Twitter är inte ett optimalt forum för meningsfull diskussion om komplexa frågor, inte minst på grund av det korta formatet. Det gör att saklighet, nyanser och detaljer alltför ofta går förlorade. I sina sämsta stunder liknar finanstwitter en filterbubbla med lite utrymme för de som uttrycker avvikande kommentarer.
När man talar om populism brukar man bland annat mena förenklade lösningar på komplexa problem.
Att ställa två eller flera budgetposter emot varandra utan djupare diskussion om vad som ska kapas ur den ena budgetposten eller vad som ska finansieras upp i den andra budgetposten är kännetecknande för populism oavsett om den kommer från höger eller vänster. Vad jag på ett skämtsamt sätt efterlyste med min kommentar är en mer nyanserad och komplex diskussion om hur pengarna ska användas och vad konsekvenserna av neddragningen blir. Det finns flera forum som klarar att föra en sådan diskussion på en mer saklig nivå, kvartal.se är ett bra exempel på det.
Avsikten med mitt inlägg var att i det lilla format twitter medger bidra med nyanser ur två aspekter:
Du vet väl att 3 av 4 borgerliga partier och 6 av 8 riksdagspartier i sin biståndspolitik står bakom enprocentsmålet?
Det här är ett sätt att lyfta fram att det finns en blocköverskridande riksdagsmajoritet för enprocentsmålet. Det är alltså inte ens en uttalad höger-vänsterfråga utan en fråga som har sin grund i att FN rekommenderar Sverige att avsätta 0,7 procent av BNI till bistånd. Notera att jag här inte uttrycker någon partipolitisk preferens utan sakligt noterar hur det förhåller sig.
Förutsätter att du vet att RK (regeringskansliet) avser samtliga departements opolitiska tjänstemän inkl. rese- och förvaltningsbudgetar?
Det här är också en faktaupplysning för att nyansera bilden genom att påtala att samtliga departements personal, resebudget och förvaltningsbudget ingår i denna budgetpost. Dessa är opolitiska tjänstemän på t.ex. finansdepartementet, försvarsdepartementet, justitiedepartementet osv. som arbetar kvar oavsett vilka partier som leder regeringen.
Jag fick sedan en följdfråga om jag tycker det är rimligt att SVT/SR har en så stor budget relativt polisens budget. Jag svarade att jag inte är rätt person att avgöra det. Jag har inte insyn i vare sig polisens eller SVT/SR budget, vilka finansieringsbehov eller besparingsmöjligheter som finns och det är ju just det som är min poäng. Nyansera och fördjupa diskussionen. Jag svarade också att jag personligen tycker att SVT/SR borde fungera mer som BBC där kommersiella kanaler gör sådant som de kan (t.ex. Mello, sport) medan SVT/SR bör fokusera på det djupare urvalet när det gäller kultur, historia, vetenskap, utbildning osv. som inte nödvändigtvis är lönsamt för kommersiella kanaler men där det finns ett samhällsintresse.
Notera att jag inte har kommenterat Aktiepappas person på ett nedsättande sätt utan endast reagerat på vad han skriver i sak i sitt blogginlägg. Ändå följer en strid ström av nedsättande epitet och personangrepp. Jag anklagas för att vara socialist, brunsmetande vänster, PK-polis, politiskt korrekt nolla och clown.
Det här säger tyvärr något om vilket diskussionsklimat vi har i sociala medier idag. Konstruktivt eller nyanserat är det inte.
Som någon annan tidigare påpekat är det inte precis definitionen av socialism att flytta utomlands till ett väsentligt bättre betalt jobb med väsentligt lägre skatt (utan värdegrundsdiskussioner). Och jo, jag har också drivit egen verksamhet och egna projekt. Kan också notera att jag vid förra riksdagsvalet bestämde sent vilket parti jag röstade på och inte ens har en uttalad partipolitisk preferens. Därför tar jag mig friheten att se kritiskt på alla partier och politiker utan att se dem som vore de mitt favoritlag i fotboll.
Aktiepappa beskyller mig vidare för att inte bidra med något. Det är ännu en överdrift. Det räcker att titta under flikarna på bloggen för att se att jag regelbundet djupdyker i olika aktier. Aktiepappa å sin sida brukar uppdatera Svolders substansvärde, skriva om nya IPO och inlägg som andra bloggare har skrivit.
Vidare beskylls jag för att aldrig kommentera något positivt. Det må möjligen vara fallet med just Aktiepappa men jag brukar precis som många andra ge cred och retweeta sådant som jag tycker är bra och välförtjänt av uppmuntran. I tidigare diskussioner har jag t.ex. skämtat om när Aktiepappa raljerar över det hemska i att Axfood säljer vegetarisk och vegansk mat vilket egentligen inte alls är konstigt att ett kommersiellt vinstdrivande företag gör om det är vad en betydande del av kunder och marknad vill ha.
