Hållbara Investeringar: H&M - kritiserad branschledare med dold potential?

Krisen i H&M inspirerade mig att ta mig tid att göra ett nytt inlägg i serien om hållbara investeringar. Istället för att analysera det som många andra gör bättre än mig var jag helt enkelt nyfiken på att följa upp H&M:s hållbarhetsarbete. Detta inlägg ska därför endast läsas som en analys av H&M:s hållbarhetsarbete och inte som finansiell rådgivning avseende H&M-aktien. Möjligen kan inlägget däremot bidra med en liten pusselbit till helhetsbilden av H&M:s verksamhet och konkurrenskraft.

Cirkulärt klädd klimattjej by H&M

Först och främst: hållbart mode är närmast en oxymoron. Det mest miljövänliga är naturligtvis kläder med mångårigt bruksvärde medan mode skiftar över tid. Därtill är hållbara kläder en sällsynt svår marknad. Jag har empiriska erfarenheter eftersom jag nästan aldrig köpt hållbara kläder annat än på REA. Anledningen är att det är svårt att bedriva butik eftersom kostnaderna är höga varför de fina butiker jag har handlat i tyvärr inte har varit särskilt långlivade. Majoriteten kunder som ser sig som miljömedvetna har helt enkelt inte ett hållbart konsumtionsmönster som sammanfaller med deras självbild, eller också handlar de begagnat på second hand. H&M:s hållbarhetschef Anna Gedda har i intervjuer implicerat samma sak: "Vi står inför den största utmaningen någonsin, att tillverka plagg till alla på planeten utan att göra avtryck på miljön. Men jag är övertygad om att vi kommer nå dit, men det kräver samarbete. Samarbete mellan oss aktörer i industrin och mellan oss och kunden."

Man kan också konstatera att H&M:s själv tagit på sig en roll som branschföredöme när det gäller CSR vilket också innebär att de granskas hårdare än många konkurrenter på gott och ont. Därför finns det mycket information om de misstag som har begåtts.

Utgångspunkt för analysen är som alltid en kritisk granskning av företagets hållbarhetsrapport (länk till sammanfattning respektive länk till hela rapporten). En första reflektion är att också H&M:s hållbarhetshemsida dras med samma spretighet som e-handelsplattformen. Finns helt klart mer att göra för att öka tillgänglighet till rätt information. H&M är ett multinationellt företag med ett mycket omfattande globalt hållbarhetsarbete vilket innebär lager på lager av fluff fluff.
Därför har jag valt att lyfta ut några framgångar där företaget får guldstjärna för sitt miljöarbete samtidigt som jag kritiserar det konkreta arbete som inte är i samklang med H&M:s visioner och mål. Rekommenderar läsning av rapporten om du är intresserad av en heltäckande redovisning.

Sammanfattning

H&M har ambitioner och visioner i världsklass som enklast kan sammanfattas som fullständig hållbarhet och socialt ansvar. Faktiskt implementeras många uppsatta mål i det tysta i en långt högre takt än man kan ana. Digitaliseringsteamet har uppenbart mycket att lära av sina hållbarhetskollegor.

På klimatsidan når företaget imponerande resultat. 47 procent minskade utsläpp jämfört med föregående år är riktigt starkt. Målet om förnybar energi har i praktiken nästan uppnåtts (96 procent). Också arbetet med att använda hållbar bomull i produkterna fortsätter i rätt riktning (43 procent).

Kemikalieanvändning och vattenhantering behöver konkretiseras i operativa och uppföljningsbara mål. Det finns tydliga och mycket specifika listor med gränsvärden men det är som utomstående lika svårt att avgöra hur den faktiska användningen ser ut som den utbredda diskussionen om vilken del av H&M:s verksamhet som rent ekonomiskt är närande respektive tärande.

Återvinningsarbetet lämnar som bekant mycket att göra. Skandalen känner vi till och H&M måste få styr på sitt miljöledningssystem för att säkerställa att samarbetspartners genomför verksamheten på ett hållbart sätt. Visionerna är samtidigt alldeles fantastiska och verkligt progressiva. Det finns ett långtgående kretsloppstänk. Hur detta ska omsättas i ekonomiskt mervärde är mindre tydligt och en stor utmaning. Klarar H&M detta har man förutsättningar att här skapa sig en unik global nisch.

H&M behöver framförallt bli bättre på att mer konsekvent kommunicera det hållbarhetsarbete man faktiskt gör. Med tanke på hur mycket H&M investerar i olika testkoncept just nu är det närmast ofattbart att man inte tillvaratar de enkla PR-vinster som kan nås endast genom att visa upp vad som redan görs. Många känner nog inte till detta och här finns outnyttjad potential att stärka varumärket. Att H&M minskar försäljningen i Tyskland som har kanske världens mest miljömedvetna konsumenter och inte tillvaratar att stärka sin miljöprofil där är som att missa en straff mot öppet mål.

Till sist finner man i hållbarhetsredovisningar ibland små indirekta glimtar av företagets ekonomiska verksamhet. En sådan är att klimatpåverkan för kategorin som inkluderar flygresor fördubblades  2016. Det antyder ökade investeringskostnader för nya länder och koncept. Därför finner vi här en liten sublim antydan om att far och son kan ha rätt i att H&M har tagit stora investeringskostnader.

H&M har frikopplat sina utsläpp från företagets ekonomiska tillväxt

Är man elak kan detta förstås bero på att miljöarbetet är bättre än företagets tillväxtarbete

Detaljerad läsning visar dock att klimatpåverkan faktiskt minskar även frikopplat från försäljningen  

Återvinningsskandalen

Det går inte att kommentera H&M:s hållbarhetsarbete utan att ta upp skandalen att kläder avsedda för återvinning istället bränns upp (länk).  Jag vill inte göra ett heltäckande inlägg om detta eftersom det redan finns mycket information i medier. Nöjer mig med att konstatera två viktiga frågor:

Har H&M inte etablerade rutiner för att följa upp underleverantörers och kontraktörers efterlevnad?

I någon mån kan jag förstå att H&M inte kan detaljstyra sina samarbetspartners verksamhet. H&M är dock inte vilket företag som helst utan har sedan decennier tillbaka har haft CSR-relaterade incidenter. Redan när jag gick i grundskolan dök då och då upp skandaler om arbetsvillkor och kemikalieanvändning i H&M:s fabriker i utvecklingsländer. Där förefaller H&M idag ta ett större ansvar än branschen som helhet idag. Det jag finner mest anmärkningsvärt är därför istället att H&M om några redan bör ha etablerade kontrollmekanismer för att hålla koll på att underleverantörer och kontraktörers efterlevnad är i linje med H&M:s krav. Kan man upprätthålla detta i utvecklingsländer bör system finnas på plats för att snabbt och professionellt hantera brister i Danmark och Sverige där det med enkelhet finns möjlighet för personal från huvudkontoret att besöka anläggningarna. Detta är vad jag finner mest oroande med återvinningsskandalen. I nästa hållbarhetsrapport förväntar jag mig en tydlig redogörelse av hur H&M:s miljöledningsarbete avser säkerställa efterlevnad.

Har H&M inte koll på kemikalieinnehåll i sina produkter?

Eller som miljöminister Karolina Skog uttryckte det: "varför är det så höga halter kemikalier i produkten att de inte kan säljas?" Här tror jag dock att mediestormen överdriver riskerna utifrån enskilda incidenter. H&M har lovat att senast 2020 upphöra med att bränna kläder som innehåller farliga kemikalier. Mest relevant blir därför att följa upp det målet. Som miljöministern påpekar är den stora trovärdighetsfrågan för H&M varför de ens från första början har såpass höga halter farliga kemikalier i sina produkter? Detta blir en viktig frågeställning i min fortsatta analys.

Klimat och utsläpp av växthusgaser

Målsättningen är att vara klimatpositiva i hela värdekedjan senast 2040. Något som är en aning inkonsekvent är att H&M samtidigt ska vara klimatneutrala i delar av produktionskedjan senast 2030. Nu kan detta förvisso ses som ett delmål på vägen då klimatneutral för den som inte är bevandrad i miljölingo innebär att man inte har några nettoutsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. Klimatpositiv däremot innebär att man tar det ett steg till och bidrar med en positiv nettoeffekt som kompenserar andra aktörers utsläpp. Hur detta beräknas är en alltför detaljerad övning för detta inlägg. H&M implicerar att man i någon utsträckning använder sig av klimatkompensering. Det verkar bland annat som att man investerar i förnybar energi också externt. Jag har inte hittat detaljer om detta. H&M skriver att man avser vara ett klimatföredöme och därför planerar att publicera en ingående rapport om klimatpåverkan. Den väntar jag med spänning på men intill dess får jag helt enkelt lita på att uppgifterna stämmer. H&M är också på klimatområdet lite vaga kring detaljerna precis som i sin finansiella rapportering. I rapporten kan den intresserade dock läsa om olika sektorers och leds klimatpåverkan. Föga förvånande står själva produktionen för ungefär hälften.

Imponerande!

Att minska klimatpåverkan uttryckt i koldioxidekvivalenter med 47 procent jämfört med föregående år är ett mycket starkt resultat i ett etablerat företag. Guldstjärna!

 Klimatpåverkan minskar även frikopplat från försäljningsvolym

Något som också imponerar på mig är att H&M faktiskt mäter klimatpåverkan relativt försäljningsvolymen. Detta är inte minst viktigt för att få bekräftat att klimatpåverkan inte minskar på grund av den minskande försäljningstillväxten.

 

 Mer flygresor till nya exotiska marknader?

Kan vi rent av identifiera ökade investeringskostnader här?

En rätt spännande sak som hållbarhetsredovisningar kan skvallra om är företagets flygresande. Just flygresandet har en mycket hög klimatpåverkan varför det är rimligt att anta att detta är grundorsaken till att denna underkategori av växthusgasutsläppen har dubblerats under året. Kan det vara så att H&M:s resor till nya lite mer exotiska marknader har ökat under 2016? Ni som läser detta inlägg främst med klassiskt ekonomiska glasögon kan här hitta en liten pärla som skvallrar om att H&M också kan ha haft stora investeringskostnader i anslutning till sin expansion på nya marknader och lansering av nya koncept. Kanske finner vi här en liten indikation på att H&M trots allt tar stora investeringskostnader nu med tanke på att energi- och miljöpåverkan sammantaget minskar?

Till sist är H&M medlem i WWF:s Climate Savers Program (länk). Bland mina andra portföljinnehav i samma program märks Coca Cola, J&J och P&G.

Ekologisk bomull och återvinning

 Bara 14,5% av bomullen är verkligen ekologisk

43 procent hållbar bomull i produkterna är bra. Målet är att endast använda ekologisk bomull 2020. Det är ambitiöst och skulle innebära att minst 60 procent ekologisk bomull bör ha uppnåtts i nästa års hållbarhetsrapport. H&M är också världens näst största användare av ekologisk bomull. Detta är kanske inte så konstigt som en av världens största klädaktörer men ändå ett kvitto på att man är på rätt väg. Samtidigt är det något vilseledande av H&M då den faktiska andelen ekologisk bomull bara är 14,5 procent. I sammanfattningen inkluderar man också "bättre bomull" som förvisso är långt mer miljövänlig än branschen i stort men inte ekologisk i strikt mening.

 eller hur?

 

Återvinningsskandalen har nämnts ovan. Det är uppenbart H&M:s största utmaning när det gäller förtroende för sitt hållbarhetsarbete. Målet är att produkterna ska vara antingen producerade i hållbart eller återvinningsbart material senast 2030. Andelen var i senaste rapporten 26 procent. Detta skvallrar tyvärr om att återvinningsproblemen kan vara betydande då jag misstänker att också den höga andelen ekologisk bomull räknas in här. Hittar längre in i rapporten mycket riktigt att andelen återvunna kläder endast är 0,7 procent, vilket dock är dubbelt så många som för tre år sedan.

Hur som helst är målsättningen för återvinningsbara kläder att 25 000 ton ska återinsamlas i butiker årligen senast 2020. Under 2016 var andelen 16 000 ton. Med skandalen i beaktande tror jag att H&M får svårt att nå det här målet och dessa siffror var alltså föregående år. Det blir självklart intressant att följa upp om skandalen har påverkat insamlingen eller om trenden fortsätter.

Mitt största frågetecken är hur H&M kapitaliserar på återvinningen? H&M talar om vagga till vagga-visioner vilket rätt implementerat skulle innebära att du kan lämna in H&M-plagg som används till nya H&M-plagg. Visionen finns där, insamlingssystemet likaså redan i 71 procent av butikerna men kan man omvandla de insamlade kläderna till nya produkter på ett marknadsekonomiskt lönsamt sätt?

Det framgår att H&M samarbetar med bl.a. I:CO (länk) på detta område men mer precis vad H&M:s vinst i samarbetet är bortom anseende är lika diffust som vad I:CO konkret gör i nästa led bortom att avsikten är återvinning till nya produkter.

 Blomma gjord av återvunna produkter. 

Kostar mer än det smakar?

Det kan finnas stor potential i hållbar materialåtervinning. H&M får ju råvaran praktiskt taget gratis och utmaningen är att identifiera system för att få lönsamhet i storskalig nyproduktion. Ett ambitiöst mål är uppsatt att uppnå någon sorts cirkularitet kring detta 2025. Utbildning av personal är genomförd. Resultaten lyser ännu med sin frånvaro och detta är en stor utmaning. Klarar H&M av den har de dock ett koncept som de kan få en helt unik global nisch i. En frågeställning är dock hur H&M ska förena konceptet med butiksstängning och onlineplattform. Här behövs ett helhetstänk för det måste vara lätt att samla in kläder också för dem som köpt online utan närhet till butik.

En häftig detalj som skvallrar om företagets skala för påverkan är att H&M använde polyester från 180 000 miljoner PET-flaskor. Näst störst i världen!

När det gäller ansvarsfull djurhållning har H&M vision att alla produkter ska vara fullt spårbara och att djur ska hanteras på ett etiskt sätt (något förenklat). När det gäller fjädrar är H&M redan 100 procent RDS-certifierade men när det gäller ullprodukter finns mer att göra. Förvisso har har alla större ullproducenter informerats (motsvarande 70 procent av ullproduktionen) men endast 25 procent har ännu hunnit fullfölja RWS-certifiering. Arbete pågår och behöver följas upp.

Kemikalieanvändning

Som indikerat i inledningen är kemikalieanvändning en uppenbar utmaning för H&M. Detta blir också tydligt i rapporten som publicerades före återvinningsskandalen.

Målsättningen är att uppnå nollutsläpp av skadliga kemikalier 2020. Både åtgärder och resultat indikerar dock att målsättningen inte verkar ha operationaliserats på ett tillräckligt konkret sätt. Därför kommer skandalen inte som en överraskning. Kemikalier är ett komplext område som kräver särskild expertis i flera led. Paradoxalt nog har H&M en väldigt detaljerad kemikalieredovisning med mycket tydliga gränsvärden (länk) men den konkretiseras underligt nog inte i hållbarhetsredovisningen. Gapet finns alltså någonstans i genomförandet mellan den övergripande visionen och detaljerade specifikationer. Förvisso är det förståeligt att H&M inte listar mål för varje enskild kemikalie i rapporten men resultatet blir att det nästan är lika svårt att avgöra H&M:s faktiska kemikalieanvändning som de mer välkända diskussionerna om öppenhet kring vilken del av verksamheten som är närande och vilken som är tärande. Ökad transparens här skulle gynna H&M:s trovärdighet, inte minst mot bakgrund av all medial kritik på området.

