Det verkar vara närmast konsensus att Johnson & Johnson ska utgöra basen i den långsiktiga utdelningsportföljen. Nu har jag för första gången överhuvudtaget satt upp aktien på min dagliga bevakningslista eftersom kursen sjunkit under min absoluta smärtgräns för köp (2,7 procent utdelning). Samtidigt undrar jag fortfarande om jag är ensam om att tycka att aktien är för dyr? Har jag missat något?
Nej, jag ifrågasätter inte att det är ett utmärkt företag med en utdelningshistorik i världsklass. Ja, det är bra att utdelningen har ökat med cirka 6-7 procent per år de senaste åren. Men vad skulle det innebära framöver? Ponera att jag köper aktier för 118 USD, som ändå är en ganska låg värdering. Det skulle ge 2,7 procents avkastning mot nuvarande utdelning. Lägg på 7 procent på det och jag skulle fortfarande bara få 2,9 procents avkastning. Först efter fyra år skulle utdelningstillväxten ge mig de 3,33 procent som jag normalt har som Köp A-nivå för andra aktier. Håller utdelningstillväxten i sig på tio års sikt eller mer skulle det förstås på riktigt lång sikt vara en bra affär men jag ställer mig frågande till att fatta ett köpbeslut utifrån förmodad avkastning om tio år. Även de mest stabila företag kan förändras på så lång sikt. Är det då inte bättre att köpa andra aktier i väntan på ett bättre köpläge i Johnson & Johnson?
Givet att courtage och valutarisk är högre för amerikanska aktier är min fråga helt enkelt varför jag inte istället borde köpa Axfood och Castellum som bra och stabila men inte fullt lika dyra utdelningsaktier? Finns dessutom många populära amerikanska och kanadensiska aktier som den senaste tiden har lika hög eller högre utdelningstillväxt än J&J.
Och till sist, för er som redan har sparat ihop några miljoner och är nära era mål om att kunna leva på utdelningar förstår jag fullt ut att J&J är ett alldeles utmärkt alternativ för att säkra jämn och växande utdelningsinkomst för lång tid framöver. Där är inte jag idag och då resonerar jag annorlunda.
Jag äger inte aktier i Johson & Johnson.
Helt enig i ditt resonemang. Tack för en bra blogg!
SvaraRaderaJag har ställt mig själv exakt samma fråga. Köper hellre Castellum eller Axfood. J & J är för utdelningsinvesterarna smsa som FPC är för kursdubblarjägarna ;).
SvaraRaderaOm dollarn går ner mot 7 kr kan jag kanske tänka mig att fundera om och köpa J & J.
Har själv en gräns på minimun 3% direktavkastning på min investering. Dels för att det krävs så mycket mer kapital den dagen jag ska leva på utdelningar om direktavkastningen är låg. Sen tycker jag risken för övervärdering finns när kursen blir så hög och direktavkastningen inte hänger med. Amerikanska aktier är ju dyra att köpa också när valuta avgiften är 0.5% sen tillkommer courtage. Jag har själv redan bränt för mycket pengar på courtage genom utlandsköp så jag passar mig och håller mig helst till Sverige. Som du skriver tar det lång tid att komma upp i en skaplig direktavkastning sen kan även framtiden ändra sig snabbt. Se bara de som köpt NovoNordisk dyrt trots att företaget vart fantastiskt lång tid. Ett bra inköpspris är viktigt för en bra investering. JnJ kan dock enfå vara bra på sikt. Mvh Slimis
SvaraRaderaJag köper gärna aktier med låg direktavkastning om de har en fin utdelningstillväxt och i övrigt är sunda långsiktiga bolag. Jag har ju inte tänkt konsumera utdelningen på många år. Är inte ens 25 fyllda, så fyra år eller tio år i framtiden känns inte så illa att behöva vänta.
SvaraRaderaHåller med dig om att JnJ känns aningen dyrt nu, om man även tar hänsyn till den svaga svenska kronan. Finns mycket annat att köpa med minst lika bra framtida tillväxt.
SvaraRadera/S
Jag ser det som man behöver inte välja antingen eller, köp lite JNJ, lite Castellum och lite Axfood. Risken för en stor miss är väl om man hår in tungt i JNJ. Sen får man ju i alla investeringar räkna in återinvesterade utdelningar, då kan man nog räkna kring 10% på JNJ.
SvaraRadera