Kritiskt läge för Azelio

Jag har länge haft förhoppningar om att Azelio ska svara mot ett konkret behov av energilagringsprodukter som kan bidra till att lösa energikrisen. Deras produkt är helt klart något som det finns ett behov av och jag hoppas att de lyckas. Men efter flera kvartal av struliga rapporter är det nu direkt uppenbart bortom allt tvivel att företaget inte levererar enligt tidigare kommunicerade planer. Jag äger inte längre aktier i Azelio, kan tänka mig att gå in igen i framtiden om företaget får rätsida på det hela men vill ändå skriva ett inlägg för att varna för den höga risken i Azelio givet de uppenbara de utmaningarna de kommande kvartalen. Inlägget är som vanligt ej finansiell rådgivning men Azelio är en högriskaktie.

Kapitalbehovet på 300-500 miljoner kronor senare i år kvarstår och kommer leda till en väsentlig utspädning. I skrivande stund motsvarar det 37-62 procent av företagets börsvärde. Det säger kanske inte så mycket. Desto mer säger det att kassan är mer än halverad jämfört med föregående referensperiod, förlusten likaså vilket förstärker bilden av en alarmerande hög burn rate. Kassaflödet har vänt till negativt.

Företaget kommer helt uppenbart behöva ta in kapital. Och inte nog med det. Kapitalet man tar in räcker med nuvarande utgiftsnivå endast i ytterligare 2-4 kvartal beroende på hur mycket man tar in. Det samtidigt som företaget initialt får merkostnader i anslutning till produktion och de egna kostnader företaget bär under drift. Risken är överhängande att mer kapital än så måste in i närtid.

Vidare förstärks bilden av att företagets teknik kanske inte är så brett tillämpbar som den först presenterades. Dels är det uttalade fokuset nu på värme. Det är logiskt då det av uppenbara skäl är det segment där produkten är mest lönsam investering för kund. Men samtidigt är det också så någonstans att om den verkligen skulle vara det mest kostnadseffektiva alternativet för energilagring i storskaliga solenergiparker hade företaget naturligtvis lagt mer fokus där då de affärerna är större vilket skulle möjliggöra för företaget att kommersialisera sig och växa snabbaste. Det senaste är istället hydroponisk odling som är en smal och relativt specialiserad nischteknik inom jordbrukssektorn. Det är mycket möjligt att tekniken lämpar sig bättre där men den marknaden är antagligen väsentligt mindre. 

Naturligtvis säger företaget att de vill få ut produkten på marknaden så snart som möjligt men det finns flera detaljer som skymmer den visionen.

Pratet om att generera verklig data efter avslutad DNV-verifiering antyder att företaget under VD-Jonas den förste har bedrivit en kommunikation gränsande till direkt oseriös (varför företaget ska verifieras en andra gång hos ett andra företag i USA är alltjämt oklart). VD-Jonas den andre påpekar mycket riktigt att kunderna efterfrågar konkret verifierad data som visar att produkten håller över tid. Jag tycker att den nya VD-Jonas gör ett sympatiskt och ärligt försök att få rätsida på det helt och hans uppriktighet hedrar honom. Det kan Azelio vinna på i det långa loppet, om företaget överlever eventuella ytterligare kapitaltillskott till dess. Hur som helst är det direkt uppenbart att bilden av Azelio som ett exceptionellt företag som målats upp inte stämmer. Efterfrågan och intresset är inte så konkret som det utmålats. Det fanns ingen produktionslina att massproducera mot de närmaste åren och det framstår som en gåta varför företaget har gasat så givet den begränsade konkretionen i efterfrågan hos kunderna. Man bränner kapital i för högt tempo och aktieägarna får betala med kapitaltillskott och utspädning.

Bolagets fokus på kommersialisering har fått det att besluta att pausa en rad långsiktiga projekt till inköp, tillverkning och kundinstallationer, för att istället inrikta sig på snabba leveranser. “Detta innebär att vår produktionstakt blir direkt länkad till order så att vi når ett mer effektivt kassaflöde. Följaktligen har vi inte längre några specifika fristående mål för produktionskapacitet. Detta kommer att sänka våra löpande kostnader avsevärt, vilket kommer att börja få effekt under innevarande kvartal”. Där sprack hela tanken om att produktionslinan trimmas in för massproduktion i närtid. Företaget verkar tvärtom ha tagit på sig alltför stora kostnader för produktion alltför tidigt utan att kunna leverera därefter. Återigen, jag tycker att nya VD-Jonas ärlighet hedrar honom. Det är nödvändigt att tona ned förväntningarna i detta skede.

En annan märklighet är att bakom de ambitiösa planerna om att fokusera på USA, MENA, Australien och Sydafrika faller flera av de betydande samförståndsavtalen utanför den ramen. Två av de mest konkreta sådana avtalen har varit i Chile och Mexiko som är förhållandevis stabila marknader. Vad har hänt där? Intresse i Sydasien och övriga Afrika är månne mer marginellt men likväl är det en märklig strategisk omsvängning. Det reser också frågan var man ska vinna order på 0,5-5 MW när det uppenbarligen inte är på de marknader där man redan har ingångna samförståndsavtal i denna skala.

Vidare är det en dålig signal att Azelio själva behöver ta investeringar i de initiala projekten, precis som man har gjort i Egypten. Det stärker bilden av att kunderna inte litar på produkten i detta skede. Därmed kommer de tio order som det pratas om inte nödvändigtvis stärka kassan i det kortare perspektivet utan det finns givet den höga burn rate tvärtom en uppenbar risk för behov av ytterligare kapitaltillskott bortom vad som är kommunicerat idag. Det är ett viktigt skäl till att jag avstår för även om det pratas om att lösas genom lån eller eget kapital (verkligen?!?) är det nära till hands att det kan bli ännu en riktad företrädesemission där det blir ytterligare utspädning utan att småägarna får bidra.

Ambitionen är att gradvis öka försäljningen till 1 GWh installerad lagringskapacitet senast 2026, alltså om 4 år. Det kan låta mycket och kanske räknar man på kortare horisont än årsbasis (även om VD säger "alltså under det året" i intervjun) men bara ett enda av Minstos D12-kraftverk bedöms leverera 3,5 GWh per år.

Tyvärr är lottoaktie en inte icke-adekvat benämning då kursen just nu verkar styras mer av spekulation om när nästa pressmeddelande om order kommer givet att det blir en viss hävstång i procent räknat till följd av de få kronor aktien handlas för just nu. Jag avstår vidare då det omvända också gäller nedåt.

Ska man se något positivt i rapporten så ökar faktiskt försäljningen (från 97 000 till 323 000 kronor brutto på hela kvartalet) men jag tror att det är en bokföringsteknisk effekt då en mindre order levererades i slutet av 2021 och betalningen antagligen inföll under det första kvartalet 2022.

Azelio räknar för närvarande även med ett försäljningspris på 5.000 – 6.000 kronor per kWh installerad kapacitet i större projekt. Alltså i projekt där de inte själva är med och initialt bär en del av kostnaden. Men låt oss räkna generöst. Om Azelio lyckas med den ambitionen skulle de 2026 brutto kunna leverera projekt till ett ordervärde om 5-6 miljarder kronor brutto (att jämföra med nuvarande börsvärde på cirka 1 miljard kronor). Netto är marginalen inledningsvis antagligen inte så god men det visar att potentialen fortfarande finns. Likväl väljer jag att avstå tills vidare innan mer klarhet finns i företagets finansiella situation. Aktien är i nuläget förenad med en alltför hög risk och jag tycker inte att risk-reward är god nog.