måndag 12 november 2018

Minesto tecknar sitt första intäktsbringande avtal på Färöarna

Minesto offentliggjorde idag nyheten att företaget tecknar sitt första riktiga avtal bortom testanläggningen utanför Wales (länk). Det avser ett projekt om två DG100-installationer utanför Färöarna. För mig som har följt Minesto länge var det här en historisk milstolpe!

Potentialen uppskattas till cirka 30-70 MW vilket jämförelsevis är i mindre storleksordningen. Detta följer också av att Minesto under hösten har sagt att man vill lansera DG100-installationer i lite mindre skala för att påbörja kommersialisering av dessa till mindre kunder medan man bevisar att tekniken fungerar i den storskaliga DG500-anläggningen som testas utanför Wales.

Vad som kan konstateras är att Färöarna är i färd med att gå över till förnybar energi varför det förefaller sannolikt att de skulle göra fler kommersiella beställningar om det här projektet lyckas. Färöarna kommer också förbinda sig att köpa den el kraftverket genererar vilket bör inbringa intäkter. Om och när dessa eventuellt överstiger kostnaderna går inte att utläsa ur pressmeddelandet givet att tekniken är för ny. Det är självklart positivt att Minesto får in intäkter för sina provanläggningar men det är alltså inte självklart att det innebär en ren vinst för det här projektet. Jag tror snarare att man bör tänka i termer av att det bidrar till att täcka Minestos långsiktiga utvecklingskostnader. Först om ett år kommer projektet installeras varför det dröjer ytterligare en överskådlig tid innan intäkter kan förväntas genereras från DG100-installationerna på Färoarna. För Färöarnas och elbolaget SEV:s del behöver de bara finansiera i den utsträckning Minestos DG100-installationer genererar elektricitet utöver att viss infrastruktur tillhandahålls.

Vad som behöver understrykas utifrån ovan är att Minesto samfinansierar projektet med eget kapital tillsammans med Färöarnas elbolag SEV. Pessimisten kan se det som att Minesto inte har lyckats sälja tekniken till Färöarna rakt av och har mer kvar att bevisa. Optimisten kan istället se det som att Minesto nu får delfinansiering för sin utveckling av DG100-installationer som till dels är en annan modell än den större modell man utvecklar i Wales.

Färöarnaprojektet är ett viktigt led i att bevisa att Minesto kan erbjuda förnybara energilösningar för öar med få alternativ annat än energiimport. Här finns en viktig potential. För nytillkomna läsare är en påminnelse på sin plats att det, i nuläget, inte går att använda Minestos teknik vid vilka marina områden som helst utan det krävs förhållandevis kraftiga tidvattenströmmar.

Värderingen av Minestoaktien har jag skrivit om tidigare på bloggen under fliken Minesto med hänvisning till professionella analyser. Vad som är värt att påminna om är att nuvarande värdering runt 12 kronor per aktie förutsätter att företaget lyckas med sin kommersialisering för att aktien ska vara långsiktigt lönsam. Man bör alltså vara medveten om att marknaden redan har inprisat en kommersialisering på några års sikt vid nuvarande prisnivåer.

OBS! Som vanligt sedvanligt disclaimer att aktier i Minesto innebär en hög risk eftersom företaget i nuläget är beroende av stöd och inför kommersialiseringen ännu inte går med vinst. Gör alltid din egen analys. Jag äger själv också en betydande post aktier i Minesto långsiktigt. Inlägg på bloggen ska därför inte ses som finansiell rådgivning. Jag återger endast Minestos pressmeddelande med några översiktliga kommentarer.

lördag 10 november 2018

Min syn på senaste veckans debatt

Vill i bloggformat ge min syn på debatten i sociala medier den senaste tiden Aktiepappa har skrivit en bra sammanfattning här. Vill inledningsvis förtydliga att jag också tycker att Better Globe är en skum verksamhet som jag också vill varna läsarna för. Jag tycker också att det är bra att Dagens Industri har belyst den intäktsbringande delen av Kavastus verksamhet. Det tycker jag är rimligt.

Men det är inte vad det här inlägget avser handla om. Det jag tycker är svårt är att många bloggare och twitterprofiler rör sig i gränslandet mellan semiprofessionella investerare och entusiastiska hobbyinvesterare. Det är en gråzon som innebär att ansvaret inte är lika självklart. Jag förstår att enskilda bloggare ibland åtar sig sponsring eller samarbeten som innebär väsentliga intäkter. Samtidigt som Kavastu och Rika Tillsammans har en direkt vinstdrivande verksamhet som del i sin närvaro i sociala medier förstår jag också att man inte kan avkräva full professionalism kring allt som skrivs i sociala medier. Själva twitterformatet gör i sig självt att många väsentliga detaljer går förlorade och leder till en fördummande förenkling vilket jag också tror är en väsentlig del av hur kritiken slår.

Visst är det fullt rimligt att Kavastu och Rika Tillsammans granskas. Det är jättebra att vi varnas för riskerna i att investera i Better Globe eller följa Kavastus metoder utan tillräcklig tid och kunskap.
Jag har samtidigt lärt mig mycket från både Kavastu och Rika Tillsammans som har utvecklat mig som sparare. Inte för att de skriver något unikt men för att de, liksom flera andra duktiga bloggare och twitterprofiler, presenterar informationen på ett trevligt och inspirerande sätt. Min förhoppning är att vi ska kunna ha en debatt där man kritiserar i sak vad som verkar tveksamt, vilket flera har gjort på ett föredömligt sakligt sätt, utan att för den sakens skull bidra till en twittermobbstämning som ifrågasätter en individs hela gärning. Jag uppskattar mycket det Kavastu och Rika Tillsammans bidrar med som helhet även om det inte hindrar att jag tycker att granskningen är fullt rimlig och bra.

Även om de senaste två exemplen är speciella på grund av hur etablerade Kavastu och Rika Tillsammans är liksom att det finns detaljer som förtjänar kritik är de på intet sätt unika.

Här är några andra exempel som flera bloggare jag följer och uppskattar mycket har publicerat:

Hos Lendify tjänar du högst förenklat pengar på att låna ut kapital till kunder som av olika skäl inte vill eller har möjlighet att få lån genom traditionella låneaktörer. Tjänsten verkar förvisso bra och rigid men samtidigt är det ofrånkomligen så att risken också är betydlig eftersom det borde finnas en beskärd andel dåliga lån med tanke på att räntan du får är beskedlig. Dessutom är det antagligen krångligare att deklarera och skatta på dessa intäkter varför en stabil utdelare netto mycket väl kan ge samma årlig avkastning. Nettovinsten per år från utdelning i någon av de fyra storbankerna är antagligen ungefär lika god.

Hos Tessin kan du på liknande sätt tjäna pengar på att på crowdfunding-basis låna ut pengar till fastighetsaktörer. Den stora frågan är varför dessa aktörer behöver ta in kapital på det här sättet när till och med Oscar Properties har ställt ut preferensaktier för riskkapital. Det antyder att risken kan vara betydande och att du kan förlora pengar om fastighetsmarknaden vänder och räntan stiger. Personligen köper jag hellre aktier i Castellum och Hemfosa istället.

Solenergiföretaget Trine har en utmärkt affärsidé som tvivelsutom kan lyfta människor ur fattigdom och vara en sund investering. Samtidigt är risken mycket hög då du antingen kan få 5-6 procents avkastning eller förlora hela din insats i ett projekt om det inte finns biståndsfinansierade förlustgarantier som garanterar en del av din insats, vanligen högst 50 procent vilket fortfarande skulle innebära en kännbar förlust. Därtill innebär det att det räcker att ett av tio projekt inte går som planerat för att det ska vara en förlustaffär. Efter skatt är vinsten inte mycket högre än nettoutdelningen hos till exempel Axfood. Trine har haft barnsjukdomar i några av de tidigare projekten varför man bör vara medveten om risken om man investerar större belopp.

PS att min avsikt inte är att döma ut något av dessa tre företag, de gör alla bra saker. Jag vill bara belysa att risken finns också i andra verksamheter som flera bloggar främjar och att Better Globe inte är ett isolerat exempel även om jag förstår att jämförelsen är högst orättvis då dessa tre företag såvitt jag kan bedöma fungerar väl och på ett professionellt sätt.

För egen del möts jag ibland av fördomen att jag endast investerar med YOC. Det är naturligtvis inte så utan jag försöker alltid läsa rapporter och granska alla nyckeltal. Det är samtidigt så att jag är en hobbyinvesterare som skriver oavlönat på min fritid vilket gör att jag inte anser att jag har ansvar att helt gratis leverera kostnadsfria aktieanalyser. Jag skriver sammanfattande om mina intryck på det sätt jag finner enklast och har alltid med en tydlig disclaimer för att detta inte ska missförstås.

Det finns därför anledning till att vara kritisk till allt man läser i bloggsfären, min blogg inkluderad, och alltid göra sin egen analys.

Jag har hittills valt bort alla erbjudande jag har fått om ekonomiska intäkter just för att jag tycker att risken är större än förtjänsten. Och flera erbjudanden är minst sagt underliga och det skulle ta för mycket tid att sätta sig in i deras verksamhet. Intäkterna är såpass små på marginalen att jag hellre lägger min tid på att skriva om det jag tycker är roligt och ha trevliga diskussioner i sociala medier med andra hobbyentusiaster.

torsdag 1 november 2018

Serneke tecknar viktigt ramavtal med offentlig beställare - bidrar till bättre diversifiering

Serneke presenterade idag ett mycket intressant långsiktigt ramavtal för projekt med offentliga beställare (länk). Jag ser detta som ett konkret bevis på att Serneke också börjar leverera på vad man sa i rapportpresentationen nyligen om diversifiering mot större andel offentliga beställare.

Jag gjorde tidigare en djupdykning i Sernekes tredje kvartalsrapport som ni kan läsa här (länk). Företaget befinner sig alltjämt i ett sällsynt svårbedömt läge och den fjärde kvartalsrapporten ska bli verkligt intressant för att se vad som var tillfälligheter och vad som var del av en längre trend.

Informationen i pressmeddelandet är relativt knapphändig i pressmeddelandet men avtalet rör Specialfastigheter som ägs av svenska staten. Kontraktsperioden sträcker sig 2 år framåt till 31 oktober 2020 med option på förlängning ytterligare 2+3 år. Det finns alltså potential för totalt 7 år. Det är en förhållandevis kort kontraktstid exklusive option men skulle Serneke lyckas förlänga har man en fot inne i en defensiv del av sektorn som kommer bidra till viktig diversifiering i lågkonjunktur. Givet Sernekes relativt låga prisläge och att offentliga uppdragsgivare i regel tillämpar offentliga upphandlingar borde deras utgångsläge vara gott för förlängning.

Själva avtalet uppskattas till 300 projekt värda 4 miljarder kronor. Det är en anmärkningsvärt stor summa för oss som har följt Serneke ett tag. Jag förutsätter att man då räknar in första optionen om förlängning och utgår från förlängning på 2 år i min analys. Det skulle i så fall innebära 1 miljard kronor per år, eller 250 miljoner kronor per kvartal, med brasklapp att projekt förstås aldrig faller ut jämt över kvartalen och kan bli färre än beräknat. Då rör vi oss i för Serneke ganska normala ordernivåer

Sernekes orderingång i senaste rapporten
 
En jämförelse med historisk orderingång visar att projektet motsvarar en femtedel av den orderingång företaget har sett det gångna kvartalet men i historiskt perspektiv en väsentligt blygsammare andel. Likväl motsvarar 1 miljard kronor över ett helår 15 procent av orderingången under hela 2017 som var ett starkare år än 2018. Det är därför en väsentlig affär som bidrar till viktig diversifiering och har potential att parera viss minskad orderingång till affärsområde bygg från privata beställare. Skulle Sernekes uppskattning om 4 miljarder kronor istället baseras på hela kontraktsperioden inklusive optioner om upp till totalt 7 år motsvarar det fortfarande cirka 10 procent av orderingången 2017.

En av mina farhågor var hur snabbt Serneke kan ställa om från att idag har 80 procent av sin vinst i verksamhetsområde bygg, huvudsakligen i privat sektor, till att få en bättre balans mellan sina fyra verksamhetsområden och offentliga beställare. Det rör sig både om nybyggnationer, tillbyggnationer, ombyggnationer samt installationer. Därav följer att denna order huvudsakligen kan förväntas falla in under affärsområde bygg men också under andra affärsområden. Samtidigt är den här typen av lite längre ramavtal över flera år med offentliga beställare viktiga för att sprida risken. Det här projektet är därför tvivelsutom ett steg i rätt riktning.

Avslutar som vanligt med en disclaimer att jag äger aktier i Serneke och att inlägg inte ska ses som finansiell rådgivning. Skrev mer ingående om detta i min analys av den tredje kvartalsrapporten och Serneke är i ett svårbedömt läge. Jag har ökat min portföljandel den senaste tiden men kommer antagligen bibehålla på den här nyheten främst eftersom jag har ökat så mycket i andra aktier och inte har så mycket likvider för tillfället.

onsdag 31 oktober 2018

Månadssammanfattning oktober

Jag gillar börsnedgångar för de ger tillfällen att öka i bra aktier som annars är rätt dyra. Oktober månad har därför präglats av köpfest och jag har långsiktigt positionerat mig i flera defensiva innehav som ska utgöra hörnstenar i min portfölj på lång sikt. Mer om det nedan.

Oktober är traditionellt samtidigt ingen spektakulär utdelningsmånad. Av mina 11 aktier med utdelning den gångna månaden är 6 verksamma i fastighetssektorn. Totalt landade det vid 1 818 kronor i nettoutdelningar vilket är drygt en tredjedel mer än föregående år.


Notera att septemberutdelningarna har justerats upp med 31 kronor. Detta berodde på att valutaeffekten i Brookfield RES i faktiska utbetalningar blev något högre än jag hade uppskattat.

Portföljen är trots nedgången från september månad fortfarande 8,5 procent upp jämfört med 19 procent i september. Psykologiskt viktigt att aktieportföljen landade över miljonen när bokslut för oktober gjordes. Mitt mål var ju från början först att vara där vid årsskiftet och då har jag ett par månadsinsättningar kvar att göra så om inte det blir en regelrätt börskrasch ska jag nog klara av det målet året ut.

Portföljen landade nedåt även efter insättning jämfört med föregående månad. Det här är ett bra exempel på vad jag menar med insättningstillväxt. Mitt stora sparande gör att jag kan göra insättningar som är såpass stora att de i sig bromsar nedgången. Nu blev det en absolut nedgång på nästan 50 000 kronor till sist den här månaden men det beror också på att mitt stora innehav i Minesto har minskat med 25 procent vilket ensamt förklarar 2,5 procent av portföljnedgången
Den tyngs på marginalen av att jag har passat på att utnyttja hela Avanzas räntefria lån upp till 50 000 kronor för att öka i stabilare aktier vilket innebär att portföljen i skrivande stund har 2 procents belåning. Men det möjliggjorde bland annat att jag nu har en portföljandel i Axfood om 7 procent. Där vill jag ha 5 procent på lång sikt och kommer egentligen inte behöva öka innan portföljen når en storlek om 1,5 miljoner kronor och dit är det ett par år kvar. Till dess känner jag mig trygg med Axfood som en stor stabil bas om börsen går nedåt och till cirka 4,5 procent direktavkastning är det inte alls dumt. Rapporten var fin och finns utrymme för mer tillväxt framöver. Castellum tycker jag inte är billig men har ändå passat på att fylla på då det var ett tag sedan och aktien inte längre är direkt dyr. Nu 4,5 procent portföljandel där jag nog siktar på 2,5-3 procent på lång sikt. Sprider gärna risken i fastighetssektorn och vill inte ha alla ägg i samma korg där. Investor kan jag med stor glädje meddela att jag för första gången har mer än 2 procent i. Det är en medveten strategi att sakta men säkert öka portföljandelen. YOC är idag låg men utdelningstillväxten är förutsägbar och jag kan räkna med att på fem års sikt ha 4 procent utdelning på vad jag köper idag. Kopparbergs har jag ökat innehavet med en tredjedel till nu 4 procent av portföljen. Tillvaratog tillfället att fylla på beskedligt i ATEA och Kone som är fina utdelningsaktier där jag inte har ökat på ett tag. Jag har också passat på att öka i bl.a. Intrum och Kinnevik, dock med högst blygsamma portföljandelar.

Till sist har jag fyllt på i Hemfosa och Scandic och Skanska. Hade gärna ökat mer i dessa aktier men valde istället att gå in större i de just nu stabilare aktierna ovan och de är inte så billiga att jag är beredd att ta lån med ränta för att öka. Det är ännu svårt att säga om vi idag såg en definitiv vändning eller om börsen fortsätter ned. Lån med ränta spar jag till direkta fyndlägen.

Något som jag funderar på är om Avanza fortsätter sin tradition med courtagefri handel i amerikanska aktier på Black Friday. Den infaller i år fredag den 23 november vilket tyvärr är sista arbetsdagen före löneutbetalning. Då kan det bli aktuellt för mig att använda kortlån för att köpa över helgen. Jag siktar lite särskilt på att öka i februariutdelare som t.ex. P&G och månadsutdelaren Realty Income. Just nu fattas bara en femtiolapp för att februari ska ge en utdelning på minst en tusenlapp nästa år.

Jag har efter en intensiv period på jobbet äntligen fått tid att göra lite mer ingående analyser igen vilket har resulterat i ett par inlägg om Serneke (länk) och TransAlta Renewables (länk). Av de skäl jag beskriver i mina inlägg har jag valt att öka betydligt i bägge aktierna under hösten. Jag har också skrivit om nyheten att Minesto framgångsrikt har lyckats producera el i stor skala. Avsikten är att november månad också kommer bjuda på ett par djupdykningar i olika aktier.

I Minesto har jag i synnerhet nu under de lediga dagarna haft möjlighet till lite korthandel som har inbringat några hundralappar extra. Jag ägnar mig sällan åt daytrading eller swingtrading utan ser det egentligen mer som en utvecklingsresa där jag handlar för mindre belopp om högst ett tusental aktier åt gången (under 15 000 kronor) för att lära mig mer om hur marknaden fungerar i det kortare perspektivet när vi räknar minuter, timmar och dagar. Min riskhantering har blivit mycket bättre än tidigare och det som grämde mig mest var att jag missade måndagens uppgång i Minesto där jag kunde ha plockat hem en tusenlapp i ren vinst. Men hade jag missbedömt marknaden kunde det ha blivit en tusenlapp i förlust istället så intill att jag är tryggare i korthandel tar jag det säkra före det osäkra. Jag går miste om de största vinsterna men har i gengäld klarat att räkna hem alla mina positioner med vinst. Om jag någon gång skulle få för mig att göra en FIRE kan det vara trevligt att kunna lite mer om korthandel för att komplettera med lite småintäkter därifrån.
Jag har två snålmånader bakom mig där jag har klarat mig på en budget för under tusenlappen per månad i mat och löpande utgifter. Lite kuriosa är att jag bägge månaderna av en ren slump landade exakt en kiwifrukt under tusenlappen. Jag köpte en symbolisk kiwi igår för att fira i det lilla. Nu kör jag på som vanligt med lite högre utgifter inför jul och nyår och tar en ny snålmånad i januari eller februari. Även om jag sparar några tusenlappar över de här två månaderna och får en hysteriskt hög sparkvot är huvudsyftet egentligen inte att få extra kapital till investeringar på marginalen. Snarare handlar det om att jag i arbetstunga månader där jag ändå har lite fritid bygger upp en buffert för resten av året. I november ska dessutom restskatten för kapitalskatt på mitt investeringssparkonto och kapitalförsäkring betalas in så ena månadens sparande går oavkortat in på skatteverkets konto.

Till sist börjar jag fundera på vad värdet av sharpekvot och standardavvikelse egentligen är?
Min sharpekvot var inför idag 0,33 och har kanske korrigerats upp något när jag får nya siffran efter stängning. Normalt har jag en sharpekvot runt 1 och vid bättre månader har jag varit uppe vid 2. Om skillnaden mellan en stark och svag månad är så stor börjar jag fundera på om sharpekvoten egentligen säger något värdefullt alls om hur min strategi fungerar. Standardavvikelsen landade på 12,22 procent. Också detta är ovanligt högt där portföljen normalt rör sig i spannet 7-9 procent. Nog för att det varit en av de sämsta börsmånaderna på tio år men ändå.

Detta inlägg kommer uppdateras ikväll efter USA-börsens stängning för definitivt resultat.

söndag 28 oktober 2018

TransAlta RES har fallit efter emission men expanderar samtidigt genom nya avtal inom förnybar energi

Nedgången i TransAlta Renewables har förbryllat mig. Jag har följt aktien under ett par år och skrivit mer i detalj om den tidigare på bloggen (sök under etikett Transalta renewables). Den senaste rapporten kom i maj och var en ganska odramatisk läsning där företaget i stora drag levererade mer eller mindre samma resultat som föregående år och på några poster något bättre. Jag har därför i avsaknad av nya rapporter velat göra en djupdykning för att söka få reda på varför aktien har fallit den senaste tiden. Det enda negativa jag kan hitta är en slags emission samtidigt som övriga nyheter rör positiva nyheter om nya projekt inom förnybar energi. All information i detta blogginlägg finns på företagets hemsida (länk).

Nya affärer skapar förutsättningar för framtida vinster

I maj förvärvade dotterbolaget TransAlta RES från moderbolaget TransAlta en vindpark i Minnesota om totalt 50 MW och en annan vindpark i Ontario om 20 MW samt en solenergipark om 21 MW i Massachusetts.

En intressant affär som jag tidigare har skrivit om på twitter är att TransAlta RES har tecknat ett 15-årigt avtal med Microsoft för att producera vindenergi om 90 MW vilket motsvarar 3,75 procent av företagets totala MW. En betydande affär med en seriös och långsiktig partner.

I New Brunswick har företaget samtidigt expanderat med 17,25 MW till totalt 167 MW där ett 17-årigt kraftköpsavtal har tecknats med provinsens energiföretag. Produktionen påbörjades i april och förväntas avslutas nu i november. 

Emission orsaken till kursnedgång

Istället finns orsaken till kursnedgången sannolikt i en slags nyemission. Någonstans säger det sig självt att om du kan teckna nya aktier för 12,65 CAD styck finns ju ej heller incitament att köpa aktier för mer än detta före emissionen. Det totala antalet nya aktier var 11,86 miljoner att jämföra med cirka 161 miljoner före emissionen. Det innebär en utspädning i storleksordningen 5-7 procent och därför faller följdaktligen kursen. Anledningen till emissionen var att återbetala på lån som hade tagits för att finansiera nya investeringar. Moderbolaget TransAlta äger fortfarande 61 procent av aktierna i TransAlta RES efter emissionen och det finns skäl att misstänka att det här är ett slags upplägg för att i någon utsträckning reglera risk mellan det större moderbolaget och dotterbolaget när det senare har haft möjligheter till investeringar.

