ifjol. Den lägsta ökningen i år jämfört med första halvårets månader men det beror också på att aktier har ändrat kalendermånad på sin utdelning. Augusti månad kommer bli årets mest knapra utdelningsmånad där prognosen är cirka 500 kronor med beaktande av att valutakurser och ökning i månadsutdelare möjligen kan öka något ytterligare.


Nu blev det en väntan ända in på mållinjen för att se om portföljen skulle klara att stanna över 900 000 kronor vid månadsbokslutet eller inte. Efter att ha passerat 900 000 kronor tidigare i veckan stängde börsen till sist drygt 400 kronor från det målet. Det ska då samtidigt sägas att jag har hela 36 procent kvar av min månadsinsättning som jag har valt att ännu inte föra över till Avanzadepån. Och typiskt nog hade valutakursen ensam före börsöppning den 1 augusti gjort att portföljen letat sig upp till 900 729 kronor.

Framförallt har jag äntligen fått tid under en undantagsvis mulen semesterdag att sätta mig ned och räkna ihop alla mina intäkter från försäljningar det senaste året. Jag har inte ägnat mig åt särskilt mycket trading sedan årsskiftet men kan ändå konstatera att min portfölj hittills har dragit in 5 987 kronor i avkastning från försäljningar, förluster också inräknat i den siffran. Det motsvarar 0,67 procent av portföljens värde och är ett trevligt tillskott.

Portföljen ligger just nu plus 8,8 procent. Det kan tyckas att det är rätt blygsamt men med tanke på att jag investerar utifrån premissen 4 procent utdelningar årligen och gärna 1 procent värdetillväxt därtill är det faktiskt ganska precis där jag förväntar mig att jag ska ligga utifrån min investeringsstrategi. Jag har en defensiv tråkportfölj som inte ens försöker slå index och är mer än nöjd med att den har ökat snabbare än jag hade förväntat mig och att mina totala utdelningar nu uppgår till 23 790 kronor.

Mitt mål var egentligen att portföljen skulle vara värd minst 800 000 kronor den sista augusti och det har jag redan uppnått. Jag kommer därför med mycket stor sannolikhet uppnå mitt miljonmål för aktieportföljen, som jag hade uppskattat till årsskiftet, redan någon gång under hösten.

Jag har planerat att uppdatera statistiken över portföljens utveckling jämfört med mina insättningar men har inte fört statistik under första halvåret i år så det får bli lite detektivarbete en regnig sommardag innan det inlägget publiceras men det kommer så småningom.


Har tagit bort skatteposten eftersom det blev för omständligt att räkna på både ISK-skatt enligt deklarationen och de KF-skatter jag får separat. Utländsk källskatt drar jag alltid av på utdelningarna och har ännu att se fram emot min första källskatteåterbäring. Översiktligt har jag betalat cirka 5 000 kronor i skatt på portföljen de senaste 18 månaderna.

Min sharpekvot var ifjol stadigt över 1 och stundtals runt 2. Den senaste tiden har den rört sig på lite mer pinsamma nivåer och landade i juli på 0,58. Jag fäster förvisso inte så hög vikt vid sharpekvot eftersom jag köper aktier långsiktigt för utdelning oavsett trend. Samtidigt tycker jag att den är en indikation på att jag gör något fel och tar för stor risk i för många svaga aktier när den är låg. En sharpekvot runt åtminstone 1 är min målsättning. Jag tror fortfarande att det är flera stora innehav som Clas Ohlson, H&M, MQ, Skanska och Serneke som tynger portföljen. Också Handelsbanken som är ett stort innehav är ned något. Nu har jag valt att lita långsiktigt på samtliga dessa aktier men som en försiktighetsåtgärd då innehaven redan är rätt beskedliga ökar jag sällan i dessa aktier och unnar mig nu när portföljen närmar sig miljonen att istället öka i stabilare aktier som t.ex. Investor.

Standardavvikelsen är inget självändamål och jag vill gärna att den ska vara låg runt de 6-7 procent som portföljen historiskt har haft. Nu har den dock ökat av positiva skäl, bland annat att Minesto har rusat och fortfarande är mitt största innehav tack vare ett dubblerat börsvärde jämfört med mitt GAV. Därför landade standardavvikelsen på 8,98 procent i juli.

Annars kan noteras att portföljen just nu är 95 procent investerad i aktier medan jag för ovanlighets skull har 5 procent i likvider. Anledningen är att jag redan har ökat ganska beskedligt i de större innehaven och inte vill ägna semestern åt att analysera svårare mindre innehav. Det är också så att det är fritidshussäsong varför jag har sparat ytterligare 50 000 kronor för att på marginalen kunna ha extra lite utrymme om det skulle bli skarpt läge. Mina tankar går främst åt att svälja stoltheten och öka i några av mina försvinnande få högutdelare som Akelius eller Bonäsudden. Detta vill jag dock inte göra utan en ordentlig analys först eftersom jag helt enkelt tycker att de är dyra. Jag har ökat i Boston Pizza men tycker samtidigt att aktien är i ett lurigt läge där det finns risk för sänkt utdelning eftersom vinsten minskade i senaste rapporten och de brukar dela ut i stort sett hela vinsten. Jag valde dock att öka ändå eftersom det var ett tillfälle att öka i ett relativt litet innehav. Frågan för mig är om varumärket långsiktigt är starkt nog för i så fall är även sänkt utdelning inte någon katastrof med tanke på hög YOC. Kommer nog ett blogginlägg om Boston Pizza under augusti när jag får tid från sol och bad.

