lördag 22 december 2018

Serneke säljer Säve Flygplats till Castellum

Serneke säljer Säve Flygplats till Castellum för 1,1 miljarder kronor (länk). Castellum har kommenterat mer ingående i ett pressmeddelande (länk).

I det finstilta framgår dock att Serneke erhöll 750 miljoner igår och den resterande betalningen erhåller företaget först 2030. Serneke hävdar samtidigt också att tilläggsköpeskillingar om upp till högst 1 miljard kronor tillkommer under förutsättning att alla fastigheter blir bebyggda och beroende av hur bygglov och detaljplaner faller ut förutsatt att detta sker före 2030.

Som Castellumaktieägare är jag glad att de kommer över ett så fint utvecklingsprojekt. Att de i princip betalar från kassa visar på ett verkligt styrkebesked. En tydlig lärdom om varför man ska äga företag med stabila finanser, inte minst nu när vi närmar oss nästa lågkonjunktur. Castellum beräknar en uthyrningsgrad på 79 procent vilket får anses högt i den typen av projekt och säkert lär stiga om det realiseras. Helt klart en fin långsiktig intjäningspotential för flera decennier framöver.

Som Sernekeaktieägare tycker jag därför att det är synd att de gör sig av med ett av sina två guldägg. Nu är det framförallt Karlastaden som kan generera de stora intäkterna bortom de många mindre projekten. Det visar samtidigt klokskap att ledningen inte tar några risker i det kritiska skedet för Karlatornetprojektet och tar det säkra före det osäkra. Det är en fin affär som ger företaget en helt annan trygghet de kommande åren. Med den större kassan och stabila orderboken sedan tidigare borde man nu kunna ta sig igenom de 2-3 åren intill dess att Karlatornet närmar sig slutförande.

Serneke kommer samtidigt bli föredragen partner vilket i utgångspunkt ska innebära att de ges uppdrag som utvecklare och entreprenör när Castellum realiserar projektet. Däri torde flera betydande framtida orders finnas på längre sikt. Serneke har dock kvar saneringsansvar för området. Tillsammans med tilläggsköpeskillingarna finns därför fortfarande en betydande intäktspotential de kommande tolv åren från Säveprojektet.

Inför den fjärde kvartalsrapporten och årsrapporten som publiceras den 6 februari har Serneke redan gått ut med att man kommer kunna räkna hem en vinst om 275 miljoner kronor för det fjärde kvartalet som konsekvens av försäljningen. Det kan jämföras med drygt en femtedel av vad Serneke brukar ha i intäkter under sommarmånadskvartalet. Det är alltså en väsentlig intäkt som kommer garantera en stabil kvartalsrapport men inte ensam säkra ett toppenresultat. Serneke har under den gångna månaden gått ut med fyra nya orders värda 239 miljoner kronor totalt som kommer bokföras på samma kvartal. Det innebär att vi utifrån känd information kan räkna in minst 514 miljoner kronor för det fjärde kvartalet.

Det framgår också att Serneke har redovisat orealiserade värdeförändringar av fastigheterna i Säve som har bokförts till 52 miljoner totalt de tre tidigare kvartalen i år. Historiskt uppgår bokförda värdeförändringar till 427 miljoner kronor.

Detta torde med all säkerhet innebära att Serneke kan bibehålla sin utdelning om 4 kronor per aktie också i år. Det skulle innebära att mitt Sernekeinnehav överträffar mina utdelningsmål om 4,25 procent, något jag verkligen inte hade räknat med när jag tecknade aktien vid börsnoteringen. Kanske kommer Serneke nu också ta över som huvudsponsor för IFK Göteborg.

Sernekeaktien steg med cirka 11 procent under fredagen på beskedet. Castellumaktien är redan högt värderad och hade en blygsam uppgång omkring en halv procent. I Serneke har jag nu det innehav jag vill ha på lång sikt med ett tusental aktier. I Castellum har jag det innehav jag vill ha på ett års sikt men kommer garanterat öka när nästa tillfälle uppstår. Som vanligt ska inlägget inte ses som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys!

Av kuriosa undrar jag till sist om Sernekes planer på ett evenemangsstråk med aktiviteter såsom ett äventyrsbad och en STCC-bana kommer att förverkligas under Castellums ägarskap?

God Jul!

fredag 21 december 2018

Några tankar om dyster rapport från MQ

MQ har i veckan publicerat sin senaste kvartalsrapport (länk) och årsredovisning (länk).

Omsättningen är fortfarande förhållandevis hög men resultatet är direkt uselt. Åtgärderna är fortsatt fokus på e-handelsplattformen och större tydlighet i sortimentserbjudandet med mer fokus på varumärkesurval. Ett strukturellt åtgärdsprogram som bättre tillvaratar synergier låter klokt, inte minst en gemensam lagerlösning för MQ och Joy. Kontentan blir ändå att det är svårt att som utomstående lekman avgöra om det kommer hjälpa eller inte.

Så här i juletider nöjer jag mig med att länka till rapporterna. Det jag tycker är mest intressant är mitt förhållningssätt till MQ. Tanken med MQ var att det skulle vara ett kortsiktigt komplement på ungefär 1 procent av portföljen som på fem års sikt skulle öka genomsnittlig direktavkastning och samtidigt ge lite mer utdelning i början av året då MQ brukar dela ut. Jag hade därefter övervägt att sälja aktien och har tidigare frågat mig vad den tillför egentligen.

Man kan konstatera att denna målsättning misslyckats. Aktien delar inte ut alls kommande år och vinsten har minskat dramatiskt. Lärdomen är tydlig: det finns inget mervärde i att ta in osäkra aktier för att krydda utdelningen på kort till medellång sikt. Nu när portföljen passerat första miljonen är det bättre att bygga långsiktigt. Jag funderar därför snarast på om jag ska plocka ut ett par andra aktier med lite högre risk men det hänger mer ihop med min livssituation kommande året och hur aktivt jag bedömer att jag kan följa börsen från vecka till vecka.

Samtidigt har jag också valt att behålla i MQ som ett turn around-case tidigare då jag har bedömt att aktien handlas till nivåer som hade företaget redan gått i konkurs. Skulle MQ börja dela ut i trakterna bortåt 1 krona per aktie så är det en direktavkastning på 9-10 procent. Jag har samtidigt svårt att jag över 10 kronor per aktie skulle vara beredd att öka igen utan tydliga tecken på att trenden är bruten. Och då jag inte tror på någon tillväxt att tala om landar jag ändå någonstans i att det handlar om jag ska rycka av plåstret direkt eller ge såret lite tid att läka för att göra det mindre smärtsamt.

Det som gör att jag ändå behåller är att omsättningen trots allt fortsatt är hög. Det skvallrar om att det finns utrymme för bättre resultat kommande år. Jag tror därför att det inte är osannolikt att jag kommer kunna sälja aktien dyrare i framtiden än idag. Då återstår bara frågan om jag behöver pengarna eller inte. Just nu är portföljen belånad vilket i sig skulle vara ett skäl att sälja av MQ men jag har fortfarande låneutrymme nog att det inte är direkt nödvändigt.

Jag är uppriktigt oroad över framtidsutsikterna men vill ändå se vad ledningen gör nu när man håller inne utdelningen 2019. Utifrån resultat per aktie på 1,17 kronor finns ändå förutsättningar för att de nästa år ska kunna dela ut 1 krona per aktie igen om de åtgärder som görs bär frukt. I så fall är min investering i MQ som helhet faktiskt försvarbar vilket ju var mitt utgångscase. Samtidigt måste i så fall resultaten från de senaste kvartalen vändas. Q1-rapporten visade på en minskning med två tredjedelar jämfört med föregående år. Fortsätter den trenden är det lika bra att bita i det sura äpplet och dumpa innehavet men jag vill ge det ett par rapporter först. En viktig lärdom har det varit oavsett.

torsdag 20 december 2018

Analys beställd av Minesto värderar aktien till 9,10-14,50 kronor

Västra Hamnen Corporate Finance presenterade igår en genomarbetad och läsvärd analys av Minesto (länk). Så här i jultider ska jag också erkänna att jag inte har gjort någon djupdykning i analysen utan mest läst den mot bakgrund av att jag följt Minesto i ett par år. Läs därför igenom och bilda dig en egen uppfattning. Jag tycker att det är intressant att de specificerar en värdering om 9,10-14,50 kronor per aktie. Det sammanfaller ganska väl med mina tidigare blogginlägg baserade på en tidigare analys (se fliken Minesto).

OBS! Västra Hamnen Corporate Finance analys är beställd av Minesto. Jag äger själv aktier i Minesto och har ökat den senaste tiden. Även om jag alltid eftersträvar objektivitet och förutsätter att Västra Hamnen Corporate Finance gör detsamma bör du som läsare vara medveten om detta. Gör alltid din egen analys. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning. Det ska endast ses som en uppföljning av en aktie jag har ägt sedan börsnoteringen och regelbundet skriver om.

Analysen visar också indirekt att risken är hög men uppsidan stor om Minesto lyckas utveckla tekniken. Ett P/E på 111 på estimerad vinst 2021 är mycket högt och likaså P/E på 27,5 på estimerad vinst 2022. Estimaten om vinst 2026 ger dock ett mycket mer aptitligt P/E 2026 men då ska förstås mycket gå rätt på vägen. Resonemanget om potentiell vinsttillväxt är intressant där Västra Hamnen CF beräknar 7 procent per år mellan 2030-2040. Skulle det infrias kan aktien inte ses som dyr men då ska först kommersialiseringen lyckas och det är femton år fram i tiden. Det jag gillar med analysen är att den så svart på vitt visar hur hög risken är men också uppsidan i den här typen av aktier. Framtida kommersialisering är redan inprisad för de kommande åren men skulle den lyckas finns också en tydlig uppsida på längre sikt.

Intressant att notera är att man bedömer att märkeffekten ska utvecklas till 750 kW genom produktförbättringar av vingprofil och turbindesign. Detta var en nyhet för mig som tidigare endast läst om DG500-modellen med 500 kW. Att tala om DG750 är offensivt.

Jag tycker också att det är något offensivt att räkna med fyra orders på DG100-modellen under 2019. Min mer modesta gissning är att det nog kan ta ytterligare ett år eller två innan företaget börjar inbringa riktiga intäkter.

Uppdatering 21 december: Minesto informerade under fredagen om att man är i slutfasen av att ta in ytterligare planeringsmedel genom Wales regering. Aktien rusade 12 procent på nyheten.

söndag 16 december 2018

Förändringar om aktier som ingår i superlånet kan påverka din ränta

Avanza har förändrat de aktier som ligger till grund för superlånet. Grundprincipen är som bekant att du kan belåna en andel av vissa av dina aktieinnehav för att köpa nya aktier med belåning. I princip ingår främst etablerade aktier som anses ha lägre risk och den listan har Avanza nu sett över. Det innebär att din lånränta kan förändras ifall flera aktier som ligger till grund för lånet utgår varför ditt låneutrymme minskar.

Jag tycker det är synd att Avanza ger oss knappt två veckor att få information om förändringen. Förstår att det finns någon sorts värderingsmodell i grunden men det inger inte förtroende när även några förhållandevis stabila företag åker ur samtidigt som vi närmar oss en eventuell räntehöjning.

Jag har fyra av de aktierna som utgår i portföljen: Clas Ohlson, Cloetta, Hemfosa och Inwido. I det första och sista fallet finns företagsspecifika utmaningar som motiverar att de plockas bort. Avseende Cloetta och Hemfosa har jag svårare att förstå det. Det är två stabila och defensiva aktier och i Hemfosas fall har man dessutom renodlat till mer samhällsfastigheter och mindre spekulation då den senare riskdelen flyttats till avknoppade Nyfosa. Därför har risken i Hemfosa snarast minskat.

Samtidigt har ett stort antal aktier tillkommit som grund för superlånet. Bland svenska aktier finns i min portfölj Ahlsell. Där har jag nu växlat över hela innehavet till ISK och sålt av det jag hade kvar i KF efter spekulationerna om att företaget åter köps ut från börsen. Det är en defensiv och fin aktie men jag funderar ändå lite på att passa på att sälja innehavet eftersom jag har belåning och andra aktier som har högre utdelning och bättre tillväxtmöjligheter. Samtidigt upplever jag att det finns viss uppsida i Ahlsell som gjort flera förvärv senaste året.

