H&M är störst med 11,11%. Detta är dock inte så underligt eftersom aktien fortfarande utgör cirka 9% av min portfölj. Jag har dessutom ökat på vägen ned varför YOC är förhållandevis god. Samtidigt visar utdelningsvikten tydligt att min portfölj har en sårbarhet i en utdelningssänkning från H&M. Skulle en utdelningssänkning med 25% ske motsvarar det nästan 3% av portföljens utdelning.
Detta exempel illustrerar tydligt varför utdelningsvikt är ett användbart redskap som jag är glad att bloggrannarna ovan introducerade för mig. I fallet H&M har jag valt att inta en position med sikte på hur många H&M-aktier jag tänker mig att äga på 3-5 års sikt vilket förstås i det korta perspektivet förskjuter utdelningsvikten. Min portföljandel minskar dock i takt med att jag ökar i andra aktier.
Bosjö (8,93) och Sydsvenska Hem (6,68%) är två andra aktier med anmärkningsvärt hög utdelningsvikt. I bägge fallen beror det på att jag, på grund av det höga minicourtaget på 19 kronor, ökar någon enstaka gång varje år med portföljandel över helåret som mål. Det gör att jag just nu är överviktad men detta kommer jämna ut sig lagom till sommaren. I det senare fallet har utdelningen dessutom till min stora förvåning ökat med 15% under 2017 vilket är ett angenämt lyxproblem.
TransAlta Renewables (7,61%) och Realty Income (5,44%) har också oproportionerligt stor utdelningsvikt. Anledningen är att dessa är mina bästa månadsutdelare och jag har velat investera tidigt i dessa för att få en jämn utdelning över helåret även under annars svagare månader. I TransAlta RES fall spelar också in att utdelningen höjdes med nära 7% nyligen samtidigt som det redan var ett stort portföljinnehav. Jag är medveten om utmaningen i att jag redan är fullinvesterad mer eller mindre för kommande år i dessa bägge aktier. Därför är ett uttalat mål att identifiera minst ytterligare en månadsutdelare över det kommande året. Northwest Healthcare kommer jag ta in så småningom men tycker den är dyr i beaktande av att utdelningen inte tenderar höjas. Boston Pizza (1,37%) har en förbluffande god utdelningsvikt i beaktande av att jag inte har ökat på femton månader i aktien. Än mer anmärkningsvärt är att Omega Healthcare (1,22%) har en så hög utdelningvikt trots att jag medveten om risken efter kursfallet endast gick in med en liten, liten position motsvarande 0,3%.
Mina kärninnehav Axfood (6,62%), Castellum (4,62%), Hemfosa (4,21%), Handelsbanken (4,20%), Skanska (4,20%), och Clas Ohlson (3,21%) har alla ungefär den utdelningsandel man kan förvänta sig. Portföljandelen ska vara mellan 2,5-5% i dessa aktier och utdelningsnivån är minst i linje med portföljens genomsnittsutdelning eller högre. Intressant nog har tre av aktierna en närmast identisk utdelningsvikt vilket skvallrar om god balans. Clas Ohlson har jag varit lite försiktigare med på grund av kombinationen hög värdering och långsiktig risk pga e-handelsutveckling men möjligen kommer jag öka lite igen nu när aktien återigen faller.
Bortom de tio aktier med högst utdelningvikt finner vi Multiconsult (3,94%). Här har jag ökat ordentligt på riktigt lång sikt den senaste tiden sedan aktien faller till följd av tillfälliga utmaningar som jag har skrivit om på bloggen flera gånger tidigare. Nu handlas aktien till en YOC över 4,25% men jag är ändå förvånad över att ha så hög utdelningvikt då aktien inte är en högutdelare samtidigt som jag ju bara räknar nettoutdelning efter källskatt. MQ (3,13%) är också intressant. Här är min portföljandel knappt 2% eftersom jag inte vill äga mer än 1% på lång sikt. Samtidigt har jag ökat också här när den handlades till en YOC över 6,3% som jag tycker är löjligt billigt även i beaktande av framtida utmaningar i form av e-handel och konkurrens.