Till sist har portföljen fått se två nya defensiva innehav. Har valt att plocka in Holmen och Industrivärden i mycket blygsam skala eftersom jag tycker att de fortfarande är rätt högt värderade. Det rör sig just nu om innehav på 1-2 promille vardera av portföljen men det känns ändå bra att ha dem inne i portföljen vilket har varit en ambition under lång tid. På något sätt är det lättare att upptäcka gynnsamma köplägen i aktier som man redan har i portföljen tycker jag då man ser dem varje gång man ögnar igenom portföljen. Kommer säkert tillfällen att gå in större på lång sikt och det är ingen brådska. Just Holmen är jag extra glad för eftersom det faktiskt var den allra första aktien jag köpte för egen maskin när jag var medlem i Unga Aktiesparare. På den tiden var det dock dyrt att köpa aktier jämfört med idag och samtidigt kostade Aktieinvestdepån pengar att ha passivt om man inte gjorde affärer som i sin tur hade högt courtage. Jag valde därför till sist att sälja Holmen för tiotalet år sedan, något som jag idag å ena sidan ångrar men å andra sidan inser att jag som student fattade ett rationellt beslut eftersom kostnaderna tyvärr översteg vinsten av att behålla aktien. Glad hur som helst att ha Holmen tillbaka i portföljen - ett riktigt tråkigt defensivt innehav som jag den här gången avser äga för alltid!

Nu åter till sol och bad på Västkusten - portföljen får vila så länge!

lördag 21 juli 2018

Utdelningar juni

Sent omsider kommer här månadsuppföljningen för utdelningar under juni. Traditionellt har juni varit min svagaste utdelningsmånad. Därför har jag medvetet ökat lite mer i ett antal aktier som delar ut i juni för att få lite mindre svängningar. Efter de fina vårutdelningsmånaderna blir juni en traditionellt lugnare månad. Ändå är jag stolt över att ha lyckats uppnå tio gånger så hög utdelning som ifjol. Att jag har uppnått mer än tusen kronor också i juni är jag alltså helnöjd med! Juli månad kommer dock bli den andra av de två månader i år då jag inte klarar minst tusen kronor i utdelning.
Den stora anledningen är Kopparbergs som, trots bibehållen utdelning, ensam står för nära hälften av månadens utdelningar. Jag har medvetet köpt en stort post i Kopparbergs som långsiktigt innehav.

Totalt är det bara tio av mina innehav som delar ut i juni. Bland dessa kan Nobina nämnas som står för ungefär en sjättedel av utdelningarna i juni. Det är en något osäker aktie på en starkt konkurrensutsatt marknad med små marginaler men jag har en god säkerhetsmarginal vilket avspeglar i en yield on cost på hysteriskt höga 8,15 procent. Endast två enfastighetsaktier där risken är högre (Bosjö, Saltängen) har bättre YOC bland mina svenska innehav. J&J och Brookfield RES är två strategiska långsiktiga innehav av mycket defensiv karaktär som jag har ökat väsentligt i under året också för att få en fin spridning på mina utdelningar. Också VFC ger ett väsentligt bidrag. Resten är antingen mina månadsutdelare eller riktigt små innehav som 3M och Xylem.






















Jag har nu inkasserat 22 164 kronor i utdelningar under det första halvåret 2018 och 36 459 kronor sedan portföljens start för två år sedan.

Jag har nu börjat plocka in Holmen i portföljen. Vet att aktien är i nedtrend och har därför än så länge en mycket liten position. Skälet är att det är en aktie som jag vill köpa och behålla på riktigt lång sikt varför jag har passat på helt enkelt. Skogsbranden har inte direkt påverkat mitt beslut eftersom jag vet att Holmen är en cyklisk aktie som jag vill äga för alltid. Ser det som att den handlas till rimlig värdering, om än smärtgränsen för när jag kan köpa runt YOC 3,33 procent, varför jag helt enkelt börjar fylla på för längre sikt. Holmen är för övrigt också den allra första aktien jag köpte när jag var medlem i Unga Aktiesparare. Ångrar att jag sålt den portföljen men skälet var att det kostade pengar på den tiden att ha en passivt förvaltad portfölj hos Aktieinvest. Med tanke på att jag då var student och hade en relativt liten portfölj var det helt enkelt inte värt att betala för att behålla portföljen.

Annars har den gångna månaden mest präglats av ganska ospännande påfyllningar i flera större innehav såsom Axfood, Castellum, Hemfosa, Investor och Scandic. Inwido har jag passat på att fylla på i långsiktigt också liksom Boston Pizza som har varit värderad på lägre nivåer igen.

Det har varit mycket på både jobbet och fritiden varför jag haft en lite lägre takt i mitt investerande. Det har medfört att jag nu har en del likvider mest eftersom jag inte har kunnat fylla på så mycket med hänsyn till portföljandel i mina större innehav samtidigt som jag inte har haft tid att göra analys för att eventuellt öka i mindre, mer riskabla innehav. Nu börjar snart utlandssvensksemestern och jag kommer försöka göra en rejäl uppdatering av portföljens resultat och vad jag vill köpa framöver.

söndag 8 juli 2018

Min syn på diversifiering

Har varit en intressant diskussion om diversifiering i bloggsfären den senaste tiden så jag väljer att ge min syn på saken i ett långt blogginlägg. Först och främst tycker jag att diversifiering är jätteviktigt. Sträva efter att ha minst tio aktier i olika sektorer och valutor. Mina tankar kan sammanfattas i några punkter men du bör läsa in dig mer på ämnet då min diversifieringsfilosofi helt är anpassad efter min passiva strategi med relativt låga avkastningsmål. Ett genomgående tema är att jag hanterar diversifiering genom att köpa för att öka i aktier och endast i undantagsfall genom att sälja.
  • Undvik att ha mer än 10 procent i en enskild aktie. Om mer än 5 procent i en aktie ska detta vara med avsikt att uppnå en portföljandel om 5 procent på längre sikt. För de flesta aktier bör portföljandelen vara mellan 1-3 procent. 
  • Använd riktmärken med olika tidshorisont när jag ökar. Om jag ökar för att bibehålla portföljandel räcker det att använda nuvarande portföljandel som riktmärke. Om jag ökar när jag anser att en aktie är tillfälligt undervärderad kan jag istället använda en längre tidshorisont motsvarande när portföljen har ett visst värde, till exempel ett visst antal miljoner kronor.
  • Sälj aldrig aktier som går bra för att portföljandelen blir för stor. Köp i andra aktier minskar portföljandelen över tid.
  • Sälj aldrig aktier som går bra för att portföljandelen blir för liten. Detta beror på att jag har ökat i andra aktier.
  • Sälj däremot aktier med låg portföljandel om de inte tillför något mervärde till bättre innehav.
  • Sälj aktier där de fundamentala förutsättningarna har förändrats men inte på grund av portföljandelen.
Dessa punkter är säkert kontroversiella eftersom de i liten utsträckning tar hänsyn till portföljbalansen och i högre utsträckning tar hänsyn till under vilka förutsättningar jag ska sälja.

Portföljbalans är viktigast för professionella förvaltare som vid envar tillfälle måste kunna försvara för sina kunder hur deras portfölj utvecklas. För egen del har jag som amatör lyxen att jag kan låta enskilda aktier sticka iväg eller bli obetydliga utan att det gör så mycket. Det viktiga är att portföljen som helhet fungerar bra.

Hur jag resonerar om portföljandel har jag tidigare skrivit om. Förenklat räknar jag ut imaginära riktmärken på vad portföljen är värd på längre sikt. Ökar jag för att fylla på för att bibehålla portföljandelen till normal värdering tittar jag med en kort horisont. Om ett fyndläge uppstår när en aktie är lägre värderad än vanligt tittar jag ofta på en längre horisont, t.ex. när portföljen är värd 2 eller 3 miljoner kronor. Då ser jag hur stor andel aktier som vore försvarbart att äga då och accepterar helt enkelt att portföljandelen till dess kommer vara något högre. Det innebär att jag idag kan ha 7 procent portföljandel i en aktie som jag om ett år vill ha 5 procent portföljandel i.

Min portfölj har över 50 aktier. Fördelen är att få innehav är större än ett par procent. Det innebär att varje enskilt innehav som går dåligt i regel vägs upp av minst ett annat lika stort innehav som går bra. Några brukar mena att små innehav är en nackdel då vinsten aldrig blir så stor att man gör de där stora klippen på en enskild aktie. Jag håller inte med om det. Minesto var inledningsvis 2-3 procent av portföljen och drog iväg och dubblerade sitt värde. Från att ursprungligen ha köpt aktier för cirka 20 000 kronor (före emissionen) har jag nu en orealiserad vinst på 40 000 kronor. Visst kunde jag ha köpt tio gånger så många aktier och fått en större vinst men då hade ju risken också varit tio gånger större och det kunde jag inte stå för att jag var kunnig och påläst nog att hantera. Det är just det diversifiering handlar om: se till att du tar kalkylerade risker så att du har en god uppsida men samtidigt inte sitter med skägget i brevlådan om enskilda aktier går dåligt.

Nackdelen med det är uppenbar: jag kan omöjligen hinna granska alla företag i detalj.

Frågan är samtidigt om jag verkligen behöver det? Flera aktier är innehav under en procent av portföljen där jag antingen köpt vad som en gång i tiden var en stor post när ett sällsynt tillfälle att göra ett klipp uppstod eller utländska aktier där jag har utnyttjat Avanzas courtagefria kampanjer. Skulle någon av dessa aktier haverera påverkar det i ärlighetens namn inte ens mina utdelningsmål. Skulle de fortsätta leverera som vanligt behöver jag knappt ens bevaka dem mer än ytligt. Det kostar courtage att sälja och även om jag i många fall kan få en kursvinst finns de ju där i portföljen och ger mig utdelningar så jag låter dem helt enkelt vara.

Visst är det ett lite lat förhållningssätt men jag har ett jobb som upptar mycket av min tid och fritiden är värdefull för mig. Hade jag haft tid att vara mer aktiv, inte som att följa börsen i realtid jämt utan som i kunna följa börsen kontinuerligt en stund varje dag utan längre avbrott, skulle jag nog också förvalta mer aktivt och handla mer efter kursutveckling och trender än vad jag gör idag. Den här filosofin passar helt enkelt mina förutsättningar och gör att jag kan sova gott även när enskilda innehav som Clas Ohlson, H&M och MQ alla har tappat en tredjedel av sitt värde. Det är ett helt inlägg för sig men min filosofi är att så länge företagen går med vinst och ger utdelning och inte löper en reell risk för konkurs behåller jag dem även om vinsten och utdelningen minskar något. Diversifieringen kompenserar nämligen mina misstag och gör att portföljen går plus samtidigt som mina utdelningsmål uppnås med råge. Det räcker gott för mig och min ambitionsnivå.

Säljer inte aktier som går bra

Jag säljer nästan aldrig aktier enbart för att kursutvecklingen har varit god. Dessa aktier ska man snarast behålla så länge inte något fundamentalt förändras vid kommande rapporter.

Beijer och Tomra är ett par lysande exempel. Jag drar mig för att öka vid nuvarande värdering men företagen går som tåget och med mindre än att något dramatiskt inträffar har jag en mycket god säkerhetsmarginal och kan sälja om företagen skulle tappa vinst och marginaler i framtiden. Visst har bägge aktierna setts som övervärderade och det har funnits möjligheter till kursvinster men jag skulle aldrig kunna köpa tillbaka aktierna till samma pris. Därför tycker jag inte att det är värt risken att jag råkar sälja en bra aktie och inte kan köpa tillbaka den till en bättre kurs. Det misstaget har jag gjort tidigare som så många andra. I den här kategorin ingår också rena chansningar där tillfället givit mig möjligheter att ta in aktier som jag annars aldrig skulle ha som portföljinnehav att regelbundet öka i. AstraZeneca är det klockrena exemplet. Det uppstod i somras ett tillfälle när aktien var sällsynt pressad. Eftersom jag inte har så mycket läkemedel i portföljen valde jag att ta in aktien. Jag kommer inte öka i aktien då det inte är ett kärninnehav som jag analyserar på djupet. Däremot har jag tillräcklig säkerhetsmarginal för att inte behöva bekymra mig om att sälja.