Där finns också en uppsjö nordiska, europeiska och amerikanska aktier vilket gör att basen för superlånet totalt sett utvidgas. Inga av de amerikanska eller nordiska aktierna finns i min portfölj men däremot tyska BASF och Siemens. Oklart varför EON inte får vara med.

Det kan vara klokt att gå igenom listan i lugn och ro under helgen för att kontrollera hur ditt superlån påverkas om du använder belåning. Du hittar listan på Avanzas hemsida som inloggad kund eller i bildbanken på deras twitter.

söndag 9 december 2018

Tankar kring eventuellt fortsatt börsnedgång

Den senaste tiden har jag ägnat en del energi åt att fundera över hur jag ska hantera en eventuell fortsatt börsnedgång. Min strategi är i utgångspunkt köp och behåll. Därför säljer jag inte aktier utifrån hur Mr Market agerar utan utifrån om fundamentala förändringar sker i företaget som ändrar mitt ursprungscase. Samtidigt har börsnedgången medfört möjligheter att med lite belåning öka långsiktigt mina kärninnehav. Det har i sin tur medfört att jag funderar över att sälja andra aktier för att öka i de aktier som utgör portföljens grundbult.

Flera aktier är dock inte väsentligt billigare än vad de var för en månad sedan vid första skovet av nedgången. Jag tänker på aktier som Axfood, Castellum, Holmen, Investor, J&J, Scandic Hotels. De handlas alla på helt klart trevliga nivåer men inte med någon väsentlig premie. Eftersom jag redan har en stor position i de flesta av dessa aktier blir det mest att jag fortsätter öka lite pö om pö men inväntar ytterligare nedgång om jag skulle använda ytterligare belåning. Man skulle kunna säga att jag i de flesta av dessa aktier redan har en så stor portföljandel som jag vill ha på minst ett par års sikt. Då vill jag kunna köpa till en sällsynt låg värdering om jag ska öka ytterligare med belåning. Annars kan jag ju lika gärna vänta ett par månader och köpa utan belåning med samma nettokostnad.

Just nu har jag 9 procents belåning vilket är rekord för min portfölj. Det beror till dels dock på att jag har skalat upp mitt innehav i Minesto varför belåning på ordinarie aktier är runt 5 procent. Det är hur som helst den högsta belåningen jag haft. Återkommande läsare vet att jag ogillar belåning och endast använder det för likvider snarare än som långsiktig hävstång.

Jag skulle känna mig bekväm med upp till 20 procents belåning. En viktig anledning som måste understrykas är att jag har kapital på ett sparkonto (avsett för kontantinsats till fastighetsköp när jag flyttar hem). Därför finns det ingen risk att jag inte kan betala av lånen om så skulle bli nödvändigt. Man bör inte köpa aktier med belåning om man inte med säkerhet har möjlighet att betala tillbaka (aktuella och tråkiga exempel finns ju senaste tiden på hur illa det kan gå).

Haken är dock att när låneräntan passerar över en procent blir jag mer skeptisk till om det är värt kostnaden och vill i så fall ha en högre riskpremie. Alltså behöver aktierna ned ytterligare något.

Belåning i sig har jag inget problem med. Med tanke på att många aktier delar ut under våren och just nu handlas rätt billigt tycker jag att det är rätt trevligt att handla mer just nu för att kanske knappt handla alls till sommaren. Dessutom kan jag låta utdelningarna beta av belåningen. Anledningen till att jag har minskat min skepsis till belåning är helt och hållet att räntan är såpass låg att de aktier jag köper kan räknas hem endast på nettoutdelning efter ränta. Annars vore risken väl hög.

Kopparbergs har jag ökat beskedligt i med belåning och skulle egentligen vela öka till 500 aktier men avvaktar lite för att inte dra på mig onödigt höga lån. Jag ser det, som jag tidigare resonerat om på bloggen, som att aktien först nu når rimliga nivåer. Kopparbergs har alltför länge handlats som om det vore en tillväxtaktie där utdelningen kommer öka med tvåsiffriga tal årligen. Det är kanske inte helt rimligt för ett moget och etablerat företag även om potentialen finns där på vissa nya marknader. Samtidigt är det förbluffande att det är först nu som marknaden på allvar har börjat kalkylera in Brexitaspekter i aktiekursen såsom risk för fallande pund. Detta samtidigt som företaget tack och lov själva har tagit höjd genom att ägna de två senaste åren till investeringar i sin brittiska verksamhet. Därför känner jag att det är ett ganska trevligt läge att öka. Aktien handlas till en direktavkastning omkring 4 procent vilket vare sig är bra eller dåligt. Det är dock inte osannolikt att de på ett par års sikt höjer till 6,50 kronor per aktie vilket skulle ge en direktavkastning över 4,3 procent. För ett defensivt innehav som Kopparbergs tycker jag därför att det är ett sällsamt trevligt läge att öka.

Jag börjar också titta på om jag ska positionera om risken i portföljen något. Det vill säga sälja av några mindre innehav som mest tar tid att följa för att minska belåningen. Det problematiska är att de aktier som är lättast att sälja är de som har gått bäst. Det är samtidigt just dessa man bör behålla. Det vore oklokt att sälja t.ex. Tomra trots liten portföljandel för jag kommer aldrig kunna köpa tillbaka aktien till ett lika bra pris i framtiden. Det vore lättast att dumpa t.ex. MQ och realisera förlusten. Samtidigt vill jag i de fallen invänta ytterligare fakta i nästa rapport för att ta ett mer välgrundat beslut. Istället funderar jag på att dumpa lite småinnehav. Alligator Bioscience är t.ex. en litet innehav som kommer ta tid att generera vinst. Jag överväger att dumpa ICA för att öka mer i Axfood istället.

Jag har landat i att avvakta ytterligare en vecka och kanske fatta beslutet kring årsskiftet. Anledningen hänger ihop med min livssituation där jag idag inte vet hur aktivt jag kommer kunna följa börsen om ett år. Skulle jag ha sämre tillgång till börsen på daglig basis kommer jag nog sälja helt enkelt eftersom det i sig ökar risken att jag behöver reagera för sent på oförutsedda händelser.

lördag 8 december 2018

Nordeaanalys beställd av Serneke värderar aktien till 80-120 kronor

En läsvärd Nordeaanalys av Serneke publicerades igår där aktien värderas i spannet 80-120 kronor.

OBS! Nordeas analys är beställd av Serneke. Jag äger själv aktier i Serneke och har ökat den senaste tiden. Även om jag alltid eftersträvar objektivitet och förutsätter att Nordea gör detsamma bör du som läsare vara medveten om detta. Gör alltid din egen analys. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning. Det ska endast ses som en uppföljning av en aktie jag har ägt sedan börsnoteringen och regelbundet skriver om.

Det bör noteras att många diagram i analysen härrör från årsskiftet ifjol. Vinstvarningen i senaste rapporten syns då inte lika tydligt. Jag kommer därför här inte gå igenom särskilt många detaljer i Nordeas analys. Läs den själv och bilda dig en egen uppfattning. För någon som har följt Serneke och läst rapporter och nyheter regelbundet från företaget bjuder analysen på få överraskningar. Det jag gillar med den är främst hur den visar att Serneke är lågt värderad relativt konkurrenterna.

Nordea argumenterar i sin analys för att Serneke borde värderas i spannet 80-120 kronor. Det är ett brett men inte orimligt spann. Det reflekterar ganska väl den värdering som olika aktörer från Peter Benson till Aktiespararna gjorde i anslutning till att aktien börsnoterades.

Jag har tidigare skrivit hur jag ser på Serneke på bloggen. Om kommande rapporter visar sig att vinstvarningen i senaste rapporten inte var en engångshändelse drar jag öronen åt mig och blir orolig. Om Serneke däremot klarar att bibehålla marginaler i linje med tidigare år och går med vinst blir jag mindre orolig. Jag tror att det avgörande är hur de större projekten lyckas. Där har Serneke en intressant projektportfölj som just nu är lågt värderad.

Som jag var inne på i senaste blogginlägget är Serneke rätt svårvärderad just nu eftersom det helt enkelt är ett stort spann mellan pessimistisk syn på fortsatta vinstvarningar och optimistisk syn på att de värden som finns i projektportföljen faktiskt realiseras. Analysen visar detta tydligt enligt tabellen ovan. Det framgår dock också att Serneke på intet sätt är en dyr aktie vid en värdering runt 50 kronor.


Nordea konstaterar precis som jag tidigare har argumenterat för att Karlastadenprojektet i det korta perspektivet urvattnar vinster. I det långa perspektivet finns har en stor potential om det lyckas genomföras och man lyckas sälja fastigheterna som dock är av unik karaktär då Göteborg intill idag saknar den typen av höghusobjekt. Här har 85 procent av objekten dessutom redan sålts. Som Nordea lyfter fram är finansieringen förstås inte slutgiltigt säkerställt. Därför kan man inte utesluta att det finns risk att flera kunder inte kommer kunna köpa i sämre ränteläge och låneläge när projektet är färdigställt. Det finns förstås också en risk att företaget inte framgångsrikt lyckas slutföra projektet till kalkylerad kostnad. Detta lyfter Nordea också fram där man jämför med hur Turning Torse blev dubbelt så dyrt till slut. Projektet ska slutföras 2022 men med inflyttning påbörjad under 2021. Det innebär ytterligare tre år av osäkerhet där det finns risk att aktien inte lyfter.

Nordea förväntar sig att marginalerna just ökar. De är förvisso lägre än Sernekes femprocentsmål men inte lägre än branschen i stort. Jag tycker att det finns visst fog för att Serneke inte ska värderas så mycket lägre än konkurrenterna.

Nordea räknar på en uppskattad utdelning om 10,5 procent 2020. Det låter otroligt högt men är faktiskt inte orimligt. Serneke delade i år ut 4 kronor per aktie. Med värderingen runt en femtiolapp senaste tiden motsvarar redan en bibehållen utdelning en direktavkastning på 8 procent. Det innebär att de över tre års tid behöver höja utdelningen med totalt 20 procent till 5 kronor per aktie. Inte orimligt för ett företag med växande omsättning där man väl får förmoda att Serneke var något försiktiga i sin första utdelning.

Säveprojektet lyfts fram. Här har Serneke en investering med stor potential. Man bör samtidigt vara medveten om att intill dess att den realiseras utgör Säve endast en kostnad. Det kan ju bli så att Serneke inte lyckas realisera projektet de kommande åren. I så fall är värderingen överskattad.

Jag har nu köpt så många Sernekeaktier jag vill ha. Att jag har dubblerat innehavet jämfört med börsnoteringen beror på att jag fortfarande tror på mitt utgångscase och att aktien nu är hälften så billig varför jag ansåg mig ha råd att köpa fler aktier.

måndag 3 december 2018

Multiconsult återköper aktier

En kort uppdatering för att informera om att Multiconsult, som är ett innehav som jag aktivt följt under flera år, har gjort ett återköpsprogram om 700 000 aktier (länk). Det motsvarar cirka 2,5 procent av det totala antalet aktier och programmet slutfördes i fredags. Därför är det inte så underligt att kursen ökade eftersom många förmodligen passade på att sälja när det fanns en artificiellt stor efterfrågan på köpsidan vilket gjorde att priset kunde tryckas upp kortsiktigt. En kurs runt 62-63 norska kronor skulle mer normalt reflektera att antalet aktier minskar varför vinst per aktie sprids över ett lägre antal aktier än tidigare. Jag gillar generellt återköpsprogram av just det skälet - det blir mer kvar av kakan för oss som är kvar som aktieägare samtidigt som företaget får mindre "utgifter" då utdelningen delas ut på färre aktieägare. Återköpsprogrammet möjliggör ensamt nämligen ytterligare 5 öre per aktie i utdelning nästa år. Jag tror därför att det är sannolikt att vi får en utdelningshöjning som kompenserar fjolårets sänkning.

lördag 1 december 2018

Månadssammanfattning november 2018

Aktieportföljens värde är cirka 1 050 000 kronor men eftersom jag fortfarande har ungefär 5 procents belåning då jag har passat på att öka i flera långsiktiga innehav redovisar jag nettovärdet 989 915 kronor. Jag ser det helt enkelt som att jag har passat på att öka mer nu och kommer öka mindre någon månad längre fram då det jämnar ut sig. Det innebär att portföljen har minskat sedan föregående månad trots lite större insättningar än vanligt till följd av utdelningar från innehav utanför portföljen.
Det har varit en lugn börsmånad för min del. Det har mer att göra med att jag har haft alltför mycket att göra på jobbet och har valt att prioritera det. Utdelningarna fortsätter däremot att trilla in och landade på fina 3 212 kronor. Investor, H&M, Scandic och ATEA utgör de större utdelningarna medan mina ökningar i månadsutdelarna tidigare i höst nu börjar betala av sig.
En ny aktie har dykt upp sedan Hemfosa delades upp i två separata bolag med den nya aktien Nyfosa. Just nu har jag bara valt att öka lite ytterligare i Hemfosa och behåller Nyfosaaktierna tills vidare. Jag tycker det är svårt att bedöma värde i den här typen av uppdelningar och inväntar hellre ytterligare information när Nyfosa har ett par rapporter bakom sig. Min utgångspunkt är att växla över helt till Hemfosa men samtidigt har jag ju köpt Nyfosa med bra premie en gång i tiden varför jag inte ser något skäl att sälja förhastat.

Jag har passat på att öka i större utsträckning i både Kopparbergs och Scandic Hotels. Som defensiv utdelningsinvesterare passar det mig att marknaden nu inte längre prisar in dem som tillväxtaktier och dess mer realistiska förväntningar passar mig väl. Annars har det mest varit mindre påfyllningar.

Tre aktier har åkt ur portföljen. SAS Pref valde jag att sälja eftersom den löses in snart. Att jag sålde beror på att jag har en liten belåning och tycker att det är bättre att ta in kapitalet direkt. Hufvudstaden och Industrivärden har jag också valt att sälja. Skälet är att det var mycket små andelar i förvisso bra och stabila aktier. När börsen nu rör sig nedåt är jag mer angelägen om att minska risken och tyckte att det var onödigt med småskvättar i aktier som jag inte bevakar aktivt och där jag inte har tagit ett lika genomtänkt köpbeslut.
MQ är portföljens stora sorgebarn. Trots vinstvarningen väljer jag att fortsätta behålla. Jag vill se rapporten strax före jul för att kunna grunda mitt beslut på bättre information. Det svider att det inte blir någon utdelning, jag tvivlar på affärsidén och funderar på att minska ytterligare men samtidigt har jag också tidigare ökat i aktien till en kurs där utmaningarna i stor utsträckning redan var inprisade. Jag har dessutom minskat på den första vinstvarningen tidigare i år. Den fortsatta återgången till mer normala nivåer i Minesto och fortsatt oro i Serneke förklarar också nedgången då de är två av mina största innehav.

Tittar aktivt på hur jag mer långsiktigt kan minska risken då jag inser att jag inte längre behöver den höga direktavkastning som aktier som MQ skulle kunna ha gett. Funderar på att plocka ut aktier av enfastighetskaraktär men vill inte göra det ogrundat då jag har en god riskpremie utan vill först ta en ordentlig genomgång av rapporterna.

Jag har hoppats på att klara 35 000 kronor i utdelningar under 2018. Det står redan klart att jag antagligen inte gör det. Finns ingen anledning att köpa decemberutdelare bara för att. Däremot har mina mer långsiktiga aktieköp redan lagt en grund för 40 000 kronor i utdelningar baserat på mina nuvarande aktier under 2019. Det innebär att jag bör klara 50 000 kronor i utdelningar nästa år.

lördag 24 november 2018

Ris och ros efter Avanzas Black Friday

Jag har mycket uppskattat Avanzas Black Friday-kampanjer med gratis courtage på amerikanska aktier. Med tanke på att Avanza har kört flera liknande kampanjer för utländska aktier det senaste året har jag någonstans dock varit beredd på att de inte skulle köra den två gånger per år för amerikanska aktier. Den här gången var amerikanska aktier dessutom dyra samtidigt som jag inte hade så mycket likvider kvar och hade behövt köpa på kredit inför löneöverföringen på måndag.

Avanza gjorde istället en kampanj där man erbjöd kanske marknadens bästa ränta på kort bindningstid över sex månader. Ett fint erbjudande men sättet det lades fram på irriterade mig.

Hasta inte fram kampanjer i sista minuten

Tänk på att kunden har en alternativkostnad i form av en kundrelation med sin nuvarande bank. I mitt fall har jag en femton år gammal utmärkt kundrelation som bland annat har inneburit ett stående lånelöfte med flexibilitet bortom excelarken. Avanzas bolåneerbjudande är av olika skäl krångligt för den som är delvis bosatt i utlandet varför jag helt enkelt inte vill kasta bort en utmärkt och förtroendefull relation till min bank. Skulle det bli skarpt läge värdesätter jag att kunna lösa bolån till objektet jag kan köpa eftersom banken väl förstår hur min ekonomi ser ut och kan ge mig en förmånlig ränta i princip med ett kort telefonsamtal (jag använder ingen av de fyra storbankerna utan sparar i en lokal bank som använder en av storbankernas system men i övrigt är fristående).

Tänk på att överföringar av större belopp är en stor sak för kunden

För den som för över större belopp är man mån om att säkerställa att man faktiskt kommer kunna ta del av den utlovade räntan utan att något skiter sig på vägen tekniskt. Här visade det sig mycket riktigt att Avanza tidvis hade utmaningar med kapaciteten när många förde över pengar samtidigt. Förvisso fanns tydlig information i Q&A på hemsidan men likväl är det för kunden omständligt att först föra över ett belopp från sin nuvarande bank, därefter öppna ett nytt konto, därefter föra över pengarna till nämnda konto för att låsa avtalet. För den som har ont om tid avstår man gärna risken att något skiter sig i något led. Här hade jag hellre sett att Avanza hade antingen gått ut 2-3 dagar tidigare med kampanjen så att man i lugn och ro kunnat genomföra det första steget att föra över pengar på Avanzas depå. Då hade det varit en enkel sak att sedan föra över pengar till själva sparkontot och sluta avtalet via bank-ID. Alternativt kunde Avanza ha givit kunder möjlighet att på något sätt teckna upp sig mot kampanjen för en viss summa men ge kunderna helgen på sig att i lugn och ro föra över pengarna. Inser att det senare kräver viss administration eller IT-lösningar men nu lämpar Avanza istället över på kunderna att administrera det hela där risken är att många faktiskt kommer klanta till det på något sätt och gå miste om erbjudandet vilket i slutändan kan resultera i en hel del administration för kundservicen ändå när man retroaktivt kommer behöva lösa det hela.

Tydlighet om villkor för att bryta bindningstiden

Naturligtvis är standard för bunden ränta att man inte tar ut pengarna under bindningstiden. Här var Avanza också tydliga. Samtidigt finns det en alternativkostnad för kunden. Om man plötsligt behöver kapitalet till handpenning för bostadsköp blir handpenningslån mycket dyra. Därför hade det varit önskvärt med en avgift för att bryta avtalet som man skulle kunna ställa mot vad det skulle kosta att ta ett handpenningslån. Jag tyckte inte att det var värt risken eftersom ett par tusenlappar extra i ränta snabbt kan bli det dubbla i kostnad för ett handpenningslån istället.

Respektera att era kunder också har ett arbete

Nu missade ni åtminstone möjligheten att få en i övrigt mycket nöjd kund att flytta över och samla sitt kontosparande hos Avanza. Jag har faktiskt tänkt på möjligheten att samla mitt sparande hos Avanza det senaste året eftersom det skulle öka chansen att bli Private Banking-kund med de förmåner avseende courtage, bolån och service som det innebär. Nu valde jag att avvakta helt enkelt eftersom det sammanföll med att jag hade hysteriskt mycket att göra på mitt jobb. Om jag ska flytta över större belopp, i mitt fall en bra bit över en halv miljon kronor, och bryta en femton år gammal kundrelation gör jag det inte oövervägt. Hade jag fått helgen på mig eller fått vetskap om kampanjen tidigare hade jag antagligen också nappat på erbjudandet.

En sak som jag däremot gillar är att Avanza har börjat klimatmärka sitt fondutbud. Det är jättebra tilläggsinformation för oss konsumenter. Har tänkt skriva om det då jag tycker att det är intressant men helt enkelt inte hunnit titta i detalj hur märkningen går till.

måndag 12 november 2018

Minesto tecknar sitt första intäktsbringande avtal på Färöarna

Minesto offentliggjorde idag nyheten att företaget tecknar sitt första riktiga avtal bortom testanläggningen utanför Wales (länk). Det avser ett projekt om två DG100-installationer utanför Färöarna. För mig som har följt Minesto länge var det här en historisk milstolpe!

Potentialen uppskattas till cirka 30-70 MW vilket jämförelsevis är i mindre storleksordningen. Detta följer också av att Minesto under hösten har sagt att man vill lansera DG100-installationer i lite mindre skala för att påbörja kommersialisering av dessa till mindre kunder medan man bevisar att tekniken fungerar i den storskaliga DG500-anläggningen som testas utanför Wales.

Vad som kan konstateras är att Färöarna är i färd med att gå över till förnybar energi varför det förefaller sannolikt att de skulle göra fler kommersiella beställningar om det här projektet lyckas. Färöarna kommer också förbinda sig att köpa den el kraftverket genererar vilket bör inbringa intäkter. Om och när dessa eventuellt överstiger kostnaderna går inte att utläsa ur pressmeddelandet givet att tekniken är för ny. Det är självklart positivt att Minesto får in intäkter för sina provanläggningar men det är alltså inte självklart att det innebär en ren vinst för det här projektet. Jag tror snarare att man bör tänka i termer av att det bidrar till att täcka Minestos långsiktiga utvecklingskostnader. Först om ett år kommer projektet installeras varför det dröjer ytterligare en överskådlig tid innan intäkter kan förväntas genereras från DG100-installationerna på Färoarna. För Färöarnas och elbolaget SEV:s del behöver de bara finansiera i den utsträckning Minestos DG100-installationer genererar elektricitet utöver att viss infrastruktur tillhandahålls.

Vad som behöver understrykas utifrån ovan är att Minesto samfinansierar projektet med eget kapital tillsammans med Färöarnas elbolag SEV. Pessimisten kan se det som att Minesto inte har lyckats sälja tekniken till Färöarna rakt av och har mer kvar att bevisa. Optimisten kan istället se det som att Minesto nu får delfinansiering för sin utveckling av DG100-installationer som till dels är en annan modell än den större modell man utvecklar i Wales.

Färöarnaprojektet är ett viktigt led i att bevisa att Minesto kan erbjuda förnybara energilösningar för öar med få alternativ annat än energiimport. Här finns en viktig potential. För nytillkomna läsare är en påminnelse på sin plats att det, i nuläget, inte går att använda Minestos teknik vid vilka marina områden som helst utan det krävs förhållandevis kraftiga tidvattenströmmar.

Värderingen av Minestoaktien har jag skrivit om tidigare på bloggen under fliken Minesto med hänvisning till professionella analyser. Vad som är värt att påminna om är att nuvarande värdering runt 12 kronor per aktie förutsätter att företaget lyckas med sin kommersialisering för att aktien ska vara långsiktigt lönsam. Man bör alltså vara medveten om att marknaden redan har inprisat en kommersialisering på några års sikt vid nuvarande prisnivåer.

OBS! Som vanligt sedvanligt disclaimer att aktier i Minesto innebär en hög risk eftersom företaget i nuläget är beroende av stöd och inför kommersialiseringen ännu inte går med vinst. Gör alltid din egen analys. Jag äger själv också en betydande post aktier i Minesto långsiktigt. Inlägg på bloggen ska därför inte ses som finansiell rådgivning. Jag återger endast Minestos pressmeddelande med några översiktliga kommentarer.

lördag 10 november 2018

Min syn på senaste veckans debatt

Vill i bloggformat ge min syn på debatten i sociala medier den senaste tiden Aktiepappa har skrivit en bra sammanfattning här. Vill inledningsvis förtydliga att jag också tycker att Better Globe är en skum verksamhet som jag också vill varna läsarna för. Jag tycker också att det är bra att Dagens Industri har belyst den intäktsbringande delen av Kavastus verksamhet. Det tycker jag är rimligt.

Men det är inte vad det här inlägget avser handla om. Det jag tycker är svårt är att många bloggare och twitterprofiler rör sig i gränslandet mellan semiprofessionella investerare och entusiastiska hobbyinvesterare. Det är en gråzon som innebär att ansvaret inte är lika självklart. Jag förstår att enskilda bloggare ibland åtar sig sponsring eller samarbeten som innebär väsentliga intäkter. Samtidigt som Kavastu och Rika Tillsammans har en direkt vinstdrivande verksamhet som del i sin närvaro i sociala medier förstår jag också att man inte kan avkräva full professionalism kring allt som skrivs i sociala medier. Själva twitterformatet gör i sig självt att många väsentliga detaljer går förlorade och leder till en fördummande förenkling vilket jag också tror är en väsentlig del av hur kritiken slår.

Visst är det fullt rimligt att Kavastu och Rika Tillsammans granskas. Det är jättebra att vi varnas för riskerna i att investera i Better Globe eller följa Kavastus metoder utan tillräcklig tid och kunskap.
Jag har samtidigt lärt mig mycket från både Kavastu och Rika Tillsammans som har utvecklat mig som sparare. Inte för att de skriver något unikt men för att de, liksom flera andra duktiga bloggare och twitterprofiler, presenterar informationen på ett trevligt och inspirerande sätt. Min förhoppning är att vi ska kunna ha en debatt där man kritiserar i sak vad som verkar tveksamt, vilket flera har gjort på ett föredömligt sakligt sätt, utan att för den sakens skull bidra till en twittermobbstämning som ifrågasätter en individs hela gärning. Jag uppskattar mycket det Kavastu och Rika Tillsammans bidrar med som helhet även om det inte hindrar att jag tycker att granskningen är fullt rimlig och bra.

Även om de senaste två exemplen är speciella på grund av hur etablerade Kavastu och Rika Tillsammans är liksom att det finns detaljer som förtjänar kritik är de på intet sätt unika.

Här är några andra exempel som flera bloggare jag följer och uppskattar mycket har publicerat:

Hos Lendify tjänar du högst förenklat pengar på att låna ut kapital till kunder som av olika skäl inte vill eller har möjlighet att få lån genom traditionella låneaktörer. Tjänsten verkar förvisso bra och rigid men samtidigt är det ofrånkomligen så att risken också är betydlig eftersom det borde finnas en beskärd andel dåliga lån med tanke på att räntan du får är beskedlig. Dessutom är det antagligen krångligare att deklarera och skatta på dessa intäkter varför en stabil utdelare netto mycket väl kan ge samma årlig avkastning. Nettovinsten per år från utdelning i någon av de fyra storbankerna är antagligen ungefär lika god.

Hos Tessin kan du på liknande sätt tjäna pengar på att på crowdfunding-basis låna ut pengar till fastighetsaktörer. Den stora frågan är varför dessa aktörer behöver ta in kapital på det här sättet när till och med Oscar Properties har ställt ut preferensaktier för riskkapital. Det antyder att risken kan vara betydande och att du kan förlora pengar om fastighetsmarknaden vänder och räntan stiger. Personligen köper jag hellre aktier i Castellum och Hemfosa istället.

Solenergiföretaget Trine har en utmärkt affärsidé som tvivelsutom kan lyfta människor ur fattigdom och vara en sund investering. Samtidigt är risken mycket hög då du antingen kan få 5-6 procents avkastning eller förlora hela din insats i ett projekt om det inte finns biståndsfinansierade förlustgarantier som garanterar en del av din insats, vanligen högst 50 procent vilket fortfarande skulle innebära en kännbar förlust. Därtill innebär det att det räcker att ett av tio projekt inte går som planerat för att det ska vara en förlustaffär. Efter skatt är vinsten inte mycket högre än nettoutdelningen hos till exempel Axfood. Trine har haft barnsjukdomar i några av de tidigare projekten varför man bör vara medveten om risken om man investerar större belopp.

PS att min avsikt inte är att döma ut något av dessa tre företag, de gör alla bra saker. Jag vill bara belysa att risken finns också i andra verksamheter som flera bloggar främjar och att Better Globe inte är ett isolerat exempel även om jag förstår att jämförelsen är högst orättvis då dessa tre företag såvitt jag kan bedöma fungerar väl och på ett professionellt sätt.

För egen del möts jag ibland av fördomen att jag endast investerar med YOC. Det är naturligtvis inte så utan jag försöker alltid läsa rapporter och granska alla nyckeltal. Det är samtidigt så att jag är en hobbyinvesterare som skriver oavlönat på min fritid vilket gör att jag inte anser att jag har ansvar att helt gratis leverera kostnadsfria aktieanalyser. Jag skriver sammanfattande om mina intryck på det sätt jag finner enklast och har alltid med en tydlig disclaimer för att detta inte ska missförstås.

Det finns därför anledning till att vara kritisk till allt man läser i bloggsfären, min blogg inkluderad, och alltid göra sin egen analys.

Jag har hittills valt bort alla erbjudande jag har fått om ekonomiska intäkter just för att jag tycker att risken är större än förtjänsten. Och flera erbjudanden är minst sagt underliga och det skulle ta för mycket tid att sätta sig in i deras verksamhet. Intäkterna är såpass små på marginalen att jag hellre lägger min tid på att skriva om det jag tycker är roligt och ha trevliga diskussioner i sociala medier med andra hobbyentusiaster.

torsdag 1 november 2018

Serneke tecknar viktigt ramavtal med offentlig beställare - bidrar till bättre diversifiering

Serneke presenterade idag ett mycket intressant långsiktigt ramavtal för projekt med offentliga beställare (länk). Jag ser detta som ett konkret bevis på att Serneke också börjar leverera på vad man sa i rapportpresentationen nyligen om diversifiering mot större andel offentliga beställare.

Jag gjorde tidigare en djupdykning i Sernekes tredje kvartalsrapport som ni kan läsa här (länk). Företaget befinner sig alltjämt i ett sällsynt svårbedömt läge och den fjärde kvartalsrapporten ska bli verkligt intressant för att se vad som var tillfälligheter och vad som var del av en längre trend.

Informationen i pressmeddelandet är relativt knapphändig i pressmeddelandet men avtalet rör Specialfastigheter som ägs av svenska staten. Kontraktsperioden sträcker sig 2 år framåt till 31 oktober 2020 med option på förlängning ytterligare 2+3 år. Det finns alltså potential för totalt 7 år. Det är en förhållandevis kort kontraktstid exklusive option men skulle Serneke lyckas förlänga har man en fot inne i en defensiv del av sektorn som kommer bidra till viktig diversifiering i lågkonjunktur. Givet Sernekes relativt låga prisläge och att offentliga uppdragsgivare i regel tillämpar offentliga upphandlingar borde deras utgångsläge vara gott för förlängning.

Själva avtalet uppskattas till 300 projekt värda 4 miljarder kronor. Det är en anmärkningsvärt stor summa för oss som har följt Serneke ett tag. Jag förutsätter att man då räknar in första optionen om förlängning och utgår från förlängning på 2 år i min analys. Det skulle i så fall innebära 1 miljard kronor per år, eller 250 miljoner kronor per kvartal, med brasklapp att projekt förstås aldrig faller ut jämt över kvartalen och kan bli färre än beräknat. Då rör vi oss i för Serneke ganska normala ordernivåer

Sernekes orderingång i senaste rapporten
 
En jämförelse med historisk orderingång visar att projektet motsvarar en femtedel av den orderingång företaget har sett det gångna kvartalet men i historiskt perspektiv en väsentligt blygsammare andel. Likväl motsvarar 1 miljard kronor över ett helår 15 procent av orderingången under hela 2017 som var ett starkare år än 2018. Det är därför en väsentlig affär som bidrar till viktig diversifiering och har potential att parera viss minskad orderingång till affärsområde bygg från privata beställare. Skulle Sernekes uppskattning om 4 miljarder kronor istället baseras på hela kontraktsperioden inklusive optioner om upp till totalt 7 år motsvarar det fortfarande cirka 10 procent av orderingången 2017.

En av mina farhågor var hur snabbt Serneke kan ställa om från att idag har 80 procent av sin vinst i verksamhetsområde bygg, huvudsakligen i privat sektor, till att få en bättre balans mellan sina fyra verksamhetsområden och offentliga beställare. Det rör sig både om nybyggnationer, tillbyggnationer, ombyggnationer samt installationer. Därav följer att denna order huvudsakligen kan förväntas falla in under affärsområde bygg men också under andra affärsområden. Samtidigt är den här typen av lite längre ramavtal över flera år med offentliga beställare viktiga för att sprida risken. Det här projektet är därför tvivelsutom ett steg i rätt riktning.

Avslutar som vanligt med en disclaimer att jag äger aktier i Serneke och att inlägg inte ska ses som finansiell rådgivning. Skrev mer ingående om detta i min analys av den tredje kvartalsrapporten och Serneke är i ett svårbedömt läge. Jag har ökat min portföljandel den senaste tiden men kommer antagligen bibehålla på den här nyheten främst eftersom jag har ökat så mycket i andra aktier och inte har så mycket likvider för tillfället.

onsdag 31 oktober 2018

Månadssammanfattning oktober

Jag gillar börsnedgångar för de ger tillfällen att öka i bra aktier som annars är rätt dyra. Oktober månad har därför präglats av köpfest och jag har långsiktigt positionerat mig i flera defensiva innehav som ska utgöra hörnstenar i min portfölj på lång sikt. Mer om det nedan.

Oktober är traditionellt samtidigt ingen spektakulär utdelningsmånad. Av mina 11 aktier med utdelning den gångna månaden är 6 verksamma i fastighetssektorn. Totalt landade det vid 1 818 kronor i nettoutdelningar vilket är drygt en tredjedel mer än föregående år.


Notera att septemberutdelningarna har justerats upp med 31 kronor. Detta berodde på att valutaeffekten i Brookfield RES i faktiska utbetalningar blev något högre än jag hade uppskattat.

Portföljen är trots nedgången från september månad fortfarande 8,5 procent upp jämfört med 19 procent i september. Psykologiskt viktigt att aktieportföljen landade över miljonen när bokslut för oktober gjordes. Mitt mål var ju från början först att vara där vid årsskiftet och då har jag ett par månadsinsättningar kvar att göra så om inte det blir en regelrätt börskrasch ska jag nog klara av det målet året ut.

Portföljen landade nedåt även efter insättning jämfört med föregående månad. Det här är ett bra exempel på vad jag menar med insättningstillväxt. Mitt stora sparande gör att jag kan göra insättningar som är såpass stora att de i sig bromsar nedgången. Nu blev det en absolut nedgång på nästan 50 000 kronor till sist den här månaden men det beror också på att mitt stora innehav i Minesto har minskat med 25 procent vilket ensamt förklarar 2,5 procent av portföljnedgången
Den tyngs på marginalen av att jag har passat på att utnyttja hela Avanzas räntefria lån upp till 50 000 kronor för att öka i stabilare aktier vilket innebär att portföljen i skrivande stund har 2 procents belåning. Men det möjliggjorde bland annat att jag nu har en portföljandel i Axfood om 7 procent. Där vill jag ha 5 procent på lång sikt och kommer egentligen inte behöva öka innan portföljen når en storlek om 1,5 miljoner kronor och dit är det ett par år kvar. Till dess känner jag mig trygg med Axfood som en stor stabil bas om börsen går nedåt och till cirka 4,5 procent direktavkastning är det inte alls dumt. Rapporten var fin och finns utrymme för mer tillväxt framöver. Castellum tycker jag inte är billig men har ändå passat på att fylla på då det var ett tag sedan och aktien inte längre är direkt dyr. Nu 4,5 procent portföljandel där jag nog siktar på 2,5-3 procent på lång sikt. Sprider gärna risken i fastighetssektorn och vill inte ha alla ägg i samma korg där. Investor kan jag med stor glädje meddela att jag för första gången har mer än 2 procent i. Det är en medveten strategi att sakta men säkert öka portföljandelen. YOC är idag låg men utdelningstillväxten är förutsägbar och jag kan räkna med att på fem års sikt ha 4 procent utdelning på vad jag köper idag. Kopparbergs har jag ökat innehavet med en tredjedel till nu 4 procent av portföljen. Tillvaratog tillfället att fylla på beskedligt i ATEA och Kone som är fina utdelningsaktier där jag inte har ökat på ett tag. Jag har också passat på att öka i bl.a. Intrum och Kinnevik, dock med högst blygsamma portföljandelar.

Till sist har jag fyllt på i Hemfosa och Scandic och Skanska. Hade gärna ökat mer i dessa aktier men valde istället att gå in större i de just nu stabilare aktierna ovan och de är inte så billiga att jag är beredd att ta lån med ränta för att öka. Det är ännu svårt att säga om vi idag såg en definitiv vändning eller om börsen fortsätter ned. Lån med ränta spar jag till direkta fyndlägen.

Något som jag funderar på är om Avanza fortsätter sin tradition med courtagefri handel i amerikanska aktier på Black Friday. Den infaller i år fredag den 23 november vilket tyvärr är sista arbetsdagen före löneutbetalning. Då kan det bli aktuellt för mig att använda kortlån för att köpa över helgen. Jag siktar lite särskilt på att öka i februariutdelare som t.ex. P&G och månadsutdelaren Realty Income. Just nu fattas bara en femtiolapp för att februari ska ge en utdelning på minst en tusenlapp nästa år.

Jag har efter en intensiv period på jobbet äntligen fått tid att göra lite mer ingående analyser igen vilket har resulterat i ett par inlägg om Serneke (länk) och TransAlta Renewables (länk). Av de skäl jag beskriver i mina inlägg har jag valt att öka betydligt i bägge aktierna under hösten. Jag har också skrivit om nyheten att Minesto framgångsrikt har lyckats producera el i stor skala. Avsikten är att november månad också kommer bjuda på ett par djupdykningar i olika aktier.

I Minesto har jag i synnerhet nu under de lediga dagarna haft möjlighet till lite korthandel som har inbringat några hundralappar extra. Jag ägnar mig sällan åt daytrading eller swingtrading utan ser det egentligen mer som en utvecklingsresa där jag handlar för mindre belopp om högst ett tusental aktier åt gången (under 15 000 kronor) för att lära mig mer om hur marknaden fungerar i det kortare perspektivet när vi räknar minuter, timmar och dagar. Min riskhantering har blivit mycket bättre än tidigare och det som grämde mig mest var att jag missade måndagens uppgång i Minesto där jag kunde ha plockat hem en tusenlapp i ren vinst. Men hade jag missbedömt marknaden kunde det ha blivit en tusenlapp i förlust istället så intill att jag är tryggare i korthandel tar jag det säkra före det osäkra. Jag går miste om de största vinsterna men har i gengäld klarat att räkna hem alla mina positioner med vinst. Om jag någon gång skulle få för mig att göra en FIRE kan det vara trevligt att kunna lite mer om korthandel för att komplettera med lite småintäkter därifrån.
Jag har två snålmånader bakom mig där jag har klarat mig på en budget för under tusenlappen per månad i mat och löpande utgifter. Lite kuriosa är att jag bägge månaderna av en ren slump landade exakt en kiwifrukt under tusenlappen. Jag köpte en symbolisk kiwi igår för att fira i det lilla. Nu kör jag på som vanligt med lite högre utgifter inför jul och nyår och tar en ny snålmånad i januari eller februari. Även om jag sparar några tusenlappar över de här två månaderna och får en hysteriskt hög sparkvot är huvudsyftet egentligen inte att få extra kapital till investeringar på marginalen. Snarare handlar det om att jag i arbetstunga månader där jag ändå har lite fritid bygger upp en buffert för resten av året. I november ska dessutom restskatten för kapitalskatt på mitt investeringssparkonto och kapitalförsäkring betalas in så ena månadens sparande går oavkortat in på skatteverkets konto.

Till sist börjar jag fundera på vad värdet av sharpekvot och standardavvikelse egentligen är?
Min sharpekvot var inför idag 0,33 och har kanske korrigerats upp något när jag får nya siffran efter stängning. Normalt har jag en sharpekvot runt 1 och vid bättre månader har jag varit uppe vid 2. Om skillnaden mellan en stark och svag månad är så stor börjar jag fundera på om sharpekvoten egentligen säger något värdefullt alls om hur min strategi fungerar. Standardavvikelsen landade på 12,22 procent. Också detta är ovanligt högt där portföljen normalt rör sig i spannet 7-9 procent. Nog för att det varit en av de sämsta börsmånaderna på tio år men ändå.

Detta inlägg kommer uppdateras ikväll efter USA-börsens stängning för definitivt resultat.

söndag 28 oktober 2018

TransAlta RES har fallit efter emission men expanderar samtidigt genom nya avtal inom förnybar energi

Nedgången i TransAlta Renewables har förbryllat mig. Jag har följt aktien under ett par år och skrivit mer i detalj om den tidigare på bloggen (sök under etikett Transalta renewables). Den senaste rapporten kom i maj och var en ganska odramatisk läsning där företaget i stora drag levererade mer eller mindre samma resultat som föregående år och på några poster något bättre. Jag har därför i avsaknad av nya rapporter velat göra en djupdykning för att söka få reda på varför aktien har fallit den senaste tiden. Det enda negativa jag kan hitta är en slags emission samtidigt som övriga nyheter rör positiva nyheter om nya projekt inom förnybar energi. All information i detta blogginlägg finns på företagets hemsida (länk).

Nya affärer skapar förutsättningar för framtida vinster

I maj förvärvade dotterbolaget TransAlta RES från moderbolaget TransAlta en vindpark i Minnesota om totalt 50 MW och en annan vindpark i Ontario om 20 MW samt en solenergipark om 21 MW i Massachusetts.

En intressant affär som jag tidigare har skrivit om på twitter är att TransAlta RES har tecknat ett 15-årigt avtal med Microsoft för att producera vindenergi om 90 MW vilket motsvarar 3,75 procent av företagets totala MW. En betydande affär med en seriös och långsiktig partner.

I New Brunswick har företaget samtidigt expanderat med 17,25 MW till totalt 167 MW där ett 17-årigt kraftköpsavtal har tecknats med provinsens energiföretag. Produktionen påbörjades i april och förväntas avslutas nu i november. 

Emission orsaken till kursnedgång

Istället finns orsaken till kursnedgången sannolikt i en slags nyemission. Någonstans säger det sig självt att om du kan teckna nya aktier för 12,65 CAD styck finns ju ej heller incitament att köpa aktier för mer än detta före emissionen. Det totala antalet nya aktier var 11,86 miljoner att jämföra med cirka 161 miljoner före emissionen. Det innebär en utspädning i storleksordningen 5-7 procent och därför faller följdaktligen kursen. Anledningen till emissionen var att återbetala på lån som hade tagits för att finansiera nya investeringar. Moderbolaget TransAlta äger fortfarande 61 procent av aktierna i TransAlta RES efter emissionen och det finns skäl att misstänka att det här är ett slags upplägg för att i någon utsträckning reglera risk mellan det större moderbolaget och dotterbolaget när det senare har haft möjligheter till investeringar.

Det underliga är att TransAlta RES hitintills har bibehållit sin utdelning och den är redan fastslagen på bibehållen nivå året ut. Normalt är annars att själva utdelningensbeloppet är detsamma men sprids ut över det nya antalet aktier varför det i praktiken blir en utdelningssänkning. Man bör därför räkna med att direktavkastningen på sikt kan sänkas med 1-2 procent. Samtidigt handlas aktien nu till en yield on cost på 8,5 procent vilket innebär att marknaden redan har kalkylerat in risk för en sådan sänkning jämfört med historiskt mer normala nivåer omkring 6,5 procent direktavkastning.

En nackdel med att äga små poster i utländska aktier är att man inte är helt på bollen. Jag har inte fått något aktieägarerbjudande om detta.


Slutsats

Nyheterna ovan är de enda jag känner till sedan den första kvartalsrapporten som publicerades tidigare i år. Det finns inga nya rapporter sedan i våras som kan motivera en annan bild. Företaget har förvisso genomfört en emission som har spätt ut aktierna och kan innebära sänkt utdelning. Det innebär en utspädning på 5-7 procent av mina befintliga aktier.

Samtidigt har företaget utökat sina investeringar i långsiktigt ägande av förnybar vind- och solenergi med åtminstone 4-5 procent sedan i våras. Detta kommer ofrånkomligen innebära stabila intäkter under lång tid framöver. Givet att jag har gjort min analys löpande i TransAlta RES och inte hittar något negativt förutom emissionen som har inträffat det senaste halvåret, tvärtom har företaget investerat i långsiktigt sunda projekt, har jag ökat ordentligt i TransAlta RES den senaste tiden. Aktiekursen har dessutom rasat med mer än tre gånger så mycket som motiveras av emissionen ensam sedan i våras. Givet att nyheterna i övrigt har varit positiva under samma period har jag sett det som ett fint läge att öka ordentligt på riktigt lång sikt.

Jag förväntar mig inte en direktavkastning på nuvarande nivåer för alltid men förväntar mig att företaget ska klara av åtminstone 4-5 procent på riktigt lång sikt vilket fortfarande är bra nog. Jag gillar förstås att de är en månadsutdelare som bidrar med fint kassaflöde i min aktieportfölj. Men det finns inte heller några riktigt bra energiaktier på Stockholmsbörsen och därför kompletterar jag gärna med långsiktigt ägande av förnybar energi genom utländska aktier. Där ser jag TransAlta RES som ett bra alternativ.


OBS TransAlta RES är en utländsk aktie där det ligger i sakens natur att jag inte har järnkoll på dagsaktuella nyheter i kanadensisk media. Detta inlägg ska som vanligt därför inte ses som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys och ta inte rygg på mig utan bilda dig en egen uppfattning.

lördag 27 oktober 2018

Svårbedömt läge i Serneke - stor uppsida men också hög risk för fortsatt nedsida

Serneke befinner sig i ett svårbedömt läge efter nedskrivningar under tredje kvartalet till följd av konkurs hos två underleverantörer och en viss avmattning på marknaden märks av. Därför ville jag ta ett ordentligt tag om den tredje kvartalsrapporten för att försöka bilda mig en uppfattning om framtidsutsikterna. Det var lättare sagt än gjort och jag landade i en ambivalent hållning att det finns en stor uppsida, för att inte säga fyndläge, om Serneke klarar att på sikt bibehålla historiska vinstnivåer. I så fall handlas aktien till ett P/E under 5. Samtidigt bör man ha stor respekt för vikande byggkonjunktur som trots en uttalad diversifieringsstrategi, mer om det nedan, är huvuddelen av Sernekes verksamhet. Om de svagare resultat vi har sett i den tredje rapporten inte är en engångshändelse utan del av en längre trend är aktien istället inte särskilt billig utan handlas till ett P/E om minst 16 och rent av över 20 på de nivåer som anges hittills i år till följd av nedskrivningen. Hur man förhåller sig till aktien blir ofrånkomligen en fråga om man tror på företagets långsiktiga intjäningsförmåga i ett nytt lågkonjunkturklimat eller inte.

Läs rapporten och lyssna själv på webbsändningen där Ola Serneke och hans kollegor presenterar rapporten och besparar frågor från analytiker (länk). För min del rätade det ut några av de frågetecken jag hade. OBS som alltid utgör inlägg på bloggen inte finansiell rådgivning. Aktier i Serneke innebär en väsentlig risk när konjunkturen vänder och räntan stiger. Gör alltid din egen analys.

Positivt med ökande intäkter och orderingång

Positivt är att Serneke har ökat sina intäkter med 7 procent det tredje kvartalet jämfört med samma period föregående år till 1 359 miljoner kronor och 17 procent över hela året hitintills. Det hade jag helt ärligt inte förväntat mig efter vinstvarningen.

Att orderingången ökade till 1 236 miljoner kronor jämfört med 691 miljoner kronor ifjol är också ett positivt besked. Bör noteras att också detta är för januari till september medan det tredje kvartalet verkar ha haft en svagare orderingång. De senast tillkännagivna projekten rör renoveringsuppdrag snarare än konkreta nybyggnationer eller större projekt. Detta kan indikera en svagare konjunktur.

