Stark rapport från Serneke tack vare Säveaffären

Serneke presenterade en stark bokslutskommuniké för 2018. Väntat var efter offentliggjorda order som jag tidigare skrivit om att man skulle vända vinstvarningen det tredje kvartalet till ett väsentligt starkare fjärde kvartal. Däremot hade jag faktiskt inte förväntat mig att man skulle leverera bättre resultat än föregående år och föregående fjärde kvartal. Ni läser rapporten här.

Resultat och omsättning ökar

Resultatet ökade från 323 miljoner kronor 2017 till 604 miljoner kronor 2018.
Resultatet fjärde kvartalet ökade från 152 miljoner kronor 2017 till 572 miljoner kronor 2018.
Resultat per aktie blev hela 25,14 kronor att jämföra med 6,49 kronor ifjol.

Soliditeten är fortfarande god över 40 procent och kassaflödet stärks, från den löpande verksamheten ökar till 264 miljoner kronor att jämföra med minus 138 miljoner kronor ifjol.

Men mycket tack vare Säveaffären

Vinst från Säveaffären (länk) om 271 miljoner kronor bokförs på det fjärde kvartalet vilket utgör merparten av ökningen jämfört med föregående år. Uppskjuten skatt bidrar med ytterligare 76 miljoner kronor. Den underliggande verksamhetens tillväxt är därför mer blygsam vilket i och för sig är ganska väntat i det svåra konjunkturläget i branschen som helhet. CFO uppger att den är cirka 12 procent. Resultatet skulle dock bli svagare än föregående år om Säveaffären avräknas. Därtill följer en orealiserad vinst om 229 miljoner kronor till följd av omvärdering av aktieandel i Karlastaden Holding. En ytterligare förklaring som Sernekes CFO lyfter fram är att man har ökat antalet obligationslån under året.

Karlastaden försenas men Karlatornet fortlöper enligt plan

Serneke gick igår även ut med nyheten att man inte kommer påskynda slutförandet av Karlastaden redan 2024 utan projektet kan ta längre tid (länk). VD Ola Serneke understryker samtidigt fullt fokus på att slutföra Karlatornet som planerat till 2021. Jag tycker att det låter som en klok inriktning att man säkrar kapital i sämre tider för att slutföra det enskilda projekt som ensamt i stor utsträckning kommer avgöra om Serneke på medellång sikt är en god investering för oss aktieägare eller inte.

Har marginalerna stärkts?

Utifrån helårsresultatet presenterar Serneke en imponerande marginal på 9,1 procent. Det överstiger för första gången det långsiktiga målet om en marginal på 8 procent och även det mer generella målet om minst 5 procents marginal. Samtidigt döljer sig bakom detta att återigen att transaktionsintäkter från Säveaffären kryddar resultatet. Byggverksamhetens marginal uppgick det fjärde kvartalet till förvisso försvarbara 3,2 procent. Här beaktas att marginalen stärkts väsentligt efter problemen med två underleverantörer som gick i konkurs det tredje kvartalet vilket ändå är positivt. Men lönsamhetsmarginalen för helåret var endast 1,6 procent. Min slutsats är att Serneke de kommande 3-5 åren fortsättningsvis kommer vara transaktionsberoende där större affärer och projekt i hög grad behöver lyckas då den underliggande lönsamheten är lägre. Risken för missar i kalkylen kan snabbt få allvarliga konsekvenser men detta gäller branschen som helhet i rådande byggkonjunktur.

 Marginaler minskar för affärsområde bygg som utgör 80 procent av verksamheten

Besked om utdelning dröjer

När jag investerade i Serneke förväntade jag mig att utdelning skulle äga rum först när Karlatornet hade realiserats 2021. Att vi fick 4 kronor per aktie i utdelning ifjol kom därför som en positiv överraskning. Serneke har meddelat att man avser avvakta kommande transaktioner innan beslut om utdelning tas i kallelsen till årsstämman. Ifjol kom kallelsen första veckan i april så vi får räkna med att vänta

Sernekes långsiktiga policy är att dela ut mellan 30 och 50 procent av nettoresultatet. 366 miljoner på helåret är utdelningsgrundande bas enligt VD Ola Serneke eftersom omvärderingseffekter om 229 miljoner kronor från Karlastaden kommer räknas bort eftersom dessa vinster inte är realiserade. Det innebär att utdelningen i utgångspunkt baseras på 62 procent av resultatet.

