lördag 25 september 2021

Några tankar om de senaste nyheterna från Minesto

Vi har fått en rad fina nyheter från Minesto sedan sommarledigheten. Jag tog mig tid att gå igenom dem i lugn och ro när börsen har stängt för att försöka sålla ut väsentlig information och göra en uppdatering.

Sedvanlig disclaimer! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Även om teknik- och kapitalrisken har minskat väsentligt det senaste året är det alltjämt en volatil aktie förenad med hög risk där du löper risk att förlora kapital. I synnerhet om du har ett kort perspektiv. Min tidshorisont på investeringen är minst 5-10 år med ambition att behålla merparten av innehavet livet ut och jag investerar inte pengar som jag kan behöva under överskådlig tid. 

Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och personlig reflektion över information företaget har gått ut med samt Paretos kommentar. Minesto äger bildrättigheterna till bilder i inlägget hämtade från deras mediakit. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto, som är mitt största innehav. Även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys.  

Minesto har anställt en ny marknadschef med en mycket relevant kompetens och förbereder gemensamma marknadsföringsaktiviteter tillsammans med den globala partnern Schneider. De har förlängt elköpsavtalet med SEV på Färöarna ytterligare ett par år och samtidigt identifierat potential att bygga en park på 4 MW i Vestmannasund där två 100 kW-kraftverk har testats och verifierats det senaste halvåret. Jag uppskattar värdet av dessa 4 MW till ytterligare minst cirka 2,6 kronor per aktie (4*30 miljoner kronor/installerad MW*0,15% marginal/totalt antal aktier, därefter multiplicerat med P/E 20). De har också utvecklat en ännu mer kostnadseffektiv produkt dragon class som lär leverera mer energi till lägre produktionskostnad.

Det väsentliga är inte de nya stöden utan potential bortom 3 MW
 

Igår beviljades Minesto 5,8 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten för ytterligare teknikutveckling. Nu ska man inte överdriva det ekonomiska värdet av det här stödet. Det motsvarar 4,2 öre per aktie och skulle räcka till att täcka 20 procent av kostnaderna under det första halvåret i år.

Det verkligt stora i fredagens nyhet är det finstilta medger framtida uppskalning av kraftverk till 3 MW och större. Jag har tidigare varit inne på att Minesto har potential att producera kraftverk med en märkeffekt över 1 MW och kanske i framtiden så mycket som 3 MW. Men att tekniken nu bedöms vara så effektiv efter de justeringar och effektiviseringar man har gjort efter vårens tester på Färöarna att man tror sig kunna prestera kraftverk bortom 3 MW är för mig helt oerhört. Jag har aldrig ens räknat på ett sådant scenario eller ens vågat hoppas på det.

Vad betyder då detta? Minestos VD brukar nästan i varje presentation förklara hur bra kraftverket skalar upp till större modeller men jag tror få har försökt sätta sig in i vad det betyder rent ekonomiskt.
Minestos nya "dragon class"-kraftverk har i den minsta 50 kW-skalan en vingbredd på 4 meter och i 1,2 MW-skala en vingbredd på 12 meter. Vingbredden är 3 gånger så stor men ger 24 gånger så hög märkeffekt. Men materialkostnaden för att producera det senare kraftverket blir knappast 24 gånger så högt utan antagligen närmare 3 gånger så hög. Exakt hur många gånger dyrare det blir vet jag inte men det väsentliga är att ett kraftverk på 3 MW och bortom det kanske levererar 2,5-3 gånger så hög märkeffekt som en 12-metersdrake men kanske bara kostar på sin höjd dubbelt så mycket att producera. Det innebär att levelized cost of energy (LCOE) kommer kunna sänkas, följaktligen blir produkten i relativa termer billigare för kund trots att den genererar väsentligt mer energi. 

I LCOE-kalkylen bör man dock komma ihåg att så stora kraftverk kräver mer komplicerad logistik för frakt och installation. Medan en 100 kW-drake kan transporteras som IKEA-byggsats i en container, plockas ihop i hamn och lyftas ut med en enkel kran och bogseras ut med ett mycket litet fartyg kommer en 3 MW-drake antagligen behöva större fartyg och hamnyta helt enkelt eftersom själva kraftverket är så mycket större. Den här problematiken liknar utvecklingen av vindkraftverk där man behöver särskilda fordon för att transportera de största kraftverken. Med detta vill jag bara säga att man inte ska utgå från att installationskostnaden skalar lika fint som kraftverket. Därför kommer 3 MW-drakar antagligen först bli aktuella för stora parker där man kan räkna hem den investeringen men likväl kommer de vara billigare relativt sätt än en 1,2 MW-drake.

Det som är riktigt intressant är dock att om Minesto verkligen klarar att leverera kraftverk med en märkeffekt bortom 3 MW kommer företaget nå en så låg LCOE att de konkurrerar ut de flesta jämförbara energislag, inklusive energilagring som Azelio på de marknader där Minestos teknik är ett substitut. Och det med fullt förutsägbar förnybar energi som kan fungera som baskraft.  

Det är helt enkelt så att företaget ännu bara har räknat på kraftverk mellan 0,5-0,75 MW märkeffekt i sina nuvarande LCOE-kalkyler. Mig veterligen har Minesto inte heller uppdaterat kalkylen sedan den nya installationstekniken som har tillämpats under tester och verifiering på Färöarna tillämpades. Såvitt jag förstår har de halverat tid för installation och underhåll vilket innebär att kraftverket kan vara i drift längre än beräknat i LCOE-kalkylen vilket förstås kommer sänka LCOE nästa gång kalkylen uppdateras. 

Det innebär i sin tur att Minestos potentiella teoretiska marknad är långt större än de 600 GW företaget pratar om. Dels är alla potentiella strömmar inte kartlagda ännu. Men framförallt är också dessa 600 GW beräknat på tidigare versioner av tekniken. Jag har skrivit det tidigare men är nu helt säker på att företaget rimligen måste ha en teoretisk potential som överstiger 1000 GW. Jämför det med att Pareto i sin riktkurs på 28 kronor per aktie har räknat på att företaget når 100 MW installerat senast 2025. När också havsströmstekniken är igång sitter Minesto på en monopolposition i kraft av patent på en global marknad  över 1000 GW värd över 30 000 miljarder kronor (dagens börsvärde är inte ens en tiondels promille av den teoretiska marknadspotentialen). Och det för en kostnadseffektiv förnybar energiteknik som levererar förutsägbar baskraft utan de nackdelar substituten dras med. Det är ingen liten sak.

Nu ska man vara ödmjuk inför att det fortfarande är ett par steg kvar innan parker säljs till kund och det finns som jag alltid understryker en väsentlig risk men vi har aldrig varit närmare än vad vi är idag.



 

 

 

 

Dragonclass 4 och Dragonclass 12

Hur bra kan dragon class-kraftverken bli? 

Den häftigaste - och mest oväntade - nyheten är att Minesto under året har utvecklat en helt ny design. De har dragit lärdom av de inledande testerna och effektiviserat tekniken vilket innebär färre komponenter och högre effektivitet till lägre kostnad. Vi vet redan idag att 100 kW-modellen har levererat en märkeffekt på 139 kW på Färöarna. Nu beror det till dels på bra tidvattenförhållanden där men inte bara. Frågan blir då hur mycket ytterligare ett så kallat dragon class-kraftverk kan leverera? Kan det rent av nå en 50 procent högre märkeffekt än en DG100/DG1000 ursprungligen byggdes för? Och till vilken kostnad? Jag uppfattar det som att antalet komponenter är lägre varför produktkostnaden bör vara något lägre. 

Jag har tidigare noterat att Minesto redan upphandlar nya kraftverk. En lustighet är att upphandlingarna, som är offentliga, har gått under namnet "dragon 4" och "dragon 12". Den uppmärksamme kunde ha lagt pussel och förstått att något var på gång. Det är därför jag alltid understryker att man ska lägga energin på att följa företaget, inte aktiekursens nycker. Att det skulle vara en så stor utveckling hade jag dock inte vågat drömma om. Vi vet till exempel redan att vingen till det första dragon 12-kraftverket upphandlades redan i juli samt sjökabeln och växellådan i juni. Därför lär det inte dröja alltför lång tid innan vi kan se de första testerna. Och vi vet att vi kommer få se kraftverken i drift på Färöarna, i Frankrike och i Wales redan under 2022. Det ska bli väldigt roligt och spännande att följa.

Tidsplanen håller 

En besynnerlighet med Minesto är att de trots produktuppdateringen på det stora hela faktiskt håller den tidsplan som har stakats ut de senaste tre åren. Ovan information om upphandlingar styrker den bilden. Det framgår tydligt ur analyserna och de kraftverk som nu byggs är ungefär de som man har sagt skulle byggas. Jag ser fram emot ett mycket spännande 2022 när Minesto av allt att döma rullar ut kraftverk på Färöarna, i Frankrike och i Wales parallellt.
 Pareto bedömer att Minesto har sålt 6 MW under 2022. Det är precis det värde som vi redan har pressmeddelanden om. Och sedan gammalt är det först 2023 som Pareto bedömer att Minesto gör en vinst. I mars uppskattades den till 53 öre. Jag tror att estimatet kan bli högre nästa gång. Men om man gör sig besväret att läsa in sig är det uppenbart att tidsplanen håller.

Riktkurs lär revideras upp 
 

Analytikerna på Pareto lär göra en betydande upprevidering av riktkursen under de kommande 12 månaderna. Den 12 mars reviderades den upp till 28 kronor per aktie (eller 31-33 kronor i DCF/WACC 12%-modellen). När de bedömer att det är dags och hur mycket vet jag inte. Men jag har gjort mig besväret att noggrant läsa alla deras analyser och det finns flera nya utvecklingar de inte har räknat in som alla bör rendera högre värde. 

I linje med ovan resonemang kommer Minesto kunna leverera mer elektricitet till samma tidigare kostnad. Hur mycket låter jag vara osagt men att det förhåller sig så om de lyckas är glasklart. Pareto och Västra Hamnen har båda räknat med 30 miljoner per installerad MW (Pareto anger i den senaste analysen 30-35 miljoner kronor men jag är en försiktig general och väljer det lägre värdet i mina kalkyler). Det står nu klart att Minesto redan före dragon class-tekniken är i drift kan leverera någonstans mellan 1,1-1,2 MW och kanske ännu mer för samma kostnad. Skulle de lyckas leverera 50 procent högre märkeffekt kan de antingen höja priset ordentligt (antagligen över 35 miljoner kronor per installerad MW som redan är Paretos övre estimat), bibehålla priset och bredda marknaden då den blir lönsam för fler eller en kombination. Oavsett vilken väg Minesto väljer är detta goda nyheter för oss aktieägare. 

Pareto har inte heller givit något estimat på värdet av Schneidersamarbetet och den globala marknad det öppnar, i första hand i Frankrike men även på andra kontinenter. Det är rimligt att anta att Schneider kommer kunna leverera parkorders inledningsvis i minst samma skala som kunderna på Färöarna och i Wales vilket i sig ensamt skulle motivera en uppvärdering med 50 procent. Men den potentiella marknaden Schneider når ut till är mycket större än så. Jag vill inte spekulera i när eller hur mycket för det intresserar mig inte just nu men är väldigt nyfiken på att se hur Pareto kommer värdera samarbetet den dag de anser tiden vara mogen för att revidera riktkursen.
 

Till sist har de inte heller räknat med eventuella stöd även om de noterar att möjligheterna bör vara goda. Som ovan beskrivet är värdet av stödet från Energimyndigheten i sammanhanget ganska litet för värderingen men skulle andra stöd följa, vilket vi har skäl att anta att Minesto har sökt, kan det sammantaget bli en väsentlig effekt som bidrar till att kassan räcker ytterligare något år bortom de minst tre år men sannolikt desto fler år som jag uppskattar att den räcker. Minesto har den mest solida finansiella position jag någonsin har sett i ett förhoppningsbolag och de har därtill i rapport efter rapport uppvisat en betryggande och förtroendeingivande kostnadskontroll.

En anledning till att riktkursen inte har reviderats kan helt enkelt vara att Pareto även behöver uppdatera en hel del bakgrundsinformation avseende kraftverkets sammansättning och prestanda där de i den senaste analysen från den 12 mars fortfarande beskriver ett DG500-kraftverk.


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dragonclass-kraftverk har redan testats i modellskala på Nordirland

Har äntligen nått mitt dröminnehav
 

Som med de flesta aktier följer tyvärr en del surr och rykten. Att Minesto skulle vara ett skattefinansierat forskningsprojekt är tendentiöst trams. Energimyndigheten beviljar stöd till näringslivet för en rad olika initiativ som kan leda till att utveckla förnybar energi eller energieffektivisering. Det finns väl ingen som tror att ABB, SSAB eller Volvo är bidragsfinansierade forskningsprojekt bara för att de mottar stöd för enskilda projekt. Noterbart är också att Pareto i sin analys med riktkurs 28 kronor per aktie inte räknar med en enda krona i offentligt stöd framöver även om de noterar att sådana möjligheter är goda. Alla sådana intäkter är en ren bonus som skyndar på kommersialiseringen. 

Minesto är i allra högsta grad ett aktiebolag som andra. De har en oerhört stabil kassa (jämför t.ex. med Azelio), två stabila majoritetsägare sedan start, kostnadskontroll och klarar sig i allra minst tre år utan emissioner. Stöd förlänger den tiden. Energimyndighetens stöd innebär till exempel med nuvarande utgiftskostym att en eventuell emission är ytterligare minst en månad bort i tillägg till minst tre år.

Att Minesto saknar kunder, intäkter eller omsättning är också en överdrift. Företaget har ett kraftköpsavtal med SEV på Färöarna som bör generera symboliska första intäkter och de 5 1,2 MW-kraftverk för totalt 6 MW har ett totalt ordervärde på minst 150 miljoner kronor. De två första 10 MW-parkerna som vi redan vet har planerats en längre tid har i sin tur ett ordervärde på 480 miljoner kronor. Och Minesto har redan gått ut och bedömt att den första stora parken i Holyhead (där Minesto sitter på parkrättigheter sedan gammalt), Wales fullt utbyggd kan nå 100 MW mot tidigare indikationer på 80 MW samt att parken i Hestfjord på Färöarna förbereds för 10+20 MW. Vi vet sedan tidigare att dialog förs med Schneider och minst tre potentiella partners som kan köpa parkprojekten. Det ligger i sakens natur att dessa väntar in beslut om stöd om de kan få investeringen subventionerad.
 Värdet av samarbetet med Schneider är inte realiserat ännu utöver de första testerna med EDF i Bretagne som börjar i sommar men vi vet att Schneider är en global aktör som kan trumma ut produkten genom sina säljkanaler. Jag har inte ens försökt mig på att värdera det men Minesto säljer inte glass och när de väl börjar sälja i parkskala blir det som räkneexempel från små 10 MW-parker visar snabbt stora värden. Måste säga att jag gillar att Minesto är seriösa och inte kastar ur sig lösa samförståndsavtal (MoU) innan de är helt redo att leverera. Den som läser in sig ser att de redan har tre kunder där det är rimligt att anta att avtal ingås när alla bitar faller på plats. Den potentialen kan naturligtvis värderas och det är upp till var och en hur man riskjusterar det.

Men egentligen borde man väl vara tacksam. Hade det inte varit för högljudda kritiker som slänger sig med begrepp som "vågkraftsbolag" (inte ens har läst det grundläggande) eller "drakar som trasslar in sig i varandra" (tekniken är tredjepartsverifierad av DNV och fungerar) hade jag inte haft möjlighet att nå min drömgräns i antal aktier i Minesto. Och tack vare den låga kursen dessutom fått en väsentligt lägre kapitalskatt än jag hade räknat med. Jag lägger min energi på vad företaget gör i verkligheten och ökar tålmodigt mitt innehav bit för bit medan aktien verkar handlas som vore det ett casino. Det viktiga för mig är inte vad kursen står i från dag till annan utan hur många aktier man har hunnit samla på sig när företaget börjar leverera ökande vinster. Och skulle kursen substantiellt omotiverat sjunka igen kommer jag passa på att köpa ännu fler aktier.
 För jag tycker fortfarande att allt under 28-30 kronor är billigt och det är med stöd i de bägge professionella analyserna och den information som har kommit från företaget sedan dess.

Nu sitter jag på det innehav som är min drömgräns och jag har fått åtminstone 30 procent fler aktier än jag annars hade haft råd att köpa under samma period och dubbelt så många som jag trodde att jag skulle ha råd att köpa för ett par år sedan. Den sista större posten aktier köpte jag i måndags. Jag är helnöjd med mitt innehav i Minesto och om inget verkligt negativt inträffar i företaget avser jag sitta på dem hela vägen in i växande vinster och utdelningar. Och väl där finns liten anledning att sälja då aktierna har blivit en pengamaskin. Det lär ta många år innan Minesto börjar med utdelningar då det under överskådlig tid är klokare att återinvestera vinst i den växande verksamheten men den dagen ser jag fram emot och jag har inte bråttom.


Avslutningsvis noterar jag även att Pareto har reviderat riktkursen i Azelio till 60 kronor. Noterbart är att de redovisar värdet av MoU med och utan avtalet med Biodico. Jag tycker att det är en rimlig avvägning som bättre justerar för risken då de annars är alltför beroende i det korta perspektivet av just detta avtal då de många andra är mindre volymer. Azelio har också startat igång produktionen i Uddevalla som utlovat. Jag sitter kvar med mitt innehav och avvaktar utvecklingen det kommande året. De har en sämre kassasituation än Minesto och behöver därför omvandla MoU till orders de kommande månaderna och börja få intäkter. Håller företaget vad de har utlovat bör detta börja kommande månader vilket är mitt grundscenario men jag är lite extra vaksam den kommande tiden.

Blindur er bókleysur maður

24 kommentarer:

  1. Själv brukar jag köpa aktier först i takt med att företagen når nya konkreta framgångar och kassaflöden, även om värdering då är högre än innan. För att ha en hanterbar risk i portföljen. Man ska ha respekt för att marknaden visar rätt väg ganska frekvent vad gäller värdering. Men jag önskar dig lycka till med dina chansningar.
    Mvh investera-pengar.blogspot.com

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är en fråga om risk-reward som var och en får ta ställning till efter sina förutsättningar. Vill man ha så liten risk som möjligt får man väl köpa Axfood och Investor långsiktigt istället eller breda indexfonder.

      Syding har skrivit bra om risk-reward i Azelio och det resonemanget går att applicera på aktier som Minesto också. Du har kanske 10 procents chans att det skiter sig totalt, då förlorar du merparten av pengarna även om de många unika patenten ger en viss krockkudde. Du har kanske 20 procents chans att det blir förseningar och inte så lönsamt som man hoppas, då kan det bli mer utspädning genom en sista emission och lönsamheten späs ut. Du har kanske 40 procent att det löper på enligt plan. Då kommer det gå att räkna in den här investeringen många gånger om inom 5 år. Du har kanske 30 procents chans att det blir en jättesuccé där alla större marknader inser att denna teknik är det mest kostnadseffektiva sättet att lösa klimatutmaningarna och dessutom få billig baskraft. Då har du antagligen tvåsiffrigt antal insatsen redan inom 5 år. Jag tycker att ett sådant risk-reward case är mycket attraktivt eftersom uppsidan är så stor och risken i nedsidan blir mindre för varje nyhet.

