Minesto äntligen redo för kommersiell fas med projektinvesteringar och utrullning av mikronätorder

Det kommer nyheter från Minesto på löpande band nu. Jag har en tid tänkt skriva ytterligare ett inlägg om det senaste pressmeddelandet (länk) och årsredovisningen (länk). Snubblade över ett inlägg på Avanzas placeraforum för Minesto som länkar till en ljudklipp med frågor och svar med VD Martin Edlund.

Ljudklippet finns länkat på placeraforumet per 1-2 april och hänvisar dit eller ännu hellre förstås till att bli medlem i Unga Aktiesparare och ta del av hela deras presentationen i videoformat i sin helhet genom dem. Detta inlägg är endast en sammanfattande reflektion över några av de saker VD Martin Edlund tar upp.

Har inte tagit del av själva videopresentationen i sin helhet utan endast ljudfilen med frågor och svar men av frågorna av döma är det en av de bästa Minesto-utfrågningar jag har tagit del av genom de här åren där VD Martin Edlund öppet och frikostigt svarar på fler frågor än han brukar ges tid till i andra sammanhang. En synnerligen imponerande och berömvärd insats av Unga Aktiesparares lokalavdelning i Halmstad!

För att ta del av hela presentationen och videon behöver du vara medlem i Unga Aktiesparare. Har du åldern inne (t.o.m. 28 år) är det en klok investering. Du får möjlighet till flera kostnadsfria utbildningar i sådant som andra kränger dyra kurser om och en stabil grund att stå på i ditt investerande. Du blir även automatiskt medlem i Aktiespararna. Just nu har Unga Aktiesparare en påskkampanj (länk) där du kan bli medlem för endast 199 kronor så passa på att spara en hundralapp jämfört med ordinarie medlemspris (inlägget utgör inget samarbete, jag tycker bara som tidigare UA-medlem att det är självklart att uppmuntra unga aktieintresserade att bli medlemmar och ge cred för de utmärkta event UA anordnar)!

Varning utfärdas! Minesto gör i nuläget ingen vinst och har begränsade intäkter. Det innebär att Minesto är en volatil aktie förenad med hög risk och du löper risk att förlora kapital. Detta inlägg ska inte läsas som finansiell rådgivning eller rekommendation. Det är endast en sammanställning och personlig reflektion över den information som företaget och deras VD själva har gått ut med den senaste tiden. Jag äger aktier långsiktigt i Minesto som är mitt största innehav. Även om jag eftersträvar att vara kritisk är mitt perspektiv aktieägarens. Gör därför alltid din egen analys.  

Vestmannasund, Färöarna

Bekräftat att tekniken presterar 110 kW märkeffekt - 10 procent högre än nuvarande kalkyler

I pressmeddelandet den 23 mars fick vi ett mycket viktigt besked att tekniken levererar som förväntat. Faktum är att det är en underdrift för vi vet att DG100 initialt hade en förväntad märkeffekt på 100 kW men vi har nu alltså fått bekräftat att märkeffekten är 110 kw i 20 knop i Vestmannasund (den kan bli något högre eller lägre beroende på kraftverkets maxhastighet och lokala tidvattenströmmars styrka). Enligt Minestos VD finns också möjlighet till ytterligare effektiviseringar och teknikutveckling men företaget bedömer nu att tekniken är redo för att rullas ut kommersiellt till mikronät.

Det här är ingen liten sak eftersom det är rimligt att anta att Minesto följaktligen kommer kunna ta ut 10 procent högre försäljningspris än tidigare för en i material räknat ungefär lika stor produkt. De kan också välja att hålla priset nere för att skapa en ännu starkare vallgrav mot framtida konkurrens.

Den här teknikutvecklingen är något jag har varit inne på sedan mitt första inlägg och vi får det nu äntligen bekräftat. Precis som jag har skrivit tidigare är det direkt väsentligt för företagets värdering helt enkelt eftersom analytikerna idag inte räknar in den ökade märkeffekten i sina kalkyler. Det är därför rimligt att anta att framtida riktkurser så småningom kommer att revideras upp i detta avseende.

VD Edlund bekräftar att nuvarande LCOE-kalkyler är baserade på ett system med en märkeffekt på 0,75 MW. Det innebär att vi bör förvänta oss en ökad kostnadseffektivitet om mellan 33 och 60 procent mer än i nuvarande LCOE-kalkyler. Det bekräftar att tekniken kommer vara konkurrenskraftig globalt på egna villkor utan subventioner så snart Minesto når stordriftsfördelar i produktion. Det är ingen liten sak.

Noteras bör att eftersom kraftverken är skalbara till sin design går det att producera såväl mindre som större mikronätskraftverk med en märkeffekt mellan 50-250 kW.

Kommersiell utrullning med mikronätsorders påbörjad - konkret intresse från nya marknader

Som jag skrev den 13 mars borde partnerskapet med Schneider kunna öppna vägen till parkorders på den franska marknaden. Jag trodde att det skulle bli först efter att EDF har testat draken mot det franska elnätet utanför Bretagne i TIGER-projektet. Men nu har vi redan fått bekräftat från VD Edlund att det förs konkreta diskussioner med EDF om en samlad mikronätsorder för flera franska öar precis som jag spekulerade i. Minesto för också diskussioner om mikronätsinstallationer på de fem öar på Färöarna som inte är anslutna till det centrala elnätet. På ren svenska innebär det att mikronätsorders är på väg! 

OBS att jag inte vet om de kommer redan i vår eller dröjer ett par år. För mig som långsiktig är det oväsentligt givet den solida finansiella situation Minesto har med en kassa som räcker de kommande åren.

VD Martin Edlund förklarar också varför: kostnaden för att importera och lagra energi är så hög där att Minesto redan på dagens nivåer är i princip konkurrenskraftiga (läs den meningen igen!). Han ger ett exempel från Färöarna där kombinationen av nuvarande elpris och subventioner räcker för att göra Minestos teknik lönsam där. Det innebär att Minesto redan idag har en kommersiellt gångbar nischmarknad för öar utan centralt elnät som importerar dyr energi.

Edlund nämner vidare att Minesto får "mängder med kundförfrågningar" där han ger ett par konkreta exempel som jag inte har hört tidigare såsom småöar i Sydostasien och resorts på Maldiverna. Han nämner också att det som vi tidigare vet finns god potential för Minestos teknik på öar i Västindien till följd av att diesellösning är "svindyr" där. I nuläget vill Minesto av kostnadsskäl inledningsvis gå vidare med öar i närområdet i första hand. Vi får också veta att de tittar på samarbete med FN (UNOPS) i detta avseende om något projekt kan identifieras inom rimligt geografiskt avstånd.

Det här visar dock att det redan nu finns potentiella intresseförfrågningar långt bortom de 100 MW som analytiker har räknat på till och med 2025. Ett mer ingående resonemang om det följer nedan.

Noterar här också att VD pratar om en mer långsiktig vision där tidvattenkraft kan användas till att bygga artificiella öar för vätgasproduktion ur vatten. Det här är naturligtvis långt borta men bara att höra att det finns visioner kring detta understryker den enorma potential och det värde tekniken fullt utvecklad kan få.

Hur stort ordervärde kan det röra sig om?

En sak jag gillar med Minesto är att de i en tid där flera företag har börjat kommunicera med raketemojis håller sin kommunikation saklig, enkel och professionell. Jag tror att de har allt att vinna på det i det långa loppet. En sak som jag tror många missar och som jag har fått frågor om ibland är varför jag går in så mycket i Minesto när Azelio är steget före. Skillnaden är just att medan Azelio proaktivt och kaxigt presenterar det totala värdet i MW och kronor för samtliga kända intressefrågor och aktivt omsätter många av dessa i samförståndsavtal (MoU) har Minesto lagt mindre energi på att kommunicera ut och formalisera sina intresseförfrågningar. Det innebär dock inte att de inte finns och som jag visar här är det enkelt nog att uppskatta ett värde bara på de intresseförfrågningar vi känner till från tidigare nämnda exempel från VD, vilka uppenbart inte är samtliga utan just några valda exempel. Man ska komma ihåg att samförståndsavtal inte i sig är värda mer än en intention utan det är först när det kommer en juridiskt bindande order som de får ett ekonomiskt värde och på den fronten är Azelio och Minesto ungefär lika långt komna just nu.

Jag tror initialt att det rör sig om relativt små mikronätsorders. På Färöarna pratar VD om de fem småöar som inte är anslutna till elnätet. Vi bör förvänta oss att det gäller relativt få hushåll varför min modesta uppskattning är 2 kraftverk av modell DG100+ per ö för totalt 1,1 MW märkeffekt. Inga jättebelopp ännu alltså men det skulle ändå ge ett ordervärde på cirka 35 miljoner kronor inklusive eftermarknad/underhåll.

Samtidigt vet vi att Martin tidigare har pratat om att Minesto ska använda mikronätsorders för att bygga kundrelationer och lära dem tekniken varefter de kommer sälja de tio gånger större DG1000-kraftverken. Det vore inte orimligt att anta att det initiala ordervärdet på den franska marknaden kan motsvara de två initiala förstafaserna av parkerna på Färöarna och Wales, dvs två gånger 10 MW. Det skulle motsvara 17-18 kraftverk (>1 MW) men många kunder kommer också beställa extra för löpande underhåll. Däri finns utrymme för att anta att några av dessa också är små kraftverk av samma skala som på Färöarna.

Skulle min gissning om ytterligare cirka 31 MW i ordervärde som idag inte är inprisat slå in motsvarar det ett ordervärde på cirka 930 miljoner kronor (antar liksom Pareto 30 miljoner/MW exklusive teknikutveckling och eftermarknad för underhåll osv.) vilket utslaget per aktie motsvarar 6,80 kronor per aktie i ytterligare intäkter som idag inte är inprisat i aktiekursen. Anta 15 procents vinstmarginal och det motsvarar en ytterligare vinst per aktie på cirka 1 krona per aktie endast för dessa ytterligare orders. Den ska sedan multiplicerat med valfritt P/E-tal där jag av försiktighet genomgående använder P/E 20.

Det kanske inte låter mycket men vi ska komma ihåg att det här är bara början och jag har inte ens försökt uppskatta värdet av även potentiella orders i Sydostasien, Västindien eller t.ex. Maldiverna. Parken utanför Holyhead, Wales kommer fullt utbyggd motsvara 80 MW vilket motsvarar 65-70 kraftverk. Det är naturligtvis rimligt att anta att när Minesto väl har bevisat tidvattenkraftsparker i DG1000-skala med en märkeffekt en bit över 1 MW/kraftverk så kommer vi i framtiden se parkorders i den skalan där varje parkorder är stor nog att i princip ensam garantera den riktkurs Pareto uppskattar i sin analys. Tids nog.

Teknisk landvinning i installationsprocedur bekräftad

Minesto har kortat ned och optimerat proceduren för att sjösätta och återhämta kraftverk ur havet. Efter att tidigare haft en mer omständlig procedur kan kraftverket nu sänkas ned/tas upp i en rörelse och bogseras till/från kraftverket med en mindre båt. Därför kommer denna operation nu ta som högst 30 minuter att utföra. Vi får också veta att ännu mindre fartyg än vad man nu använder i Vestmanna kan användas och vare sig undervattensrobotar (ROV) eller dykare behövs. Det här är som jag tidigare har varit inne på en mycket viktig konkurrensfördel för Minesto gentemot konkurrenter inom marin energi i stort där det annars är mycket dyrt och tidskrävande att installera oavsett om det rör sig om vågkraft, tidvattenkraft eller offshore vindkraft. Det möjliggörs av den relativt mycket lägre vikten Minestos kraftverk har.

Det här kommer märkas på marginalen i reviderade LCOE-kalkyler och kunderbjudanden eftersom det innebär att Minestos kraftverk i praktiken kan leverera el ytterligare en timme mer per år (30 minuter vardera vid ett planerat och ett oplanerat byte) som man tidigare inte hade räknat med.

Två DG100-kraftverk i drift och flera DG1000-kraftverk (>1 MW) produceras nu i Wales

I nuläget genomför Minesto tester med två DG100-kraftverk i Vestmannasund på Färöarna. Det andra har döpts till Drekin, färöiska för draken. I nuläget rör det sig främst om att verifiera att två oberoende kraftverk ger likvärdig produktion och testa ovan nämnda utbytesprocedur. Fundament för att ha bägge sjösatta samtidigt är under konstruktion parallellt med fundament för testsiten utanför Bretagne.

När det gäller de större kraftverken upphandlas nu komponenter för att sjösätta ett flertal DG1000-kraftverk (>1 MW) i Holyhead utanför Wales. Dessa är samfinansierade med offentligt stöd från Wales.

Tre kompletta team av operatörer möjliggör parallella projekt

Vi får i Minestos pressmeddelande även veta att de nu har tre kompletta team av operatörer vilket framöver kommer möjliggöra parallella projekt (inledningsvis Färöarna, Wales och Frankrike).

Börsvärdet?

Det har på senare tid varit en del svepande uttalanden om det höga börsvärdet. Men det är inte på något sätt anmärkningsvärt högt för ett tillväxtföretag med en unik miljötekniklösning som marknaden kommer att efterfråga om kommersialiseringen lyckas. Azelio, Powercell och Zaptec är tre andra exempel i ungefär samma kommersiella fas som har ett i skrivande stund väsentligt högre börsvärde än Minesto. Eller gör räkneövningen att fundera på hur många miljoner hörlurar Exeger skulle behöva sälja för att motivera ett börsvärde på 7 miljarder kronor? Jämförelsevis rör det sig endast om några tiotal kraftverk och MW för att Minesto ska kunna försvara ett börsvärde på 3 miljarder kronor. Gör man sig tjänsten att räkna på caset framstår tydligt att de som gnäller på börsvärdet inte har gjort sig besväret. Som det här inlägget visar är redan kända projekt och intresseförfrågningar försiktigt uttryckt värda en bra bit bortom dagens börsvärde.

Jag har tittat på flera olika beräkningsmodeller och landar i slutsatsen att investeringen är försvarbar i sämre scenario men att uppsidan är mycket stor i bättre scenario. EV/EBIT och EV/sales utifrån vinstestimat beskriver professionella analytiker bättre än mig därför går jag inte in på dem här. Viktigt att säga är att jag förutsätter att kommersialiseringen lyckas. Naturligtvis skulle aktievärdet reduceras till patentens värde om den inte lyckas men det är risken man tar när man investerar i förhoppningsbolag.

Modell 1: servettkalkyl utifrån intäkter och marginal

Min stora investeringsförebild är Laszlo Szombatfalvy och min grundtes är att en bra investering ska vara klar nog på en enkel servettskiss. Därför blir det oftast mitt första test.

I ett defensivt scenario räknar jag på 102 MW sålt senast 2025 för 10 miljoner kronor per kraftverk (1 MW) och 10 procent vinstmarginal (därmed efter utgifter). Jag räknar i alla scenario med 136,5 miljoner aktier (efter utspädning i maj). Det ger en vinst per aktie på 75 öre. Jag lägger på 10 procent för teknikutveckling (högre märkeffekt) och P/E 20 (normal värdering för etablerade företag) och får då en aktiekurs på 16,5 kronor. Det är högre än teckningsoptionens inlösen på 15,79 kronor även i ett uttalat defensivt scenario med en tredjedel av förväntat pris per kraftverk och halva förväntade vinstmarginalen.

Ovan kalkyl är extremt defensiv för att ha riskmarginal. Pareto räknar med en intäkt på 30 miljoner kronor per kraftverk. Jag väljer en vinstmarginal på 15 procent, noterbart lägre än Pareto (bruttomarginal 30 procent, EBIT-marginal 20 procent). Vi får nu en vinst på 4,50 kronor per aktie (motsvarar 90 kronor med P/E 20). Vi räknar fortfarande på ett hundratal MW och har inte inkluderat övriga intresseförfrågningar. 

Därav följer att skulle vi räkna på samma EBIT-marginal om 20 procent som Pareto finner rimlig, räkna in teknikutveckling om cirka 10 procent och lägga på lika mycket till för eftermarknad i detta scenario samtidigt som vi istället räknar på 200 MW installerad kapacitet kommer vi nå en riktigt fin vinst per aktie och motiverad aktiekurs redan vid P/E 20. Jag väljer att inte skriva ut dessa scenario och hålla mig på den blygsammare sidan tills vidare men för den som räknar själv är det lätt att se varför jag tror på caset.