Det underliga är att TransAlta RES hitintills har bibehållit sin utdelning och den är redan fastslagen på bibehållen nivå året ut. Normalt är annars att själva utdelningensbeloppet är detsamma men sprids ut över det nya antalet aktier varför det i praktiken blir en utdelningssänkning. Man bör därför räkna med att direktavkastningen på sikt kan sänkas med 1-2 procent. Samtidigt handlas aktien nu till en yield on cost på 8,5 procent vilket innebär att marknaden redan har kalkylerat in risk för en sådan sänkning jämfört med historiskt mer normala nivåer omkring 6,5 procent direktavkastning.

En nackdel med att äga små poster i utländska aktier är att man inte är helt på bollen. Jag har inte fått något aktieägarerbjudande om detta.


Slutsats

Nyheterna ovan är de enda jag känner till sedan den första kvartalsrapporten som publicerades tidigare i år. Det finns inga nya rapporter sedan i våras som kan motivera en annan bild. Företaget har förvisso genomfört en emission som har spätt ut aktierna och kan innebära sänkt utdelning. Det innebär en utspädning på 5-7 procent av mina befintliga aktier.

Samtidigt har företaget utökat sina investeringar i långsiktigt ägande av förnybar vind- och solenergi med åtminstone 4-5 procent sedan i våras. Detta kommer ofrånkomligen innebära stabila intäkter under lång tid framöver. Givet att jag har gjort min analys löpande i TransAlta RES och inte hittar något negativt förutom emissionen som har inträffat det senaste halvåret, tvärtom har företaget investerat i långsiktigt sunda projekt, har jag ökat ordentligt i TransAlta RES den senaste tiden. Aktiekursen har dessutom rasat med mer än tre gånger så mycket som motiveras av emissionen ensam sedan i våras. Givet att nyheterna i övrigt har varit positiva under samma period har jag sett det som ett fint läge att öka ordentligt på riktigt lång sikt.

Jag förväntar mig inte en direktavkastning på nuvarande nivåer för alltid men förväntar mig att företaget ska klara av åtminstone 4-5 procent på riktigt lång sikt vilket fortfarande är bra nog. Jag gillar förstås att de är en månadsutdelare som bidrar med fint kassaflöde i min aktieportfölj. Men det finns inte heller några riktigt bra energiaktier på Stockholmsbörsen och därför kompletterar jag gärna med långsiktigt ägande av förnybar energi genom utländska aktier. Där ser jag TransAlta RES som ett bra alternativ.


OBS TransAlta RES är en utländsk aktie där det ligger i sakens natur att jag inte har järnkoll på dagsaktuella nyheter i kanadensisk media. Detta inlägg ska som vanligt därför inte ses som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys och ta inte rygg på mig utan bilda dig en egen uppfattning.

lördag 27 oktober 2018

Svårbedömt läge i Serneke - stor uppsida men också hög risk för fortsatt nedsida

Serneke befinner sig i ett svårbedömt läge efter nedskrivningar under tredje kvartalet till följd av konkurs hos två underleverantörer och en viss avmattning på marknaden märks av. Därför ville jag ta ett ordentligt tag om den tredje kvartalsrapporten för att försöka bilda mig en uppfattning om framtidsutsikterna. Det var lättare sagt än gjort och jag landade i en ambivalent hållning att det finns en stor uppsida, för att inte säga fyndläge, om Serneke klarar att på sikt bibehålla historiska vinstnivåer. I så fall handlas aktien till ett P/E under 5. Samtidigt bör man ha stor respekt för vikande byggkonjunktur som trots en uttalad diversifieringsstrategi, mer om det nedan, är huvuddelen av Sernekes verksamhet. Om de svagare resultat vi har sett i den tredje rapporten inte är en engångshändelse utan del av en längre trend är aktien istället inte särskilt billig utan handlas till ett P/E om minst 16 och rent av över 20 på de nivåer som anges hittills i år till följd av nedskrivningen. Hur man förhåller sig till aktien blir ofrånkomligen en fråga om man tror på företagets långsiktiga intjäningsförmåga i ett nytt lågkonjunkturklimat eller inte.

Läs rapporten och lyssna själv på webbsändningen där Ola Serneke och hans kollegor presenterar rapporten och besparar frågor från analytiker (länk). För min del rätade det ut några av de frågetecken jag hade. OBS som alltid utgör inlägg på bloggen inte finansiell rådgivning. Aktier i Serneke innebär en väsentlig risk när konjunkturen vänder och räntan stiger. Gör alltid din egen analys.

Positivt med ökande intäkter och orderingång

Positivt är att Serneke har ökat sina intäkter med 7 procent det tredje kvartalet jämfört med samma period föregående år till 1 359 miljoner kronor och 17 procent över hela året hitintills. Det hade jag helt ärligt inte förväntat mig efter vinstvarningen.

Att orderingången ökade till 1 236 miljoner kronor jämfört med 691 miljoner kronor ifjol är också ett positivt besked. Bör noteras att också detta är för januari till september medan det tredje kvartalet verkar ha haft en svagare orderingång. De senast tillkännagivna projekten rör renoveringsuppdrag snarare än konkreta nybyggnationer eller större projekt. Detta kan indikera en svagare konjunktur.

Negativt med nedskrivningar

Samtidigt är orderstocken något mindre, 7 303 miljoner kronor i år jämfört med 7 765 miljoner kronor ifjol. Den är samtidigt såpass stor att företaget borde ha order nog att vid gällande kostnadsläge klara intäkter för ett par år framöver intill dess att Karlastadenprojektet börjar närma sig färdigställande och vinst. Serneke hävdar själva att man har sålt ungefär 80 procent av lägenheterna och har en stabil kalkyl.

Det negativa är direkt uppenbart och framkom redan i vinstvarningen. Företaget har tvingats till nedskrivningar bland annat till följd av att två underleverantörer har gått i konkurs. Det finns också antydningar om att byggprojekten inte är lika lönsamma som initialt kalkylerat, mer om det nedan. Sammantaget innebär detta en förlust på 40 miljoner kronor under det tredje kvartalet eller minus 2,42 kronor per aktie. Det säger sig självt att detta måste vara en engångshändelse om Serneke ska vara en långsiktigt god investering.

Ökad diversifiering från privat byggande till offentliga projekt och övriga affärsområden

Ola Serneke gör själv gällande att företaget, bortsett från Stockholmsregionen, är inne i en stabil byggkonjunktur och har stora förhoppningar om Säveprojektet. Detta bör nog dock ses i det längre perspektivet innan det kan kapitaliseras till intäkter som renderar vinster. Personligen imponerades jag mer av att Serneke har fått ett renoveringsprojekt på Dramaten i Stockholm. Detta är ett i kronor mätt litet projekt som bara marginellt påverkar intäktssidan men jag tror att det är ett viktigt portföljprojekt som kan skapa förtroende för Serneke hos nya kunder på sikt. Västra Sjöstaden i Trelleborg verkar också vara ett intressant projekt med i ett fint läge med bra utvecklingspotential. Serneke gör också gällande att man har stärkt upp sin rektrytering och sitt arbetsgivarerbjudande vilket inte ska underskattas då Serneke kan komma rekrytera personal från konkurrenters besparingar.
En intressant observation från rapporten är att den interna diversifieringen har förbättrats genom att de övriga affärsområdena växer snabbare än byggverksamheten vilket kan vara viktigt i en lågkonjunktur. Samtidigt utgör byggverksamheten fortfarande 80 procent av de totala försäljningarna. Den stora frågan är i vilken utsträckning Serneke kan kompensera en på sikt vikande byggkonjunktur i privata sektorn med offentligfinansierade byggprojekt och projekt i övriga tre affärsområden såsom infrastruktur och renoveringar. Jag tycker att Ola Sernekes analys här är riktig men frågan är hur väl Serneke lyckas ta marknadsandelar från konkurrenter i övriga affärsområden på sikt.

En enskild rapport tycker jag är för tidigt för att se om det är en tillfällighet att underleverantörer gått i konkurs eller en del i en nedåtgående trend. Ola Serneke gör själv gällande att vi är inne i en stabil byggkonjunktur med undantag för främst bostadsrätter i Stockholm. Han kan ha en viss poäng i detta då det finns långsiktig tillväxtpotential i Göteborgsregionen där Serneke genom Karlastaden och Säve flygplats har förvärvat två områden som går att utveckla väsentligt. Jag ser det som att Serneke helt klart har en hel del att hålla sig sysselsatta med de kommande åren.

Antydan om lägre vinster än kalkylerat på historiska projekt men också åtgärder för att dra lärdom och stärka marginaler på sikt

Det stora frågetecknet för mig är om hur företaget klarar högre räntor och pressade marginaler om ökade utgifter för underleverantörer skulle visa sig vara en del av en trend och orderingången skulle vika med konjunkturen. Serneke berättar i sin presentation av rapporten att det fanns en engångslösen för en äldre obligation samtidigt som nyare obligationer har en något högre ränta vilket har påverkat räntenettot det här kvartalet. Det försämrade kassaflödet förklaras med att kapital har bundits i pågående projekt och kundfodringar. Både Serneke och CFO uttrycker en förhoppning om att detta ska kunna jämnas ut i årsrapporten till följd av kvartalseffekter då kassaflödet åter borde vara starkare. Givet att Serneke fortfarande är en jämförelsevis liten aktör på den svenska byggmarknaden har vi historiskt sett flera exempel i bägge riktningar på att kvartalseffekter kring när projekt och fodringar bokförs kan ge stora svängningar i enskilda kvartal.

Sernekes fokus på offentliga beställare gör generellt företaget något mindre utsatt. Även om också offentliga budgetar kan sättas under press i en lågkonjunktur så är den marknaden ändå inte lika känslig som nybyggda bostadsrätter. Samtidigt antyder CFO tio minuter in i webbcasten att dessa projekt kan ha en lägre lönsamhet jämfört med de projekt man historiskt har kalkylerat. Den uttalade målsättningen är dock att klara att bibehålla marginaler. Det finns en implicit antydan till att några av de historiska projekten kan ha visat sig vara mindre lönsamma i nuvarande konjunkturläge än Serneke ursprungligen bedömde. Serneke medger att några av de historiska projekten som togs för 4-5 år sedan hade lägre marginaler än de projekt företaget åtar sig idag men hävdar samtidigt att företaget är på väg mot sitt uppsatta mål om en marginal om 5 procent jämfört med cirka 3 procent justerat för nedskrivningar idag. Det här blir mycket viktigt att granska i kommande årsrapport.