Det glädjer mig att Akelius (1,43%) har en så stor portföljandel trots lägre antal preferensaktier än jag önskar. Det förvånar mig att Kopparbergs (1,42%) har en så hög utdelningsvikt med tanke på att min YOC knappt uppnår 3%. Bådar dock gott inför framtiden då detta bör vara en långsiktigt växande aktie när utmaningar på den brittiska marknaden har hanterats. Av samma skäl oroar det mig att Kone (0,56%) har en så låg utdelningsvikt. Det här är en aktie där jag inväntat ett tillfälle hela hösten att öka men dyr valuta har på marginalen gjort att jag inte köpt i de gränslägen som nedgångar medgivit.
Mina innehav i Swedbank (1,30%) och Nobina (1,29%) är små men får ändå utslag eftersom jag har en löjligt hög YOC i bägge dessa innehav. Det är samtidigt två aktier där risken för utdelningssänkning är betydande.
Att jag hade såpass hög utdelningsvikt i Scandic (0,94%) och Inwido (0,91%) förvånade mig. Bägge utdelar lägre än portföljgenomsnittet men samtidigt passade jag på att ta beskedliga positioner när de handlats billigt.
I andra änden trodde jag nog också att Kinnevik (0,21%) och Intrum Justitia (0,17%) skulle ha en något högre utdelningsvikt. Det understryker att en god direktavkastning inte är oväsentligt för en utdelningsinvesterares portföljbalans. I Intrum Justitias fall kan det vara befogat att bevaka aktien lite extra då den kanske är överflödig om utdelningstillväxten skulle stanna av. Enligt Chowdertest runt 19 bör jag dock behålla intill dess att motsatsen bevisas. Detsamma gäller Elanders (0,21%) och Cloetta (0,14%) där det är befogat att fråga sig om de långsiktigt tillför portföljen mervärde. Vill ge det ett par rapporter och besked om nästa års utdelning innan jag tar ställning. Kinnevik fyller funktionen att komplettera min okunskap inom telekom & IT. Den är en slags defensiv diversifiering och min position är liten. Investor (0,56%) har av samma skäl ännu en låg utdelningsvikt.
Avslutningsvis är det lite häftigt att Bonäsudden (0,33%) och Saltängen (0,22%) har en markant utdelningsvikt jämfört med exemplen ovan trots att jag endast äger en handfull aktier i bägge fallen.
Det är ändå betryggande att jag inte hittar några överraskningar bland det dussin aktier som har störst portföljandel utan snarast bland de mindre innehaven. Jag har ju en ambition att ta in fler lågutdelande aktier med god utdelningstillväxt framöver. Samtidigt visar detta inlägg att jag mer noggrant behöver räkna ut var rätt portföljbalans är så att de inte drar ned portföljens genomsnittsutdelning. Vid nästa portföljrapport efter nyår kommer facit svart på vitt.
Utdelningsvikt är verkligen ett rätt så användbart och mycket enkelt sätt att illustrera hur beroende portföljutdelningen är av enskilda aktier. Var finns risker där enskilda aktier har en stor påverkan och vilka aktier tillför mindre än väntat till portföljens utdelning? Ska på längre sikt klura på hur jag kan ta in utdelningsvikt som ytterligare en parameter när jag investerar. Det bör beaktas i relation till önskad portföljandel och utdelningstillväxtpotential efter Chowdertestet. Detta inlägget illustrerar precis varför jag gillar bloggsfären så mycket. Både utdelningsvikt och chowdertest har jag, trots att jag pysslat med aktier som hobby i över femton år, lärt mig från andra bloggare. Därmed blir de ytterligare pusselbitar i det ständiga arbetet att förfina min personliga investeringsstrategi.
Ett antal aktier ger i nuläget ingen utdelning. De har därför exkluderats i denna sammanställning. Avseende utländska aktier där det dras källskatt har uträkningen gjorts utifrån nettoutdelning. Därför är svenska aktiers utdelningsvikt något överviktad i beräkningen jämfört med bruttoutdelning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar