Serneke vinstvarnade igår vilket innebar att två projekt skrevs ned med 70 miljoner kronor. Det motsvarar i princip kvartalsvinsten för samma kvartal ifjol som landade på 67 miljoner kronor. I år förväntas en förlust på 40 miljoner kronor. Serneke påpekar också att omsättningsmålet på 10 miljarder kronor 2020 ligger fast.
Orsak och orderingång
Orsaken var att underleverantörer gick i konkurs. Detta drabbar förstås Serneke men är ändå inte företagsspecifikt. Frågan är hur stora och systemviktiga dessa underleverantörer var? Sernekes affärsidé bygger i hög utsträckning på helhetslösningar med låga priser vilket innebär att det är viktigt att underleverantörerna kan anlitas till konkurrenskraftiga priser.
Den låga orderingången senaste halvåret jämfört med de två år jag följt Serneke oroar mig förvisso. Vad som är viktigt att understryka är att Serneke är i en fas där man precis har påbörjat bygget av Karlastaden. Stompålarna som ska utgöra grunden för höghuset gjuts och fästs nu. Det är rimligt att anta att företaget prioriterar en betydande del av sina personalresurser till detta projekt nu när det är igång på riktigt. Om projektet lyckas kommer det naturligtvis utgöra ett portföljprojekt som Serneke kommer söka använda sig av för att etablera sig på andra marknader.
Det är också viktigt att påpeka att orderstocken fortfarande är god i Serneke. Den motsvarade i september 6,5 miljarder kronor (att jämföra med 7,4 miljarder kronor i senaste delårsrapporten i juli). Det innebär att Serneke åtminstone i det korta perspektivet bör ha projekt som kommer generera vinster. Serneke är också ett relativt litet byggbolag jämfört med börsjättarna. Därför kan resultat slå olika från kvartal till kvartal beroende på när intäkter från projekt bokförs i rapporterna. Minusresultat i en enskild rapport oroar mig inte så länge det inte är en större trend. Där blir det viktigt att följa upp sommarens delårsrapport där intäkterna ökade men flera andra data rörde sig i fel riktning jämfört med tidigare rapporter.
Spekulation
Flera har under en tid ifrågasatt att Ola Serneke uppges ha köpt en av lyxvåningarna i Karlatornet.
Det argumentet har jag ärligt talat lite svårt att förstå. Som aktieägare älskar jag när VD, styrelse och andra nyckelpersoner i företaget köper aktier även i motgång. Att Ola Serneke ska ha köpt en av de exklusiva lyxvåningarna är ju också ett sätt att signalera framtidstro för sitt företags största projekt.
Det finns också rykten om spekulationsköp och osålda lägenheter. Jag bekymrar mig inte så mycket för det, om Karlatornet blir färdigbyggt får man förutsätta att Serneke har gjort en riskkalkyl kring hur många lägenheter som behöver säljas för break even. Den ligger knappast på utsålt och allt utöver break even är ren vinst. Detta har skrivits bättre om i flera analyser som sökt värdera Karlatornet.
Vad som istället bekymrar mig mer är i så fall om de som har köpt verkligen klarar lånelöftet i ett högre ränteläge och med skärpta amorteringskrav den dag lägenheten är färdigbyggd? Karlatornet är dock i ett premiumsegment så man får förutsätta att den sorts kunder som initialt kan teckna intresse för deras lägenheter också har en del täckning för det.
Värdering
Mer intressant är då hur Serneke värderas. Efter dagens kursnedgång värderas aktien till ett P/E under 6,75 och en YOC på 4,75%. Här bör dock hållas i minnet att en lägre vinst under 2018 också innebär att P/E-talet i praktiken sannolikt är högre. Ett nollresultat eller mindre minusresultat detta kvartal utifrån analytikernas estimat och allt annat lika övriga tre kvartal borde innebära ett faktiskt P/E-tal någonstans kring 9-10. Vi vet först när vi ser det faktiska resultatet i nästa rapport.
Som jämförelse handlas PEAB till P/E 11, Skanska och Veidekke till P/E 20, NCC till P/E 45 (!). Endast JM handlas till en liknande värdering som Serneke. Där bör också noteras att Skanska under det gångna året har presenterar liknande utmaningar.
För den som tror att Serneke långsiktigt klarar att realisera Karlastadenprojektet och bibehålla sina relativt låga vinstmarginaler också i en lågkonjunktur så går det inte att påstå att Serneke är särskilt högt värderad. Frågan handlar istället snarare kring om man har tillit till företagets långsiktiga stabilitet eller inte.
Serneke gav ifjol 4 kronor per aktie i utdelning vilket motsvarar en utdelningsandel på under 30%. Det är därför sannolikt att företaget kan bibehålla utdelningen också nästa år i väntan på att Karlastadenprojektet slutförs.
Jag har valt att öka lite i Serneke den senaste tiden eftersom jag redan från början gjorde valet att jag vill vara med på tillväxtresan över Karlatornetprojektet. Eftersom jag inte har ökat så mycket senaste året i Serneke är min från början stora portföljandel sedan börsnoteringen nu nere på under fem procent av portföljen och där någonstans tycker jag ändå att jag kan motivera att vara just nu, inte minst sedan Serneke faktiskt uppfyller mina utdelningsmål.
OBS! Serneke är en aktie med en betydande risk. Detta inlägg ska därför inte läsas som finansiell rådgivning. Gör alltid din egen analys och ta inte rygg på mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar