Varje ny generation investerare upptäcker att det snabbaste sättet att tjäna pengar är tillväxtaktier. Det gällde även mig som medlem i Unga Aktiesparare back in the days. Men varje generation investerare upptäcker också att det är det svåraste och mest kunskapskrävande sättet att investera. Själv brände jag mig i då haussade Carnegie medan tråkiga Holmen och SCA levererade fin kursutveckling och utdelning.
Jag har redan skrivit ett inlägg en gång för alla om hur jag ser på värdeinvestering, utdelningar och tillväxtinvestering (länk). Nu när det verkar vara i ropet igen passar jag på att skriva några rader till.
Som jag beskriver ovan har utdelningsinvestering en uppenbar fördel i
att man fattar färre säljbeslut vilket minskar risken för egna
missbedömningar. Utdelningsinvestering gör dig inte ekonomiskt oberoende på några månader men risken för misstag och risken att förlora pengar är rimligen lägre så länge man köper stabila företag. En tillväxtinvesterare måste inte bara bedöma när den
ska köpa en aktie utan också när det är rätt tidpunkt att sälja aktien
liksom var pengarna ska placeras istället. Utrymme för misstag är
således väsentligt högre i en sådan strategi. Därför kräver den också
mer förkunskaper för att man ska lyckas.
Anledningen till att tillväxtinvestering är svårt och riskabelt beror på att det ligger i sakens natur att dessa aktier inte handlas till de vinster (om några alls) företaget gör idag. Aktien handlas till förväntad framtida vinst. Det innebär att marknaden redan har prisat in vinst för många år framöver. Har du rätt kan du få en riktigt fin kursutveckling vilket jag själv har fått erfara i Minesto men har du fel kommer den här typen av aktier också att röra sig mycket fortare i motsatt riktning helt enkelt för att du inte har någon vinst (eller utdelning) att hålla i handen. Problemet är att det är svårt att blicka så långt in i framtiden. Du behöver en hel del kunskap. Jag vet med mig att jag inte är särskilt bra på att analysera IT-aktier och därför avstår jag. Miljöteknik däremot har jag en hyfsad förståelse för och kan med ordentlig inläsning åtminstone ha en sportslig chans. Det är viktigt att ha självinsikt om man ska ge sig in i tillväxtracet för det innebär risk.
Dessutom är det inte ovanligt att tillväxtaktier omvandlas till värdeaktier med utdelning efter några år. H&M var ett sådant exempel som först sågs som en utmärkt tillväxtaktie, därefter som en stabil utdelare och nu är en tämligen medioker aktie som överlever i kraft av en stark marknadsposition och varumärket.
I min portfölj har Kopparbergs gjort en sådan resa. Aktien handlades länge runt 225 kronor eftersom marknaden ansåg det självklart att företaget skulle leverera tvåsiffrig vinst- och utdelningstillväxt under många år framöver. Jag tyckte med ledning av P/E-tal och direktavkastning att aktien var rätt dyr och snarare borde värderas som det mogna företag den var. Ett par rapporter och en pandemi senare hade marknadens uppskruvade förväntningar inte infriats. Men för mig som hade räknat på klassiskt värdeinvesterarmanér framstod aktien nu plötsligt som billig när den handlades till P/E 10-15 och en direktavkastning i spannet 4,25-6,25 procent. Dessutom var kassaflödet bra. Fin kursutveckling på köpet.
Mina egna tillväxtinvesteringar i miljötekniksektorn illustrerar risken. Minesto och Azelio har så här långt gått bra där bägge aktierna har dubblerat sitt värde. Climeon och Soltech har gått helt OK men de tågen har jag egentligen hoppat på i ett skede där marknaden redan har prisat in rätt mycket vinster varför uppsidan inte längre är lika stor. EcoWavePower var en fet missräkning där jag förlorade halva insatsen. Med tillväxtaktier kommer de högre vinsterna när du har rätt också med större förluster när du har fel.
I utdelningsaktier är utrymmet för misstag generösare. I sämre tider kan utdelningen sänkas eller i tider som dessa hållas inne helt. Men det fina med det är att utdelningen är en buffert som kan göra att företaget lättare kan rida ut sämre tider. Därför är risken i allmänhet lägre. Det sker på bekostnad av att uppsidan också är lägre då det rör sig om etablerade företag med en långsammare tillväxt. En särskild risk i utdelningsaktier är att det tar många år av utdelningar för att få igen aktiekursen (det här är egentligen värdeinvesterarens P/E-tänk omräknat i direktavkastning istället för vinst). Men också här fungerar utdelningen som en buffert. Med undantag av MQ har jag sällan behövt sälja utdelningsaktier med förlust bortom de utdelningar aktien har givit mig. Och misstaget i MQ var en för dålig grundanalys.