Omvänt finns dilemmat med större innehav som växer sig riktigt stora. Jag hade inledningsvis en portföljandel på 2-3 procent i Minesto vilket jag tyckte var en väl avvägd risk. Nu är aktien mitt största innehav. Enligt portföljbalansteorin bör jag då minska för att hålla en bättre diversifiering. Men som jag ser det har inget som förändrar mina grundantaganden förändrats, tvärtom har de senaste testerna ökat chansen att företaget verkligen lyckas kommersialisera sin teknik i full skala på sikt. Något av det svåraste som finns är att våga hålla sina vinnare och inte frestas att ta hem vinst i avsaknad av negativa signaler. I Minestos fall ökar jag just nu inte, för att göra det vill jag ha tecken på att tekniken faktiskt fungerar i full skala vilket lär dröja ytterligare några månader. Därför kommer min portföljandel sannolikt successivt minska något igen allteftersom jag ökar i andra aktier.

I Ripasso gjorde jag dock ett undantag. Där valde jag att sälja precis så många aktier att jag hade kvittat hela min grundinsats. Skulle företaget gå i konkurs och aktien blir värdelös skulle jag alltså gå plus minus noll. Eftersom jag tycker att det företaget är mer svårbedömt och verkar på en starkt konkurrensutsatt marknad (solenergiteknologi i bred mening) valde jag att ta det säkra före det osäkra.

Vilka innehav överväger jag då att sälja?

Bland bankerna äger jag alla fyra och då Handelsbanken är min favorit på grund av deras grundmurade defensiva filosofi och historik skulle jag inte dra mig för att sälja någon av de övriga tre.

Jag har tidigare sökt öka portföljens långsiktiga utdelningstillväxt genom att ta in flera aktier med lägre utdelning men högre utdelningstillväxt. Min lärdom av detta är att det är lika svårt att pricka in utdelningstillväxt över tid som om stabila tråkutdelare kommer kunna bibehålla sin inflationsjusterade utdelning år efter år. Därför funderar jag på att återgå till att renodla portföljen i utdelningsaktier och inte kompromissa lika mycket med mitt treprocentsmål. Elanders är ett bra exempel som jag dock tror på. Cloetta tillför inte portföljen särskilt mycket men är i gengäld stabil nog som utdelare. Intrum har en väl hög risk men jag vill nog ge aktien nästa utdelningsbesked innan jag tar ställning då jag fortfarande tror att de kommer höja.

Omega Healthcare är en chansning med en direktavkastning på över 10 procent men rätt hög risk. Om jag på lite längre sikt har en stabil absolut direktavkastning kommer jag nog plocka bort den här aktien då den i det långa perspektivet nog inte är värd risken. Så resonerar jag också med enfastighetsaktierna.

Alligator är en av mycket få IPO i min portfölj innan jag beslutade mig för att fokusera nästan helt på vinstgivande aktier med utdelning. Kursutvecklingen är medioker och portföljandelen patetiskt liten men det är också ett forskningsbolag som har mäktiga investerare som J&J bakom sig. Jag behöver inte de där småslantarna och kan lika gärna låta aktien ligga kvar ytterligare ett par år. Om ingen utveckling sker på tre års sikt kommer jag däremot sälja för det är ett företag som jag personligen inte har kapacitet att analysera på djupet. Med ett större innehav i J&J kan jag då nöja mig med att indirekt kunna ta del av eventuella framgångar den vägen.

Ahlsell är till sist en aktie som jag tecknade när den åternoterades på börsen. Tillväxtmöjligheterna är begränsade och kursutvecklingen sedan teckningsvinsten är inget vidare men direktavkastningen är något bättre i år. Här skulle jag lätt kunna göra en bekväm vinsthemtagning i en konjunkturkänslig aktie (underleverantör till byggsektorn i bred mening) men å andra sidan är det också ett stabilt företag och en riktig tråkaktie som jag med stor sannolikhet kan behålla och glömma utan att den skadar portföljen.

Men visst säljer jag aktier ibland också

REC Silicon kan föras till kontot nybörjarmisstag. När det efter ett par rapporter blev uppenbart för mig att företagets finansiella situation var dålig och konkursrisken på längre sikt inte kunde uteslutas valde jag att bita i det sura äpplet och sälja av innehavet oavsett hur mycket jag tror på tekniken.

Pioneer Pref var ett litet norskt innehav som kryddade portföljen med hög direktavkastning. Över tid blev det såpass litet att det nästan inte gjorde någon skillnad samtidigt som jag hade andra kvartalsutdelare med hög direktavkastning. Jag tyckte inte att preferensaktien tillförde portföljen något mervärde utan snarare en ökad risk. Därför sålde jag med en blygsam vinst.

Telia chansade jag och köpte i portföljens tidiga månader. Det är en känd högutdelare men också ett företag med flera utmaningar. Dels har man avvecklat mycket av sina tillväxtmöjligheter utanför Sverige. Dels är man känslig för politiska beslut. Dels hade man vid tillfället rättegångsprocesser som i det korta perspektivet skulle minska vinst och direktavkastning. Jag är personligen dessutom dålig på att bedöma IT och Telekomsektorn. Därför valde jag att sälja efter ett år. Kursmässigt blev det väl en knapp vinst som understeg vad en indexfond skulle ha gett samma period men jag fick en direktavkastning på 9 procent under samma period tack vare att jag prickade in tre utdelningar på tretton månader.

Delarka äger Postterminalen i Stockholm och är en enfastighetsaktie vilket i sig innebär en rätt hög risk men också en god kvartalsvis direktavkastning. När nyheten kom att Posten avsåg hyra ut delar av Delarkas lokaler tolkade jag det som ett dåligt tecken på att man på sikt kan söka omlokalisera sig eller åtminstone omförhandla hyreskontraktet vid nästa tillfälle. Då Delarka hade lägst direktavkastning av mina aktier i den riskkategorin valde jag att sälja direkt medan jag fortfarande kunde få en viss kursvinst. Det finns andra aktier där riskbilden kontra direktavkastning är bättre.

SKF plockade jag in en liten post i när kursen var omotiverat nedpressad. Jag retade mig dock på att aktien aldrig riktigt tog fart och direktavkastningen är inte av växande karaktär. Därför valde jag att sälja. I efterhand hade det gett mig en bättre kursvinst att behålla men jag vidhåller att aktien inte tillförde min portfölj särskilt mycket.

Duni och ICA har jag tidigare sålt eftersom de inte utvecklades som jag tänkt och jag hade bättre aktier. Jag har nu tagit in dem igen när de handlades till lägre pris. Ser dem som buffertaktier som jag inte skulle tveka att sälja om jag behöver frigöra kapital till att öka i andra aktier.

söndag 1 juli 2018

Portföljanalys - var bör jag öka och inte?

Igår gjorde jag en uppföljning av portföljen efter två år (länk). Jag är nöjd med att portföljen nu äntligen är rätt bra diversifierad varför inget enskilt innehav riskerar att totalt sänka min avkastning.

Jag har under helgen tittat på vilket utrymme jag har att öka eller avstå från att öka i aktier det kommande halvåret. Jag gillar när man kan ta först ett steg tillbaka och titta hur det blev för att sedan ta ett steg framåt och titta var jag borde öka den kommande tiden. De som följt bloggen vet att jag har haft ett riktmärke i mina investeringar kring en imaginär portföljandel när portföljen är värd en miljon kronor. Dit kommer jag nå före årsskiftet varför jag också behöver titta än längre fram. Jag har som jag skrev igår ett långsiktigt mål om att portföljen ska vara värd två miljoner kronor senast 2021. Samtidigt har jag också ett mål om att klara 2,5-3 miljoner kronor inom den kommande tioårsperioden. Det har i några extrema fall där jag gått in mycket på en gång utgjort ett bortre riktmärke. Dessa bägge riktmärken kommer alltså framöver bli än mer relevanta. Bortom tre miljoner kronor kan så mycket hinna hända i livet, inte minst är det sannolikt att jag skaffar fritidshus eller köper ett helårsboende den dag jag flyttar tillbaka. Därför ser jag det i detta skede inte som meningsfullt att blicka än längre fram än så.

Jag har de senaste månaderna hållit lite i investeringarna eftersom jag har sneglat på fritidshus och haft en del utlägg både privat och i jobbet som har gjort att jag velat vara mer likvid än vanligt. Nu är de bitarna, semestern oaktat, avklarade varför jag plötsligt när räkningarna är betalda har mer pengar kvar än jag hade förväntat mig. Därför är det ett fint tillfälle att passa på att öka i olika aktier i sommar. Varning för långt blogginlägg för den särskilt intresserade.

OBS! Blogginläggen ska aldrig läsas som finansiell rådgivning.

Amerikanska aktier

Jag tror att hela finanstwitter och aktiebloggsfären håller tummarna för att Avanza ska köra en ny kampanj med courtagefri handel den 4 juli. Eftersom det är redan på onsdag blir det särskilt relevant att titta på mina amerikanska innehav. Först och främst värderas USD/SEK till nära 9 kronor vilket är förhållandevis högt. Det ger att jag, trots ev. courtagefri handel, knappast bör storöka om aktien inte har en god värdering.


J&J har jag haft ett långsiktigt mål att öka i. Jag tycker förvisso att många skriver upp företaget till skyarna baserat på historiken men ett företag som har god kassa och är skuldfritt är aldrig fel att äga (så sa vi förvisso om H&M för några år sedan också). Aktien handlas just nu till en YOC runt 3 procent. Det brukar vara min smärtgräns men när det gäller J&J är det faktiskt ovanligt att den handlas till lägre värdering än så, snarare tenderar den handlas till 2,7 YOC eller ännu dyrare. Jag har just nu 2,07 procent vilket är bra men för att bibehålla och öka på längre sikt, vilket är min ambition, skulle jag redan nu kunna passa på att köpa motsvarande en portföljandel på 3 procent. Det skulle innebära en ökning med 7-8 aktier ungefär.

VFC är dyr just nu och handlas till YOC 2,2 procent. Samtidigt är min portföljandel nu lägre än jag vill. Med valutan uppe på det blir det sammantaget en ökning med någon enstaka aktie.

Realty Income är nu ett av mina största innehav. Månadsutdelaren utgör dock en fin bas i portföljen och värderingen är fortfarande fullt rimlig så det lutar åt att jag passar på att fylla på med sikte på att inte behöva öka på ett bra tag. Det gynnar dessutom min utdelningsstatistik för 2018. ;)

Omega Healthcare handlas just nu till YOC 8,5 procent men företaget har allvarliga utmaningar. Jag har en YOC på över 10 procent på min lilla chansning men lutar åt att jag håller i pengarna. Behöver inte mer risk.

PG och Coca-Cola handlas bägge just nu till YOC 3,6 procent vilket är bra men har samtidigt en del utmaningar i konkurrens och tillväxt. Det är nog ändå ett rimligt tillfälle att öka med någon enstaka aktie i bägge. Så också i 3M och Xylem som är två aktier jag verkligen gillar men tycker är för dyra att köpa i större poster, därför är det nu jag kan passa på att öka blygsamt med 1-2 aktier. Apple och Berkshire Hathaway tror jag dock att jag låter vara, de passar inte min utdelningsfilosofi och nu är dollarkursen för hög för att ta in i större skala.

Övriga utländska aktier

Generellt är det inget bra tillfälle att öka i utländska aktier när kronan är svag. Norska aktier har jag ökat i flitigt det senaste halvåret, både när de bägge kronorna var lika mycket värda och när Avanza hade sin syttende mai-kampanj. Mina tyska aktier är köp av engångskaraktär på en courtagefri kampanj, där ökar jag inte vid nuvarande valutaläge. Kone vill jag öka i men inväntar ett bättre tillfälle. Företaget har också haft svagare vinsttillväxt än historiskt det senaste året varför det finns skäl att vara lite försiktig då aktien kan komma nedvärderas om framtida rapporter inte lever upp till de höga förväntningarna. Där jag skulle vilja öka är Boston Pizza. Aktien är lägre värderad än på länge men har också en mycket hög utdelningsandel vilket gör den sårbar för eventuellt sämre tider och ökad konkurrens på längre sikt. Samtidigt är YOC så hög och min portföljandel låg så jag tittar på att passa på att öka i sommar. Precis som med Realty Income gillar jag det stadiga utdelningsflödet månad för månad vilket ju också ökar på min utdelningsstatistik för 2018.

Öka om tillfälle

Castellum och Hemfosa upplever jag vara trygga och frekventa utdelare. Jag vill öka i bägge. I Hemfosa är det framförallt uppdelningen i två företag som har gjort att jag avvaktat. Samtidigt bör jag fortsätta öka för att minst bibehålla portföljandelen så länge värderingen är rimlig och med YOC 4,5 procent tycker jag att den är det. Castellum upplever jag däremot som något dyrare just nu och inväntar bättre tillfälle.

Bonäsudden och Saltängen har jag löjligt låga portföljandelar i. Särskilt när det gäller Bonäsudden som inte är ett enfastighetsföretag har jag en längre tid övervägt öka. Jag tycker dock att aktien är lite dyr med tanke på risken att kursen sjunker när räntan stiger. Blir nog till att fortsätta ha en stående order men i ärlighetens namn känns det rimligare att öka i Bonäsudden än Akelius preferensaktie när de bägge ändå har ungefär samma värdering.

Investor har jag faktiskt tagit tag i att månadsspara i. Det brukar bli någon enstaka aktie varje månad och det ska jag fortsätta med så länge värderingen är åtminstone rimlig (YOC över 3 procent).

Resurs Holding ser jag som ett lite mer riskabelt alternativ i finanssektorn. Men nu när jag har ungefär vad jag vill ha i Handelsbanken samtidigt som jag har små kuriosainnehav i de andra tre storbankerna nu när de värderas lägre igen bedömer jag att jag har utrymme att öka i Resurs istället. Portföljandelen är rimlig och YOC lika så, dessutom bör den dela ut redan i höst igen.

Scandic Hotels har jag ökat medvetet i de senaste veckorna för att få en beskedlig portföljandel. Jag vill upp till 2,5 procent och ser utrymme att fortsätta öka. Ja, hotellbranschen har sin guldålder med extrem beläggning bakom sig och såväl ökad konkurrens som lägre beläggning blir en utmaning för Scandic men varumärket är starkt och jag ser det som en trygg aktie att äga på riktigt lång sikt. Värderingen är fullt rimlig kring YOC 4,5 procent även om lägre vinster som sagt är en reell risk.

För högt värderad för att öka

Bosjö och Sydsvenska hem har jag just nu ungefär den portföljandel jag vill ha i. Det finns ett tillfälle att passa på att öka om aktiekursen kommer ned något. Samtidigt ser jag bägge aktierna som något riskabla. I Bosjös fall är det ett enfastighetsföretag som är sårbart för förändringar hos hyresgästen Ellos. I Sydsvenska hems fall är det ett ungt fastighetsföretag som förvisso har en sund inriktning på mycket offentliga hyresgäster med lägre riskbild men samtidigt är mer sårbart för räntehöjningar och finansiell instabilitet än Castellum och Hemfosa. Jag vill ha en riskpremie i form av lägre kurs för att öka.

Akelius pref har jag länge velat öka i men det har aldrig riktigt blivit av. Jag tycker det är anmärkningsvärt hur högt aktien värderas med tanke på att den inte har någon kurs- eller utdelningstillväxt och tvärtom borde inflateras bort sakta men säkert. Nu är knappt 6 procent ändå rätt bra men frågan är om jag i detta skede när portföljen nu är rätt etablerad verkligen behöver den utdelningsboosten? Jag är benägen att tycka att jag lika gärna kan satsa på säkrare kort som Investor och J&J.

Cloetta är ingen favorit och jag tycker att aktien är hajpad för att folk förstår produkten. Nu är den dock åter på värderingsnivåer som närmar sig min smärtgräns. Eftersom portföljandelen är löjligt liten inleder jag åtminstone bevakning med kurslarm. Företaget växer dock mer genom förvärv än organiskt och det gör mig tveksam på längre sikt.

Kinnevik har jag velat öka i en längre tid som substitut för min okunskap om IT och telekom. Aktien är doc

SWECO ångrar jag att jag inte tog en större position i när jag hade chansen. Nu är aktien dyr och även om tillväxten är god och kassan stor nog att ge fina utdelningshöjningar tror jag att aktiens värdering kan komma omprövas när konjunkturen vänder. Jag avvaktar.

Nöjd med min portföljandel

Handelsbanken har utmaningar nu och det är upp till bevis i kommande rapporter. Jag tar det därför försiktigt och nöjer mig med att jag har en portföljandel som räcker till minst 2,5 procent vid årsskiftet.

Kopparbergs ökade jag strategiskt i och tog en portföljandel som garanterar minst 1 procent även på riktigt lång sikt. Dels tycker jag att värderingen med en YOC väl under 3 procent är väl hög. Dels finns det fortfarande frågetecken kring expansion på några av de nya marknaderna och hur Kopparbergs står sig i konkurrensen mot de marknadsledande jättarna. Jag vill nog invänta ett par rapporter som återbekräftar en fortsatt fin framtida tillväxt innan jag ökar mer.

Skanska är förvisso aptitligt värderad men byggsektorn kan möta utmaningar både vid vändande konjunktur i Sverige och svagare efterfrågan under pågående handelskrig på andra stora marknader. Därför är jag lite försiktig och ökar då och då med sikte på att bibehålla nuvarande portföljandel.

Inwido är i ett klurigt skede där företaget har interna utmaningar med bl.a. höga investeringar i fabriker, viss vikande efterfrågan men samtidigt uppköp av andra företag och expansion på nya marknader. Jag tycker att det är ett intressant tillfälle att öka långsiktigt men gör det med försiktighet med sikte på att bibehålla min långsiktiga portföljandel då risken är lite högre än i andra aktier.

