onsdag 16 september 2020

Några snabba tankar om förändringar i Handelsbanken

Det rör på sig i Handelsbanken på gott och ont. Dels ska Handelsbanken nu ändra kapitalkravsberäkning till en schablonmetod som man idag använder i Storbritannien. Det kan i det korta perspektivet påverka möjlighet till utdelning. Dels minskar Handelsbanken antalet kontor till nära hälften med ett mål på cirka 200 kontor. Man menar att det är en kunddriven förändring då kunderna rör sig mer mot internettjänster varför man menar att man stänger kontor dit flertalet kunder inte längre går.

Handelsbanken säljer in nedskärningen av antal kontor och personal som en satsning där man fokuserar resurserna för kundmöten där de behövs bäst. Kundtjänsten ska stärkas upp för att supporta kunderna kvalificerat. Handelsbanken kommer också fortsätta satsa på kontor där man har företagsmöten. Private Banking-utbud kommer också breddas till fler kontor. Handelsbanken ser det här som en decentralisering där de kommer omorganiseras länsvis. Kostnaderna kommer att minska och Handelsbanken säger naturligtvis att de avser öka intäkterna. Omställningen och IT-investeringarna kommer dock innebära kostnader de kommande två åren och först 2022 förväntas besparingen slå ut.

VD Carina Åkerström gav ett tryggt intryck på presskonferensen. Att hon är väl förankrad i Handelsbankens internkultur ger trovärdighet när hon säger att allt fler anställda idag vill ha ut rörlig ersättning idag istället för pension från Oktagonen. Klingar förresten väl med en viss FIRE-rörelse där man inte längre väntar till 65+ års ålder. Skämt åsido har det varit uppenbart länge att Oktagonen inte längre är långsiktigt hållbar. Trots det tror jag ändå att Handelsbanken tar en risk här när det gäller personalens lojalitet. Förvisso är personal mer rörlig ändå idag än när Oktagonen bildades men man tar bort en tydlig konkurrensfördel som bidrog till att kompetenta och lojala tjänstemän stannade i banken. På motsvarande sätt har det varit uppenbart att Handelsbanken har en för kontorstung affärsmodell, det är egentligen snarast förvånande att beslutet inte har kommit tidigare. Det är nog delvis så att pandemin har bidragit till att man har sett att det går att sköta allt mer utan kontorsbesök. Huvudutmaningen blir framöver hur man ska kunna erbjuda en utmärkt kundrelation och service med färre kontor samtidigt som man behåller de bästa medarbetarna i banken, inte minst under övergångsperioden de kommande åren.

Samtidigt kom också ett pressmeddelande om att styrelsen har beslutat att inte kalla till extrastämma om utdelning i år. Därför kommer nästa utdelning antagligen till våren istället. På fråga om utdelningen svarade man att 40 procents utdelningsandel vore en långsiktigt hållbar nivå men det är bolagsstämman som tar beslutet till våren. Det finns alltså risk för en sänkt utdelning i korten även om Handelsbanken har eget kapital nog att i det korta perspektivet ge en högre utdelning i väntan på att kostnadsbilden hinner ifatt. På nuvarande vinst per aktie på 8 kronor skulle en det motsvara 3,20 kronor per aktie i utdelning vilket innebär att aktien just nu handlas till en direktavkastning på 4 procent. Knappast så mycket rabatt som det ser ut som. Efter 2022 bör Handelsbanken om allt går enligt plan dock klara att dela ut på historiska nivåer på minst 5,50 kronor per aktie vilket motsvarar en direktavkastning på 6,5 procent. Tycker ändå det är värt att hålla i minnet att man betalar en viss premie i Handelsbanken eftersom aktien historiskt är mer stabil än i synnerhet Nordea och Swedbank. DNB:s uppskattning om att storbankerna ska dela ut mellan 7-13 procent 2021 för att kompensera innehållen utdelning lär i därför i bästa fall falla ned i den lägre, ensiffriga, regionen för Handelsbanken. Jag tror personligen att banken väljer att bara betala ordinarie utdelning nästa år då årets innehållna utdelning kommer väl till pass för kostnader i omstruktureringen av verksamheten.