Det svåra i tillväxtinvestering är att du helst ska hitta tillväxtcaset före alla andra. Att gå in i Tesla när aktien når fyrsiffriga nivåer innebär en betydande risk. Man ska vara medveten om att tåget redan har börjat rulla när man stiger på. Tillväxtcase kan ofta finnas i "hundar", alltså aktier som marknaden av någon anledning har ratat. De är inte lika hypade och har haft utmaningar men har i grunden en stabil inkomstbringande verksamhet. Att vara contrarian kräver dock kunskap då aktier ratas av anledningar.
Warren Buffet har sagt att värde- och tillväxtinvestering "förenas vid höften". En sund investerare letar gärna efter bägge då det kan ge både god kursutveckling och utdelningstillväxt över tid. Min uppfattning är att etiketter som tillväxtinvestering, värdeinvestering och utdelningsinvestering egentligen har flytande gränser. En sund investerare tittar naturligtvis på potentiell framtida vinst, kassaflöde, P/E och direktavkastning. Vad man sedan prioriterar är en smaksak. Det viktiga är att du läser in dig, räknar själv och förstår vad du köper och undviker ett för högt pris oavsett hur långt fram i tiden din analys tar sikte.
Som jag ser det bör det vara andra saker som spelar in som självinsikt om kunskap och förutsättningar. Jag har till exempel sällan tid att följa börsen aktivt även om det har blivit bättre det senaste året. Därför är jag medveten om att det är större risk för mig att inte hinna ur en tillväxtaktie snabbt nog och väljer därför bara ett fåtal case som jag snarast ser som långsiktiga värdeinvesteringar med sikte på utdelningar på lång sikt trots att det per marknadens definition är tillväxtföretag.
Jag håller helt med att det handlar om flytande gränser.
SvaraRaderaOfta när det gäller de rena utdelningsinvesterarna får jag känslan av att det ofta blir för fyrkantigt, för hårddraget med suboptimering som följd. Man fokuserar så hårt på utdelningen att man ibland glömmer att titta på "underliggande". En utdelningsbloggare jag följde hade ett inlägg om att han planerade att sälja några av innehavet för att målet var att få in fler månadsutdelare. Det övergripande och avgörande var alltså att få in just månadsutdelare, vilket blir en tydlig suboptimering. Det kan aldrig få bli det centrala.
Hur vet du att man glömmer titta på "underliggande"? Twitter ger knappt utrymme till fördjupad analys och på en hobbyblogg skriver man på sin fritid för nöjes skull. Om man då sysslar med utdelningar fokuserar man ofta på det då det tar tid att skriva ingående resonemang om kassaflöde osv. Jag har skrivit mer fördjupade inlägg ibland som med Minesto men de tar mycket tid att göra och ibland är det helt enkelt lättare att fokusera på det man tycker är roligt: utdelningsflödet.
RaderaUtdelningsinvesterare söker ofta inte maximera sina intäkter eller ens slå index. Man kan tycka vad man vill om det men det är inte konstigare än att folk sparar i obligationer eller kuponger istället för aktier.
Jag gillar månadsutdelare just för att de rent matematiskt ger ett bättre utdelningsflöde och ränta på ränta-effekt. Jag har tillväxt i portföljen också genom bl.a. Azelio, Minesto och Soltech och de levererar förstås bäst när de går bra men jag är också medveten om att risken är högre. Sådana innehav kräver väldigt, väldigt mycket mer aktiv bevakning och analys än t.ex. Cibus och Realty Income.
Hej UU! Bra skrivit. Det enda jag saknade var det i investeringskretsar förfärliga eller förlägliga ordet tur. Med tillväxtaktier eller raketer behövs en hel del tur alldeles oavsett din egen analytiska förträfflighet. Ingen kan prisa in allt och där spelar turen dig i hand eller inte. Få vill erkänna den men jag är i alla fall övertygad om att den har en rejäl betydelse.
SvaraRaderaTack Kalkyl!
RaderaHåller med dig om att tur spelar in. Tillväxtaktier är i känsliga skeden där stora orders eller förseningar kan påverka kassa och kurs kraftigt i bägge riktningar. I fallet Minesto har turen inte precis spelat oss aktieägare i händerna under sommaren, snarare tvärtom. Det innebär också att man kan få sitta och vänta rätt länge medan man ser andra aktier dra iväg. Många "tillväxtinvesterare" saknar det tålamodet för de slarvar med sin hemläxa. Att fortsätta tro på sitt case även när marknaden inte hajpar en aktie är avgörande men det är där de flesta säljer ut sig.
Då kommer man osökt in på en annan aspekt som jag tycker att många missar: du kan gissa hur ett företag utvecklas men facit kommer först i rapporter och PM. Har du fel korrigeras marknaden omgående och du hinner inte reagera. Aktien kan vara tvåsiffrigt upp eller ned redan i morgoncallen. Utdelningsaktier är tråkigare men har mindre utrymme för sådana svängningar över tid.