I teorin skulle Serneke kunna dela ut 12,50 kronor per aktie men det bedömer jag mycket osannolikt att de gör före Karlatornet har färdigställts och kommer inte att ske med tanke på att omvärderingseffekterna då inkluderas. 30 procent av kvarvarande vinst per aktie under förutsättning att kvarvarande transaktioner inte påverkar ytterligare skulle bli 4,67 kronor. Jag ser det därför som närmare till hands att Serneke snarare bibehåller utdelningen vid 4 kronor. De har även ett fullt rimligt utrymme att höja om de vill närmast till 4,50 kronor. Det skulle också kunna bli en sänkning om man intar en mer defensiv hållning. Jag hoppas personligen att man värnar den finansiella stabiliteten och säkrar att man kan genomföra Karlastadenprojektet eftersom det skulle ge större vinst och utdelning på längre sikt. En yield on cost på 6-7 procent bör man dock kunna räkna med.

Oroande är att resultat per aktie nästan uteslutande ökar tack vare intäkterna det fjärde kvartalet. Med tanke på förlusten föregående kvartal är det i sig dock inte särskilt förvånande.

Resultat per aktie ökar men nästan uteslutande tack vare intäkterna fjärde kvartalet.


Ökat fokus på offentliga beställare och infrastruktur

Serneke har redan tidigare tillkännagivit ett ökat fokus på offentliga uppdragsgivare vilket verkar vara en sund linje i en svagare branschkonjunktur eftersom risken generellt är lägre. Man fokuserar nu uttalat också på att ta del av kakan kring förväntade omfattande järnvägsinvesteringar de kommande åren. Här är det värt att notera att lönsamheten för anläggningsverksamheten, som man väl får förmoda i huvudsak kommer genomföra dessa projekt, är väsentligt lägre än andra affärsområden. Detta tar VD Ola Serneke själv upp i presentationen där han understryker att man söker utveckla lönsamheten för affärsområdet. Det blir därför än viktigare att Serneke kalkylerar rätt i anslutning till upphandlingar om järnvägsprojekt. Serneke uppger själva att totalvolymen är 4 miljarder kronor för järnvägsinvesteringarna och det är därför tydligt att den andel av kakan Serneke får inte ensam kan kompensera en eventuell fortsatt vikande efterfrågan i byggsektorn.

Små marginaler och låg lönsamhet i anläggningssektorn

Sernekeaktien är i ett svårbedömt läge

Optimismen ser ett P/E tal på anmärkningsvärda 2,2 (börsdatas uppgifter efter rapporten), en förväntad direktavkastning på 6-7 procent och att såväl resultat som omsättning fortsätter öka. Serneke har trots de förestående investeringarna aldrig heller haft ett så starkt eget kapital som idag. Samtidigt ser pessimisten att resultatet efter Säveaffären avräknad minskar, de underliggande marginalerna transaktionen avräknad är över helåret låga nog att ge skäl för oro och under Sernekes mål. Detta samtidigt som konjunkturen viker och orderingången minskar. Det senare har dock sin förklaring i strategiska val att fokusera på Karlastaden och andra större projekt samtidigt som Serneke redan idag har en orderbok stor nog att hålla sig flytande något år helt utan nya orders.

Min bedömning är egentligen densamma som tidigare någonstans däremellan. Det handlar fortfarande mycket om ifall Karlastaden lyckas genomföras i linje med förväntningar eller inte. Om det lyckas är Serneke förbluffande lågt värderad. Det finns utrymme att väsentligt höja utdelningen kommande år vilket skulle medföra att en investering idag kan ge tvåsiffriga utdelningar på några års sikt. Om det misslyckas eller inte blir tillräckligt lönsamt lär Serneke snarare möta samma utmaningar som resten av branschen i vikande konjunktur och det är i det ljuset man bör tänka sig noga för kring det låga P/E-talet. Jag har själv inte bestämt ännu för om jag ska öka ytterligare eller behålla. Anledningen till det är att jag utifrån förarbetet inför att rapporten publicerades som jag tidigare har skrivit om på bloggen ökade mitt innehav med cirka 20 procent runt 50 kronor per aktie. En chansning med ytterligare 500 aktier frestar men jag är inte säker på att de kommande två årens rapporter intill Karlatornet färdigställs kommer vara lika starka varför jag är inställd på en resa med gupp på vägen dit. För min del handlar beslutet just nu därför mest om portföljbalans.

Till sist är det väl mycket fokus på Stockholmsidrott i bloggsfären och på finanstwitter. Därför måste det också välkomnas att Serneke blir ny huvudsponsor för IFK Göteborg. Avtalet avser 5 miljoner kronor per år och det bör noteras att Serneke sedan många år har sponsrat IFK Göteborg.

OBS Serneke är en aktie med väsentlig risk. Blogginlägg ska inte ses som finansiell rådgivning. Även om jag eftersträvar att beskriva rapporten så objektivt som möjligt äger jag själv 1 000 aktier i Serneke. Gör alltid din egen analys.