Inga skäl att öka

Serneke och H&M har jag ganska lagom stora portföljandelar i och bägge företagen är inne i svårare perioder där det är upp till bevis. I Sernekes fall vill jag avvakta ett par starka rapporter i ett svårare konjunkturläge innan jag ökar ytterligare. I H&M fall vill jag se tecken på en vändning. När det gäller MQ är aktien värderad som hade de gått i konkurs. En yield on cost på 12,5 procent är ju lätt absurt. Då ska man dock komma ihåg att det är sannolikt att utdelningen sänks till 1,25 kronor per aktie eller rent av 1 krona nästa år. Det skulle fortfarande innebära en YOC på 7 procent varför jag är benägen att fortsätta öka lite försiktigt utmaningarna till trots. Detsamma gäller Clas Ohlson, en lurig aktie med stora utmaningar framför sig och risk för sänkt utdelning. Samtidigt handlas aktien till en YOC nära 9 procent med utdelning redan i september. Frestar att fortsätta öka lite trots allt.

HiQ retar jag mig lite på eftersom de löser in aktier och krånglar till det. Dessutom tror jag att de är lite konjunkturkänsliga. Då IT-sektorn inte är min starkaste sida lutar det åt att jag avvaktar.

In i portföljen?

Till sist vill jag gärna ta in Holmen, SCA och Essity i portföljen på sikt men de är alla rätt dyra just nu. Kanske Holmen ligger närmast till hands men det är en cyklisk aktie som jag sannolikt kan köpa billigare i framtiden.

lördag 30 juni 2018

Portföljen efter två år

Två år har gått sedan jag startade om mitt aktiesparande igen. Det är en bra tidpunkt för att göra en ordentlig portföljanalys.

När jag började köpte jag lika delar i Clas Ohlson, Handelsbanken, H&M och ICA. Nu har jag ett femtiotal aktier där några är mer seriösa innehav medan andra är mer av små positioner när ett tillfälle har uppstått genom plötsligt låga värderingar eller tillfälliga kampanjer från Avanza.

Portföljens genomsnittliga utdelning mätt i yield on cost uppgår till 4,75 procent vilket är väl över mitt mål om 4 procent årligen. Det ger mig utrymme att öka i aktier med lägre utdelning i år.

Diagrammet är tyvärr lite svåröverskådligt och jag är inte så tekniskt bevandrad så skriver upp innehaven separat. Ett uppföljande inlägg kommer imorgon där jag går igenom de olika aktier

Tyvärr tar det tid att uppdatera portföljstatistiken nu när jag har många aktier. Jag är dock av den skolan att jag inte tycker det finns någon poäng i att sälja bra aktier bara för att innehaven är små. Tomra är ett utmärkt exempel på det. Det jag tycker är mest värdefullt med att göra portföljanalys är att det visar svart på vitt vilka aktier jag har utrymme att öka i och var jag bör ta det lite lugnt.

Nu är portföljen mer väldiversifierad än någonsin. Serneke är fortfarande stort men då ska man ha i åtanke att jag köpte en engångspost motsvarande 20 procent av portföljen när aktien börsnoterades. Minesto är nu mitt största innehav vilket är glädjande. Det finns dock inget som helst skäl att sälja eftersom mitt investeringscase fortfarande håller. Jag glädjs särskilt åt att J&J och Investor nu har beskedliga andelar i portföljen. Det har varit en långsiktig ambition att växla över till den här typen av lite tråkigare men stabila och förutsägbara aktier. Samtidigt är t.ex. Akelius, Bosjö och Sydsvenska Hem nu mer blygsamma innehav. Där ska jag ta mig en funderare på om och till vilket pris jag vill öka. Castellum och Bosjö skulle jag också kunna öka mer i.

Här är mina trettio största innehav:

Minesto 8,63%
Serneke 8,13%
Axfood 6,32%
Realty Income 6,11%
H&M 5,03%
Multiconsult 4,45%
Castellum 4,06%
Kopparbergs 3,88%
TransAlta RES 3,67%
Handelsbanken 3,51%
Bosjö 3,43%
Skanska 3,31%
Hemfosa 3,25%
Sydsvenska Hem 2,76%
Clas Ohlson 2,26%
J&J 2,07%
MQ 1,76%
Gjensidige 1,55%
Scandic Hotels 1,50%
Brookfield RES 1,35%
BASF 1,29%
Investor 1,27%
Boston Pizza 1,18%
Kone 1,14%
VFC 1,11%
Inwido 1,07%
Nobina 0,90%
HiQ 0,82%
SWECO 0,81%
Resurs 0,81%
ATEA 0,81%

Nu ska jag sätta mig ned i helgen så snart vädret tillåter och analysera vad jag vill öka mer i och var jag bör ta det lite lugnt de kommande månaderna.

torsdag 28 juni 2018

Ny milstople: 1,5 miljoner i kapitaltillgångar!

Två nya milstolpar har uppnåtts!

Dels passerade mitt aktiesparande hos Avanza idag 800 000 kronor.

Dels märkte jag att jag någon gång under juni har passerat 1 500 000 kronor i totala kapitaltillgångar.

Det innebär att mitt sparande under de cirka 20 månader som har gått sedan jag blev miljonär har ökat med ytterligare femtio procent. Framförallt har jag min goda sparkvot och mina höga insättningar att tacka för det.

Min nästa milstolpe är att uppnå en miljon i aktietillgångar hos Avanza. Med nuvarande spartakt och beaktande av att jag de sista två månaderna har hållit en del likvider som ännu inte förts över på depån för att ha marginal för tillfälliga utlägg gör att jag med mycket stor sannolikhet kommer bli platinakund hos Avanza med en miljon i tillgångar redan före årsskiftet.

En fråga som aktualiseras är om jag ska föra över min tjänstepension till Avanza för att snabbare bli Platinakund och få lite förmånligare räntor. Har kollat upp det tidigare men frågan om jag prioriterar pappersexercisen mitt i sommaren.

En viktig anledning till att det stack iväg så snabbt är att Minesto av vad det ryktas ska sjösätta sin första storskaliga "drake" till kraftverket imorgon. Aktiekursen har dragit iväg och det innebär med min stora långsiktiga position femsiffriga belopp. Dessutom har jag fortfarande teckningsoptionerna som nu också kan ge ett par tusenlappar ytterligare i vinst. Skriver ett inlägg om Minesto när vi vet hur sjösättningen gick. Hoppas det kan bli redan till helgen!

En annan anledning var att Stefan Persson verkar ha storhandlat H&M-aktier igen. För egen del minskade jag faktiskt lite i H&M och ökade lite i Investor istället. Blev bara en minskning med någon enstaka procent av innehavet men jag hade ett gäng aktier som jag hade köpt till än lägre kurs som jag tyckte det var lika bra att sälja när rapporten nu än en gång inte infriade förväntningarna. Jag kommer fortsätta vara långsiktig men intill att positiva signaler kommer avvaktar jag för efter Perssons köp tror jag vi ska ned ytterligare.

Så här års faller många aktieköps utdelning först ut nästa vår. Nuvarande innehav beräknas ge mig 32 000 kronor i utdelningar i år. Jag har en dröm om att klara 40 000 kronor men tror att det blir svårt. Dels för att jag inte vill köpa alltför riskabla högutdelare och dels för att jag inte bara vill köpa aktier som delar ut i år.

En annan dröm jag har är att kunna ha aktietillgångar på mitt investeringssparkonto till ett värde av 2 miljoner kronor lagom till hösten 2021. Med tanke på att jag nu ligger lite före min plan ser det faktiskt möjligt ut så länge jag inte drar på mig högre boendekostnader genom att flytta hem eller köpa fritidshus.

lördag 9 juni 2018

Utdelningar maj

Maj månad innebar årets sista utdelningsrekord med 8 635 kronor under en enskild månad och mer än tre gånger så mycket som samma månad ifjol. Serneke, som något oväntat gav en fin utdelning redan i år, stod för ganska exakt en tredjedel av utdelningarna, H&M för ungefär en sjättedel. Hela 29 av mina totalt 61 aktier bidrog till utdelningsrekordet.
Vill som vanligt understryka att utdelningsrekorden är en direkt effekt av mina höga månadsinsättningar som ensamma medför stadigt ökade utdelningar. Att skillnaden är så dramatisk mot ifjol beror också på att jag för första gången går in med tolv månaders aktieköp i ryggen jämfört med drygt ett halvår senast. Samtidigt har jag ökat nivån på månadsinsättningarna med ungefär 20 procent sedan portföljens start. Utdelningstillväxten har bidragit med några procent också då den som helhet var god i år. Framförallt beror det fina resultatet dock på insättningstillväxt vilket visar att långsiktigt sparande i stabila utdelningsaktier betalar av sig även om aktiekursen utvecklas blygsamt.
Portföljen har utvecklats fint under maj som helhet. Jag bryr mig inte speciellt mycket om kursutvecklingen utan följer den mest som en indikator för om jag har gjort missbedömningar i några aktier. Portföljen är nu upp 3,6 procent trots att flera tunga innehav som Clas Ohlson, H&M och MQ alltjämt tynger ned att många mindre innehav utvecklas fint. Efter ett par tunga månader i början av året är jag glad att portföljen nu är på rätt spår igen. Clas Ohlson överväger jag trots allt att öka lite i inför septemberutdelningen nu när YOC är extremt hög med tanke på att försäljningen ökade och de ovanligt stora nedgångarna i hög utsträckning härrördes till engångskostnader. Behöver försöka läsa på lite bättre innan jag bestämmer mig. Sharpekvoten var under 1 och standardavvikelsen är runt 10 procent vilket sannolikt beror på det kraftiga ryck Minesto gjorde.

Minesto har varit det stora glädjeämnet. Jag är som bekant ingen trendinvesterare utan äger långsiktigt och säljer bara om de fundamentala förutsättningarna som låg till grund för mitt köp har förändrats. Efter att Minesto lyckades installera fundamentet och microgrid-bojen har marknaden fått en bekräftelse på att Minesto klarar att genomföra de komplexa installationerna i storskalig havsmiljö. Precis som tidigare måste tekniken lyckas i stor skala utan oförutsedda tekniska hinder samtidigt som kommersialiseringen därefter måste lyckas. Men eftersom allt fortsätter utvecklas i rätt riktning i nuläget ser jag inga skäl att minska innehaven eller ens ta hem vinster i mina kortsiktigare köp. De kortsiktiga köpen har dubblerats jämfört med köpkursen och mina långsiktiga köp är upp med fyrtio procent jämfört med GAV. Det gör att Minesto just nu utgör chockerande höga 12 procent av portföljen. Det får vara så tills vidare, finns inga skäl att sälja eftersom mina månadsinsättningar kommer bidra till att den relativa portföljandelen successivt minskar igen. Jag har ju också 500 teckningsoptioner kvar. Tyckte från början att de var dyra men fortsätter Minesto så här med ytterligare positiva besked i kommande steg kan Minesto bli min bästa affär någonsin. Skulle egentligen vilja skriva ett helt inlägg om Minesto men har inte haft tid att läsa in mig så hänvisar till deras hemsida och twitter för den som själv vill sätta in sig mer i detalj.

Det är fortsatt mycket både privat och i jobbet vilket har inneburit lite mer resande än vanligt. Just att jag faktiskt inte har haft tillgång till aktiedepån i perioder är ju också ett av skälen till min ovanligt defensiva och enkla strategi. Kortsiktig handel och investering får andra ägna sig åt som har förutsättningarna för att följa börsen såpass aktivt.

Därför har jag utöver Avanzas Norgekampanj, där jag ökade i befintliga innehav och Veidekke gjorde entré i portföljen, egentligen bara passat på att öka beskedligt i J&J. Det garanterar att jag kommer ha minst en procent portföljandel även om två år vilket känns bra. Det är faktiskt första gången som jag köper J&J utanför Avanzas courtagefria kampanjer. Jag har som vanligt också ökat i Investor vilket börjar bli en månatlig vana så länge aktien är rimligt värderad. Att jag inte har köpt aktier beror också på att jag har haft lite mindre tid att sätta mig in i eventuella förändringar och då har jag tyckt att det varit klokast att avvakta. Jag är ändå närmast fullinvesterad med 99 procent aktier och tycker därför att jag har råd att låta kassan växa fram till semestern. Jag har samtidigt inte satt över hela månadsinsättningen ännu eftersom jag vill ha buffert för saftiga utlägg på min kontokortsräkning. Så här i fritidshussäsong passar det bra att ha lite extra buffert ifall jag skulle slå till.