Handelsbanken är just nu mitt sjunde största innehav (Azelio har gått om i sommar). I utgångspunkt har jag ungefär så många aktier som jag vill äga på medellång sikt eftersom jag i somras passade på att köpa på mig en så stor portföljandel som jag vill äga på lång sikt (2,5 procent med sikte på en utdelningsportfölj på 3 miljoner kronor, 1,5 procent på 5 miljoner kronor, mitt största innehav som alltid exkluderat). Jag valde ändå att köpa ytterligare 3,2 procent aktier främst för att bibehålla en redan stor portföljandel då det finns möjlighet att min portfölj kommer nå mina långsiktiga mål snabbare än jag räknade med ifjol. Jag är generellt skeptisk till banksektorn som har lägre utsikter för vinst- och utdelningstillväxt än många andra sektorer och därtill blir allt mer konkurrentutsatt av nischbanker på olika marknadssegment. Handelsbanken är det stora innehavet i sektorn men jag sprider risken i alla fyra storbankerna och Resurs.

Handelsbanken är också en av de två svenska banker jag använder privat utöver Avanza. De har en handelsplattform och internetbank som är helt OK: funktionell, säker och robust. Men priserbjudandet är inte konkurrenskraftigt. Däremot retar det mig att de inte har hållit emot trycket och infört månadsavgifter. Det är i praktiken en slags minusränta där man får betala för att relativt passivt använda bankens tjänster. Sedan har jag valt en annan bank för mina lånelöften mycket för att Handelsbanken var alltför fyrkantiga i sina kalkyler. Bland annat räknades inte mina Handelsbankenaktier som en belåningsbar tillgång. Decentraliseringen kanske kan vara av godo här då lokala banktjänstemän känner sina kunder bättre och får de större mandat att fatta egna beslut kan Handelsbanken få affärer som de annars går miste om. Men det förutsätter ju också att det finns kontor att gå till.

Ett skäl till att jag trots en mer aktiv relation med min lokala bank fortsätter vara kund hos Handelsbanken är just den trygghet och säkerhet som de erbjuder i kombination med god kundservice när det väl gäller (som utlandssvensk innebär det diverse småsaker som intyg och att få fixat sitt bank-ID smidigt när man är hemma i Sverige). Jag använder dessutom Handelsbanken som växelbank för mina insättningar dels eftersom Avanza inte erbjuder konkurrenskraftiga växelkurser men framförallt eftersom jag ogillar Revoluts icke-existerande kundservice. Man får i princip gratis valutaöverföringar men när appen skiter sig får man ha is i magen och hoppas att det löser sig. Handelsbanken har ändå en poäng i att man vill prata med en banktjänsteman när det är på riktigt, inte på ett öppet internetforum. Använder även för löpande autogirobetalningar i Sverige eftersom Handelsbankens internetbank förvisso inte är spännande men robust, pålitlig och - relativt konkurrenterna - säker. Att upprätthålla den sortens service även i en mer elektronisk kundrelation blir nyckeln för Handelsbanken. För det är en bank man betalar lite premie både för att äga och vara kund i men för en sådan som mig som flänger runt en del är det värt det för man vill veta vad man har och slippa krångel.

En journalist satte på dagens presskonferens huvudet på spiken i att beskriva Handelsbankens utmaning: kommer ni fixa det här med ledsen personal och ledsna kunder? 

Sedvanlig disclaimer: jag äger aktier i Handelsbanken. Inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Du är ansvarig för dina egna investeringsbeslut.

1 kommentar:

  1. Tror inte bankerna får blanka/belåna i deras egna aktie. Inte säker men känns logiskt på något sätt. Samma gäller Nordea. Belåningsvärdet är 0. Dessvärre kan man inte ha aktien Nordea i Nordeas kf. Detsamma gällde Nordnet aktie i deras kf. Har inte testat ha aktien avanza i avanzas KF. Summa summarum låter det för mig som att det är någon regel som klämmer bankerna.

    SvaraRadera