Negativt med nedskrivningar

Samtidigt är orderstocken något mindre, 7 303 miljoner kronor i år jämfört med 7 765 miljoner kronor ifjol. Den är samtidigt såpass stor att företaget borde ha order nog att vid gällande kostnadsläge klara intäkter för ett par år framöver intill dess att Karlastadenprojektet börjar närma sig färdigställande och vinst. Serneke hävdar själva att man har sålt ungefär 80 procent av lägenheterna och har en stabil kalkyl.

Det negativa är direkt uppenbart och framkom redan i vinstvarningen. Företaget har tvingats till nedskrivningar bland annat till följd av att två underleverantörer har gått i konkurs. Det finns också antydningar om att byggprojekten inte är lika lönsamma som initialt kalkylerat, mer om det nedan. Sammantaget innebär detta en förlust på 40 miljoner kronor under det tredje kvartalet eller minus 2,42 kronor per aktie. Det säger sig självt att detta måste vara en engångshändelse om Serneke ska vara en långsiktigt god investering.

Ökad diversifiering från privat byggande till offentliga projekt och övriga affärsområden

Ola Serneke gör själv gällande att företaget, bortsett från Stockholmsregionen, är inne i en stabil byggkonjunktur och har stora förhoppningar om Säveprojektet. Detta bör nog dock ses i det längre perspektivet innan det kan kapitaliseras till intäkter som renderar vinster. Personligen imponerades jag mer av att Serneke har fått ett renoveringsprojekt på Dramaten i Stockholm. Detta är ett i kronor mätt litet projekt som bara marginellt påverkar intäktssidan men jag tror att det är ett viktigt portföljprojekt som kan skapa förtroende för Serneke hos nya kunder på sikt. Västra Sjöstaden i Trelleborg verkar också vara ett intressant projekt med i ett fint läge med bra utvecklingspotential. Serneke gör också gällande att man har stärkt upp sin rektrytering och sitt arbetsgivarerbjudande vilket inte ska underskattas då Serneke kan komma rekrytera personal från konkurrenters besparingar.
En intressant observation från rapporten är att den interna diversifieringen har förbättrats genom att de övriga affärsområdena växer snabbare än byggverksamheten vilket kan vara viktigt i en lågkonjunktur. Samtidigt utgör byggverksamheten fortfarande 80 procent av de totala försäljningarna. Den stora frågan är i vilken utsträckning Serneke kan kompensera en på sikt vikande byggkonjunktur i privata sektorn med offentligfinansierade byggprojekt och projekt i övriga tre affärsområden såsom infrastruktur och renoveringar. Jag tycker att Ola Sernekes analys här är riktig men frågan är hur väl Serneke lyckas ta marknadsandelar från konkurrenter i övriga affärsområden på sikt.

En enskild rapport tycker jag är för tidigt för att se om det är en tillfällighet att underleverantörer gått i konkurs eller en del i en nedåtgående trend. Ola Serneke gör själv gällande att vi är inne i en stabil byggkonjunktur med undantag för främst bostadsrätter i Stockholm. Han kan ha en viss poäng i detta då det finns långsiktig tillväxtpotential i Göteborgsregionen där Serneke genom Karlastaden och Säve flygplats har förvärvat två områden som går att utveckla väsentligt. Jag ser det som att Serneke helt klart har en hel del att hålla sig sysselsatta med de kommande åren.

Antydan om lägre vinster än kalkylerat på historiska projekt men också åtgärder för att dra lärdom och stärka marginaler på sikt

Det stora frågetecknet för mig är om hur företaget klarar högre räntor och pressade marginaler om ökade utgifter för underleverantörer skulle visa sig vara en del av en trend och orderingången skulle vika med konjunkturen. Serneke berättar i sin presentation av rapporten att det fanns en engångslösen för en äldre obligation samtidigt som nyare obligationer har en något högre ränta vilket har påverkat räntenettot det här kvartalet. Det försämrade kassaflödet förklaras med att kapital har bundits i pågående projekt och kundfodringar. Både Serneke och CFO uttrycker en förhoppning om att detta ska kunna jämnas ut i årsrapporten till följd av kvartalseffekter då kassaflödet åter borde vara starkare. Givet att Serneke fortfarande är en jämförelsevis liten aktör på den svenska byggmarknaden har vi historiskt sett flera exempel i bägge riktningar på att kvartalseffekter kring när projekt och fodringar bokförs kan ge stora svängningar i enskilda kvartal.

Sernekes fokus på offentliga beställare gör generellt företaget något mindre utsatt. Även om också offentliga budgetar kan sättas under press i en lågkonjunktur så är den marknaden ändå inte lika känslig som nybyggda bostadsrätter. Samtidigt antyder CFO tio minuter in i webbcasten att dessa projekt kan ha en lägre lönsamhet jämfört med de projekt man historiskt har kalkylerat. Den uttalade målsättningen är dock att klara att bibehålla marginaler. Det finns en implicit antydan till att några av de historiska projekten kan ha visat sig vara mindre lönsamma i nuvarande konjunkturläge än Serneke ursprungligen bedömde. Serneke medger att några av de historiska projekten som togs för 4-5 år sedan hade lägre marginaler än de projekt företaget åtar sig idag men hävdar samtidigt att företaget är på väg mot sitt uppsatta mål om en marginal om 5 procent jämfört med cirka 3 procent justerat för nedskrivningar idag. Det här blir mycket viktigt att granska i kommande årsrapport.


Stor uppsida om Serneke klarar återvända till historiska resultat men också hög risk om nuvarande trend med nedskrivningar och svaga resultat skulle visa sig vara en längre trend

Serneke betalade ifjol ut en utdelning om 4 kronor per aktie vilket motsvarade en utdelningsandel på cirka 30 procent. Det borde ge utrymme för en bibehållen utdelning i år. Samtidigt är resultat per aktie efter utspädning blygsamma 1,38 kronor hittills i år jämfört med 7,31 kronor samma period ifjol. Detta tyngs naturligtvis av förlusten det här kvartalet om -2,42 kronor per aktie. Skulle Serneke göra ett normalt fjärde kvartal borde man kunna landa på en vinst per aktie omkring 4 kronor och klara utdelningen trots nedskrivningarna. Kassan är god tack vare kapitalinflödet vid börsnoteringen men då ska man också hålla i minnet att väsentliga investeringar från eget kapital kommer behövas för att finansiera Karlastadenprojektet till följd av projektets storlek. En bibehållen utdelning ger en yield on cost på över 6,5 procent vilket jag tycker är en försvarbar riskpremie. Jag tror inte att Serneke sänker utdelningen. Ola Serneke hade tidigare i offentliga uttalanden sagt att utdelning skulle ske först på några års sikt så jag blev ärligt talat positivt överraskad över att den kom redan i våras. Jag förmodar därför att Serneke har tagit med i kalkylen att de ska klara att betala utdelning också kommande tre år även i sämre perioder när mycket kapital binds i pågående projekt.

Serneke förefaller också ha ett lägre P/E-tal än många av konkurrenterna. Avanza anger cirka P/E 5 medan börsdata anger cirka P/E 8. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att Avanza räknar på en historisk vinst per aktie om 12,47 kronor och Börsdata på 7,9 kronor. Om man istället räknar på en vinst per aktie på cirka 4 kronor, vilket som sagt förutsätter ett positivt resultat under det fjärde kvartalet, skulle detta innebära ett P/E omkring 16. Det är fortfarande billigt men inte så billigt som den ännu inte korrigerade statistiken kan ge sken av. Frågan här blir om man tror att Serneke i kraft av sin stora orderbok och Karlastadenprojektet som har en stor vinstpotential om det genomförs framgångsrikt kan lyckas prestera vinster på längre sikt som är i linje med historisk tillväxt. I så fall är Serneke ett fynd på nuvarande nivåer. Om man istället tror att den nedskrivning vi nu ser är en del i en större trend och att Serneke kommer få svårt att klara lika goda marginaler är aktien sett till den övergripande börsnedgången ganska korrekt värderad just nu och knappast ett fynd. Med en vinstnivå rund 2-3 kronor per aktie landar Serneke istället på ett P/E-tal över 20. Det här tydliggör hur svår aktien är att värdera både på kort och lång sikt. Jag tror oavsett vilket att det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv i Sernekeaktien åtminstone intill dess att Karlastadenprojektet är realiserat eftersom det finns risk för fortsatta svängningar i det kortare perspektivet.

Därför är jag som alltid mycket mån att understryka att du själv alltid måste göra din egen analys. Serneke är i ett svåranalyserat skede där nya frågetecken rests i Q3-rapporten där vi först i kommande rapporter kan få bekräftat om det var en engångshändelse eller del i en större trend. Mina blogginlägg ska därför inte ses som finansiell rådgivning och detta är särskilt viktigt att understryka i det här läget. Man kan sammanfattningsvis säga att det kan finnas en stor uppsida men också stor nersida i att köpa Sernekeaktier just nu. Den bedömningen behöver du därför tänka igenom ordentligt.

Det bör också betonas att jag har ett stort och långsiktigt innehav i Serneke. Jag har ökat mitt innehav väsentligt i aktien den senaste tiden. Även om jag försöker reflektera min analys på ett så objektivt sätt som möjligt utan confirmation bias är jag ändå ofrånkomligen färgad av mitt engagemang för företaget. Inte minst min inre göteborgare som gillar en VD som avslutar en webbcast med att solen skiner i Göteborg och orden ha de gôtt!

söndag 21 oktober 2018

Historik över portföljens utveckling

Många sparbloggar redovisar portföljens månadsvis utveckling jämfört med insättningarna. Här kommer för första gången en översiktlig statistik över hur min portfölj utvecklas jämfört med pengarna jag har satt in i portföljen. För enkelhets skull börjar jag hela kalenderår januari 2017.

Vad som är särskilt intressant att notera är att det inte i första hand är mina utdelningsaktier och hörnstenar i portföljen som bidrar till ytterlighetsresultaten. Uppgången nu i höst kan i hög utsträckning förklaras av att Minesto, som nu utgör tio procent av portföljen, har rusat ordentligt sedan tekniken sjösattes i stor skala utanför Wales. Omvänt bidrog Minesto också i en väsentlig utsträckning till att portföljen tippade ned till att utvecklas lägre än insättningarna i början av året. Då var Minesto nämligen ned med bortemot 40 procent och handlades mellan 2,50-3,50 kronor per aktie under årets första kvartal. Sedan var det en börskorrigering nedåt då som nu under den perioden.

De flesta av mina aktier är annars inte särskilt volatila utan tuffar på i en rätt förutsägbar och tråkig riktning. Jag tänker här på aktier som Axfood, Castellum, Investor och Kopparbergs. Visst har de också upp och nedgångar men över ett längre perspektiv är de sällan särskilt dramatiska. De utdelningsaktier som dominerar min portfölj är i regel förhållandevis mogna företag som växer i en måttlig takt vilket förstås också gör att portföljen också växer i en måttlig takt.

Notera också att insättningarna ibland fördelas något ojämnt över månaderna. Ibland spar jag en del av insättningen för att ha mer likviditet när jag har större engångsutgifter. Till exempel bidrar den lägre insättningen till nedgången i januari 2018. Detta korrigerade jag först i juli när jag såg att jag fick över pengar från semesterutgifterna. Motsvarande skedde i juli 2017 där jag hade större engångsutgifter som jag fortfarande inte har kompenserats. Insättningarna är också större under 2018 än under 2017. Detta beror på att jag hade fler engångsutgifter under mitt första år i den nya bostaden medan jag nu har det mesta jag behöver och klarar mig inom mitt normala buffertsparande.

I skrivande stund är portföljen upp 8,5 procent jämfört med insättningar under oktober. Det tycker jag är rätt OK med tanke på de senaste veckornas börsnedgång som också har dragit med sig annars stabila aktier i fallet. Mitt mål är en portföljtillväxt på 5 procent per år och det innebär att jag portföljen vid årsskiftet bör vara cirka 12 procent upp jämfört med mina insättningar. Det är inte ouppnåeligt om börsen återhämtar sig. Det bör noteras att portföljen har använt Avanzas gratislån upp till 50 000 kronor varför aktieportföljens värde är över en miljon kronor men jag drar av belåningen mot detta varför jag just nu ligger strax under miljonen. Det kommer korrigeras vid nästa löneöverföring nästa vecka då jag åter kommer passera miljonen. Jag för nämligen för enkelhets skull statistik på kalendermånadsbasis. Detta innebär att jag vid månadsskiftet i regel fortfarande har ett par procent i likvida medel vid varje månadsskifte eftersom jag sprider ut inköpen över månaden.

Jag menar också att det i regel inte i första hand är bra placeringar som får portföljen att växa månad efter månad. Jag talar därför gärna om insättningstillväxt. Det vill säga en hög sparkvot medför ett högt sparande vilket också möjliggör att kapitalet i regel växer även i perioder som nu där portföljen tyngs av börsnedgångar. Det gör att portföljen måste minska med mer än 2-3 procent en enskild månad för att gå sämre än föregående månad efter insättningar. Det är en hörnsten i min sparfilosofi.

torsdag 18 oktober 2018

Aktiespararna säljer Aktieinvest

Idag kom nyheten att Aktiespararna säljer småspararmäklaren Aktieinvest (länk).


När jag började spara i aktier som tonåring runt millenieskiftet var det just Aktieinvest jag gick med i. Det var naturligt eftersom Unga Aktiesparare hade bra erbjudanden och ingen på den tiden kunde erbjuda bättre villkor för småsparare. Förr i tiden var courtage väsentligt dyrare samtidigt som man hos andra aktörer inte kunde köpa enskilda aktier utan att köpa större poster t.ex. i hundratal. Möjligheten hos Aktieinvest att spara småsummor och ändå sprida ut risken på flera aktier var alldeles lysande. Därför känns det som en epok som går i graven. Inte minst är jag tacksam över att Unga Aktiesparare genom Aktieinvest fick upp mitt aktieintresse som idag har gjort mig till miljonär.

På den tiden satte jag väl in ungefär tio tusen kronor och fick till sist ut tolv tusen kronor. Bland mina första aktier minns jag Holmen, Scania, SCA och Volvo. Och Carnegie som var en dyr läropeng.

Idag förstår jag att Aktiespararna inte ser något skäl att finansiera Aktieinvest. Det finns åtminstone fyra lågprisaktörer som erbjuder fullt konkurrenskraftiga courtage och villkor i övrigt för småsparare. Jag gick över till Avanza redan för tolv år sedan och ett skäl var att det tyvärr kostade pengar att vara passiv i Aktieinvest. Det var utmärkt om man månadssparade men inte om man då och då, som fattig student, ville avstå från att köpa aktier under enskilda kvartal.

Hur Pareto ska kapitalisera på detta ska bli spännande att se. Är det kundbasen eller den tekniska lösningen de är ute efter? Kommer man försöka utveckla Aktieinvest med befintlig kundbas till en ny lågprisaktör där småspararfondtänket kvarstår? Man får väl förmoda att det inte är en särskilt dyr affär som har stor uppsida.

Det ska bli spännande att se hur Aktiespararna planerar att använda sitt kapital istället.

tisdag 16 oktober 2018

Ökat i börsnedgången

Jag gillar som sagt börsnedgångar och har passat på att öka i lite av varje. Jag använde faktiskt ganska precis hela det räntefria lån om 50 000 kronor som Avanza nu möjliggör. Jag har fortfarande halva det beloppet täckt på korträntekontot och kommer ju föra över pengar när lönen kommer nästa vecka så det känns som en hanterbar risk för att kunna öka långsiktigt i bra aktier när ett läge uppstår. Det innebär samtidigt att jag har krut motsvarande en månadsinsättning till att bränna om det verkligen skulle behövas och börsen skulle fortsätta ned ytterligare. Detta inlägg skriver jag främst som en hastig dagboksanteckning mycket för att jag i framtiden ska kunna gå tillbaka och lära av hur jag agerat vid tidigare börsnedgångar. Jag kan konstatera att jag nu blivit bättre på att ta större positioner direkt när ett sådant läge uppstår. Samtidigt låter jag mig inte luras av att index faller för flera aktier är fortfarande inte så billigt värderade att jag kan öka hur mycket som helst. Jag har ingen aning om dagens börsuppgång var vändningen eller om vi kommer fortsätta nedåt igen om några dagar.

Ökat med 25 procent i Axfood, Investor och Kopparbergs. Alla tre aktier som jag vill ha som hörnstenar i portföljen på lång sikt på grund av sin defensiva karaktär. Jag tycker fortfarande inte att vare sig Investor eller Kopparbergs är särskilt billiga samtidigt som också Axfood värderas till ett högt P/E-tal. Samtidigt var det ett fint tillfälle att öka såpass mycket att jag inte behöver bekymra mig om att fylla på i någon av dessa aktier före nästa sommar. Ökade med 11 procent också i Castellum. Aktien handlas fortfarande till höga nivåer men min portföljandel är såpass liten numer att jag tyckte att det var ett rimligt men inte billigt läge att fylla på lite igen.

I några aktier har det blivit än större ökningar. Dubblerat innehav i KONE, en aktie som jag länge har velat öka i på grund av den defensiva karaktären och oligopolliknande marknadsposition. Dubblerat innehav även i ATEA, mycket för att jag inte har ökat på ett bra tag och passar på nära höstutdelningen när kursen nu ändå var ned en aning. Ökat med 40 procent i Kinnevik. Det är ett litet innehav men jag ser det som ett komplement i sektorer som jag själv inte förstår mig på särskilt bra.

Ökat med 11 procent i Serneke. Företaget är i ett bedrägligt skede efter vinstvarningen sedan två underleverantörer hade gått i konkurs. Få nyheter om nya projekt senaste tiden även om en blygsam ny order presenterades nyligen. Mitt ursprungsscenario stämmer dock fortfarande då mer klarhet finns kring Karlatornet jämfört med när jag tecknade aktien vid börsnoteringen. Därför tycker jag att Serneke handlas till rätt hygglig riskpremie om än med betoning på risk. P/E-tal under 5 är inte precis dyrt även om man då behöver tänka på att P/E-tal kommer revideras upp när nästa kvartalsrapport publiceras där Serneke ju redan har vinstvarnat.

Därutöver har jag ökat i en hel uppsjö andra aktier i mer blygsam skala.

lördag 13 oktober 2018

Let the Lord of Chaos rule - om börsnedgångar

Jag gillar faktiskt börsnedgångar trots att min portfölj föll med nära 6 procent den här veckan. Anledningen är att också bra aktier ofta dras med i den allmänna oron och kan handlas till lite lägre kurs än normalt. Därför har jag den senaste veckan ökat ordentligt i flera sådana aktier.

Eftersom jag sparar långsiktigt i utdelningar och främst i relativt defensiva aktier med en köp och behåll-strategi funderar jag faktiskt sällan särskilt mycket på kursutvecklingen och index (men notera att min portfölj utvecklades 0,09 procent mindre dåligt än index senaste veckan!). Jag tror helt enkelt - oavsett hur mycket kapital man har - att man dels måste inse att man tar en långsiktig risk och kan förlora pengar och dels inte stirrar sig blind på hur mycket pengar nedgången innebär. I mitt fall har jag nog tappat ungefär 50 000 kronor den här veckan och tippat ned under den symboliska första miljonen för aktieportföljen igen. Det kommer ändras redan med nästa löneöverföring till depån.

Orolig blir jag istället först om det finns fundamentala och företagsspecifika skäl till nedgång i en aktie (t.ex. Clas Ohlson, H&M, MQ). Min filosofi är att så länge företagen jag äger går med vinst, utvecklas väl och har en stark ställning på sina marknader så kommer de inte drabbas hårdare än konkurrenterna när börsen går ned. Tvärtom kan svårare tider ofta vara till fördel för välskötta företag med lägre lån, större kassa och god marknadsposition. Även om också deras vinst kan minska vid högre ränta eller i en lågkonjunktur är det viktigt att se hur de förhåller sig relativt sina konkurrenter i sektorn. Därför uppstår inte sällan tillfällen till att ta nya marknadsandelar eller rent av köpa upp konkurrenter när deras vinstmarginaler minskar. Det är just därför jag gillar börsnedgångar. Förlorar jag pengar långsiktigt är felet att jag har misslyckats i min analys av aktierna och deras långsiktiga vinstutveckling, inte börsens kortsiktiga rörelser.

Let the Lord of Chaos rule

Om börsnedgången
Jag vill tydligt understryka att jag inte vet om börsen kommer återhämta sig eller fortsätta nedåt. Det som gör den här börsnedgången lurig är att marknaden nu reagerar på konkreta besked om höjda räntor. Samtidigt finns det alltid en botten någonstans där aktiers underliggande fundamenta helt enkelt gör att de handlas med såpass mycket riskpremie att även många pessimister tycker det är värt risken att köpa igen. Höjda räntor innebär ingen dramatisk förändring i det korta perspektivet för de flesta företag eftersom de redan borde ha tagit höjd för högre räntor. Däremot innebär det att företag med högre lån och lägre vinstmarginaler kan drabbas då räntekostnaden ökar och vinsten minskar. En enskild räntehöjning påverkar inte aktiekursen speciellt mycket utan börsraset speglar snarare oron för ytterligare räntehöjningar på längre sikt. Det innebär förstås också att alternativ till aktier som har lägre eller likvärdig risk såsom högräntekonton, räntefonder och obligationer blir mer lockande för de sparare som bara söker en trygg avkastning. Alltså att TINA - there is no alternative inte gäller längre och delar av marknaden omallokaliseras till andra defensiva tillgångar. Eftersom skatten på investeringssparkonto baserar på ränteläget kan den i förlängningen bli något högre men i det korta perspektivet ska det inte vara någon dramatisk skillnad. Jag gör valet att fortsätta min utdelningsstrategi i lugn och ro. Jag resonerar som så att det ska till en väsentligt högre ränta, och framförallt högre inflation, för att aktier ska vara ett sämre alternativ.

Gör din hemläxa i förväg när börsen är stängd
En sak som jag har lärt mig med tiden är klokskapet i att analysera aktier i lugn och ro när börsen är stängd. Du kan i lugn och ro analysera ett företags fundamenta, ge dig själv en bild av riskmarginal om utvecklingen förändras och fundera ut hur mycket du är beredd att köpa. Portföljanalysen som jag påbörjade förra helgen och skrev om tidigare i veckan är ett bra exempel på hur man då och då enkelt kan se över hur stora portföljandelar man anser vara motiverade. Jag visste alltså tidigt ungefär hur mycket och vad jag ville öka i. Företagsspecifik analys får man göra löpande när man har tid. Visst kommer alltid ny information i rapporter och pressmeddelanden men det hindrar inte att du ändå på förhand kan fundera igenom hur du ska agera om ny information bekräftar ena eller andra riktningen. Jag brukar förresten inte agera så mycket på rapporter, blir aktien dyrare finns det goda skäl till det och då läser jag hellre igenom rapporten i lugn och ro när jag hinner än att låta mig stressas upp om att jag kanske missar ett par procents uppgång när aktiekursen korrigeras. Då blir det lätt att fatta beslut och du minskar risken att dras med i affekt vare sig av rädsla för ytterligare nedgång eller att missa uppgång.

Svårt att avgöra hur mycket man ska öka
Vad jag tycker är den kanske största utmaningen är att avgöra hur mycket man ska öka. Chansen finns ju att nedgången fortsätter och aktierna blir ännu billigare. Jag försöker allt mer tänka bort den risken eftersom jag har lärt mig att jag tenderar gå in för lite för tidigt. Jag försöker istället att agera på ungefär samma premisser som vanligt. Det vill säga hur stor portföljandel är försvarbart att äga vid nuvarande värdering på längre sikt och hur många aktier bör jag i så fall köpa under nuvarande värdering? Den stora utmaningen består i likviditeten. Avanzas räntefria lån upp till 50 000 kronor kommer lägligt och därför har jag ökat mer än jag brukar i nedgångar. Samtidigt måste jag någonstans välja var det är viktigast att öka med tanke på att många aktier faller. Valet har därför i första hand fallit på aktier som utgör hörnstenar i portföljen på riktigt lång sikt såsom i synnerhet Axfood, Castellum, Investor och Kopparbergs. Med lite perspektiv är egentligen ingen av dessa fyra ens speciellt billig, Axfood har en god YOC över 4,25 procent men i gengäld fortfarande ett högt P/E. De övriga tre handlas fortfarande till en rätt modest YOC som på intet sätt är kortsiktigt gynnsam där anledningen är att marknaden redan har prisat in framtida utdelningshöjningar. Jag ökar förstås i andra aktier också i mindre skala. KONE gladdes jag t.ex. åt att äntligen kunna öka i. Hur som helst ger fundamenta perspektiv. Börsen är nedgången till trots på intet sätt billig men ej längre heller dyrt värderad. Jag kommer fortsätta öka vidare nästa vecka.

torsdag 11 oktober 2018

Portföljanalys

Som vanligt när jag har uppdaterat min portfölj tar jag tillfället i akt att se över vilka aktier jag bör hålla ett öga på att öka på längre sikt. Börsnedgången har aktualiserat detta ytterligare då flera aktier plötsligt handlas på om än inte billiga så åtminstone rätt aptitliga nivåer. Därför glad att jag i helgen påbörjade min hemläxa men fick först idag tid att publicera inlägget.