Företaget har använd Green Screen Chemicals för att utbilda sina anställda, även i produktionsländer. Intentionen är att identifiera skadliga kemikalier liksom alternativ som kan ersätta dem.

Tillsammans med företaget Veritas har man tagit fram utsläppsmätningssystemet E cube/BVE som man får förmoda ska mäta kemikaliepåverkan i produkter. Några samarbetspartners har tagit del av denna utbildning.

Greenpeace har tilldelat H&M en "avantgarderanking" i sitt detoxprogram.

H&M skriver också, kanske dock inte så uttryckligt som jag gör här, att de har bedrivit lobbyism i EU:s offentliga konsultationer för att begränsa användning av skadliga kemikalier.

Vi får väl gissa att kemikalier kommer få större fokus i vårens hållbarhetsrapport? Vad jag vill se är därför konkreta mål för kemikaliepåverkan. H&M skulle kunna identifiera några miljöfarliga kemikalier, redovisa halter i produkter idag och när dessa ska fasas ut. Det må vara tekniskt men H&M skulle ha allt att vinna på ökad transparens här. En kvalificerad gissning är att H&M kommer få svårt att uppnå sitt övergripande mål i tid helt enkelt till följd av bristande konkretisering.

Vatten

Vattenanvändning är närbesläktat med kemikalieanvändning. Här bör man kunna förvänta sig ett bra track-record från H&M eftersom företaget har arbetat längre med dessa frågor än klimat och förnybar energi. Därför blir jag något förvånad över att övergripande mål saknar motsvarande konkretiseringsgrad. All vattenanvändning ska vara ansvarsfull och effektiv 2020 men vad betyder det och var står man idag i företagets och samarbetspartners verksamhet som helhet?

 Någonstans halvvägs avseende jeansproduktionens vattenpåverkan?

Vad som framgår är bland annat att avancerad teknik används för att utvärdera jeansproduktions vattenpåverkan. Resultatet var att drygt hälften rankades på högsta nivån. Oklart dock om detta ska ses som ett bra första steg eller att man först nu kommit till skott med något man redan borde gjort?

82 procent av avloppsvattenanvändningen upplever fullständigt kraven enligt BSR:s definitioner. Än en gång går H&M genom en samarbetspartner utan att tydligt konkretisera målen. Ja, det är liksom kemikalier ett diffust och komplext område men för mig lyser det alltid röd flagg när man inte kan konkretisera mål utifrån globalt vedertagna mål.

Det finns också några konkreta och väl genomarbetade exempel som uppger att vattenanvändningen  har minskat väsentligt i områden med risk för vattenbrist de senaste åren. Detta är bra.

Något som jag gillar är den ökade andelen regnvatten vilket är miljövänligt eftersom man minskar risken för att urholka akvifer i grundvattnet på ett ohållbart sätt.

Mest positivt är dock en vattenbesparing på 2,3 miljoner kubikmeter tillsammans med samarbetspartners. Detta borde rimligen också innebära ekonomiska besparingar.

 H&M och FN:s hållbarhetsmål

I fluff fluff-delen gör H&M en fin koppling till FN:s hållbarhetsmål. Den följs i slutet av rapporten upp på ett mycket fint sätt. Här är ändå ett område där H&M med enkelhet torde kunna se och lära av Axfood. Det borde vara öppet mål att hitta ett sätt att beräkna hur det sjätte hållbarhetsmålet om vatten operationaliseras för just H&M:s avloppsvattenhantering (länk):

By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally.

Det uppenbara delmålet är att sträva efter att allt avloppsvatten ska vara hållbart behandlat och därefter konkretisera ett mätbart delmål. Likaså för kemikalier ovan. Vad jag efterfrågar är helt enkelt att H&M också uttryckligen konkretiserar vilka resultat man bidrar med till måluppfyllelsen.

Förnybar energi och energieffektivisering

Målsättningen är att uteslutande använda förnybar energi. Efter en ökning med 23 procent jämfört med föregående år och en total andel förnybar energi på 96 procent uppnår H&M i praktiken nästan målet. Guldstjärna också här!

Det bör dock noteras att målet endast avser H&M:s egna verksamheter. Intressant för framtida vidareutveckling vore att också ställa krav på och hjälpa underleverantörer att uppnå samma mål.

Noterar också att H&M förefaller räkna in någon sorts klimatkompensering genom extern förnybar energi vilket gör det något mindre imponerande jämfört med Axfoods mer handgripliga investeringar.

När det gäller energieffektivisering finns ett lite undangömt mål om att H&M:s butiker som byggs 2030 ska vara 40 procent mer energieffektiva än de som byggs idag. Här finns ett spännande område för kostnadsbesparing. Men ska man tro Mr Market återstår att se hur många butiker som finns 2030.

Elförbrukningen (mätt i elintensitet per kvadratmeter) har minskat med 8 procent sedan basår 2007. Här finns en liten dold kostnadsbesparing.

H&M bedriver enligt rapporten även ett progressivt arbete för att hjälpa samarbetspartners och producenter att investera i förnybar energi och nå energieffektiv produktion.

Hemmasydd miljömärkning imponerar inte

H&M lyfter fram märkningen Clevercare. Miljömärkning låter ju bra men den här kände jag faktiskt inte till trots att jag kan branschen rätt bra. Så vad innebär då Clevercare? En lång rad råd till konsumenten om hur man kan hantera produkterna på ett miljövänligt sätt. Nu ska jag inte helt såga detta initiativ med fotknölarna för vi sparbloggare får här flera handfasta tips som också innebär sparade kronor. Gå därför gärna in på deras hemsida och läs (länk). Men jag har någonstans ändå en grundläggande förväntning om att miljömärkningar visar hur producenten efterlever krav.

Bilden ovan talar för sig själv...

Skrapar man lite bortom ytan framkommer det dessutom att H&M själva tillsammans med den internationella textilmärkningsorganisationen GINITEX har tagit fram Clevercare (länk). Oavsett om innehållet i sak är bra känns det väldigt 80-tal att skapa egna miljömärkningar för sina produkter. Detta är förvisso sekundärt när företaget gör så mycket bra i övrigt men ger ett något oseriöst intryck.

Samtidigt vill jag uppmärksamma på den långa rad samarbetspartners som nämns på sidan 65 i hållbarhetsrapporten. Några nämns redan i blogginlägget men inte alla.

Spretigt CSR-arbete

Mitt intryck av H&M:s CSR-arbete så som det kommuniceras är ganska spretigt. Ett exempel är att H&M har ett partnerskap med UNICEF till stöd för barn med funktionsnedsättningar (länk). UNICEF är en fin organisation som gör mycket bra för behövande barn men när det gäller privata företag ser jag helst att deras filantropi integreras med verksamheten. Att skänka barnkläder ur H&M:s utgående lager till UNHCR för att ge barn i flyktingläger skulle vara ett bra sådant exempel. Samtidigt är det ju så att H&M är ett familjeägt företag och om Stefan Persson genom sin välgörenhetsstiftelse vill bedriva filantropi bortom H&M:s verksamhet är det naturligtvis hedervärt och helt upp till honom.

Dold potential i vision om 100% cirkulära produkter

H&M har stora visioner om 100% cirkulära produkter. För den som inte är bekant med miljölingo är cirkulär ekonomi det senaste modeordet som i väsentligt betyder detsamma som grön ekonomi och mindre hajpade återvinningsekonomi. I praktiken innebär det att H&M vill vara hållbara och ha ett resursekonomiskt återvinningstänk i värdekedjan, alltså att produkter ska produceras på ett hållbart sätt och när de använts ska materialet kunna återanvändas på något sätt. Helt klart en lovvärd vision.

