Guide: så fungerar Yield on Cost (YOC)

Jag slänger mig ofta med begreppet yield on cost (YOC) här på bloggen. Det är ett nyckeltal som är mycket användbart för utdelningssparare. Tänkte därför en gång för alla skriva ett inlägg om hur det fungerar.

YOC beräknas genom att dela utdelningen med köpkursen. Då får du fram ett procenttal som visar många procents utdelning aktien ger till en viss aktiekurs.

YOC är ett mycket praktiskt riktmärke för att veta om du köper framtida utdelning till ett rimligt pris eller inte.

Exempel:

Axfood har under 2016 en ordinarie utdelning på 5 kronor. Om köper aktien för 125 kronor har du en YOC på 5/125 = 0,04. Din YOC är 4 procent.

Säg omvänt att du endast är beredd att köpa Axfood till en YOC på 4 procent eller högre och undrar vilken aktiekurs du i så fall ska köpa för.

Detta kan du beräkna genom att dela utdelningen med procenttalet du har som mål.

Exempel:

Du vill köpa Axfood för 4 procent eller mer och ordinarie utdelning är 5 kronor under 2016.

5/,04 = 125. Du ska alltså köpa Axfood när aktien värderas under 125 kronor om du vill ha en YOC på minst 4 procent.

Tips! När du beräknar din YOC är det viktigt att endast utgå från ordinarie utdelning. Extrautdelningar är engångshändelser och räknar du in dem riskerar du att köpa till ett alltför högt pris. Glöm inte heller att du måste titta på utdelningshistoriken, vinsten och eget kapital för att se om det är sannolikt att företaget även i fortsättningen kommer ge samma utdelning som nu.

Varför är YOC viktigt?

Här ser ni en tabell över YOC den 20 januari för de av mina svenska aktier som ger utdelning.
Hos Avanza får du fram statistiken under "nyckeltal".

Genom att kontinuerligt köpa till en mål-YOC säkerställer jag att min portfölj alltid har en viss lägstanivå för utdelningar. Min riktkurs för Köp A är 3,33-3,5 procent (beroende på typ av aktie) och för Köp B minst 4 procent. Mer om hur jag resonerar kring när jag bör köpa kan ni läsa här.

Tabellen ovan visar att mina svenska innehav med utdelning alla har en direktavkastning som är minst 4 procent. Enda undantaget är Investor, som efter avgift ger 3,21 procent och Axfood som inför 2017 års utdelning har en YOC på 3,50 procent. Det visar tydligt att min köpstrategi fungerar ungefär så som jag har tänkt. Genomsnittlig portföljutdelning för svenska aktier på ISK är i nuläget 4,35 procent (Serneke borträknat och utdelningshöjningar exkluderat).

ICA är som jag tidigare har skrivit lite av en chansning. Jag hade pengar över och det var ett intressant köpläge. Planerar att eventuellt sälja av innehavet i år och ser det som lite av en buffert som jag snabbt kan sälja om jag vill få pengar över till att köpa något bättre.

(OBS att Axfood och Handelsbanken hade extrautdelningar förra året. Faktisk YOC utifrån ordinarie utdelning är 3,50% respektive 4,38%. Telias utdelning kommer sänkas under 2017 jämfört med vad som framgår i statistiken ovan och min förväntade YOC är 5,25%).

Notera till sist att du behöver titta på aktiens resultat, historik och framtidsutsikter som helhet utifrån flera nyckeltal. Den analysen gör jag också. Det som gör YOC så praktiskt tillämpningsbart är dock att när du väl har sett de nya resultaten i den senaste rapporten och gjort din hemläxa i övrigt kan du därefter i hög grad använda dig av YOC för att avgöra när du ska köpa och hur mycket. Jag använder anteckningsfunktionen i Avanza och dess färgkoder för att fylla i vid vilka olika nivåer jag bör köpa samt hur många aktier ungefär vid varje steg. Man kan förenklat säga att YOC är för utdelningsinvesteraren vad P/E är för värdeinvesteraren.