Jag har aldrig uttryckt någon personlig eller partipolitisk åsikt i endera riktning om skattetrycket i Sverige. Ändå utmålar Aktiepappa mig i en ny tweet nu som en "PK-polis" som gnäller och lyfter fram mig som någon sorts symbol för motsatt åsikt. Därav ville jag bemöta det hela på ett sakligt och konstruktivt sätt.
Stå på dig!
SvaraRaderaAtt inte kunna diskutera på en vuxen nivå säger ganska mycket.
Tack! Håller med dig.
RaderaIntressant inlägg det här. Låter som att du har ett behov av att försvara dig på något sätt. Du har nog läst in något helt eget i vissa av mina uttryck för flera av de där orden har jag inte kallat dig. Hur är det med läsförståelsen egentligen? Däremot tycker jag att du är en PK-polis och en besserwisser av rang. Du kommenterar BARA på sånt jag skriver som inte är PK och du tillför aldrig något positivt. Inte vad jag sett iaf. Jag skulle rekommendera lite självrannsakan istället för snyft-inlägg av det här slaget om jag var du. Och att en kräk-smiley skulle betyda "glimten i ögat" är du nog rätt ensam om att tycka.
SvaraRaderaFin blogg du har förresten. Om det inte vore för all reklam skulle jag kunnat tänka mig att läsa den. ;)
Aktiepappa - en blogg om ekonomi och aktier
Att jag väljer att svara här beror uteslutande på att jag tycker att twitter är uppbyggt för missförstånd pga det korta formatet och är mån om att vara saklig. När du tillskriver mig åsikter som jag inte har är det väl inte underligt att jag vill ge min syn. Rätt säker på att du skulle göra detsamma om någon skulle likställa dig med Frank Baude...
RaderaMisstänker att intresset för den här diskussionen är högst begränsat hos andra men om någon till äventyrs misstror det finns alla epiteten i twitterkonversationen (clownen dock i form av en smiley men svårt att tolka på annat sätt).
Jag kommenterar ofta positivt och ingående på flera bloggar och peppar ofta andra bloggare. Att det inte sker på din beror på att jag tycker att det är meckigt att logga in på TradeVenue, det gäller också andra bloggare på TradeVenue där jag också brukar svara på tweets istället. Följer själv inte någon PK-logik, måste vara jobbigt att dela upp världen i PK och inte-PK, prova att släpp etiketterna och se gråskalorna i tillvaron.
Tack. Webbdesign är inte min starkaste sida, fokuserar på innehållet och har aldrig tagit tag i designen ordentligt.
Ja det är trist att allt är svart och vitt. Jag skrev ett blogginlägg för ett tag sedan om invandring och kriminalitet där jag försökte belysa just att det inte är svart eller vitt, att fenomenet invandring i sig inte är en källa till ökad kriminalitet etc etc. Fick en hel del kommentarer och mail där jag var dum i huvudet etc. Det är tråkigt att vissa saker inte går att diskutera sakligt och nyanserat eller där folk blir otrevliga eller går till personangrepp. Jag har helt och hållet slutat skriva kommentarer på facebook av just den anledningen. När folk verkar sakna motargument blir de elaka och helt oresonabla. Det märks väldigt tydligt när man diskuterar t.ex. elbilar, politik och annat "laddat". Skriver någon en korkad kommentar brukar jag svara "hur menar du nu?" eller "hur tänker du här?", ofta helt utan svar eller något dumt svar. Det finns väldigt många troll som bara verkar ställa till med jävelskap utan att ha en vilja att bidra med något konstruktivt.
SvaraRaderaGällande denna diskussionen kan väl jag också konstatera att de tär som det är. Min personliga åsikt är att polisen är gravt underfinansierad, biståndet finansieras med lånade pengar (som man sen ger bort) samt att SVT borde bantas helt och hållet till samhällsnyttiga program, och kanske lite filmer och serier som inte hade haft en chans i reklammedia. Bara där kan vi halvera den budgeten. Men det är som sagt min helt personliga åsikt, och så länge vi lever i en demokrati är det enda jag kan göra för att förändra samhället, det är att rösta på det parti som tycker mest likt mig själv.
Håller med dig! Också väldigt trött på det svart-vita och stundtals aggressiva diskussionsklimatet i högt tonläge men därför jag hoppar in då och då för annars blir det ju bara det som blir kvar. Som samhällsmedborgare tycker jag att många viktiga, komplexa frågor drunknar i kortsiktiga utspel från politikernas sida påhejat av medierna.
