När bloggen var ny använde jag mig ofta av veckosammanfattningar för att kunna gå tillbaka i efterhand och utvärdera hur jag agerade från vecka till vecka. Det senaste året har jag haft mycket att göra och hinner inte blogga så ofta längre. Det har varit en rad börshändelser den senaste veckan som jag egentligen hade velat skriva enskilda inlägg om men samlar istället ihop dem i en lång veckosammanfattning. På söndag följer en månadssammanfattning som vanligt och jag ska försöka uppdatera portföljstatistiken inför årets sista kvartal. Ambitionen att spara aktieköp till andra sidan kvartalet för att undvika dubbelbeskattning gick sådär men jag kommer ägna helgen åt att planera större aktieköp på måndag i det nya kvartalet. Att öka i Axfood har jag redan beslutat mig för.
H&M har varit börssveriges snackis den senaste veckan. Jag valde att minska mitt innehav med 8,4%. Varför minska om jag har varit långsiktig så länge? Jag ser det helt enkelt som oroande att vinst, marginaler och lagernivåer inte hängde med trots den senaste månadens försäljningsökning. Att internethandeln ökar har mindre betydelse. Aktien handlas nu till ett P/E-tal runt 20 vilket är dyrt för en aktie som fortfarande har motvind. Nu kommer styrelsen vad det verkar förvisso föreslå bibehållen utdelning också nästa år. Samtidigt har jag en yield on cost på 4,5% i H&M vilket på intet sätt beaktar risken för sänkt utdelning på sikt. Därför valde jag som sagt att ta det säkra före det osäkra och minska. Jag tror förvisso att H&M på lång sikt är en helt OK utdelningsaktie. Men mitt ursprungsscenario från sommaren 2016 var att den fortfarande hade en viss tillväxt. Då var jag beredd att ha en portföljandel uppemot 10%. Idag ser jag H&M mer som en slags preferensaktie där jag med stor sannolikhet kan få en hygglig utdelning så länge jag betalar ett rimligt pris. Därför vill jag samtidigt inte ha en lika stor portföljandel längre. De 4,25% H&M nu utgör i portföljen är i dagsläget i överkant men ganska lagom för att motsvara 2-3% på 3-5 års sikt. Skulle H&M i framtiden leverera ökade vinster och marginaler igen har jag inga problem att köpa tillbaks aktien vid min nuvarande YOC-nivå även om det skulle innebära att jag får betala en femtiolapp mer per aktie än idag. Jag ser det här som att jag har mognat som investerare och anpassar portföljrisken efter hur företagen levererar. I det avseendet kommer jag på torsdag med skräckblandad förtjusning läsa MQ årsrapport. Precis som i H&M har jag där minskat portföljandelen ungefär lika mycket för att ta det säkra före det osäkra. Inte minst är jag nyfiken på hur hög utdelning man vågar sätta. Analytikerna bedömde tidigare en sänkning till 1,25-1,35 kronor. Jag tror att det blir mer än så med tanke på hur svag den senaste rapporten var och 1 krona per aktie nöjer jag mig så som det ser ut just nu.
Minesto har varit ett annat glädjeämne den senaste veckan, och månaden. Jag funderade tidigare på att öka runt 12 kronor per aktie och ångrar att jag inte gjorde det. I en äldre men genomarbetad analys som Analyst Group/G&W fondkommission gjorde i december 2015 (länk) inför börsnoteringen bedömde man en möjlig tillväxt på 259% till 396% utifrån då prognostiserad försäljning två år senare (vi vet idag att utvecklingen tog längre tid än AG då bedömde).
Vid emissionen kunde man köpa 4 nya aktier för varje 8 aktier man
tidigare ägde. Det innebär att en ursprunglig aktie som var värd 12 kronor nu istället borde vara värd 8 kronor eftersom resultatet slås ut
på ett högre antal aktier. Detta kompliceras dock av att man också fick
rätt till 1 teckningsoption i tillägg till de 4 aktierna. Jag orkar inte
räkna på det i detalj utan vill här bara redovisa resonemanget för varför
jag inte tycker att Minesto är orimligt dyr. Jag har tidigare skrivit om emissionen och den som vill räkna mer i detalj har uppgifterna här.