Stor uppsida om Serneke klarar återvända till historiska resultat men också hög risk om nuvarande trend med nedskrivningar och svaga resultat skulle visa sig vara en längre trend

Serneke betalade ifjol ut en utdelning om 4 kronor per aktie vilket motsvarade en utdelningsandel på cirka 30 procent. Det borde ge utrymme för en bibehållen utdelning i år. Samtidigt är resultat per aktie efter utspädning blygsamma 1,38 kronor hittills i år jämfört med 7,31 kronor samma period ifjol. Detta tyngs naturligtvis av förlusten det här kvartalet om -2,42 kronor per aktie. Skulle Serneke göra ett normalt fjärde kvartal borde man kunna landa på en vinst per aktie omkring 4 kronor och klara utdelningen trots nedskrivningarna. Kassan är god tack vare kapitalinflödet vid börsnoteringen men då ska man också hålla i minnet att väsentliga investeringar från eget kapital kommer behövas för att finansiera Karlastadenprojektet till följd av projektets storlek. En bibehållen utdelning ger en yield on cost på över 6,5 procent vilket jag tycker är en försvarbar riskpremie. Jag tror inte att Serneke sänker utdelningen. Ola Serneke hade tidigare i offentliga uttalanden sagt att utdelning skulle ske först på några års sikt så jag blev ärligt talat positivt överraskad över att den kom redan i våras. Jag förmodar därför att Serneke har tagit med i kalkylen att de ska klara att betala utdelning också kommande tre år även i sämre perioder när mycket kapital binds i pågående projekt.

Serneke förefaller också ha ett lägre P/E-tal än många av konkurrenterna. Avanza anger cirka P/E 5 medan börsdata anger cirka P/E 8. Här är det samtidigt viktigt att komma ihåg att Avanza räknar på en historisk vinst per aktie om 12,47 kronor och Börsdata på 7,9 kronor. Om man istället räknar på en vinst per aktie på cirka 4 kronor, vilket som sagt förutsätter ett positivt resultat under det fjärde kvartalet, skulle detta innebära ett P/E omkring 16. Det är fortfarande billigt men inte så billigt som den ännu inte korrigerade statistiken kan ge sken av. Frågan här blir om man tror att Serneke i kraft av sin stora orderbok och Karlastadenprojektet som har en stor vinstpotential om det genomförs framgångsrikt kan lyckas prestera vinster på längre sikt som är i linje med historisk tillväxt. I så fall är Serneke ett fynd på nuvarande nivåer. Om man istället tror att den nedskrivning vi nu ser är en del i en större trend och att Serneke kommer få svårt att klara lika goda marginaler är aktien sett till den övergripande börsnedgången ganska korrekt värderad just nu och knappast ett fynd. Med en vinstnivå rund 2-3 kronor per aktie landar Serneke istället på ett P/E-tal över 20. Det här tydliggör hur svår aktien är att värdera både på kort och lång sikt. Jag tror oavsett vilket att det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv i Sernekeaktien åtminstone intill dess att Karlastadenprojektet är realiserat eftersom det finns risk för fortsatta svängningar i det kortare perspektivet.

Därför är jag som alltid mycket mån att understryka att du själv alltid måste göra din egen analys. Serneke är i ett svåranalyserat skede där nya frågetecken rests i Q3-rapporten där vi först i kommande rapporter kan få bekräftat om det var en engångshändelse eller del i en större trend. Mina blogginlägg ska därför inte ses som finansiell rådgivning och detta är särskilt viktigt att understryka i det här läget. Man kan sammanfattningsvis säga att det kan finnas en stor uppsida men också stor nersida i att köpa Sernekeaktier just nu. Den bedömningen behöver du därför tänka igenom ordentligt.

Det bör också betonas att jag har ett stort och långsiktigt innehav i Serneke. Jag har ökat mitt innehav väsentligt i aktien den senaste tiden. Även om jag försöker reflektera min analys på ett så objektivt sätt som möjligt utan confirmation bias är jag ändå ofrånkomligen färgad av mitt engagemang för företaget. Inte minst min inre göteborgare som gillar en VD som avslutar en webbcast med att solen skiner i Göteborg och orden ha de gôtt!

söndag 21 oktober 2018

Historik över portföljens utveckling

Många sparbloggar redovisar portföljens månadsvis utveckling jämfört med insättningarna. Här kommer för första gången en översiktlig statistik över hur min portfölj utvecklas jämfört med pengarna jag har satt in i portföljen. För enkelhets skull börjar jag hela kalenderår januari 2017.

Vad som är särskilt intressant att notera är att det inte i första hand är mina utdelningsaktier och hörnstenar i portföljen som bidrar till ytterlighetsresultaten. Uppgången nu i höst kan i hög utsträckning förklaras av att Minesto, som nu utgör tio procent av portföljen, har rusat ordentligt sedan tekniken sjösattes i stor skala utanför Wales. Omvänt bidrog Minesto också i en väsentlig utsträckning till att portföljen tippade ned till att utvecklas lägre än insättningarna i början av året. Då var Minesto nämligen ned med bortemot 40 procent och handlades mellan 2,50-3,50 kronor per aktie under årets första kvartal. Sedan var det en börskorrigering nedåt då som nu under den perioden.

De flesta av mina aktier är annars inte särskilt volatila utan tuffar på i en rätt förutsägbar och tråkig riktning. Jag tänker här på aktier som Axfood, Castellum, Investor och Kopparbergs. Visst har de också upp och nedgångar men över ett längre perspektiv är de sällan särskilt dramatiska. De utdelningsaktier som dominerar min portfölj är i regel förhållandevis mogna företag som växer i en måttlig takt vilket förstås också gör att portföljen också växer i en måttlig takt.

Notera också att insättningarna ibland fördelas något ojämnt över månaderna. Ibland spar jag en del av insättningen för att ha mer likviditet när jag har större engångsutgifter. Till exempel bidrar den lägre insättningen till nedgången i januari 2018. Detta korrigerade jag först i juli när jag såg att jag fick över pengar från semesterutgifterna. Motsvarande skedde i juli 2017 där jag hade större engångsutgifter som jag fortfarande inte har kompenserats. Insättningarna är också större under 2018 än under 2017. Detta beror på att jag hade fler engångsutgifter under mitt första år i den nya bostaden medan jag nu har det mesta jag behöver och klarar mig inom mitt normala buffertsparande.

I skrivande stund är portföljen upp 8,5 procent jämfört med insättningar under oktober. Det tycker jag är rätt OK med tanke på de senaste veckornas börsnedgång som också har dragit med sig annars stabila aktier i fallet. Mitt mål är en portföljtillväxt på 5 procent per år och det innebär att jag portföljen vid årsskiftet bör vara cirka 12 procent upp jämfört med mina insättningar. Det är inte ouppnåeligt om börsen återhämtar sig. Det bör noteras att portföljen har använt Avanzas gratislån upp till 50 000 kronor varför aktieportföljens värde är över en miljon kronor men jag drar av belåningen mot detta varför jag just nu ligger strax under miljonen. Det kommer korrigeras vid nästa löneöverföring nästa vecka då jag åter kommer passera miljonen. Jag för nämligen för enkelhets skull statistik på kalendermånadsbasis. Detta innebär att jag vid månadsskiftet i regel fortfarande har ett par procent i likvida medel vid varje månadsskifte eftersom jag sprider ut inköpen över månaden.

Jag menar också att det i regel inte i första hand är bra placeringar som får portföljen att växa månad efter månad. Jag talar därför gärna om insättningstillväxt. Det vill säga en hög sparkvot medför ett högt sparande vilket också möjliggör att kapitalet i regel växer även i perioder som nu där portföljen tyngs av börsnedgångar. Det gör att portföljen måste minska med mer än 2-3 procent en enskild månad för att gå sämre än föregående månad efter insättningar. Det är en hörnsten i min sparfilosofi.

torsdag 18 oktober 2018

Aktiespararna säljer Aktieinvest

Idag kom nyheten att Aktiespararna säljer småspararmäklaren Aktieinvest (länk).


När jag började spara i aktier som tonåring runt millenieskiftet var det just Aktieinvest jag gick med i. Det var naturligt eftersom Unga Aktiesparare hade bra erbjudanden och ingen på den tiden kunde erbjuda bättre villkor för småsparare. Förr i tiden var courtage väsentligt dyrare samtidigt som man hos andra aktörer inte kunde köpa enskilda aktier utan att köpa större poster t.ex. i hundratal. Möjligheten hos Aktieinvest att spara småsummor och ändå sprida ut risken på flera aktier var alldeles lysande. Därför känns det som en epok som går i graven. Inte minst är jag tacksam över att Unga Aktiesparare genom Aktieinvest fick upp mitt aktieintresse som idag har gjort mig till miljonär.

På den tiden satte jag väl in ungefär tio tusen kronor och fick till sist ut tolv tusen kronor. Bland mina första aktier minns jag Holmen, Scania, SCA och Volvo. Och Carnegie som var en dyr läropeng.

Idag förstår jag att Aktiespararna inte ser något skäl att finansiera Aktieinvest. Det finns åtminstone fyra lågprisaktörer som erbjuder fullt konkurrenskraftiga courtage och villkor i övrigt för småsparare. Jag gick över till Avanza redan för tolv år sedan och ett skäl var att det tyvärr kostade pengar att vara passiv i Aktieinvest. Det var utmärkt om man månadssparade men inte om man då och då, som fattig student, ville avstå från att köpa aktier under enskilda kvartal.

Hur Pareto ska kapitalisera på detta ska bli spännande att se. Är det kundbasen eller den tekniska lösningen de är ute efter? Kommer man försöka utveckla Aktieinvest med befintlig kundbas till en ny lågprisaktör där småspararfondtänket kvarstår? Man får väl förmoda att det inte är en särskilt dyr affär som har stor uppsida.

Det ska bli spännande att se hur Aktiespararna planerar att använda sitt kapital istället.

tisdag 16 oktober 2018

Ökat i börsnedgången

Jag gillar som sagt börsnedgångar och har passat på att öka i lite av varje. Jag använde faktiskt ganska precis hela det räntefria lån om 50 000 kronor som Avanza nu möjliggör. Jag har fortfarande halva det beloppet täckt på korträntekontot och kommer ju föra över pengar när lönen kommer nästa vecka så det känns som en hanterbar risk för att kunna öka långsiktigt i bra aktier när ett läge uppstår. Det innebär samtidigt att jag har krut motsvarande en månadsinsättning till att bränna om det verkligen skulle behövas och börsen skulle fortsätta ned ytterligare. Detta inlägg skriver jag främst som en hastig dagboksanteckning mycket för att jag i framtiden ska kunna gå tillbaka och lära av hur jag agerat vid tidigare börsnedgångar. Jag kan konstatera att jag nu blivit bättre på att ta större positioner direkt när ett sådant läge uppstår. Samtidigt låter jag mig inte luras av att index faller för flera aktier är fortfarande inte så billigt värderade att jag kan öka hur mycket som helst. Jag har ingen aning om dagens börsuppgång var vändningen eller om vi kommer fortsätta nedåt igen om några dagar.

Ökat med 25 procent i Axfood, Investor och Kopparbergs. Alla tre aktier som jag vill ha som hörnstenar i portföljen på lång sikt på grund av sin defensiva karaktär. Jag tycker fortfarande inte att vare sig Investor eller Kopparbergs är särskilt billiga samtidigt som också Axfood värderas till ett högt P/E-tal. Samtidigt var det ett fint tillfälle att öka såpass mycket att jag inte behöver bekymra mig om att fylla på i någon av dessa aktier före nästa sommar. Ökade med 11 procent också i Castellum. Aktien handlas fortfarande till höga nivåer men min portföljandel är såpass liten numer att jag tyckte att det var ett rimligt men inte billigt läge att fylla på lite igen.

I några aktier har det blivit än större ökningar. Dubblerat innehav i KONE, en aktie som jag länge har velat öka i på grund av den defensiva karaktären och oligopolliknande marknadsposition. Dubblerat innehav även i ATEA, mycket för att jag inte har ökat på ett bra tag och passar på nära höstutdelningen när kursen nu ändå var ned en aning. Ökat med 40 procent i Kinnevik. Det är ett litet innehav men jag ser det som ett komplement i sektorer som jag själv inte förstår mig på särskilt bra.

Ökat med 11 procent i Serneke. Företaget är i ett bedrägligt skede efter vinstvarningen sedan två underleverantörer hade gått i konkurs. Få nyheter om nya projekt senaste tiden även om en blygsam ny order presenterades nyligen. Mitt ursprungsscenario stämmer dock fortfarande då mer klarhet finns kring Karlatornet jämfört med när jag tecknade aktien vid börsnoteringen. Därför tycker jag att Serneke handlas till rätt hygglig riskpremie om än med betoning på risk. P/E-tal under 5 är inte precis dyrt även om man då behöver tänka på att P/E-tal kommer revideras upp när nästa kvartalsrapport publiceras där Serneke ju redan har vinstvarnat.

Därutöver har jag ökat i en hel uppsjö andra aktier i mer blygsam skala.

lördag 13 oktober 2018

Let the Lord of Chaos rule - om börsnedgångar

Jag gillar faktiskt börsnedgångar trots att min portfölj föll med nära 6 procent den här veckan. Anledningen är att också bra aktier ofta dras med i den allmänna oron och kan handlas till lite lägre kurs än normalt. Därför har jag den senaste veckan ökat ordentligt i flera sådana aktier.

Eftersom jag sparar långsiktigt i utdelningar och främst i relativt defensiva aktier med en köp och behåll-strategi funderar jag faktiskt sällan särskilt mycket på kursutvecklingen och index (men notera att min portfölj utvecklades 0,09 procent mindre dåligt än index senaste veckan!). Jag tror helt enkelt - oavsett hur mycket kapital man har - att man dels måste inse att man tar en långsiktig risk och kan förlora pengar och dels inte stirrar sig blind på hur mycket pengar nedgången innebär. I mitt fall har jag nog tappat ungefär 50 000 kronor den här veckan och tippat ned under den symboliska första miljonen för aktieportföljen igen. Det kommer ändras redan med nästa löneöverföring till depån.

Orolig blir jag istället först om det finns fundamentala och företagsspecifika skäl till nedgång i en aktie (t.ex. Clas Ohlson, H&M, MQ). Min filosofi är att så länge företagen jag äger går med vinst, utvecklas väl och har en stark ställning på sina marknader så kommer de inte drabbas hårdare än konkurrenterna när börsen går ned. Tvärtom kan svårare tider ofta vara till fördel för välskötta företag med lägre lån, större kassa och god marknadsposition. Även om också deras vinst kan minska vid högre ränta eller i en lågkonjunktur är det viktigt att se hur de förhåller sig relativt sina konkurrenter i sektorn. Därför uppstår inte sällan tillfällen till att ta nya marknadsandelar eller rent av köpa upp konkurrenter när deras vinstmarginaler minskar. Det är just därför jag gillar börsnedgångar. Förlorar jag pengar långsiktigt är felet att jag har misslyckats i min analys av aktierna och deras långsiktiga vinstutveckling, inte börsens kortsiktiga rörelser.

Let the Lord of Chaos rule

Om börsnedgången
Jag vill tydligt understryka att jag inte vet om börsen kommer återhämta sig eller fortsätta nedåt. Det som gör den här börsnedgången lurig är att marknaden nu reagerar på konkreta besked om höjda räntor. Samtidigt finns det alltid en botten någonstans där aktiers underliggande fundamenta helt enkelt gör att de handlas med såpass mycket riskpremie att även många pessimister tycker det är värt risken att köpa igen. Höjda räntor innebär ingen dramatisk förändring i det korta perspektivet för de flesta företag eftersom de redan borde ha tagit höjd för högre räntor. Däremot innebär det att företag med högre lån och lägre vinstmarginaler kan drabbas då räntekostnaden ökar och vinsten minskar. En enskild räntehöjning påverkar inte aktiekursen speciellt mycket utan börsraset speglar snarare oron för ytterligare räntehöjningar på längre sikt. Det innebär förstås också att alternativ till aktier som har lägre eller likvärdig risk såsom högräntekonton, räntefonder och obligationer blir mer lockande för de sparare som bara söker en trygg avkastning. Alltså att TINA - there is no alternative inte gäller längre och delar av marknaden omallokaliseras till andra defensiva tillgångar. Eftersom skatten på investeringssparkonto baserar på ränteläget kan den i förlängningen bli något högre men i det korta perspektivet ska det inte vara någon dramatisk skillnad. Jag gör valet att fortsätta min utdelningsstrategi i lugn och ro. Jag resonerar som så att det ska till en väsentligt högre ränta, och framförallt högre inflation, för att aktier ska vara ett sämre alternativ.

Gör din hemläxa i förväg när börsen är stängd
En sak som jag har lärt mig med tiden är klokskapet i att analysera aktier i lugn och ro när börsen är stängd. Du kan i lugn och ro analysera ett företags fundamenta, ge dig själv en bild av riskmarginal om utvecklingen förändras och fundera ut hur mycket du är beredd att köpa. Portföljanalysen som jag påbörjade förra helgen och skrev om tidigare i veckan är ett bra exempel på hur man då och då enkelt kan se över hur stora portföljandelar man anser vara motiverade. Jag visste alltså tidigt ungefär hur mycket och vad jag ville öka i. Företagsspecifik analys får man göra löpande när man har tid. Visst kommer alltid ny information i rapporter och pressmeddelanden men det hindrar inte att du ändå på förhand kan fundera igenom hur du ska agera om ny information bekräftar ena eller andra riktningen. Jag brukar förresten inte agera så mycket på rapporter, blir aktien dyrare finns det goda skäl till det och då läser jag hellre igenom rapporten i lugn och ro när jag hinner än att låta mig stressas upp om att jag kanske missar ett par procents uppgång när aktiekursen korrigeras. Då blir det lätt att fatta beslut och du minskar risken att dras med i affekt vare sig av rädsla för ytterligare nedgång eller att missa uppgång.

Svårt att avgöra hur mycket man ska öka
Vad jag tycker är den kanske största utmaningen är att avgöra hur mycket man ska öka. Chansen finns ju att nedgången fortsätter och aktierna blir ännu billigare. Jag försöker allt mer tänka bort den risken eftersom jag har lärt mig att jag tenderar gå in för lite för tidigt. Jag försöker istället att agera på ungefär samma premisser som vanligt. Det vill säga hur stor portföljandel är försvarbart att äga vid nuvarande värdering på längre sikt och hur många aktier bör jag i så fall köpa under nuvarande värdering? Den stora utmaningen består i likviditeten. Avanzas räntefria lån upp till 50 000 kronor kommer lägligt och därför har jag ökat mer än jag brukar i nedgångar. Samtidigt måste jag någonstans välja var det är viktigast att öka med tanke på att många aktier faller. Valet har därför i första hand fallit på aktier som utgör hörnstenar i portföljen på riktigt lång sikt såsom i synnerhet Axfood, Castellum, Investor och Kopparbergs. Med lite perspektiv är egentligen ingen av dessa fyra ens speciellt billig, Axfood har en god YOC över 4,25 procent men i gengäld fortfarande ett högt P/E. De övriga tre handlas fortfarande till en rätt modest YOC som på intet sätt är kortsiktigt gynnsam där anledningen är att marknaden redan har prisat in framtida utdelningshöjningar. Jag ökar förstås i andra aktier också i mindre skala. KONE gladdes jag t.ex. åt att äntligen kunna öka i. Hur som helst ger fundamenta perspektiv. Börsen är nedgången till trots på intet sätt billig men ej längre heller dyrt värderad. Jag kommer fortsätta öka vidare nästa vecka.

torsdag 11 oktober 2018

Portföljanalys

Som vanligt när jag har uppdaterat min portfölj tar jag tillfället i akt att se över vilka aktier jag bör hålla ett öga på att öka på längre sikt. Börsnedgången har aktualiserat detta ytterligare då flera aktier plötsligt handlas på om än inte billiga så åtminstone rätt aptitliga nivåer. Därför glad att jag i helgen påbörjade min hemläxa men fick först idag tid att publicera inlägget.

OBS att detta inlägg inte ska ses som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys. Det här inlägget fokuserar på att bedöma aktier som jag tidigare analyserat främst utifrån hur stor portföljandel jag har idag jämfört med mina långsiktiga portföljmål.

Överväg att minska

Ahlsell har jag gjort en fin kursresa på sedan börsåternoteringen som dock till stora delar utraderats under senaste veckans nedgång. Detta är heller inget tillväxtföretag och utdelningen är lägre än portföljens genomsnitt. På pluskontot är det en stabil tråkaktie som har relativt liten risk. Frågan är dock om den tillför portföljen ett mervärde eller om jag inte bör växla över i t.ex. Investor. I det korta perspektivet har företaget dock vuxit genom förvärv. Jag vill därför ge det lite tid att se om aktien tar fart och vad vårens utdelning blir innan jag bestämmer mig.

Alligator Biocare utgör någon enstaka promille av portföljen och även om företaget skulle utvecklas till en tiotaggare kommer det knappt påverka portföljen nämnvärt. Behöver jag den här aktien? Behöver jag likvider? Nej, då kan jag vänta men på sikt räcker det att äga indirekt genom J&J.

Elanders tillför kanske inte portföljen särskilt mycket. Jag tog in aktien när jag ville öka andelen aktier med utdelningstillväxt men ironiskt nog har mina kärninnehav höjt utdelningen och inte Elanders.


HiQ brukar ibland lösa utdelning på alternativa vägar som jag tycker är meckiga. Samtidigt är aktien svårvärderad tycker jag och börjar undra om den, bortom en fin YOC, tillför portföljen så mycket längre. Finns på listan över innehav som jag kan tänka mig att dumpa på sikt.

Intrum är jag rejält kluven till. På pappret en bra utdelningstillväxtaktie. Samtidigt har risken ökat väsentligt genom de italienska affärerna. Min portföljandel är låg men frågan är om jag behöver den risken och om Intrum verkligen tillför min portfölj något som inte en kvarts procent mer i Investor kan göra precis lika bra? Behåller tills vidare.

Inwido har jag fyllt på ganska aktivt i det senaste året efter strukturella problem av tillfällig engångskostnadskaraktär. Min tro är att företaget på sikt kommer vara väletablerat på sin marknad även om lägre efterfrågan i byggsektorn och nästa lågkonjunktur förstås kommer bromsa tillväxten. Just nu har jag 1,33 procent av portföljen och mer än 1 procent vill jag inte ha då det här är en komplementaktie och på intet sätt ett kärninnehav.

MQ har jag redan minskat portföljinnehavet med 8 procent i aktier räknat. Sedan det fastslogs att det inte kommer någon utdelning 2019 överväger jag att minska ytterligare i aktien. Just nu har jag likvider och det är inte min melodi att sälja om jag inte hittar bättre aktier att använda alla likvider i istället men kommer ett sådant tillfälle tvekar jag inte att minska.

Lagom portföljandel

Brookfield RES är en tråkig förnybar energiaktie med ganska måttlig risk. Samtidigt kvartalsvis utdelning. Skälet till att jag inte ökar bortom 1 procent är att jag retar mig på att utdelningarna ofta kommer in på depån för många dagar i efterhand och ibland på ett svåröverskådligt sätt.