H&M har också nominerats till prestigefulla internationella utmärkelser genom World Economic Forum (länk) för sin vision och bidragit till rapporter (länk) om cirkulär ekonomi.

H&M lider i någon mån av nischtänk. Även om det finns en progressiv och ambitiös hållbarhetsvision som man faktiskt genomför i ett långt snabbare tempo än digitaliseringen framgår detta inte med tydlighet. Jag följer ändå H&M sedan ett tag tillbaka och jämförelsen med Axfood, där jag passivt löpande tar del av de små stegens CSR-arbete, är slående. H&M gör också detta men det kommuniceras för sällan genom företagens huvudsakliga kanaler vilket bidrar till att skandalerna etablerar bilden av H&M. Detta är synd för det finns mycket bra arbete som förtjänar att lyftas fram. Med tanke på hur mycket energi H&M har lagt på nya konceptbutiker och varumärken kan jag tycka att det är anmärkningsvärt att man inte bättre har tillvaratagit det öppna mål som miljöarbetet utgör. Kanske är man rädd för att påminna om återvinningsskandalen men att inte berätta vad man redan gör är slarvigt. Samtidigt kan konstateras att den marknad där H&M just nu kanske utvecklas sämst är Tyskland där många konsumenter är än mer miljömedvetna än i Sverige. H&M skulle ha allt att vinna på att tydligare kommunicera vad som görs. På H&M:s tyska hemsida får man själv gräva fram detta.

En annan fundering jag har är varför H&M inte arbetar mer med namn som har en hög trovärdighet inom hållbart mode som t.ex. Emma Watson eller Summer Rayne Oakes? H&M har ju uppenbarligen resurser att använda stora namn i sin reklam och det här är ett område där man nog bör göra det.

Som jag konstaterade inledningsvis finns ett gap mellan konsumenters syn på sig själva som hållbart medvetna och hur de faktiskt investerar. Ändå tror jag att H&M har goda förutsättningar att skapa sig en tydligare nisch i sitt premiumsegment för just hållbara kläder. Produkterna är ju dessutom billiga. H&M kan i kraft av stordriftsfördelar nå en särställning på marknaden för ekologiska kläder.

Om arbetares rättigheter och jämställdhet

I serien hållbara investeringar främst fokusera på den miljömässiga hållbarheten. CSR täcker som bekant långt mer än så när det gäller socialt ansvarstagande. Eftersom H&M har en historik av skandaler när det gäller arbetares villkor i textilindustrin går detta inte att bortse från. Ämnet utgör ofrånkomligen också merparten av CSR-rapporten. Jag har inte haft tid att analysera detta och hänvisar dig till att läsa H&M:s rapport och andra mer kritiska rapporter från granskningar i frågan.

Jag brukar inte heller skriva om jämställdhet men trevligt att H&M har 75 procent kvinnor anställda, dessutom 69 procent av de ledande positionerna. Kanske inte så konstigt i ett klädföretag men ändå.

Att följa upp

- Tydlighet om miljöledningssystem för att säkerställa underleverantörer/kontraktörers efterlevnad.
- Kemikalie och avloppsvattenhantering behöver konkretiseras för att kunna följas upp på ett tydligt sätt med konkreta resultatmål. Länkning till resultat avseende FN:s sjätte hållbarhetsmål vore snyggt.
- Har H&M börjat konkretisera resultat inom cirkulär ekonomi?
- Är minskad klimatpåverkan och ökad andel förnybar energi verkligen resultat av H&M:s egna verksamhet eller räknas externa effekter in? Fortsätter flygtransporterna öka?
- Uppnår H&M över 60 procent hållbar bomull i nästa hållbarhetsrapport för att med trovärdighet kunna röra sig mot målet om 100 procent ekologisk bomull 2020?
- Att ansvarsfull ullproduktion genomförs.
- Kommunikation bortom hållbarhetsrapporter om vad som redan görs.

Avslutningsvis kan konstateras att hållbarhetsarbetet gav mig en gnutta hopp om H&M:s framtid.