OBS att detta inlägg inte ska ses som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys. Det här inlägget fokuserar på att bedöma aktier som jag tidigare analyserat främst utifrån hur stor portföljandel jag har idag jämfört med mina långsiktiga portföljmål.

Överväg att minska

Ahlsell har jag gjort en fin kursresa på sedan börsåternoteringen som dock till stora delar utraderats under senaste veckans nedgång. Detta är heller inget tillväxtföretag och utdelningen är lägre än portföljens genomsnitt. På pluskontot är det en stabil tråkaktie som har relativt liten risk. Frågan är dock om den tillför portföljen ett mervärde eller om jag inte bör växla över i t.ex. Investor. I det korta perspektivet har företaget dock vuxit genom förvärv. Jag vill därför ge det lite tid att se om aktien tar fart och vad vårens utdelning blir innan jag bestämmer mig.

Alligator Biocare utgör någon enstaka promille av portföljen och även om företaget skulle utvecklas till en tiotaggare kommer det knappt påverka portföljen nämnvärt. Behöver jag den här aktien? Behöver jag likvider? Nej, då kan jag vänta men på sikt räcker det att äga indirekt genom J&J.

Elanders tillför kanske inte portföljen särskilt mycket. Jag tog in aktien när jag ville öka andelen aktier med utdelningstillväxt men ironiskt nog har mina kärninnehav höjt utdelningen och inte Elanders.


HiQ brukar ibland lösa utdelning på alternativa vägar som jag tycker är meckiga. Samtidigt är aktien svårvärderad tycker jag och börjar undra om den, bortom en fin YOC, tillför portföljen så mycket längre. Finns på listan över innehav som jag kan tänka mig att dumpa på sikt.

Intrum är jag rejält kluven till. På pappret en bra utdelningstillväxtaktie. Samtidigt har risken ökat väsentligt genom de italienska affärerna. Min portföljandel är låg men frågan är om jag behöver den risken och om Intrum verkligen tillför min portfölj något som inte en kvarts procent mer i Investor kan göra precis lika bra? Behåller tills vidare.

Inwido har jag fyllt på ganska aktivt i det senaste året efter strukturella problem av tillfällig engångskostnadskaraktär. Min tro är att företaget på sikt kommer vara väletablerat på sin marknad även om lägre efterfrågan i byggsektorn och nästa lågkonjunktur förstås kommer bromsa tillväxten. Just nu har jag 1,33 procent av portföljen och mer än 1 procent vill jag inte ha då det här är en komplementaktie och på intet sätt ett kärninnehav.

MQ har jag redan minskat portföljinnehavet med 8 procent i aktier räknat. Sedan det fastslogs att det inte kommer någon utdelning 2019 överväger jag att minska ytterligare i aktien. Just nu har jag likvider och det är inte min melodi att sälja om jag inte hittar bättre aktier att använda alla likvider i istället men kommer ett sådant tillfälle tvekar jag inte att minska.

Lagom portföljandel

Brookfield RES är en tråkig förnybar energiaktie med ganska måttlig risk. Samtidigt kvartalsvis utdelning. Skälet till att jag inte ökar bortom 1 procent är att jag retar mig på att utdelningarna ofta kommer in på depån för många dagar i efterhand och ibland på ett svåröverskådligt sätt.

Clas Ohlson har jag liksom H&M omvärderat från en stabil tillväxtaktie till en slags preferensaktieliknande komplementaktie. Därför är portföljandelen på 2,3 procent ganska lagom med beaktande av risken i ökad konkurrens från e-handel och butiksstängningar. Jag har en mycket god YOC varför jag tycker att jag har marginal att behålla så länge resultaten inte minskar till den grad att utdelningen skulle minska med mer än en tredjedel jämfört med dagens nivå. Jag har återinvesterat höstutdelningen (2 000 kronor jämt!) men i övrigt låter jag aktien vara tills vidare.

Gjensidige är en norsk favorit och förhållandevis defensiv aktie. Samtidigt är utdelningsandelen hög och norska kronan handlas inte längre med premie. Även om 1,25 procent är en relativt låg portföljandel och aktiekursen är låg är det ingen brådska att öka. Bevakar dock lågintensivt.

Handelsbanken är som vanligt lägst värderad av bankerna. Detta beror historiskt på den lägre risken och bättre förmågan att hantera svårare tider. Det är också vad som har gjort SHB till mitt förstaval. Samtidigt är banken inte vad den en gång var. Dels finns företagsspecifika utmaningar i ledningen och omställningen från traditionella kontor. Dels senaste tidens skandaler ger inte mersmak och kan riskera försvåra rekrytering i det korta perspektivet. Jag avvaktar och strax över 3 procent ger ingen brådska att öka i nuläget.

H&M har jag redan minskat med 25 aktier i. Jag tycker helt enkelt inte att det tillväxtcase som ursprungligen var skäl till att jag ville ha aktien som kärninnehav håller längre. Jag ser idag H&M som ett gott komplement mer som en slags preferensaktie än som ett kärninnehav. Jag vill se mer konkreta bevis i kommande rapporter på att problemen verkligen rätats ut. Först då är jag beredd att öka även om det skulle bli till en högre aktiekurs än idag. De 4,45 procent jag har idag är utifrån rådande förutsättningar fullt tillräckliga på många års sikt utan att öka alls.

J&J är en riktig kvalitetsaktie där jag gick in långsiktigt när tillfälle öppnade sig tidigare i år. De 2,69 procent av portföljen som aktien nu utgör är en bit över mitt mål om 2,5 procent långsiktigt. Att jag inte vill ha en större portföljandel just nu beror på den låga yield on cost som aktien har medan portföljen fortfarande växer. Precis som med Investor skalar jag succesivt upp innehavet men jag vill inte göra det så stort idag att det drar ned portföljens genomsnittliga avkastning under 4 procent. Ger börsnedgången tillfällen att öka? Än tycker jag på intet sätt att aktien är billig.

Minesto har förvisso en groteskt stor portföljandel. Men som jag ser det finns det inga skäl att sälja så länge företaget fortsätter ge rätt signaler i testerna av storskalig teknik och därpå följande kommersialisering. Jag skulle kunna tänka mig att öka till 10 000 aktier jämnt och har därför faktiskt ökat uppgången till trots. Jag ser det också som att portföljandelen kommer minska med tiden allteftersom jag ökar i andra aktier. Kan jämföras med hur jag har hanterat Serneke.

Multiconsult har haft en pressad aktiekurs det senaste året men där har jag gjort ett långsiktigt val om hur många aktier jag vill ha. Just nu avvaktar jag därför. Kanske ökar om börsen fortsätter ned.

Utrymme att öka

Axfood vill jag alltid ha minst 5 procent av portföljen i. Det är inget snabbväxande företag men jag räknar med en stabil utdelning (endast bibehållen i år?). Även om konkurrens kommer från t.ex. Lidl är företaget väl rustat både i lågpris och kvalitetssegmentet samtidigt som man har gjort sunda investeringar i både hållbarare affärsmodeller och e-handel. Just nu värderas aktien på rimliga nivåer i YOC räknat men dyrt i P/E räknat. Eftersom jag ser det som en köp och behåll-aktie ökar jag vidare. Uppemot 7,5 procent kan jag tänka mig att ha på kort till medellång sikt så länge jag kan fortsätta till den yield on cost väl över 4 procent som aktien nu handlas till.

Akelius och Bonäsudden har jag velat öka i länge av ungefär samma skäl. Samtidigt vill jag ha en YOC över 6 procent som absolut smärtgräns. Risken har förvisso minskat de senaste två åren vilket reflekteras i värderingen men det är inga tillväxtaktier och därför är jag mån om att köpa med en god riskpremie. Uppstår det ett läge ökar jag.

Castellum vill jag ha en högre portföljandel i än idag. 3,5 procent är godtagbart för stunden men jag måste börja tänka på att öka på längre sikt. 3,33 procent YOC är inte billigt men acceptabelt och det innebär ungefär 3,67 procent på min förväntade utdelningshöjning. Fortsatt öka i veckan.

Hemfosa börjar det bli dags att öka i då portföljandelen runt 3 procent annars kommer krympa för mycket. Jag har väntat med en större ökning eftersom jag vill se hur avknoppningen av Nyfosa går till och först då bestämma mig utifrån hur det som är kvar i Hemfosa värderas. Jag lutar idag åt att behålla mina Nyfosaaktier till följd av en fin YOC och endast öka i Hemfosa.

Investor ska liksom J&J på sikt utgöra en hörnsten i min utdelningsportfölj. Jag vill dock inte öka till en yield on cost under 3 procent. Under den senaste tiden har jag ökat ambitiöst och gjorde en arbitrageswap där jag passade på att köpa ytterligare någon aktie. Nu är portföljandelen 1,5 procent vilket är väl över skamgränsen. På medellång sikt vill jag ha 2-3 procent och på lång sikt minst 5 procent. I det korta perspektivet vill jag liksom J&J dock inte att Investor ska dra ned portföljens genomsnittliga utdelning alltför mycket. Börsnedgången har dock gjort det möjligt att öka mer.

Kinnevik ser jag som ett sätt att kompensera för min okunskap inom de sektorer investmentbolaget investerar. Jag har också ökat innehavet till en tredjedels procent senaste kvartalet. Det är förstås löjligt lite men jag tycker att aktien är lite dyr med beaktande av att man har avyttrat MTG samtidigt som Zalando som inte växer som förr utgör en groteskt stor andel av deras portfölj. Avvaktar besked om var Kinnevik lägger MTG-pengarna innan jag går in större men fortsätter småöka lite till dess.

KONE är ett riktigt fint företag på en oligopolliknande marknad där man utöver nyinstallationer också kan säkra underhåll på längre sikt. Portföljandelen är knappt 1 procent vilket är i underkant. Jag har länge velat öka och det som håller mig tillbaka är den höga eurokursen (som är kännbar för en utlandssvensk i ett euroland). Lita på att jag går in stort nästa gång tillfälle uppstår, nu i veckan har jag därför fortsatt öka.

Kopparbergs vill jag ha ungefär 3 procent i på riktigt lång sikt. Det är den portföljandel jag har idag. Därför ser jag ett möjligt tillfälle att öka lite om aktien trillar ned under 200 kronor per aktie igen. Samtidigt ser jag det som att aktien håller på att omvärderas från en tillväxtaktie till ett etablerat företag. Utdelningstillväxten kommer vara lägre än historiskt (ifjol bibehölls utdelningen). Det blir säkert en höjning till minst 6 kronor per år men jag kan ändå inte räkna på en yield on cost särskilt mycket över 3 procent. Aktien rasade svårförklarligt mycket idag. Även om jag tycker att den nu är ganska rimligt värderad först efter raset valde jag att öka långsiktigt.

Resurs Holding skulle jag känna mig bekväm med att öka något för att ha ungefär 1 procent av portföljen på sikt. Nu avvaktar jag eftersom hellre ökar i basaktier under börsnedgången.

Savaria ångrar jag att jag inte ökade i på fallet. Aktien passar egentligen inte mina utdelningsmål då utdelningen är för låg. Stabiliteten och månadsutdelningen gör ändå att jag överväger att öka vid tillfälle. En fjärdedels procent är inte särskilt mycket och det är jag mån om att minst bibehålla.

Wallenstam har jag bestämt mig att plöja in den lilla mellanskillnaden från min andrahandsuthyrning av min svenska bostad i. Det räcker till ungefär en näve aktier per månad. Samtidigt tycker jag att värderingen är något ansträngd och ser ingen brådska.