Clas Ohlson har jag liksom H&M omvärderat från en stabil tillväxtaktie till en slags preferensaktieliknande komplementaktie. Därför är portföljandelen på 2,3 procent ganska lagom med beaktande av risken i ökad konkurrens från e-handel och butiksstängningar. Jag har en mycket god YOC varför jag tycker att jag har marginal att behålla så länge resultaten inte minskar till den grad att utdelningen skulle minska med mer än en tredjedel jämfört med dagens nivå. Jag har återinvesterat höstutdelningen (2 000 kronor jämt!) men i övrigt låter jag aktien vara tills vidare.

Gjensidige är en norsk favorit och förhållandevis defensiv aktie. Samtidigt är utdelningsandelen hög och norska kronan handlas inte längre med premie. Även om 1,25 procent är en relativt låg portföljandel och aktiekursen är låg är det ingen brådska att öka. Bevakar dock lågintensivt.

Handelsbanken är som vanligt lägst värderad av bankerna. Detta beror historiskt på den lägre risken och bättre förmågan att hantera svårare tider. Det är också vad som har gjort SHB till mitt förstaval. Samtidigt är banken inte vad den en gång var. Dels finns företagsspecifika utmaningar i ledningen och omställningen från traditionella kontor. Dels senaste tidens skandaler ger inte mersmak och kan riskera försvåra rekrytering i det korta perspektivet. Jag avvaktar och strax över 3 procent ger ingen brådska att öka i nuläget.

H&M har jag redan minskat med 25 aktier i. Jag tycker helt enkelt inte att det tillväxtcase som ursprungligen var skäl till att jag ville ha aktien som kärninnehav håller längre. Jag ser idag H&M som ett gott komplement mer som en slags preferensaktie än som ett kärninnehav. Jag vill se mer konkreta bevis i kommande rapporter på att problemen verkligen rätats ut. Först då är jag beredd att öka även om det skulle bli till en högre aktiekurs än idag. De 4,45 procent jag har idag är utifrån rådande förutsättningar fullt tillräckliga på många års sikt utan att öka alls.

J&J är en riktig kvalitetsaktie där jag gick in långsiktigt när tillfälle öppnade sig tidigare i år. De 2,69 procent av portföljen som aktien nu utgör är en bit över mitt mål om 2,5 procent långsiktigt. Att jag inte vill ha en större portföljandel just nu beror på den låga yield on cost som aktien har medan portföljen fortfarande växer. Precis som med Investor skalar jag succesivt upp innehavet men jag vill inte göra det så stort idag att det drar ned portföljens genomsnittliga avkastning under 4 procent. Ger börsnedgången tillfällen att öka? Än tycker jag på intet sätt att aktien är billig.

Minesto har förvisso en groteskt stor portföljandel. Men som jag ser det finns det inga skäl att sälja så länge företaget fortsätter ge rätt signaler i testerna av storskalig teknik och därpå följande kommersialisering. Jag skulle kunna tänka mig att öka till 10 000 aktier jämnt och har därför faktiskt ökat uppgången till trots. Jag ser det också som att portföljandelen kommer minska med tiden allteftersom jag ökar i andra aktier. Kan jämföras med hur jag har hanterat Serneke.

Multiconsult har haft en pressad aktiekurs det senaste året men där har jag gjort ett långsiktigt val om hur många aktier jag vill ha. Just nu avvaktar jag därför. Kanske ökar om börsen fortsätter ned.

Utrymme att öka

Axfood vill jag alltid ha minst 5 procent av portföljen i. Det är inget snabbväxande företag men jag räknar med en stabil utdelning (endast bibehållen i år?). Även om konkurrens kommer från t.ex. Lidl är företaget väl rustat både i lågpris och kvalitetssegmentet samtidigt som man har gjort sunda investeringar i både hållbarare affärsmodeller och e-handel. Just nu värderas aktien på rimliga nivåer i YOC räknat men dyrt i P/E räknat. Eftersom jag ser det som en köp och behåll-aktie ökar jag vidare. Uppemot 7,5 procent kan jag tänka mig att ha på kort till medellång sikt så länge jag kan fortsätta till den yield on cost väl över 4 procent som aktien nu handlas till.

Akelius och Bonäsudden har jag velat öka i länge av ungefär samma skäl. Samtidigt vill jag ha en YOC över 6 procent som absolut smärtgräns. Risken har förvisso minskat de senaste två åren vilket reflekteras i värderingen men det är inga tillväxtaktier och därför är jag mån om att köpa med en god riskpremie. Uppstår det ett läge ökar jag.

Castellum vill jag ha en högre portföljandel i än idag. 3,5 procent är godtagbart för stunden men jag måste börja tänka på att öka på längre sikt. 3,33 procent YOC är inte billigt men acceptabelt och det innebär ungefär 3,67 procent på min förväntade utdelningshöjning. Fortsatt öka i veckan.

Hemfosa börjar det bli dags att öka i då portföljandelen runt 3 procent annars kommer krympa för mycket. Jag har väntat med en större ökning eftersom jag vill se hur avknoppningen av Nyfosa går till och först då bestämma mig utifrån hur det som är kvar i Hemfosa värderas. Jag lutar idag åt att behålla mina Nyfosaaktier till följd av en fin YOC och endast öka i Hemfosa.

Investor ska liksom J&J på sikt utgöra en hörnsten i min utdelningsportfölj. Jag vill dock inte öka till en yield on cost under 3 procent. Under den senaste tiden har jag ökat ambitiöst och gjorde en arbitrageswap där jag passade på att köpa ytterligare någon aktie. Nu är portföljandelen 1,5 procent vilket är väl över skamgränsen. På medellång sikt vill jag ha 2-3 procent och på lång sikt minst 5 procent. I det korta perspektivet vill jag liksom J&J dock inte att Investor ska dra ned portföljens genomsnittliga utdelning alltför mycket. Börsnedgången har dock gjort det möjligt att öka mer.

Kinnevik ser jag som ett sätt att kompensera för min okunskap inom de sektorer investmentbolaget investerar. Jag har också ökat innehavet till en tredjedels procent senaste kvartalet. Det är förstås löjligt lite men jag tycker att aktien är lite dyr med beaktande av att man har avyttrat MTG samtidigt som Zalando som inte växer som förr utgör en groteskt stor andel av deras portfölj. Avvaktar besked om var Kinnevik lägger MTG-pengarna innan jag går in större men fortsätter småöka lite till dess.

KONE är ett riktigt fint företag på en oligopolliknande marknad där man utöver nyinstallationer också kan säkra underhåll på längre sikt. Portföljandelen är knappt 1 procent vilket är i underkant. Jag har länge velat öka och det som håller mig tillbaka är den höga eurokursen (som är kännbar för en utlandssvensk i ett euroland). Lita på att jag går in stort nästa gång tillfälle uppstår, nu i veckan har jag därför fortsatt öka.

Kopparbergs vill jag ha ungefär 3 procent i på riktigt lång sikt. Det är den portföljandel jag har idag. Därför ser jag ett möjligt tillfälle att öka lite om aktien trillar ned under 200 kronor per aktie igen. Samtidigt ser jag det som att aktien håller på att omvärderas från en tillväxtaktie till ett etablerat företag. Utdelningstillväxten kommer vara lägre än historiskt (ifjol bibehölls utdelningen). Det blir säkert en höjning till minst 6 kronor per år men jag kan ändå inte räkna på en yield on cost särskilt mycket över 3 procent. Aktien rasade svårförklarligt mycket idag. Även om jag tycker att den nu är ganska rimligt värderad först efter raset valde jag att öka långsiktigt.

Resurs Holding skulle jag känna mig bekväm med att öka något för att ha ungefär 1 procent av portföljen på sikt. Nu avvaktar jag eftersom hellre ökar i basaktier under börsnedgången.

Savaria ångrar jag att jag inte ökade i på fallet. Aktien passar egentligen inte mina utdelningsmål då utdelningen är för låg. Stabiliteten och månadsutdelningen gör ändå att jag överväger att öka vid tillfälle. En fjärdedels procent är inte särskilt mycket och det är jag mån om att minst bibehålla.

Wallenstam har jag bestämt mig att plöja in den lilla mellanskillnaden från min andrahandsuthyrning av min svenska bostad i. Det räcker till ungefär en näve aktier per månad. Samtidigt tycker jag att värderingen är något ansträngd och ser ingen brådska.

onsdag 10 oktober 2018

Minesto producerar el - ny milstolpe!

Igår passerade Minesto ännu en avgörande milstolpe: kraftverket lyckades producera el för första gången i verklig skala och miljö (länk). Det bör noteras att Minesto ännu inte har offentliggjort uppgifter om hur mycket el som producerades vilket blir nästa stora test. Eftersom jag har följt Minesto under en längre tid i medgång och motgång är detta naturligtvis en stor händelse som jag vill ändå skriva några ord om den här milstolpen.

Jag har tidigare skrivit om hur jag ser på värderingen i Minesto, senast här. Analysen som jag hänvisar till i det inlägget ger också en god översiktlig bild av hurpass rimlig dagens värdering är.
I korthet kan dock sägas att jag varken ser aktien som dyr eller billigt värderad. Den håller sig strax över de 300 procent upp som den analys som jag har utgått ifrån när jag som lekman har försökt värdera aktien långsiktigt bedömde. Jag tror heller inte på någon dramatisk ytterligare uppgång eftersom marknaden i praktiken redan har prisat in en lyckad kommersialisering för ett par-tre år framöver. Den stora vinsten kan först komma långsiktigt om Minesto lyckas få ekonomi i de många potentiella projekt som har sonderats. Den som köper Minestoaktier bör alltså vara medveten om att det inte är självklart att aktien ska fortsätta rusa med flera hundra procent på kort sikt. Betydande delar av framgången är nämligen redan inprisad. Vill därför vara tydlig med att uppsidan endast finns på längre sikt om kommersialiseringen lyckas och företaget börjar gå med vinst.

Eftersom jag är just långsiktig har jag ändå valt att öka lite ytterligare. Jag ser det inte som att dessa ytterligare aktier kommer innebära någon större förtjänst i det korta eller medellånga perspektivet. Men jag vill vara med fullt ut på resan. Därför är det naturligt för mig att sträva efter 10 000 aktier jämt nu när vi också fick besked om att man klarar av att producera el.

Det återstår som sagt fler prövningar längs vägen. Först och främst ska Minesto bevisa att man kan producera el i linje med förväntan. Jag väljer att inte tolka in för mycket i pressmeddelandet. Jag ser det som positivt att Minesto producerar el. Jag ser det som naturligt att detta kommuniceras med marknaden eftersom det är en väsentlig och kursdrivande nyhet. Jag ser det samtidigt som naturligt att Minesto inte går in på alltför mycket detaljer i detta skede eftersom det sannolikt krävs ytterligare tester för att mer tillförlitligt beräkna hur mycket el man kan producera under olika förutsättningar. Nästa steg är kommersialiseringen. Den ska ha utlovats före årsskiftet. Jag tror nog ändå att det dröjer till 2019 innan något konkret är klart. Därefter kommer nästa större utmaning: att få ekonomi i det hela på marknadsmässiga grunder. Det kan ta tid och kräva en del produktutveckling och optimering längs vägen. Men har Minesto kommit så här långt minskar ju inte precis förutsättningarna för att få ytterligare bidrag till dess. Det är ju nu bevisat att tekniken fungerar. Nu handlar det om att optimera både tekniskt och ekonomiskt. En fortsatt spännande resa.

OBS! Minesto är en aktie från ett företag som utvecklar en ny teknik. Företaget är ännu inte lönsamt. Skulle projektet misslyckas finns alltså en stor nedsida just eftersom företaget ännu inte går med vinst. Som vanligt innebär inga inlägg på bloggen finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys.

söndag 7 oktober 2018

Portföljen efter tre kvartal 2018

Det tredje kvartalet 2018 är avslutat och jag följer min goda vana att åtminstone kvartalsvis göra mig besväret att se över portföljen ordentligt. Detta är ett bra tillfälle att ta ett mer långsiktigt perspektiv avseende portföljbalans och diversiviering. Själva analysen gör jag i lugn och ro och skriver mer om den senare i veckan. Här följer i alla fall portföljen så länge. Till följd av det stora antalet aktier redovisas i diagrammet endast de som har en portföljandel om minst en halv procent.




















Några inledande observationer kan ändå göras.

Minesto är förstås mitt största innehav till följd av att man nu har bevisat att själva "draken", eller kraftverket, fungerar i full skala. Återstår att få bekräftat att den klarar att producera el in på land och hur stor kapacitet kraftverket levererar jämfört med estimaten. Därefter kommersialisering.

Serneke är inte längre ett groteskt stort innehav trots att jag har ökat lite för första gången på ett tag det gångna kvartalet.

Övriga aktier är ganska väl diversifierade. Notera att inget annat innehav utöver Realty Income och Axfood utgör mer än 5 procent. Notera också det stora spannet aktier mellan 1-3 procent. Det här är mycket i linje med min filosofi. Jag vill ha många utdelningsaktier och sprida risken. Det innebär också att jag inte bekymrar mig så jättemycket över enskilda plumpar som Clas Ohlson, H&M eller MQ. Flertalet bra aktier kompenserar nämligen fåtalet dåliga aktier.

Portföljens genomsnittliga utdelning är en bra bit över 4,5 procent. Detta trots att MQ håller inne sin utdelning nästa år och trots att en tiondel av portföljen (Minesto) inte ger någon utdelning. Jag är fortsatt på rätt spår men har växlat ned risk genom att öka i fler tryggare aktier som Investor och J&J.

Efter att portföljen nu har passerat den första miljonen känns det som en riktig prioritering. Jag behöver inte längre jaga högutdelare. De högutdelare jag har räcker gott och väl där sådana innehav med hög risk som t.ex. Bosjö och Sydsvenska Hem inte längre utgör en särskilt stor portföljandel. Portföljbalansen är därför antagligen den bästa jag har haft sedan portföljen startade. Den nyfikne läsaren kan gå tillbaka till mina historiska portföljinlägg och jämföra själv.

PS. medveten om att diagrammet är svårläst. Har någon läsare bra tips på hur jag kan förbättra läsbarhet och design mottages dessa tacksamt! Jag använder mig av google sheets diagramfunktion.

lördag 6 oktober 2018

Tankar om belåning efter Avanzas räntefria lån upp till 50 000 kronor

Inser att många redan har skrivit om Avanzas nya villkor där man kan låna krediter med nollränta upp till 50 000 kronor att köpa aktier för genom att belåna sina nuvarande aktier. Anledningarna till att jag skriver om detta är dels att jag vill uppmärksamma er bloggläsare på detta samtidigt som det har fått mig att ompröva mina låneprinciper.

Min grundfilosofi är att undvika belåning. Jag har tidigare förklarat mer utförligt varför på bloggen. Men det har ju också byggt på att jag inte tycker att det är värt risken när räntenettot bara blir någon enstaka procent i utdelning per år.

Om det nu går att låna 50 000 kronor kostnadsfritt hos Avanza innebär det dock att jag kan skaffa mig en liten hävstång på upp till 4 procent. Det skulle trots allt innebära en ränta-på-ränta-effekt om cirka 10 000 kronor över en femårsperiod. För Avanzas del tjänar de ju in detta på courtaget som jag fortfarande betalar för avsluten och genom ökade kapitaltillgångar på deras depå.

Jag funderar helt enkelt på att för första gången skaffa en liten blygsam hävstång på mellan 25 000 och 50 000 kronor genom att använda Avanzas lån med nollränta. Så länge jag använder det till aktier som Axfood, Castellum, Investor osv. verkar det inte medföra någon större risk.

Även om Avanza kör det här mer som en reklamkampanj precis som man har gjort med den kostnadsfria indexfonden Avanza Zero i många år och säkert kommer fortsätta med dessa villkor kan man inte utesluta att räntan kan höjas om riksbankens styrränta höjs till mer normala nivåer i framtiden.

Hittills har jag endast använt Avanzas lån för att ha stående aktieordrar som då och då går igenom utan att behöva fundera på att föra över rätt belopp till kontot. Det ökar helt enkelt chansen att flera ordrar går igenom eftersom lån slår in när likviderna tar slut. Jag brukar dock som regel föra över pengar från mitt korträntekonto inom ett par dagar varför det endast handlar om likviditet.

Nackdelen är förstås att jag, för det fall det kommer en kraftig börsnedgång, kan ha använt mer av mitt låneutrymme än vanligt och då gå miste om utrymme att köpa i fyndlägen. Det är viktigt att tänka på att låneutrymmet inte ökar med de nya villkoret och att det dessutom minskar vid en börsnedgång eftersom aktierna som garanterar lånet minskar i värde.

Jag har endast vid ett tillfälle använt belåning för femsiffriga belopp tidigare. Det var vid börsnedgången i början av året där det plötsligt öppnade sig ovanligt fina tillfällen som jag ville tillvarata att öka beskedligt i flera av mina kärninnehav. Jag har med tiden lärt mig att köpa större poster när oväntade nedgångar uppstår i mina långsiktiga innehav och där passar belåning bra.

OBS belåning medför en risk och jag är som sagt i grunden skeptisk till belåning. I mitt fall har jag andra kapitaltillgångar på räntekonto som garanterar lånen. Var försiktig med lån och belåna dig inte om du är nybörjare, kan behöva pengarna i det korta perspektivet eller för att köpa aktier som du inte har analyserat ordentligt.

onsdag 3 oktober 2018

Några tankar om Sernekes vinstvarning

Serneke vinstvarnade igår vilket innebar att två projekt skrevs ned med 70 miljoner kronor. Det motsvarar i princip kvartalsvinsten för samma kvartal ifjol som landade på 67 miljoner kronor. I år förväntas en förlust på 40 miljoner kronor. Serneke påpekar också att omsättningsmålet på 10 miljarder kronor 2020 ligger fast.

Orsak och orderingång

Orsaken var att underleverantörer gick i konkurs. Detta drabbar förstås Serneke men är ändå inte företagsspecifikt. Frågan är hur stora och systemviktiga dessa underleverantörer var? Sernekes affärsidé bygger i hög utsträckning på helhetslösningar med låga priser vilket innebär att det är viktigt att underleverantörerna kan anlitas till konkurrenskraftiga priser.

Den låga orderingången senaste halvåret jämfört med de två år jag följt Serneke oroar mig förvisso. Vad som är viktigt att understryka är att Serneke är i en fas där man precis har påbörjat bygget av Karlastaden. Stompålarna som ska utgöra grunden för höghuset gjuts och fästs nu. Det är rimligt att anta att företaget prioriterar en betydande del av sina personalresurser till detta projekt nu när det är igång på riktigt. Om projektet lyckas kommer det naturligtvis utgöra ett portföljprojekt som Serneke kommer söka använda sig av för att etablera sig på andra marknader.

Det är också viktigt att påpeka att orderstocken fortfarande är god i Serneke. Den motsvarade i september 6,5 miljarder kronor (att jämföra med 7,4 miljarder kronor i senaste delårsrapporten i juli). Det innebär att Serneke åtminstone i det korta perspektivet bör ha projekt som kommer generera vinster. Serneke är också ett relativt litet byggbolag jämfört med börsjättarna. Därför kan resultat slå olika från kvartal till kvartal beroende på när intäkter från projekt bokförs i rapporterna. Minusresultat i en enskild rapport oroar mig inte så länge det inte är en större trend. Där blir det viktigt att följa upp sommarens delårsrapport där intäkterna ökade men flera andra data rörde sig i fel riktning jämfört med tidigare rapporter.

Spekulation

Flera har under en tid ifrågasatt att Ola Serneke uppges ha köpt en av lyxvåningarna i Karlatornet.
Det argumentet har jag ärligt talat lite svårt att förstå. Som aktieägare älskar jag när VD, styrelse och andra nyckelpersoner i företaget köper aktier även i motgång. Att Ola Serneke ska ha köpt en av de exklusiva lyxvåningarna är ju också ett sätt att signalera framtidstro för sitt företags största projekt.

Det finns också rykten om spekulationsköp och osålda lägenheter. Jag bekymrar mig inte så mycket för det, om Karlatornet blir färdigbyggt får man förutsätta att Serneke har gjort en riskkalkyl kring hur många lägenheter som behöver säljas för break even. Den ligger knappast på utsålt och allt utöver break even är ren vinst. Detta har skrivits bättre om i flera analyser som sökt värdera Karlatornet.

Vad som istället bekymrar mig mer är i så fall om de som har köpt verkligen klarar lånelöftet i ett högre ränteläge och med skärpta amorteringskrav den dag lägenheten är färdigbyggd? Karlatornet är dock i ett premiumsegment så man får förutsätta att den sorts kunder som initialt kan teckna intresse för deras lägenheter också har en del täckning för det.

Värdering

Mer intressant är då hur Serneke värderas. Efter dagens kursnedgång värderas aktien till ett P/E under 6,75 och en YOC på 4,75%. Här bör dock hållas i minnet att en lägre vinst under 2018 också innebär att P/E-talet i praktiken sannolikt är högre. Ett nollresultat eller mindre minusresultat detta kvartal utifrån analytikernas estimat och allt annat lika övriga tre kvartal borde innebära ett faktiskt P/E-tal någonstans kring 9-10. Vi vet först när vi ser det faktiska resultatet i nästa rapport.

Som jämförelse handlas PEAB till P/E 11, Skanska och Veidekke till P/E 20, NCC till P/E 45 (!). Endast JM handlas till en liknande värdering som Serneke. Där bör också noteras att Skanska under det gångna året har presenterar liknande utmaningar.

För den som tror att Serneke långsiktigt klarar att realisera Karlastadenprojektet och bibehålla sina relativt låga vinstmarginaler också i en lågkonjunktur så går det inte att påstå att Serneke är särskilt högt värderad. Frågan handlar istället snarare kring om man har tillit till företagets långsiktiga stabilitet eller inte.


Serneke gav ifjol 4 kronor per aktie i utdelning vilket motsvarar en utdelningsandel på under 30%. Det är därför sannolikt att företaget kan bibehålla utdelningen också nästa år i väntan på att Karlastadenprojektet slutförs.

Jag har valt att öka lite i Serneke den senaste tiden eftersom jag redan från början gjorde valet att jag vill vara med på tillväxtresan över Karlatornetprojektet. Eftersom jag inte har ökat så mycket senaste året i Serneke är min från början stora portföljandel sedan börsnoteringen nu nere på under fem procent av portföljen och där någonstans tycker jag ändå att jag kan motivera att vara just nu, inte minst sedan Serneke faktiskt uppfyller mina utdelningsmål.

OBS! Serneke är en aktie med en betydande risk. Detta inlägg ska därför inte läsas som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys och ta inte rygg på mig.

söndag 30 september 2018

Månadssammanfattning september

Aktieportföljen passerade första miljonen under september!

Det har också varit en fin utdelningsmånad där jag inkasserade 3 437 kronor vilket är 233% mer än september förra året. Det blir med stor sannolik också årets fjärde bästa utdelningsmånad efter de tre traditionellt starka vårmånaderna.


Den bidragande orsaken till att aktieportföljen passerade första miljonen är förstås den starka uppgången i Minesto. Jag skrev om detta senast igår så läs mina tidigare inlägg om du är nyfiken.

Clas Ohlson som inledningsvis var ett av fem kärninnehav står ensam för exakt 2 000 kronor. Jag har idag en lägre portföljandel i aktien men siktar ändå på att återinvestera utdelningen för att bibehålla en någorlunda stor portföljandel. Det rör sig snart bara om 2 procent av portföljen och det ser jag som en fullt rimlig risk med tanke på att jag har en god yield on cost på 6,1 procent i aktien.

Att jag bara snuddade vid 600 kronor för Castellums halvårsutdelning understryker att jag har utrymme att öka i den aktien. Där är min portföljandel 3,5 procent och jag tycker just nu att aktien är lite högt värderad men det är helt klart något jag bör öka i kommande halvåret.

Min ökning i månadsutdelarna har däremot gett tydligt utslag under september månad. De garanterar nu ensamma att jag får minst 400 kronor efter källskatt varje månad. Både Boston Pizza och TransAlta Renewables handlas på rätt låga nivåer just nu varför jag har passat på att öka långsiktig. En god likviditet är viktigt under portföljens första fem år. Därefter kommer jag nog inte öka så mycket mer i månadsutdelarna till förmån för aktier med lägre risk.

Som vanligt är utdelningen från Brookfield RES något eftersläpande. Jag har räknat ut ett försiktigt estimat. Eventuellt korrigerar jag inlägget när faktiska resultatet dyker upp.


Sparkvoten blev så hög att jag inte ens vill redovisa den. 😳

Jag antog Frihetsgudinnan Sparas snålmånadsutmaning och lyckades klara mina löpande utgifter (efter bostad och transporter) på under tusenlappen. Det hade precis fått plats en kiwi för att nå tusen kronor jämt i utgifter. Då har jag ändå haft lite fler jobbluncher än jag brukar och det svåraste var kanske att säga nej till någon extra jobblunch men å andra sidan har det varit väldigt mycket att göra med långa arbetsdagar. Mina matinköp har som ni förstår därför varit nere i Sparo-klass under 750 kronor. På marginalen har jag minskat kostnaderna genom att äta mer gröt, soppa och egenbakat bröd än jag brukar. Sedan är jag lite dopad eftersom jag köpte in mat i augusti från Sverige och tog med. Kommer hur som helst sikta på en ny snålmånad i oktober för att bygga en buffert inför julledigheten. Målet är att klara tusenlappen nu också vilket vore rimligt om jag tar någon utelunch mindre.

Min sharpekvot landade väl över ett och till sist på 1,23. Detta beror i mångt och mycket på starka kursrörelser i H&M och Minesto i positiv riktning. Som mest var jag uppe på 1,76.

Min standardsavvikelse har av samma skäl skjutit i höjden och är nu 10,95%. Det är högre än jag vill ha men är det av positiva skäl kan jag leva med det.

Jag har försökt spara lite likvider under kvartalets sista månader för att undvika dubbelbeskattas för bägge kvartalen. Därför kommer det bli en del köpordrar kommande vecka. Axfood har jag redan bestämt mig för att öka ordentligt i. Funderar också på att öka långsiktigt i Kinnevik som är ett rätt litet innehav. Jag gillar dock inte att Zalando utgör en så extremt stor del av deras innehav.

lördag 29 september 2018

Veckosammanfattning: H&M, Minesto och tyska aktier

När bloggen var ny använde jag mig ofta av veckosammanfattningar för att kunna gå tillbaka i efterhand och utvärdera hur jag agerade från vecka till vecka. Det senaste året har jag haft mycket att göra och hinner inte blogga så ofta längre. Det har varit en rad börshändelser den senaste veckan som jag egentligen hade velat skriva enskilda inlägg om men samlar istället ihop dem i en lång veckosammanfattning. På söndag följer en månadssammanfattning som vanligt och jag ska försöka uppdatera portföljstatistiken inför årets sista kvartal. Ambitionen att spara aktieköp till andra sidan kvartalet för att undvika dubbelbeskattning gick sådär men jag kommer ägna helgen åt att planera större aktieköp på måndag i det nya kvartalet. Att öka i Axfood har jag redan beslutat mig för.

H&M har varit börssveriges snackis den senaste veckan. Jag valde att minska mitt innehav med 8,4%. Varför minska om jag har varit långsiktig så länge? Jag ser det helt enkelt som oroande att vinst, marginaler och lagernivåer inte hängde med trots den senaste månadens försäljningsökning. Att internethandeln ökar har mindre betydelse. Aktien handlas nu till ett P/E-tal runt 20 vilket är dyrt för en aktie som fortfarande har motvind. Nu kommer styrelsen vad det verkar förvisso föreslå bibehållen utdelning också nästa år. Samtidigt har jag en yield on cost på 4,5% i H&M vilket på intet sätt beaktar risken för sänkt utdelning på sikt. Därför valde jag som sagt att ta det säkra före det osäkra och minska. Jag tror förvisso att H&M på lång sikt är en helt OK utdelningsaktie. Men mitt ursprungsscenario från sommaren 2016 var att den fortfarande hade en viss tillväxt. Då var jag beredd att ha en portföljandel uppemot 10%. Idag ser jag H&M mer som en slags preferensaktie där jag med stor sannolikhet kan få en hygglig utdelning så länge jag betalar ett rimligt pris. Därför vill jag samtidigt inte ha en lika stor portföljandel längre. De 4,25% H&M nu utgör i portföljen är i dagsläget i överkant men ganska lagom för att motsvara 2-3% på 3-5 års sikt. Skulle H&M i framtiden leverera ökade vinster och marginaler igen har jag inga problem att köpa tillbaks aktien vid min nuvarande YOC-nivå även om det skulle innebära att jag får betala en femtiolapp mer per aktie än idag. Jag ser det här som att jag har mognat som investerare och anpassar portföljrisken efter hur företagen levererar. I det avseendet kommer jag på torsdag med skräckblandad förtjusning läsa MQ årsrapport. Precis som i H&M har jag där minskat portföljandelen ungefär lika mycket för att ta det säkra före det osäkra. Inte minst är jag nyfiken på hur hög utdelning man vågar sätta. Analytikerna bedömde tidigare en sänkning till 1,25-1,35 kronor. Jag tror att det blir mer än så med tanke på hur svag den senaste rapporten var och 1 krona per aktie nöjer jag mig så som det ser ut just nu.

Minesto har varit ett annat glädjeämne den senaste veckan, och månaden. Jag funderade tidigare på att öka runt 12 kronor per aktie och ångrar att jag inte gjorde det. I en äldre men genomarbetad analys som Analyst Group/G&W fondkommission gjorde i december 2015 (länk) inför börsnoteringen bedömde man en möjlig tillväxt på 259% till 396% utifrån då prognostiserad försäljning två år senare (vi vet idag att utvecklingen tog längre tid än AG då bedömde).

Vid emissionen kunde man köpa 4 nya aktier för varje 8 aktier man tidigare ägde. Det innebär att en ursprunglig aktie som var värd 12 kronor nu istället borde vara värd 8 kronor eftersom resultatet slås ut på ett högre antal aktier. Detta kompliceras dock av att man också fick rätt till 1 teckningsoption i tillägg till de 4 aktierna. Jag orkar inte räkna på det i detalj utan vill här bara redovisa resonemanget för varför jag inte tycker att Minesto är orimligt dyr. Jag har tidigare skrivit om emissionen och den som vill räkna mer i detalj har uppgifterna här.

Utifrån ovan resonemang motsvarar en aktie som idag kostar 14 kronor istället en aktie värd 21 kronor före emissionen. Minesto värderades i december 2015 till lågt räknat ungefär 7 kronor per aktie. Det innebär att en aktie som jag betalar 14 kronor för idag är 300% högre värderad än vad aktien var i december 2015.

Vad jag vill komma fram till är att jag är att jag trots den senaste tidens dramatiska uppgång tycker att det är försvarbart, om än inte särskilt billigt, att öka i Minesto utifrån de förhållandevis rimliga estimat som analysen ovan gjort. Detta beror på att jag tror att Minesto är nära att lyckas med det sista testet och bevisa att man kan klara elförsörjning varefter kommersialisering återstår vilket är en förutsättning för att en sådan värdering ska vara befogad. Även om Minesto till följd av den dramatiska uppgången nu är mitt största innehav så har jag bestämt mig för att försöka öka innehavet till 10 000 aktier. Det är en liten bit kvar dit. Osäkerheten till följd av den höga volatiliteten gjorde också att jag swingtradade lite under den gångna veckan. Det gav några hundra kronor i vinst beroende på vilken köpkurs jag väljer att räkna på. På kort sikt oroar det mig att aktiekursen har ökat så fruktansvärt mycket trots att det var ett par veckor sedan nyheter i substans kom senast. Samtidigt har de senaste nyheterna alla bekräftat mitt utgångsscenario som gjorde att jag köpte aktier för som lägst 2,37 kronor styck tidigare i år. Också här ser jag det som att jag mognar som investerare. Jag vågar öka i medvind så länge mina fundamentala antaganden håller och den värdering som jag hade som utgångspunkt från allra första början fortfarande håller. Spännande veckor att vänta i Minesto.

Avanza hade under fredagen courtagefri kampanj på tyska aktier. Som vanligt utgår växelavgift och valutakursen är rätt dyr just nu vilket jag som utlandssvensk märker av på marginalen. Därför ville jag egentligen inte köpa tyska aktier just nu. Samtidigt skulle det normalt kosta mig 10,3/,0025 = 4 120 kronor att köpa en post tyska aktier utan att behöva betala mer än de 0,25% jag betalar för svenska aktier. Det tycker jag definitivt är för mycket. Min syn på tyska aktier har jag skrivit om tidigare på bloggen. Jag ser dem främst som komplement i sektorer som är lite svårare att handla på den svenska aktiemarknaden: kemikalier (BASF) och energi (EON). Därtill äger jag industrikonglomeratet Siemens. Efter att samtliga tre aktier inte verkade vara vare sig dyra eller billiga men handlades till rimlig yield on cost såg jag det som ett tillfälle att öka blygsamt med sikte på att min position i dessa redan ganska små innehav inte ska bli helt obetydliga. Det är egentligen bara i BASF som jag har tagit en tydlig position som motsvarar lite mer än 1 procent av portföljen. Anledningen är just att det är svårt att köpa bra kemikalieaktier på den svenska börsen varför den diversierar sektorrisken i min portfölj på ett komplementerande sätt. Kemikaliebranschen är inte känd för sitt hållbarhetstänk men BASF har ändå ett integrerat och långsiktigt hållbarhetsarbete som gör att jag tycker att det är en försvarbar långsiktig investering. Jag var rejält sugen på att plocka in Munich Re som är en av de mest tydliga utdelningsaktierna på den tyska aktiemarknaden där det inte finns samma utdelningstradition som i flera andra länder. Eftersom jag inte har gjort min analys ordentligt valde jag dock att följa mina tidigare uppsatta regler och göra min hemläxa först.

OBS! H&M och Minesto är två aktier som just nu har stora kursrörelser och högre risk än vanligt. Detta inlägg ska endast läsas som en dagboksanteckning om hur jag har resonerat. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendationer. Gör alltid din egen analys!