SvaraRaderaJag tycker precis som väl de flesta är eniga om att vi behöver få bukt med organiserad brottslighet och polisen har en nyckelroll i det. Att jag hoppade in i diskussionen beror på att jag inte tror att det är så enkelt som att omförflytta resurser. Skär man t.ex. ned på regeringskansliet kommer justitiedepartementets tjänstemän inte kunna bidra till att skyndsamt kvalitetssäkra nya lagar som antagligen är nödvändiga för att ge polisen en bättre verktygslåda. Samtidigt kanske resurserna i lika hög grad behövs i domstolsväsendet, fängelser, kompletterande insatser och inte minst utbildning av nya poliser. Det är det jag menar när jag säger att frågan är komplex (och att det är populism att utan ytterligare förklaring ställa två budgetposter mot varandra). Alla politiska partier har tävlat senaste åren om att ge polisen mer resurser och manskap men det finns fler aspekter än bara en rambudgetpost.
Samma sak med frågan om journalistik. Om man som många på finanstwitter anser att journalisterna inte är objektiva nog kan det rent av vara kontraproduktivt att kapa budgeten för sänker man journalisternas ekonomiska villkor kommer de som inte lämnar för bättre betalda jobb som kommunikatörer verkligen tendera bli vänstervridna. Ironiskt nog skulle det kanske snarare vara bra att höja journalisternas löner då det skulle göra dem mer benägna att personligen se skattetryckets effekter på deras privatekonomi. Det är den här typen av resonemang som vi för nu som jag tycker är intressanta och givande men de drunknar ofta i det korta formatet på twitter och inte sällan i instinkten att hellre raljera över oliktänkande än att söka förstå/diskutera. Håller med dig om att SVT/SR bör fokusera sitt uppdrag på sådant som inte kommersiella kanaler kan göra (mello, sportevenemang, fredagsunderhållning, dokusåpor) och fokusera på nyheter (också lokalt, utrikes), kultur, samhälle, historia, utbildning, vetenskap och annat som är allmännyttigt men inte nödvändigtvis lönsamt. Mer kulturfrågan kontrapunkt på bekostnad av dobidoo helt enkelt.
För att inte tala om kärnkraft, helt kopplöst då det ses som antingen är man för eller emot medan jag personligen är mer intresserad av att främja ett energisystem som helhet som har modern elnästinfrastruktur och främjar konkurrens på marknadsmässiga villkor.
När det gäller bistånd tycker jag att enprocentsmålet är principiellt viktigt. Ser man mer komplext på biståndsfrågor går väldigt mycket av biståndet på senare år till UNHCR:s flyktingmottagande i fält, utbildning och jobbskapande åtgärder som i sin tur kan minska incitamenten att söka uppehållstillstånd i Sverige. Man behöver komma ihåg att tar man bort detta kan det få konsekvenser på andra områden.
Håller helt med dig, oerhört trist. Tror dock att ett felaktigt grundantagande är att de här personerna skulle vara intresserade av resonerande och saklig debatt. Det är de sannolikt inte, utan deras syfte är nog att driva opinion och nå ett på förhand bestämt mål, där deras retorik är ett medel och verktyg. De vill inte komma fram till något annat än vad de redan har bestämt sig för. Därför kommer alla försök till andra slutsatser slås ner. Ungefär som regimen i en diktatur jobbar. Intressant bara att de här personerna samtidigt ofta propagerar för individuell frihet, som de använder sig av samma förhållningssätt till åsiktsuttryck som en diktatur. Det skulle de såklart inte hålla med om själva, eftersom de tycker att de försvarar friheten med sina förtryckande metoder (precis som t ex en kommunistisk regim resonerar), men eftersom de har svårt att se den nivån så kommer de att stanna på den första i sitt tänkande. Därför kommer det nog tyvärr vara som att försöka komma förbi en vägg att nå ett annat utfall i diskussion med sådana personer.
SvaraRaderaTack Gurkan! Instämmer helt i vad du skriver, tyvärr blir det ofta ungdomsförbundsnivå på twitter. Du har nog tyvärr rätt i att det inte är lönt. Det märkliga är dock att jag inte ens försöker påverka deras politiska uppfattning utan bara bredda diskussionen för att få mer saklighet och djup, utgångspunkten är ju att jag tycker att sakfrågan är intressant. Men det är förbluffande ofta som det blir så här, rätt trist.
RaderaÄr som utlandssvensk van att prata och resonera med personer från andra kulturer som har långt mer avvikande och kontroversiella åsikter än finanstwitter, finner det därför märkligt att diskussionsklimatet ofta blir så inskränkt i de här frågorna. Ironin är precis som du är inne på att det finns en slags politisk korrekthet på finanstwitter-filterbubblan också.
Tack för ditt bidrag till ett mer sansat och genomtänkt debattklimat! Uppskattar att läsa de här eftertänksamma posterna.
SvaraRaderaOtroligt att du lyckas svara så pass sakligt som du gör efter det bemötandet. Ångrar att jag ens klickade på länken.
SvaraRaderaFinanstwitter är väl inte riktigt arenan för analys direkt, det är mer en plats att markera kulturell identitet. Kommer du då dragande med fakta så är det inte konstigt att det går en säkring för många.
Skulle man förklara grunderna i svenskt statsskick för alla tyckare på twitter, även sådana enkla saker som rättsväsendets självständighet, skillnaden mellan politikers och tjänstemäns roller, och det kommunala självstyret som borde vara obligatoriska kunskaper för att nyttja sin rösträtt, så skulle man inte göra annat. Det vore ett heltidsjobb. Det måste man nog förhålla sig till.
Tack! Det är min avsikt att bemöta även dem som inte är sakliga eller beter sig oförskämt på ett städat sätt. Twitter innebär begränsningar i utrymme men min poäng är att det går att diskutera frågor som den här på ett mycket mer rättvisande sätt. Kvartals chefsredaktör skrev en begåvad och insiktsfull text i samma ämne, och faktiskt om just polisbudgeten, den 7 mars. Citerar slutet på hans artikel separat nedan som belysande nog speglar min diskussion med Aktiepappa och uttrycker än bättre vad jag ville få fram. Kanske visar den också att min ståndpunkt egentligen inte är särskilt kontroversiell eller ens särskilt politisk utan endast saklig från perspektivet att man vill se sunda och kloka förändringar, inte billiga populistiska utspel (notera att artikeln slår i alla riktningar, inte mot något särskilt parti). Rubriken är "Löser satsningen problemet?"
RaderaVill också tillägga att för en som har bott i flera storstäder är de kulturella uttrycken på finanstwitter påfallande ofta sorgligt frånvarande om än med några riktigt bra undantag. Skulle säga att det som du säger snarare har att göra med identitet. Min uppfattning är dock så enkel som att sparande är bra och bör uppmuntras i sig utan att alla som uttrycker något avvikande ska behöva ifrågasättas. Jag tror nämligen att de allra flesta kan spara i aktier i Sverige oavsett ålder, bakgrund eller politisk-ideologiska preferenser. Finns flera på finanstwitter som har en rätt aggressiv och kaxig ton där de tycker om mycket men ironiskt nog inte kan hantera när andra svarar i samma stil. Ibland tycker jag att det är befogat att göra små instick och påminna om att det finns en annan, mer komplex verklighet utanför filterbubblan också.
”ofta dessutom i ett tonfall som om problemet vore löst bara genom att pengarna har satsats. Ett närmast övertydligt exempel på det var när en hårt kritiserad polismyndighet 2018 äskade 1,6 miljarder och fick 2,0, nästan en halv miljard mer än den bett om alltså.
RaderaSå nästa gång du hör en politiker bemöta en kritisk fråga med: ”Vi har satsat x miljarder på det!” Ställ dig för det första frågan om problemet verkligen är brist på pengar och för det andra om den satsning som beskrivs har potential att lösa problemet.
Syftet med den här krönikan är inte att ta ställning i den politiskt kontroversiella frågan om det ska satsas mer eller mindre skattepengar på det ena eller det andra. Kanske ska den offentliga sektorn vara större än idag, kanske inte. Men ska den diskussionen bli konstruktiv bör samtalet fokusera mer på hur de satsade pengarna används och om det problem de avsåg att lösa utvecklar sig åt rätt håll. Även om miljardsatsningar gör sig bättre än revisioner och granskningar i ett debattklimat präglat av populism och enkla slagord.”
https://kvartal.se/artiklar/att-slanga-pengar-pa-problem-ar-ingen-trollformel/
En i mina ögon balanserad artikel om problemet med ekonomisk styrning. Inte bara skolan utan även polisen har präglats av detta. Vi satsar med pengar än någonsin på polisen, men ändå ser vi inte att uppklarandekvoter ökar.
RaderaDet är också något man tenderar att glömma när man raljerar över politiker som "monterat ned" försvaret. Visst är det sant, men det behöver ses mot bakgrund av att försvaret fullkomligt blödde pengar under många år och vad värre är, inte kunde redogöra för vad pengarna ens användes till.
Något av en utvikning förstås, men det är bra att det diskuterats. Detta är komplexa frågor som inte kan lösas genom att skrika slagord.
Tack! Precis detta jag ville få fram genom att gå i polemik från början på twitter. Det är komplexa frågor och enkla lösningar är inte nödvändigtvis de effektivaste. Sedan står det förstås envar fritt att tycka vad man vill.
Radera