lördag 8 januari 2022

Ännu en liten portföljöversyn kring nyåret

Så här vid det nya året har jag passat på att göra ett litet avstamp i portföljen för att identifiera några saker att följa upp under 2022. Tanken är att portföljen på sikt ska vara en tråkig utdelningsportfölj där jag kan behålla de flesta innehaven och leverera en direktavkastning på 4-5 procent årligen över tid. Flera av innehaven är också just så tråkiga att jag inte ser någon brådska i att analysera dem specifikt just nu. 

Jag är så här på sjätte året välinvesterad i många huvudinnehav och fokuserar nu på att minska belåningen. Den är i skrivande stund beskedligt under 10 procent på 9,2 procent och kommer minska ytterligare med januariinsättningen. Det finns utrymme att öka men jag har råd att vara selektiv. Med en utdelningsportfölj tänker jag till nästa helg göra en liten utdelningskalender för att bevaka mina förväntningar inför 2022. Efter två pandemiår med mindre pålitliga vinster och utdelningar finns det ett betydande signalvärde i att annars pålitliga företag åter levererar utdelningar på historiska nivåer. När så återbekräftas kommer jag fylla på löpande i de flesta av dem som för stunden är rimligt värderade, vilket inte är så många just nu.

Några aktier kommer jag titta lite extra på i år, skriver ned mina tankar för att kunna följa upp senare i år:

Azelio: under 2022 måste Azelio börja ta in orders och intäkter. Skulle man inte klara av det är emissionsrisken och därmed utspädning överhängande. Mitt ursprungscase står fortfarande fast vid att de löser det under H1 2022 (tidigare mål med rimlig pandemiförsening). Men en stark varningsflagga för mig är om ingen av de samförståndsavtal (MoU) där man har specificerat konkreta delleveransmål för både 2021 och 2022 omvandlas till order under året. Skulle så inte ske kommer jag starkt överväga att sälja. Men det tar jag då och inte idag. Det blir en ny möjlighet att stämma av vid min sexårsavstämning i juni.

Cibus är en svensk månadsutdelare som jag gillar. Aktiekursen har dock blivit närmast omotiverat hög och jag har på senare tid inte velat återinvestera utdelningarna, som ursprungligen var planen, till vilket pris som helst. Jag lovar mig själv att titta närmare på företaget igen för att försöka bedöma om nyförvärven försvarar den höga uppvärderingen. Måste samtidigt motvilligt erkänna att jag sneglar lite på SBB. Jag beklagade djupt när Hemfosa köptes upp. Det var en kvartalsutdelare med uteslutande defensiva fastigheter där jag hade en yield on cost på över 5 procent. SBB däremot har en mycket lägre direktavkastning men har framförallt dragits med en alldeles för hög belåning och därmed risk för min smak. På senare tid har företaget skaffat sig en stabilare portfölj till mindre risk vilket gör aktien mer intressant även om det naturligtvis följer som alltid att aktien handlas dyrare idag. Lovar mig att ta en titt.

Handelsbanken är den enda av de fyra storbankerna i portföljen. Efter min lynchspaning som utlandssvensk konstaterar jag att det är dem och SEB som man kan lita på i skarpt läge om man vill ha någon form av normal kundservice. Därför får de vara kvar. Men det är ingen tillväxtmaskin utan snarare ett case för att bevara en utdelning över tid. Därför bör jag under 2022 hålla ett öga på att de klarar den svåra omställningen från en kontorsinriktad bank till att leverera som en mer digitaliserad bank.

Kopparbergs: här är jag redan fullinvesterad då pandemin har erbjudit sällsynt fina köptillfällen rent av under hundralappen. Aktiens tillväxtresa har stannat av men företaget stod väl rustat med egen produktion i Storbritannien och många kostnader tagna. När efterfrågan normaliseras igen tror jag att det här kan bli en lönsam utdelningshistoria och jag har goda förhoppningar om en utdelningshöjning till 7 kronor per aktie om inte redan i år så i alla fall nästa år. Vill se att inkomst och omsättning normaliseras i år.

Minesto: oj vad jag ser fram emot vad som är på gång under 2022.

  • Vi får se den nya dragon class i drift. Först under våren på Färöarna, därefter i Bretagne och till sist i stor skala i Wales under höst-vinter.
  • Den första auktionen med en särskild pott för tidvattenenergi i UK pågår. Ansökningar ska vara inlämnade senast nästa vecka och besked meddelas senare i år.
  • Besked där borde bli företagets första större kommersiella order. Parker kommer vi inte få se förrän tidigast 2023 men det spelar mindre roll då ordervärdet går att räkna på och då affärsmodellen normalt ska innebära att 40 procent betalas i förskott.
  • Jag tror också att vi äntligen kommer få se intäkter från elköpsavtalet med SEV på Färöarna under 2022 nu när ett kraftverk har varit i kontinuerlig drift under flera månader. I årsrapporten får vi dessutom konkret information om hur mycket el kraftverket har producerat under 2021.
  • VD Edlund pratade i sitt jultal om att bredda ägarbasen. Jag tolkar det som att man antingen vill ha in institutionella investerare som pensionsfonder eller parkinvesterare för de första parkprojekten. Oavsett lär det äntligen stabilisera aktien en gång för alla när så sker.
  • Kommunikatören börjar arbeta på nästa vecka. Jag tror vi kommer få se en hel del uppdateringar i det lilla om hur arbetet fortskrider på de tre testsajterna samt mer medieuppmärksamhet.

Scandic har varit ett pandemibet från min sida och jag köpte en del under marsdippen samt tecknade fullt i emissionen. Nu tog återhämtningen ett år mer än jag hade räknat med då politikerna envisas med att göra det orimligt jobbigt för oss som reser över landsgränser. Men likväl kommer en återgång till det normala så småningom och Scandic var bättre rustade för pandemin än de flesta konkurrenter. Därför tror jag i det långa loppet att krisen snarare kan stärka deras marknadsposition. Under 2022 vill jag se tydliga tecken på återgång till lönsamhet för att så småningom översättas i vinst och utdelning igen. 

Vitreous Glass har jag fortfarande på bevakning. Aktien har varit relativt lågt värderad på sistone men nu studsat tillbaka och över 5 CAD/aktie och då har jag ingen brådska. De har gått ut med att vinsterna kommer normaliseras framöver vilket torde innebära något mer modesta utdelningar. Därmed tror jag på en direktavkastning på 4-5 procent snarare än 9-10 procent. Det är fortfarande bra och aktien får vara ett alternativ när jag ökar framöver i regelbundna utdelare. 

Sedan är det ett huvudbry vad man ska göra åt utköp och avknoppningar? ICA och Nobina lär snart vara utköpta. Bägge var rätt små innehav men kapitalet bör omplaceras. Inledningsvis låter jag det ligga till att amortera ned kapitallånet. Men ICA kan jag vid nästa tillfälle enkelt växla till Axfoodaktier. Den aktien tenderar dock ofta vara högt värderad så det brådskar inte. Nobina är svårare att ersätta för där hade jag en yield on cost omkring 8 procent vilket naturligtvis är mycket svårt att hitta till likvärdig risk men samtidigt ett konkurrensutsatt företag och jag valde att tacka ja till uppköpserbjudandet mycket för att slippa tidsödande trassel om det går igenom. Kanske är vettigt att köpa lite extra miljöteknik när andan faller på.

Jag tittar också på lite andra miljöteknikaktier men har inte riktigt hittat kombinationen av riktigt fin potential, stor marknad och moat/vallgrav som både Azelio och Minesto har om de lyckas.

Avknoppningarna är nästan värre. I Siemens och Brookfield RES har jag förlikat mig med att de nu är två aktier men bokför dem fortfarande som en aktie i min utdelningsstatistik. Det är för krångligt att sälja när det är relativt små innehav. Industrivärden hade jag redan tidigare bestämt mig för att behålla men aktien känns för dyr att öka i just nu. Solid försäkring är en avknoppning från Resurs som antagligen inte kommer ge utdelning. Innehavet är dessutom så litet att jag antingen borde köpa väsentligt fler eller sälja. Det lutar åt att jag säljer och letar efter ett tillfälle att öka i norska Gjensidige som är min favorit i försärkingssektorn. Orion som Realty delade ut är svårare att bedöma. Det är ett litet innehav som jag inte har mycket kunskap om och som i dagsläget inte ger utdelning. Som jag ser det bör jag antingen vara beredd att öka eller sälja och köpa mer Realty istället. Det får bli en hemläxa att titta lite närmare på bägge aktierna under 2022 för att fatta ett beslut.

Till sist undrar jag också om jag någonsin kommer kunna köpa Investor till rimliga värderingar igen? Jodå den tiden kommer tids nog och det är väl ingen brådska även om det kanske inte blir under 2022. Tills dess nöjer jag mig med att jag kunde öka på beskedligt under pandemikraschen.

10 kommentarer:

  1. Varför skulle Solid försäkring inte ge utdelning? Kanske inte år 1, men framåt. Om nått kännetecknar försäkringsbolag är det ju likt banker....kassaflöden andra bara kan drömma om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör de säkert tids nog. Min tveksamhet är dels kring företaget som sådant. Jag är tveksam till att investera i ett försäkringsbolag som jag själv skulle tänka till ett par gånger innan jag använder (har ju en del erfarenhet av branschen då mina försäkringar är lite krångligare än Svensson-hemförsäkringarna). Dels beror det på att innehavet är så litet att det bara är krångligt och tidsödande att följa. Om jag inte är beredd att öka åtminstone femsiffrigt kan jag lika gärna sälja och köpa mer Gjensidige vid nästa tillfälle.

      Radera
  2. "Vettigt att köpa lite extra miljöteknik när andan faller på"..

    Ja 2022 blir ett mycket intressant år för Swedish Stirling och miljöteknik! Man har redan skrivit svensk industrihistoria.

    1. LOIs/MoUs med halva Sydafrikas potential, 241 PWR BLOK (2,4 miljarder kr). LOI/MoU med Richards Bay Alloys och Samancor bör bli till avtal när som. Samancor har en elräkning på 1 miljard kr varje månad.

    2. Avtal med Glencore (413MSEK), världens största råvaruföretag finns redan och har valt Swedish Stirlings teknologi där Swedish Stirling omnämns i deras klimatrapport att PWR BLOK är en viktig del för deras mål mot nettonollutsläpp.

    3. Lansering i Europa 2022 genom SMS Group i en marknad som är över 10 gånger större än Sydafrika och där handel med utsläppsrätter finns. Varje PWR BLOK koldioxidkompenserar med 3500ton koldioxid/år. Just nu ligger utsläppsrätterna på 80EUR/ton och kan därmed dubbla värdet på PWR BLOK.

    4. I Sydafrika är en tredjedel av ferrokromindustrins totala kostnadsmassa el. Med PWR BLOK kan man spara 15% av dessa 30% vilket ger 4-5% i marginalförbättring, man dubblar alltså kundens vinstmarginal.

    5. Förbereder flytt till Nasdaq main market och ESG-certifiering för att attrahera gröna fonder och ETF:er.

    6. Gjorde en riktad emission i maj på 225MSEK mot 30 nya stora svenska och internationella investerare. Kursen är under emissionskursen just nu.

    7. Man har försökt i över 50 år att ta tillvara på energin ur dessa restgaser, nu kan man det.

    8. Motiverat värde nu innan nya avtal 26-36kr och förutspås en kraftig tillväxt kommande år och framåt.

    9. Total marknadspotential 100 000 PWR BLOK, 100 miljarder USD.

    Presentation: https://m.youtube.com/watch?v=Nm5x8rG3bUA

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för ett föredömligt sammanställt case!

      Swedish Stirling följer jag absolut. Blev tvungen att sälja för att ha råd att lösa in Minestoteckningsoptionerna ifjol men tittar på ett läge att gå in i aktien igen. Den handlas på lägre nivåer just nu och jag håller med om att 26 kronor är en rimlig riktkurs utifrån idag känd information. Ett frågetecken jag inte har hunnit sätta mig ordentligt in i är de nya nyckelpersonerna i företaget. Ett skäl till att jag gillar Minesto så mycket är att de har en trygg, klok och stabil ledning. Jag gillar Gunnar Larsson i Swedish Stirling också och vet att han är kvar kring organisationen men har inte hunnit sätta mig in i deras nya VD och CFO.

      Radera
  3. Har du dömt ut både Absolicon, OrganoClick och BoMill i kategorin spekulativa miljöaktier?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolicon finns på min bevakningslista för miljöaktier men det är ett tag sedan jag senast tittade på dem. Fin teknisk lösning med de ska in på en redan prispressad och mycket konkurrensutsatt marknad. Azelio och Minesto kommer in med en helt ny teknisk lösning som skapar en ny nischmarknad och får stark moat/vallgrav (i praktiken monopol inledningsvis i kraft av patent). Samtidigt minns jag att de faktiskt vann ett pris i en miljötekniktävling före Minesto (Där ABB som Absolicon samarbetar med var med i juryn). Tack för påminnelsen! Ska ta mig en titt igen.

      De andra två företagen har jag inte tittat närmare på, den typen av verksamhet är väldigt svårbedömd så där skulle jag nog vilja se konkreta order och intäkter innan jag vågar gå in i sådana sektorer.

      Radera
    2. Solvärme är ändå mindre konkurrensutsatt än solel? Och med skenande ryska gaspriser finns det många anledningar att gå över till solvärme.

      Jag har nog inte modet/övertygelsen/dumdristigheten att gå in i bara det fåtal bolag jag tycker är mest lovande. Jag försöker snarare balansera mina favoriter tyngst men tillsammans med ett antal andra bolag för att minska risken.

      Även energilagring tycker jag är ett spännande miljöteknikområde, även om det är oklart än så länge hur en framtida marknad kommer se ut. Noterade SaltX och onoterade Mine Storage kan kanske vara intressanta att läsa mer om.

      Radera
    3. Visst är det mindre konkurrensutsatt men de kommer inte få ett globalt monopol och det innebär att de måste vara rätt långt framme redan när de går in på marknaden för att överleva. Jag tror dock att Absolicon har goda förutsättningar att lyckas.

      Absolut det är klokt att diversifiera i den här typen av aktier då de har hög risk. Jag går dock bara in när jag tycker caset har tillräckligt hög risk-reward och där har jag inte landat ännu med Absolicon men kommer absolut följa dem under 2022.

      SaltX känner jag till och har följt lite till och från då de ofta är med på samma mässor som de andra miljöteknikföretagen. Osmitisk kraft är dock en annan "helig graal" precis som tidvattenkraft/havsströmmar där den som lyckas lösa det kommersiellt på ett kostnadseffektivt sätt kommer kunna öppna upp en helt ny marknad globalt. Jag fick upp ögonen för osmotisk kraft redan som student och det har funnits en hel del projekt i Norge kring det. Däremot är jag inte speciellt imponerad av helheten i SaltX. Därför avstår jag intill att de är på lite stabilare ben men kommer att fortsätta att hålla ett öga på dem.

      Mine Storage har jag inte kollat på. Tycker spontant det verkar vara en begränsad nischmarknad att vara beroende av oanvända gruvor för lagring.

      Radera
  4. Oj vad du har tänkt fel med SBB! Surt med en sån super miss!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan man se det. Jag har inte gillat den höga belåningsgraden i SBB och den höga risken Ilja har tagit, den är inte förenlig med min investeringsfilosofi. Stojko Invest skrev några tänkvärda rader om SBB tidigare i veckan och efter att ha läst dem påminns jag om varför jag har avstått och kommer fortsätta avstå: https://stojkoinvest.blogspot.com/2022/01/inte-imponerad-av-sbbs-hojda-prognos.html

      Radera