      Just därför ligger det i sakens natur att du som du skriver kommer få en väsentligt högre värdering när väsentliga intäkter och kassaflöden byggs. Redan vid de första två 10 MW-parkerna bör aktien prisa in fler framtida parker och kanske handlas till P/E 80 vilket skulle innebära minst 2,5 gånger dagens kurs. Det står ju mer eller mindre redan klart att dessa parker kommer byggas. I det skedet kommer de institutionella investerarna in och vi ser en utveckling motsvarande vad vi har sett i t.ex. Tomra och Vestas. Då är det för sent att handla billigt även om det långsiktigt säkert fortfarande är ett bra case då också. Återigen orimligt bra risk-reward.

      Chansning skulle jag inte heller kalla det då vi har fått just väldigt konkreta framgångar det senaste året. Jag har skrivit om flera av dem här och såg att någon gjorde en bra lista i veckan på placeraforumet där alla PM togs upp. Alla aktier har en risk och var och en bör se till sin egen ekonomi och livssituation hur de sprider risken på ett klokt sätt.

      Radera
  2. Bra Som vanligt! Väldigt roligt att vara med på Minestos resa, med ca 35% av min småsparar portfölj i Minesto finns en bra möjlighet till en trevlig pension om drygt 10år

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Roligt att du gillar inlägget! Det är nog klokt att inte lägga alla ägg i en korg men hoppas också på en trevlig avkastning om drygt 10 år. Återstår att se om jag har gått i pension då också men just nu är jobbet kul och jag kör på några år till. :)

      Radera
  3. Ja, det är en spännande resa med Minesto. Jag fyller löpande på på dessa nivåer och precis som du skriver så tycker jag att de nyheter som kommer ut signalerar att teknikriskerna minskar, att marknadspotentialen ökar och att tidsramarna håller - fantastiskt. Men som alltid så finns det risker man inte alls tänker på eller lyckas värdera så därför är jag ända försiktig. En risk för Minesto som jag börjat fundera kring är att man fortfarande är så tidigt i sin produktutveckling och att "nästa produktgeneration" är så mycket bättre så att kunderna hellre väntar in den. Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klok synpunkt - tack!

      Jag borde ha förtydligat det i inlägget men "dragon class" är den redan upphandlade produkten som kommer rullas ut på marknaden.

      När det gäller Färöarna har de i nuläget ändå inte förutsättningar för 3 MW-kraftverk då dessa skulle ha såpass lång räckvidd mellan vingspetsarna och såpass hög vikt att de behöver bygga ut hamnen för att kunna hantera dem (det är samma produkt men kraftverken är större). Där räcker antagligen Dragon 12 på 1,2+ MW gott och väl till den första parken och avtalet i Vestmanna.

      Jag tror att det du är inne på är just det vi har sett det senaste året - SEV på Färöarna, partners i Wales och Schneider/EDF i Frankrike med non-disclosure-avtal har antagligen känt till att uppgraderingen är på väg och valt att vänta in detta av de skäl du nämner. Nu är konstruktionen av dessa första "dragon class"-kraftverk dock redan igång sedan i somras och vi lär få se dem under de kommande månaderna. Därför ser jag den risken som ganska liten.

      Radera
    2. En kommentar (av lite mindre betydelse): Jag tror det kan finnas betydande skalfördelar även kring installationskostnader för DC 3MW. Det är lite svårt att överblicka de fysiska skillnaderna mellan 12m vingspann till 24m, men det är ju inte säkert att det krävs så väldigt speciella båtar för att hantera den större varianten. Så länge man inte kliver över en kritisk volym/massa så tänker jag att installationskostnaderna kan skala lika fint som effekten.

      Radera
    3. Mycket möjligt. Minesto har i någon presentation sagt att det främst handlar om ytan kraftverken (inkl. elanslutningssladden) tar upp i hamnen samt vikten när de lyfts i vattnet.

      Om de väger över ett visst antal ton behövs en större kran än vad Grönanes har i alla fall och om de har en vingbredd på 24 meter tar det upp en ansenlig mängd hamnyta. På Färöarna pratade man om att det kan behövas byggas ut hamn om man ska ha de största kraftverken men då tror jag att de menar bortom 1,2 MW. Vid själva installation och upptagning flyter kraftverket så det är egentligen bara vid lyft i/upp ur vatten från/till land som det kritiska momentet är samt att ha plats nog i hamnen för så stora kraftverk. Men fartyget behöver inte nödvändigtvis utföra lyftet, det kan lika gärna en större kran på land göra och sådana kan hyras för ändamålet.

      Men som du säger ger det också stordriftsfördelar. Kostnaden är kanske större för en 3 MW-drake än en 100 kW-drake men om du installerar närmare 100 drakar på en gång blir vinsten så mycket större tack vare den högre märkeffekten och stordriftsfördelen i att sprida installationskostnad på ett stort antal kraftverk.

      Radera
    4. Har du tillgång till Paretos analyser av Minesto? Jag skulle gärna vilja läsa dom.

      Radera
    5. Tror tyvärr inte att jag får dela dem vidare, det är nog inte lagligt. Men kolla med Pareto, när jag öppnade konto var det kostnadsfritt en viss tid. De har en hel del bra och intressanta analyser av miljöteknikföretag. Gillar särskilt de Johan Spetz och hans team tar fram. (jag har inga betalda samarbeten med Pareto eller andra, gillar helt enkelt bara vad de gör och tycker att det är en bra utgångspunkt för andra som vill läsa in sig på djupet om Minesto eller liknande företag)

      Radera
    6. Bra idé, ska kolla med Pareto. Jag hoppas deras uppdaterade analys kommer inom kort. Jag noterar också att personaloptionerna för utvalda personer brann inne nu den sista september. Optionerna var faktiskt "in the money" en kort stund häromdagen då aktien handlades upp mot 23 kronor. Trist att dom inte fick möjlighet att lösa in optionerna, för det tycker jag dom var värda. Ett nytt program är dock igång nu och det löper ut sista september 2022 med strike price 44 kr (tror jag det var).

      Radera
    7. Jag tycker det är synd att personalen berövades möjligheten att lösa in optionerna. De är ju ett slags incitament som kompensation för att företaget har jämförelsevis modesta lönenivåer. För egen del slipper man ju utspädning men jag hade ändå alla dagar föredragit att personalen kunnat lösa in optionerna. Det är viktigt för företag som Minesto att kunna behålla sin personal och dess kompetens. Men som du säger ska det bli spännande med nästa omgång personaloptioner. Och ett nytt incitamentsprogram beslutades på bolagsstämman tidigare i år som träder i kraft från och med årsskiftet om jag inte minns fel.

      Radera
  4. Hej,
    Tack för en som vanligt detaljerad och bra artikel.
    Undrar dock över riktigheten i ett påstående:
    "...Minestos nya "dragon class"-kraftverk har i den minsta 50 kW-skalan en vingbredd på 4 meter och i 1,2 MW-skala en vingbredd på 12 meter. Vingbredden är 3 gånger så stor men ger 24 gånger så hög märkeffekt. Men materialkostnaden för att producera det senare kraftverket blir knappast 24 gånger så högt utan antagligen närmare 3 gånger så hög..."

    Materialkostnaden, eller i vilket fall materialåtgången i ett 3-dimensionell objekt som är x3 blir ju x27 (3 i kubik)?
    Sedan behöver det i sin tur inte betyda så mycket för drakens totala kostnad, jag antar att man har volymrabatt på kolfiber/komposit och att mycket av materialkostnaden ligger i själva tillverkningsprocessen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Uppgifterna om 4 respektive 12 meter har jag hämtat på Minestos hemsida. Med 24 gånger så hög märkeffekt avser jag 1,2 MW = 1200 kW. 1200 kW/50 kW är 24 gånger så hög märkeffekt medan vingbredden bara är 12 m/4 m är 3 gånger så bred.

      Förstår hur du menar men min poäng är bara att illustrera att de större modellerna blir kostnadseffektivare än de mindre där materialkostnaden inte står i exakt proportion till hur mycket energi man får ut. Jag vet inte vad den exakta skillnaden i kostnad blir, det vet bara Minesto, men hela objektet är inte kubiskt varför jag tyckte att vingbredden, som är den största komponenten, illustrerar poängen på ett enkelt sätt. Tror som du att de får mängdrabatt och säkert redan för sådana diskussioner med underleverantörerna (i det här fallet Elitkomposit i Uddevalla) då dessa ju också kommer behöva skala upp produktionen. Just Elitkomposit har nyligen expanderat sin anläggning vilket tjänar Minesto väl men de har även andra kunder såsom Seatwirl vars produkter kan kräva en större hall.

      Radera
    2. Tack för bra sammanställning.

      En osäker kommentar. Jag tror inte kostnaden för Elitkomposits produkt står för stor del av drakens kostnader. Har inte några siffror men gissar att innehållet tillsammans är betydligt dyrare i inköp. För mig är jämförelsen med vindkraftverkens betydligt större massa och vikten hos luft gentemot vatten helt avgörande och Minesto är min största investering. Har haft stor investering i vind men bytt till Minesto, men vind kommer utvecklas och vara lönsamt länge än.

      Ser mer risk i att andra typer av energikällor kan bli ett hot. Har tex följt utvecklingen för fusion sedan mycket länge och under senare tid har stora framsteg gjorts. Det finns många privata företag som anser sig kunna få fram lönsam fusion inom tio år vilket är betydligt tidigare än det stora projektet ITER. Solceller blir allt billigare att tillverka och i kombination med HVDC kommer de att spela en större roll inom några år, se tex Singapore som ska importera från Australien vilket är längre än avståndet Stockholm - Sahara.

      Det mesta tyder på att Minesto blir en gigantisk framgång.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    3. Tack för bra synpunkter Nanotec!

      Jag är också osäker på exakt hur produktionskostnaden för de olika komponenterna ser ut. Det vet bara Minesto. Men håller med dig om att materialkostnaden bör vara mindre än hos vindkraft. I LCOE är installation, underhåll och nätanslutning den större kostnaden vilket förklarar varför Minesto snabbt blir mycket konkurrenskraftigt när man bygger större parker och når stordriftsfördelar.

      Jag har aldrig trott på att en energikälla kommer kunna ersätta alla andra. Det är möjligt att fusionskraft får ett genombrott i framtiden men man har forskat sedan 1950-talet och de kommer ha samma utmaningar när det gäller teknikverifiering, säkerhet och kommersialisering som vi nu ser Minesto ha så jag skulle tro att det tar mer än tio år. Därtill kommer fusionskraft antagligen initialt inte vara kostnadseffektivt på nischmarknader som t.ex. Färöarna där marknaden är för liten för att motivera konstruktionskostnaden. På sådana marknader passar Minestos kraftverk utmärkt även post-fusion.

      Håller därför med om att det mesta talar om att Minesto blir en gigantisk framgång. Din jämförelse med vind är intressant för när politikerna och investerarna väl ser att det är konkurrenskraftigt bör investeringsviljan vara minst lika stor som vi nu ser i offshore vind.

      Minesto har en marknadspotential på över 1000 GW globalt så jag är inte speciellt orolig för det skulle ta dem tio år även med tio gånger vad Pareto räknar med 2025 att ens installera 1 procent av marknaden och de kommer få utmaning nog att installera ens 10 procent av den globala potentialen under min livstid men vem vet? Bra för klimatet och elproduktionen vore det om det går snabbare än så.

      Radera
    4. Tack Utlandsutdelaren!

      Installation och nätanslutning blir givetvis dyrare för större drakar, men inte per kWh. Det underhåll som kan ske utan att ta upp draken på land borde oftast vara ungefär likvärdigt för alla storlekar.

      Även om fusion ekonomiskt kanske blir lönsamt inom tio år tar volym tid och det mesta talar för ganska stora reaktorer vilket måste ta tid att bygga. ITER har mycket större reaktor än alla andra fusionsprojekt jag läst om och kommer troligen fungera långt senare än 2040. Radioaktivitet är låg i alla varianter och en jordbävning eller liknande ger bara en förstörd reaktor och inget behov av evakueringar.

      Tillväxt kan ske snabbare än alla bedömare tror. När jag var på en konferens i Amsterdam ca 1990 talade en vd för ett stort teleföretag lyriskt om beepers stora betydelse och lade till på slutet: "Men nu kommer mobiltelefoner och vi förutspår en miljon telefoner redan år 2000 i världen." Jag var tvungen att fråga om alla skulle finnas i Sverige för det var Telias målbild. Vi hade båda fel och bara i Sverige fanns över 5 miljoner mobiler när 2000 ringdes in.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  5. Det verkar extremt enkelt att bogsera in Minestos drakar till en kaj och lyfta iland dem jämfört med att byta eller reparera någon stor komponent hundra meter över havsytan som det blir fråga om med vindkraftverk. Frågan är väl då mest om Minestos drakar kommer behöva underhållas väldigt ofta. Det är en tuff miljö där nere under vattnet antar jag. Det vore förstås intressant hur man räknar med underhållskostnad i sin LCOE men har inte lyckats hitta någon info om det eller om "serviceintervall" eller vad man ska kalla det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har faktiskt för mig att Minesto har svarat på den frågan. Om jag minns rätt tror jag att VD sa att de räknar med ett planerat och ett oplanerat underhåll per kraftverk per år när de beräknar LCOE. Därmed borde de ha mer utrymme för att underhåll blir lägre än beräknat än tvärtom. Själva kraftverket är i rörelse den största tiden och därför är risken för påväxt mycket mindre än på t.ex. en båt. Många komponenter är standardkomponenter som använts i offshore oljebranschen i decennier så när det gäller de komponenterna är jag inte speciellt orolig.

      Radera
    2. Tack för info om LCOE.
      Då är underhåll inräknat verkar det.
      Bra om det är standardkomponenter men har man verkligen elgeneratorer och elektronik på 20 meters djup när man borrar efter olja?

      Radera
    3. Det jag menar är att generera el under vatten är i sig inte nytt. Det finns beprövade tekniska lösningar för både elanslutning och konstruktion av undervattenslösningar. Minesto uppfinner inte hjulet på nytt just där utan tillämpar beprövad teknik. Utmaningen inom marin energi är att få ned underhållskostnaden så att produkterna blir lönsamma. Minestos storhet är att deras teknik är väldigt mycket billigare att tillverka, sjösätta och underhålla än all idag existerande marin energiteknik.

      När det gäller elektronik på djup är det inte heller något nytt. Det finns sedan länge i ubåtar och Minesto har som bekant utvecklats ur teknik från SAAB där flera anställda har bakgrund från SAAB. Sedan finns det undervattensrobotar också med en hel del elektronik som kan utföra relativt avancerade operationer på sådana djup - jag tror att Minesto använde en sådan när Dina Star besökte Vestmannasund förra året.

      Just 20 meters djup är förresten inte speciellt djupt, det djupet har till och med jag varit nere på som glad amatördykare! 60 meter är något mer avancerat men just den biten har man ju testat och verifierat redan under det gångna året.

      Radera
  6. Hej utlandsutdelaren!

    Jag som många andra försöker följa hur företaget utvecklas (inte minst läser jag dina inlägg och infallsvinklar noggrant) och investerar därefter, om än försiktigt hittills.

    Är lite nyfiken hur du ser på risken i bolaget, inte minst nu när det har uppdagats hur azelio verkligen har framstått i pinsam dager (inga jämförelser i övrigt). Ser du att samma pladask gällande slutordrar kan ske i minesto? Att det är ett bolag utan vinst etc?

    SvaraRadera
  7. Tack för kommentar!

    När det gäller Azelio förundras jag över det plötsliga uppvaknandet inför att några av Azelios samarbetspartners är diffusa återförsäljare. Jag lyfte själv fram detta i mitt första inlägg om aktien juli 2020 och har tagit höjd för den risken i min risk-reward-kalkyl för investeringen. Jag har helt enkelt aldrig räknat med att alla MoU omvandlas till order redan de kommande åren och tagit höjd för den risken när jag investerade. Det som Dagens Industri har lyft fram i sina artiklar har jag också reagerat på när jag läste in mig på företaget. Det jag fokuserar på i Azelio framöver är att de får igång volymproduktion och kommer igång med sina 2-3 första kommersiella projekt så att de får väsentliga intäkter under 2022. Jag vill också se att de börjar leverera i linje med vad de har specificerat att leverera år för år i MoU. Annars tror jag att risken för en ytterligare emission under slutet av 2022 är överhängande. Men det är inget jag behöver ta ställning till idag och utgångsscenariot är att Azelio hinner leverera fler orders och producera till kund under första halvåret 2022. Skulle de inte ha gjort det till sommaren skulle jag ta mig en funderare men det tar jag då.

    När det gäller Minesto har jag också lyft fram en rad risker i mina inlägg om företaget. Men där ser jag att teknikrisken har minskat väsentligt nu när tekniken är tredjepartsverifierad och vi vet att den levererar el i nät med högre märkeffekt än tidigare beräknat. Där ser jag också att kapitalrisken har minskat väsentligt nu när företaget har en kassa som är tillräcklig för att utan ytterligare emissioner och utspädning ta företaget in i lönsamhet då kassan bör räcka som lägst över 2024. Jag ser till sist också att det finns en helt ny fransk marknad som jag initialt inte hade räknat med och som de professionella analytikerna ännu inte heller har tagit med i sina underlag till grund för deras riktkurser. Risken har inte varit lägre i Minesto sedan mitt första längre inlägg om aktien våren 2020. Samtidigt reflekteras den förbättrade risk-reward inte i den senaste tidens kursutveckling. Som långsiktig investerare är det ett drömscenario.

    Som du skriver går inget av företagen med vinst vilket innebär att det är volatila aktier med hög risk. Det är också något som jag alltid är mycket noga med att understryka när jag skriver om aktierna. Liksom att man bör vara beredd på att investera över en längre tidshorisont där man inte behöver kapitalet under en överskådlig tid samt att man kan förlora kapital.

    Det sagt blir det bara meningsfullt att värdera aktierna utifrån vad de kan tänkas sälja i ett scenario där de lyckas kommersialiseras. Och då är en rimlig utgångspunkt att anta att Minesto kommer kunna sälja minst en liten park om året. Redan i ett sådant scenario går det att räkna hem investeringen men de kommer vid en lyckad kommersialisering sälja långt mer än så. En fråga om risk-reward. Risken finns och ska inte underskattas men den är också lägre än någonsin. Reward är däremot högre än någonsin med tanke på att aktien handlas på nivåer där det finns rejäl uppsida om företaget lyckas.

    Jag tycker att analyserna från Västra Hamnen är skolboksexempel i hur man på ett begripligt sätt diskonterar in risk i värdering av sådana här aktier. De talar rakt av om sannolikhet att lyckas. När jag först fick upp ögonen för Minesto 2016 var den sannolikheten kanske 50-60 procent för då hade de inte en lika stark finansiell position samtidigt som tekniken inte hade varit i drift eller verifierats i full skala. Idag skulle jag däremot bedöma att sannolikheten är minst 90 procent. Det innebär inte att de lyckas men som investering är det ytterst en fråga om att ställa scenario där de lyckas mot scenario där de inte gör det och sedan räkna ut vad en rimlig värdering är. Titta gärna på Västra Hamnens gamla analyser av Minesto för där kan du se hur det fungerar, de har en bra matris som ställer diskonteringsräntan (olika grader av uppskattad initial kapitalkostnad) mot sannolikhet att lyckas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för sakligt inlägg, och att du vrider och vänder på caset! Jag försöker utmana min confirmation-bias ständigt, så tack!

      Radera