Utdelningar och aktieköp i november

Utdelningen i november landade på 3 373 kronor. Det är ingen nivå att hurra för då den är lägre än både 2021 och 2019 samt bara 161 kronor mer än 2018. Det finns förklaringar i extrautdelningar tidigare år och aktier som har köpts ut från börsen men jag gör en mental notering att novemberutdelare kan vara något att titta lite extra på för att få en bättre balans igen. Det är naturligtvis inget självändamål men de flesta utdelarna är månads- eller kvartalsutdelare så det handlar mer om att titta på att öka där igen. Investor och XACT högutdelande är två uppenbara lågriskalternativ där det mer handlar om att tålmodigt invänta bra lägen att öka lite större nästa gång. Gör en mental notering om detta och lägger nya stående ordrar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mitt fokus på att sänka portföljbelåningen fortsätter men då det har funnits ett par lägen i enskilda aktier som jag har tyckt varit för bra för att motstå har portföljbelåningen fått vänta ytterligare en månad. I skrivande stund är portföljbelåningen åter 8,7 procent vilket dock bara är en promille högre än i oktober. Om inget oförutsett inträffar eller exceptionellt bra köplägen uppstår under december lär jag vara åter på en bra kurs till att sänka räntan redan i januari 2023. Anledningen till det är att jag traditionsenligt inte gör insättningar under sista månaden under ett kvartal för att undvika dubbelbeskattning på bägge kvartalen. Dessutom skadar det inte att ha en lite högre belåning vid årsskiftet då jag kan utnyttja ränteavdraget bättre inför nästa års deklaration vilket gör att kapitalskatten på mitt investeringssparkonto blir lite lägre.

Noterar för övrigt att Avanza har börjat betala ut ränta på sina aktiekonton och investeringssparkonton. Som Private Banking-kund har jag möjlighet att få 1 procent i ränta vilket givet högre flexibilitet är ett rimligt alternativ till konservativa sparkonton. Samtidigt tror jag mer på att ha en liten hävstång i portföljen medan den växer men tanken är att fasa ned hävstången över de kommande åren allteftersom utdelningsportföljen börjar bli allt mer färdig. I nuläget tror jag inte på att ha räntesparande på ett ISK då pengarna gör större nytta investerade. I så fall tror jag att det är ett bättre alternativ att låta månadsinsättningar vila på ett vanligt aktiekonto tills de används ungefär så som jag använde sparkonto+ innan jag skaffade hävstång.

Det var alltså ovanligt få köp under november men den stora ökningen i Intrum gör ändå att jag inte minskar portföljbelåningen. Sedan har jag ökat i Inwido och Minesto också.

Nu är jag fullinvesterad även i Intrum. Förvisso har företaget en väl hög nettoskuld, sänkt kreditrating och emitterar nya obligationer och nya nedskrivningar vilket sammantaget är dåliga besked. Samtidigt har jag köpt hela mitt innehav till en yield on cost som överstiger tio procents direktavkastning vilket jag tycker är en rätt bra riskmarginal. Utmaningarna till trots tror jag tyvärr också att företag i Intrums bransch har en del möjligheter i kristider som dessa och kan de försvara utdelningen ger det en god möjlighet.

När det gäller Inwido tycker jag fortfarande att företaget hanterar utmaningarna förhållandevis rimligt och trots ökade priser på vissa insatsvaror och vikande konjunktur bör det också finnas en efterfrågan på energieffektivare fönster. Här noterar utlandssvensken som har bott i mer än ett land där fönster inte är av svensk energieffektiviseringsstandard milt uttryckt att det finns uppenbara investeringar för kunder på flera av företagets marknader där man vill sänka uppvärmningskostnader genom bättre isolering där investeringar i energieffektivare fönster är en sådan investering. Som jag tidigare har skrivit fortsätter jag att bevaka eventuella lägen där jag allt annat lika kan öka för under hundralappen. Ett sådant läge dök upp under november och då högg jag direkt. Jag har beredskap att öka ytterligare om det kommer fler lägen.

I Minesto är jag egentligen också fullinvesterad. Men det har kommit en hel del relevant information under november som ytterligare stärker risk-rewardkalkylen. Framförallt har det nu bekräftats att Dragon 4-kraftverket har varit i kontinuerlig drift och levererat el till elnätet under hösten varför det i princip går att fastslå att tekniken fungerar. Nu närmast ska det andra kraftverket installeras under december varefter en minipark med mer än ett kraftverk ska köras i parallell drift för första gången. Minesto har varit aktiva i sin kommunikation under november i olika sammanhang. Mest intressant tycker jag är att de är aktiva på en ny marknad (Sydostasien och framförallt Indonesien där det tydligen förs konkreta diskussioner) där det finns potential i GW-skala. Om man räknar på det hela är det uppenbart att företaget om dessa projekt realiseras kommer ha en växande orderbok i decennier framöver. Först ska dock D12-kraftverket sjösättas vilket inte är långt borta. Hur som helst fortsätter jag att gneta till mig fler aktier genom regelbundna köp, också i större skala. Saker och ting behöver slutgiltigt falla på plats och inget är klart intill allt är klart men teknikrisken har aldrig varit lägre i Minesto än den är idag och de har i princip färdiga tillväxtplaner och projektplaner som kan realiseras när allt går i lås. Naturligtvis finns det fortsatt en risk i aktien intill dess att de har stabila intäkter men den har aldrig varit så liten som nu. När företaget väl får parkorders kommer aktien inte handlas på dessa nivåer längre så som jag ser det passar jag på medan det går.

Castellum kommer av allt att döma hålla inne utdelningen under 2023. Dock inte i januari då den redan är beslutad så den betalas ut som vanligt. Det är ett trist besked då vi verkar få vänta på den första svenska utdelningsaristokraten med tjugofemårig historik. Samtidigt är det i ärlighetens namn det klokaste för företaget vilket långsiktigt skapar bäst aktieägarvärde. Det ska inte heller uteslutas att de gör en retroaktiv utdelning under slutet av 2023 om läget medger.

En annan sak jag tänker ta en titt på igen över helgerna är utdelningsvikt, det vill säga hur stor del av portföljutdelningen enskilda aktier ger. I min prognos för 2023 som förutsätter bibehållen utdelning vilket på intet sätt är givet når Intrum en utdelningsvikt på 16,76 procent, Kopparbergs 11,25 procent och Inwido 8,4 procent. Det är anmärkningsvärt högt jämfört med knappt tre procent för Investor som är ett stort innehav men förklaras också av att jag i min kalkyl inte räknar med utdelning från Castellum eller Scandic under 2023 även om jag tror att den senare återupptar utdelningen nästa år. Jag har medvetet inte följt upp utdelningsvikten på ett tag då pandemieffekterna på aktieutdelningar har gjort det svårare att göra vettiga jämförelser med innehållna utdelningar och kompenserande extrautdelningar. Den effekten är som sagt överhängande 2023 också i vissa aktier men det vore oavsett intressant att följa upp utdelningsvikten igen.

Mitt andra pågående projekt är att fördjupa mig i Benjamin Grahams investeringsfilosofi. Att leta efter lågt värderade aktier som handlas under eller nära sitt eget kapital tilltalar mig och är något som jag har börjat titta mer och mer på långsiktigt. Hittills har de investeringar jag har gjort med Grahams riskmarginal-tänk visat sig vara lyckosamma även om det inte är någon garanti för att de kommer vara det också framgent.

Det är mycket prat om Elon Musks köp av twitter. Jag gillar inte förändringarna och befarar att samtalsklimatet kommer bli ännu värre än det ibland redan är. Antagligen innebär det mer fokus på bloggsfären och mindre fokus på twitter för min del precis som det var från första början.

Mycket talar för att utdelningsåret 2022 landar retligt nära 64 000 kronor. Det är jag nöjd med då jag av allt att döma får ut cirka 12,5 procent mer utdelning i år än under förra året. Den större effekten av årets aktieköp kommer jag se 2023 då jag har en möjlighet att få utdelningar runt 100 000 kronor lite beroende på hur jag investerar i aktier med utdelning under det andra halvåret samt eventuell utdelningstillväxt.