Utifrån ovan resonemang motsvarar en aktie som idag kostar 14 kronor istället en aktie värd 21 kronor före emissionen. Minesto värderades i december 2015 till lågt räknat ungefär 7 kronor per aktie. Det innebär att en aktie som jag betalar 14 kronor för idag är 300% högre värderad än vad aktien var i december 2015.
Vad jag vill komma fram till är att jag är att jag trots den senaste tidens dramatiska uppgång tycker att det är försvarbart, om än inte särskilt billigt, att öka i Minesto utifrån de förhållandevis rimliga estimat som analysen ovan gjort. Detta beror på att jag tror att Minesto är nära att lyckas med det sista testet
och bevisa att man kan klara elförsörjning varefter kommersialisering
återstår vilket är en förutsättning för att en sådan värdering ska vara befogad. Även om Minesto till följd av den dramatiska uppgången nu är mitt största innehav så har jag bestämt mig för att försöka öka innehavet till 10 000 aktier. Det är en liten bit kvar dit. Osäkerheten till följd av den höga volatiliteten gjorde också att jag swingtradade lite under den gångna veckan. Det gav några hundra kronor i vinst beroende på vilken köpkurs jag väljer att räkna på. På kort sikt oroar det mig att aktiekursen har ökat så fruktansvärt mycket trots att det var ett par veckor sedan nyheter i substans kom senast. Samtidigt har de senaste nyheterna alla bekräftat mitt utgångsscenario som gjorde att jag köpte aktier för som lägst 2,37 kronor styck tidigare i år. Också här ser jag det som att jag mognar som investerare. Jag vågar öka i medvind så länge mina fundamentala antaganden håller och den värdering som jag hade som utgångspunkt från allra första början fortfarande håller. Spännande veckor att vänta i Minesto.
Avanza hade under fredagen courtagefri kampanj på tyska aktier. Som vanligt utgår växelavgift och valutakursen är rätt dyr just nu vilket jag som utlandssvensk märker av på marginalen. Därför ville jag egentligen inte köpa tyska aktier just nu. Samtidigt skulle det normalt kosta mig 10,3/,0025 = 4 120 kronor att köpa en post tyska aktier utan att behöva betala mer än de 0,25% jag betalar för svenska aktier. Det tycker jag definitivt är för mycket. Min syn på tyska aktier har jag skrivit om tidigare på bloggen. Jag ser dem främst som komplement i sektorer som är lite svårare att handla på den svenska aktiemarknaden: kemikalier (BASF) och energi (EON). Därtill äger jag industrikonglomeratet Siemens. Efter att samtliga tre aktier inte verkade vara vare sig dyra eller billiga men handlades till rimlig yield on cost såg jag det som ett tillfälle att öka blygsamt med sikte på att min position i dessa redan ganska små innehav inte ska bli helt obetydliga. Det är egentligen bara i BASF som jag har tagit en tydlig position som motsvarar lite mer än 1 procent av portföljen. Anledningen är just att det är svårt att köpa bra kemikalieaktier på den svenska börsen varför den diversierar sektorrisken i min portfölj på ett komplementerande sätt. Kemikaliebranschen är inte känd för sitt hållbarhetstänk men BASF har ändå ett integrerat och långsiktigt hållbarhetsarbete som gör att jag tycker att det är en försvarbar långsiktig investering. Jag var rejält sugen på att plocka in Munich Re som är en av de mest tydliga utdelningsaktierna på den tyska aktiemarknaden där det inte finns samma utdelningstradition som i flera andra länder. Eftersom jag inte har gjort min analys ordentligt valde jag dock att följa mina tidigare uppsatta regler och göra min hemläxa först.
OBS! H&M och Minesto är två aktier som just nu har stora kursrörelser och högre risk än vanligt. Detta inlägg ska endast läsas som en dagboksanteckning om hur jag har resonerat. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendationer. Gör alltid din egen analys!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar