OBS! Nordeas analys är beställd av Serneke. Jag äger själv aktier i Serneke och har ökat den senaste tiden. Även om jag alltid eftersträvar objektivitet och förutsätter att Nordea gör detsamma bör du som läsare vara medveten om detta. Gör alltid din egen analys. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning. Det ska endast ses som en uppföljning av en aktie jag har ägt sedan börsnoteringen och regelbundet skriver om.
Det bör noteras att många diagram i analysen härrör från årsskiftet ifjol. Vinstvarningen i senaste rapporten syns då inte lika tydligt. Jag kommer därför här inte gå igenom särskilt många detaljer i Nordeas analys. Läs den själv och bilda dig en egen uppfattning. För någon som har följt Serneke och läst rapporter och nyheter regelbundet från företaget bjuder analysen på få överraskningar. Det jag gillar med den är främst hur den visar att Serneke är lågt värderad relativt konkurrenterna.
Nordea argumenterar i sin analys för att Serneke borde värderas i spannet 80-120 kronor. Det är ett brett men inte orimligt spann. Det reflekterar ganska väl den värdering som olika aktörer från Peter Benson till Aktiespararna gjorde i anslutning till att aktien börsnoterades.
Jag har tidigare skrivit hur jag ser på Serneke på bloggen. Om kommande rapporter visar sig att vinstvarningen i senaste rapporten inte var en engångshändelse drar jag öronen åt mig och blir orolig. Om Serneke däremot klarar att bibehålla marginaler i linje med tidigare år och går med vinst blir jag mindre orolig. Jag tror att det avgörande är hur de större projekten lyckas. Där har Serneke en intressant projektportfölj som just nu är lågt värderad.
Nordea konstaterar precis som jag tidigare har argumenterat för att Karlastadenprojektet i det korta perspektivet urvattnar vinster. I det långa perspektivet finns har en stor potential om det lyckas genomföras och man lyckas sälja fastigheterna som dock är av unik karaktär då Göteborg intill idag saknar den typen av höghusobjekt. Här har 85 procent av objekten dessutom redan sålts. Som Nordea lyfter fram är finansieringen förstås inte slutgiltigt säkerställt. Därför kan man inte utesluta att det finns risk att flera kunder inte kommer kunna köpa i sämre ränteläge och låneläge när projektet är färdigställt. Det finns förstås också en risk att företaget inte framgångsrikt lyckas slutföra projektet till kalkylerad kostnad. Detta lyfter Nordea också fram där man jämför med hur Turning Torse blev dubbelt så dyrt till slut. Projektet ska slutföras 2022 men med inflyttning påbörjad under 2021. Det innebär ytterligare tre år av osäkerhet där det finns risk att aktien inte lyfter.
Nordea förväntar sig att marginalerna just ökar. De är förvisso lägre än Sernekes femprocentsmål men inte lägre än branschen i stort. Jag tycker att det finns visst fog för att Serneke inte ska värderas så mycket lägre än konkurrenterna.
Nordea räknar på en uppskattad utdelning om 10,5 procent 2020. Det låter otroligt högt men är faktiskt inte orimligt. Serneke delade i år ut 4 kronor per aktie. Med värderingen runt en femtiolapp senaste tiden motsvarar redan en bibehållen utdelning en direktavkastning på 8 procent. Det innebär att de över tre års tid behöver höja utdelningen med totalt 20 procent till 5 kronor per aktie. Inte orimligt för ett företag med växande omsättning där man väl får förmoda att Serneke var något försiktiga i sin första utdelning.
Säveprojektet lyfts fram. Här har Serneke en investering med stor potential. Man bör samtidigt vara medveten om att intill dess att den realiseras utgör Säve endast en kostnad. Det kan ju bli så att Serneke inte lyckas realisera projektet de kommande åren. I så fall är värderingen överskattad.
Jag har nu köpt så många Sernekeaktier jag vill ha. Att jag har dubblerat innehavet jämfört med börsnoteringen beror på att jag fortfarande tror på mitt utgångscase och att aktien nu är hälften så billig varför jag ansåg mig ha råd att köpa fler aktier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar