Några tankar om de senaste nyheterna från Minesto

Vi har fått en rad fina nyheter från Minesto sedan sommarledigheten. Jag tog mig tid att gå igenom dem i lugn och ro när börsen har stängt för att försöka sålla ut väsentlig information och göra en uppdatering.

Sedvanlig disclaimer! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Även om teknik- och kapitalrisken har minskat väsentligt det senaste året är det alltjämt en volatil aktie förenad med hög risk där du löper risk att förlora kapital. I synnerhet om du har ett kort perspektiv. Min tidshorisont på investeringen är minst 5-10 år med ambition att behålla merparten av innehavet livet ut och jag investerar inte pengar som jag kan behöva under överskådlig tid. 

Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och personlig reflektion över information företaget har gått ut med samt Paretos kommentar. Minesto äger bildrättigheterna till bilder i inlägget hämtade från deras mediakit. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto, som är mitt största innehav. Även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys.  

Minesto har anställt en ny marknadschef med en mycket relevant kompetens och förbereder gemensamma marknadsföringsaktiviteter tillsammans med den globala partnern Schneider. De har förlängt elköpsavtalet med SEV på Färöarna ytterligare ett par år och samtidigt identifierat potential att bygga en park på 4 MW i Vestmannasund där två 100 kW-kraftverk har testats och verifierats det senaste halvåret. Jag uppskattar värdet av dessa 4 MW till ytterligare minst cirka 2,6 kronor per aktie (4*30 miljoner kronor/installerad MW*0,15% marginal/totalt antal aktier, därefter multiplicerat med P/E 20). De har också utvecklat en ännu mer kostnadseffektiv produkt dragon class som lär leverera mer energi till lägre produktionskostnad.

Det väsentliga är inte de nya stöden utan potential bortom 3 MW
 

Igår beviljades Minesto 5,8 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten för ytterligare teknikutveckling. Nu ska man inte överdriva det ekonomiska värdet av det här stödet. Det motsvarar 4,2 öre per aktie och skulle räcka till att täcka 20 procent av kostnaderna under det första halvåret i år.

Det verkligt stora i fredagens nyhet är det finstilta medger framtida uppskalning av kraftverk till 3 MW och större. Jag har tidigare varit inne på att Minesto har potential att producera kraftverk med en märkeffekt över 1 MW och kanske i framtiden så mycket som 3 MW. Men att tekniken nu bedöms vara så effektiv efter de justeringar och effektiviseringar man har gjort efter vårens tester på Färöarna att man tror sig kunna prestera kraftverk bortom 3 MW är för mig helt oerhört. Jag har aldrig ens räknat på ett sådant scenario eller ens vågat hoppas på det.

Vad betyder då detta? Minestos VD brukar nästan i varje presentation förklara hur bra kraftverket skalar upp till större modeller men jag tror få har försökt sätta sig in i vad det betyder rent ekonomiskt.
Minestos nya "dragon class"-kraftverk har i den minsta 50 kW-skalan en vingbredd på 4 meter och i 1,2 MW-skala en vingbredd på 12 meter. Vingbredden är 3 gånger så stor men ger 24 gånger så hög märkeffekt. Men materialkostnaden för att producera det senare kraftverket blir knappast 24 gånger så högt utan antagligen närmare 3 gånger så hög. Exakt hur många gånger dyrare det blir vet jag inte men det väsentliga är att ett kraftverk på 3 MW och bortom det kanske levererar 2,5-3 gånger så hög märkeffekt som en 12-metersdrake men kanske bara kostar på sin höjd dubbelt så mycket att producera. Det innebär att levelized cost of energy (LCOE) kommer kunna sänkas, följaktligen blir produkten i relativa termer billigare för kund trots att den genererar väsentligt mer energi. 

I LCOE-kalkylen bör man dock komma ihåg att så stora kraftverk kräver mer komplicerad logistik för frakt och installation. Medan en 100 kW-drake kan transporteras som IKEA-byggsats i en container, plockas ihop i hamn och lyftas ut med en enkel kran och bogseras ut med ett mycket litet fartyg kommer en 3 MW-drake antagligen behöva större fartyg och hamnyta helt enkelt eftersom själva kraftverket är så mycket större. Den här problematiken liknar utvecklingen av vindkraftverk där man behöver särskilda fordon för att transportera de största kraftverken. Med detta vill jag bara säga att man inte ska utgå från att installationskostnaden skalar lika fint som kraftverket. Därför kommer 3 MW-drakar antagligen först bli aktuella för stora parker där man kan räkna hem den investeringen men likväl kommer de vara billigare relativt sätt än en 1,2 MW-drake.

Det som är riktigt intressant är dock att om Minesto verkligen klarar att leverera kraftverk med en märkeffekt bortom 3 MW kommer företaget nå en så låg LCOE att de konkurrerar ut de flesta jämförbara energislag, inklusive energilagring som Azelio på de marknader där Minestos teknik är ett substitut. Och det med fullt förutsägbar förnybar energi som kan fungera som baskraft.  

Det är helt enkelt så att företaget ännu bara har räknat på kraftverk mellan 0,5-0,75 MW märkeffekt i sina nuvarande LCOE-kalkyler. Mig veterligen har Minesto inte heller uppdaterat kalkylen sedan den nya installationstekniken som har tillämpats under tester och verifiering på Färöarna tillämpades. Såvitt jag förstår har de halverat tid för installation och underhåll vilket innebär att kraftverket kan vara i drift längre än beräknat i LCOE-kalkylen vilket förstås kommer sänka LCOE nästa gång kalkylen uppdateras. 

Det innebär i sin tur att Minestos potentiella teoretiska marknad är långt större än de 600 GW företaget pratar om. Dels är alla potentiella strömmar inte kartlagda ännu. Men framförallt är också dessa 600 GW beräknat på tidigare versioner av tekniken. Jag har skrivit det tidigare men är nu helt säker på att företaget rimligen måste ha en teoretisk potential som överstiger 1000 GW. Jämför det med att Pareto i sin riktkurs på 28 kronor per aktie har räknat på att företaget når 100 MW installerat senast 2025. När också havsströmstekniken är igång sitter Minesto på en monopolposition i kraft av patent på en global marknad  över 1000 GW värd över 30 000 miljarder kronor (dagens börsvärde är inte ens en tiondels promille av den teoretiska marknadspotentialen). Och det för en kostnadseffektiv förnybar energiteknik som levererar förutsägbar baskraft utan de nackdelar substituten dras med. Det är ingen liten sak.

Nu ska man vara ödmjuk inför att det fortfarande är ett par steg kvar innan parker säljs till kund och det finns som jag alltid understryker en väsentlig risk men vi har aldrig varit närmare än vad vi är idag.

 

 

 

 

Dragonclass 4 och Dragonclass 12

Hur bra kan dragon class-kraftverken bli? 

Den häftigaste - och mest oväntade - nyheten är att Minesto under året har utvecklat en helt ny design. De har dragit lärdom av de inledande testerna och effektiviserat tekniken vilket innebär färre komponenter och högre effektivitet till lägre kostnad. Vi vet redan idag att 100 kW-modellen har levererat en märkeffekt på 139 kW på Färöarna. Nu beror det till dels på bra tidvattenförhållanden där men inte bara. Frågan blir då hur mycket ytterligare ett så kallat dragon class-kraftverk kan leverera? Kan det rent av nå en 50 procent högre märkeffekt än en DG100/DG1000 ursprungligen byggdes för? Och till vilken kostnad? Jag uppfattar det som att antalet komponenter är lägre varför produktkostnaden bör vara något lägre. 

Jag har tidigare noterat att Minesto redan upphandlar nya kraftverk. En lustighet är att upphandlingarna, som är offentliga, har gått under namnet "dragon 4" och "dragon 12". Den uppmärksamme kunde ha lagt pussel och förstått att något var på gång. Det är därför jag alltid understryker att man ska lägga energin på att följa företaget, inte aktiekursens nycker. Att det skulle vara en så stor utveckling hade jag dock inte vågat drömma om. Vi vet till exempel redan att vingen till det första dragon 12-kraftverket upphandlades redan i juli samt sjökabeln och växellådan i juni. Därför lär det inte dröja alltför lång tid innan vi kan se de första testerna. Och vi vet att vi kommer få se kraftverken i drift på Färöarna, i Frankrike och i Wales redan under 2022. Det ska bli väldigt roligt och spännande att följa.

Tidsplanen håller 

En besynnerlighet med Minesto är att de trots produktuppdateringen på det stora hela faktiskt håller den tidsplan som har stakats ut de senaste tre åren. Ovan information om upphandlingar styrker den bilden. Det framgår tydligt ur analyserna och de kraftverk som nu byggs är ungefär de som man har sagt skulle byggas. Jag ser fram emot ett mycket spännande 2022 när Minesto av allt att döma rullar ut kraftverk på Färöarna, i Frankrike och i Wales parallellt.
 Pareto bedömer att Minesto har sålt 6 MW under 2022. Det är precis det värde som vi redan har pressmeddelanden om. Och sedan gammalt är det först 2023 som Pareto bedömer att Minesto gör en vinst. I mars uppskattades den till 53 öre. Jag tror att estimatet kan bli högre nästa gång. Men om man gör sig besväret att läsa in sig är det uppenbart att tidsplanen håller.

Riktkurs lär revideras upp 
 

Analytikerna på Pareto lär göra en betydande upprevidering av riktkursen under de kommande 12 månaderna. Den 12 mars reviderades den upp till 28 kronor per aktie (eller 31-33 kronor i DCF/WACC 12%-modellen). När de bedömer att det är dags och hur mycket vet jag inte. Men jag har gjort mig besväret att noggrant läsa alla deras analyser och det finns flera nya utvecklingar de inte har räknat in som alla bör rendera högre värde. 

I linje med ovan resonemang kommer Minesto kunna leverera mer elektricitet till samma tidigare kostnad. Hur mycket låter jag vara osagt men att det förhåller sig så om de lyckas är glasklart. Pareto och Västra Hamnen har båda räknat med 30 miljoner per installerad MW (Pareto anger i den senaste analysen 30-35 miljoner kronor men jag är en försiktig general och väljer det lägre värdet i mina kalkyler). Det står nu klart att Minesto redan före dragon class-tekniken är i drift kan leverera någonstans mellan 1,1-1,2 MW och kanske ännu mer för samma kostnad. Skulle de lyckas leverera 50 procent högre märkeffekt kan de antingen höja priset ordentligt (antagligen över 35 miljoner kronor per installerad MW som redan är Paretos övre estimat), bibehålla priset och bredda marknaden då den blir lönsam för fler eller en kombination. Oavsett vilken väg Minesto väljer är detta goda nyheter för oss aktieägare. 

Pareto har inte heller givit något estimat på värdet av Schneidersamarbetet och den globala marknad det öppnar, i första hand i Frankrike men även på andra kontinenter. Det är rimligt att anta att Schneider kommer kunna leverera parkorders inledningsvis i minst samma skala som kunderna på Färöarna och i Wales vilket i sig ensamt skulle motivera en uppvärdering med 50 procent. Men den potentiella marknaden Schneider når ut till är mycket större än så. Jag vill inte spekulera i när eller hur mycket för det intresserar mig inte just nu men är väldigt nyfiken på att se hur Pareto kommer värdera samarbetet den dag de anser tiden vara mogen för att revidera riktkursen.
 

Till sist har de inte heller räknat med eventuella stöd även om de noterar att möjligheterna bör vara goda. Som ovan beskrivet är värdet av stödet från Energimyndigheten i sammanhanget ganska litet för värderingen men skulle andra stöd följa, vilket vi har skäl att anta att Minesto har sökt, kan det sammantaget bli en väsentlig effekt som bidrar till att kassan räcker ytterligare något år bortom de minst tre år men sannolikt desto fler år som jag uppskattar att den räcker. Minesto har den mest solida finansiella position jag någonsin har sett i ett förhoppningsbolag och de har därtill i rapport efter rapport uppvisat en betryggande och förtroendeingivande kostnadskontroll.

En anledning till att riktkursen inte har reviderats kan helt enkelt vara att Pareto även behöver uppdatera en hel del bakgrundsinformation avseende kraftverkets sammansättning och prestanda där de i den senaste analysen från den 12 mars fortfarande beskriver ett DG500-kraftverk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dragonclass-kraftverk har redan testats i modellskala på Nordirland

Har äntligen nått mitt dröminnehav
 

Som med de flesta aktier följer tyvärr en del surr och rykten. Att Minesto skulle vara ett skattefinansierat forskningsprojekt är tendentiöst trams. Energimyndigheten beviljar stöd till näringslivet för en rad olika initiativ som kan leda till att utveckla förnybar energi eller energieffektivisering. Det finns väl ingen som tror att ABB, SSAB eller Volvo är bidragsfinansierade forskningsprojekt bara för att de mottar stöd för enskilda projekt. Noterbart är också att Pareto i sin analys med riktkurs 28 kronor per aktie inte räknar med en enda krona i offentligt stöd framöver även om de noterar att sådana möjligheter är goda. Alla sådana intäkter är en ren bonus som skyndar på kommersialiseringen. 

Minesto är i allra högsta grad ett aktiebolag som andra. De har en oerhört stabil kassa (jämför t.ex. med Azelio), två stabila majoritetsägare sedan start, kostnadskontroll och klarar sig i allra minst tre år utan emissioner. Stöd förlänger den tiden. Energimyndighetens stöd innebär till exempel med nuvarande utgiftskostym att en eventuell emission är ytterligare minst en månad bort i tillägg till minst tre år.

Att Minesto saknar kunder, intäkter eller omsättning är också en överdrift. Företaget har ett kraftköpsavtal med SEV på Färöarna som bör generera symboliska första intäkter och de 5 1,2 MW-kraftverk för totalt 6 MW har ett totalt ordervärde på minst 150 miljoner kronor. De två första 10 MW-parkerna som vi redan vet har planerats en längre tid har i sin tur ett ordervärde på 480 miljoner kronor. Och Minesto har redan gått ut och bedömt att den första stora parken i Holyhead (där Minesto sitter på parkrättigheter sedan gammalt), Wales fullt utbyggd kan nå 100 MW mot tidigare indikationer på 80 MW samt att parken i Hestfjord på Färöarna förbereds för 10+20 MW. Vi vet sedan tidigare att dialog förs med Schneider och minst tre potentiella partners som kan köpa parkprojekten. Det ligger i sakens natur att dessa väntar in beslut om stöd om de kan få investeringen subventionerad.
 Värdet av samarbetet med Schneider är inte realiserat ännu utöver de första testerna med EDF i Bretagne som börjar i sommar men vi vet att Schneider är en global aktör som kan trumma ut produkten genom sina säljkanaler. Jag har inte ens försökt mig på att värdera det men Minesto säljer inte glass och när de väl börjar sälja i parkskala blir det som räkneexempel från små 10 MW-parker visar snabbt stora värden. Måste säga att jag gillar att Minesto är seriösa och inte kastar ur sig lösa samförståndsavtal (MoU) innan de är helt redo att leverera. Den som läser in sig ser att de redan har tre kunder där det är rimligt att anta att avtal ingås när alla bitar faller på plats. Den potentialen kan naturligtvis värderas och det är upp till var och en hur man riskjusterar det.

Men egentligen borde man väl vara tacksam. Hade det inte varit för högljudda kritiker som slänger sig med begrepp som "vågkraftsbolag" (inte ens har läst det grundläggande) eller "drakar som trasslar in sig i varandra" (tekniken är tredjepartsverifierad av DNV och fungerar) hade jag inte haft möjlighet att nå min drömgräns i antal aktier i Minesto. Och tack vare den låga kursen dessutom fått en väsentligt lägre kapitalskatt än jag hade räknat med. Jag lägger min energi på vad företaget gör i verkligheten och ökar tålmodigt mitt innehav bit för bit medan aktien verkar handlas som vore det ett casino. Det viktiga för mig är inte vad kursen står i från dag till annan utan hur många aktier man har hunnit samla på sig när företaget börjar leverera ökande vinster. Och skulle kursen substantiellt omotiverat sjunka igen kommer jag passa på att köpa ännu fler aktier.
 För jag tycker fortfarande att allt under 28-30 kronor är billigt och det är med stöd i de bägge professionella analyserna och den information som har kommit från företaget sedan dess.

Nu sitter jag på det innehav som är min drömgräns och jag har fått åtminstone 30 procent fler aktier än jag annars hade haft råd att köpa under samma period och dubbelt så många som jag trodde att jag skulle ha råd att köpa för ett par år sedan. Den sista större posten aktier köpte jag i måndags. Jag är helnöjd med mitt innehav i Minesto och om inget verkligt negativt inträffar i företaget avser jag sitta på dem hela vägen in i växande vinster och utdelningar. Och väl där finns liten anledning att sälja då aktierna har blivit en pengamaskin. Det lär ta många år innan Minesto börjar med utdelningar då det under överskådlig tid är klokare att återinvestera vinst i den växande verksamheten men den dagen ser jag fram emot och jag har inte bråttom.


Avslutningsvis noterar jag även att Pareto har reviderat riktkursen i Azelio till 60 kronor. Noterbart är att de redovisar värdet av MoU med och utan avtalet med Biodico. Jag tycker att det är en rimlig avvägning som bättre justerar för risken då de annars är alltför beroende i det korta perspektivet av just detta avtal då de många andra är mindre volymer. Azelio har också startat igång produktionen i Uddevalla som utlovat. Jag sitter kvar med mitt innehav och avvaktar utvecklingen det kommande året. De har en sämre kassasituation än Minesto och behöver därför omvandla MoU till orders de kommande månaderna och börja få intäkter. Håller företaget vad de har utlovat bör detta börja kommande månader vilket är mitt grundscenario men jag är lite extra vaksam den kommande tiden.

Blindur er bókleysur maður