Notera att jag alltså räknar med P/E 20 av princip i samtliga scenario. Ett tillväxtföretag som lyckas i sin kommersialisering brukar värderas väsentligt högre än så eftersom marknaden prisar in framtida tillväxt för flera år framöver. Även etablerade miljöteknikföretag tenderar att uppvärderas givet den höga globala efterfrågan på sådana lösningar (i skrivande stund handlas Vestas till P/E 40 och Tomra till P/E 70).

Modell 2: justering utifrån analytikers DCF-kalkyl

Pareto har uppskattat att Minesto kommer ge motsvarande 2,5 kronor per aktie i vinst år 2025 (detta beror bland annat på viktningar och utgifter relaterade till forskning och utveckling, du kan själv se i analysen hur de har resonerat). Om man justerar den kalkylen efter ny information om effektivare teknik och ordervärde kan vi först multiplicera med 10 procent för det förra till 2,75 kronor per aktie i basscenario.

Utifrån detta laborerar jag med vad som händer om orderingången ökar. Säg att vi får in 31 MW ytterligare enligt ovan resonemang. I så fall motsvarar det en ökning på 30 procent vilket ger 3,59 kronor i vinst per aktie. Återigen defensiva P/E 20 ger ensamt en värdering på 72 kronor per aktie. 

Skulle Minesto klara att på de fyra åren få en orderingång på 200 MW per år, alltså dubbelt så mycket som beräknat, är det lätt att inse hur det påverkar vinst och aktiekurs. Eftersom Minesto räknar med 80+80+ MW = 160+ MW bara för Färöarna+Holyhead samtidigt som vi har ett ordervärde av ännu okänt värde på den franska marknaden är det inte orimligt att tro att Minesto framgent ska kunna få orders om 200 MW. 

Frågan blir då hur många som faller in redan före 2025 och hur många som faller in under de fem därpå följande åren. Noterbart är att om eller kanske snarare när Minesto klarar att ta in en orderbok på 200 MW årligen kommer aktien utifrån samma antaganden som Pareto har gjort nå en vinst på 5,0-5,5 kronor per aktie (lägre värdet utan och högre värdet med påslag för 10 procents effektivare teknik än initialt). Det är elementär matematik att ett börsvärde på 3 miljarder kronor är mycket lågt i ett sådant scenario. Faktum är att aktien i så fall skulle handlas till ett P/E-tal under 5 för estimerad vinst (dock 4-5 år fram i tiden). Jag skulle därför tvärtom säga att marknaden har varit relativt modest med att prisa in framtida tillväxt. Som jag skrev i mars är det ett faktum att marknaden i nuläget inte ens prisar in kända projekts totala potential fullt ut för vi vet att det finns över 160 MW att hämta bara på Färöarna och Holyhead och de franska order som lär komma borde rimligen tippa oss över 200 MW. Återigen kanske frågan om när snarare än om.

Vill här understryka att både Paretos och Västra Hamnens värderingar i nuläget har en riktkurs på 28 kronor på 1 års sikt (31 kronor i diskonterad kassaflödesanalys). Vill därför vara tydlig med att mitt perspektiv är att aktien kommer vara värd väsentligt mer bortom 2025 och vill inte påskina att aktien skulle göra en raketresa på ett par månaders sikt. Mitt perspektiv är den långsiktiga värdeinvesterarens. 

Vill också understryka att marginalerna inledningsvis kommer tyngas av utgifter för R&D och teknikutveckling (som kan minskas genom stöd). Västra Hamnen räknar inledningsvis med en EBIT-marginal om 15 procent innan det tar fart varför jag väljer samma mer defensiva marginal i min kalkyl.

Personaloptionerna ger en indikation - optionsinlösen från insynspersoner positivt

I årsrapporten den 25 mars framkom att personalernas teckningsoptioner i serie PO6 har en teckningskurs på 40,73 kronor per aktie senast i september 2022. Som bekant ställs optioner i regel ut till en förväntad rabatt vilket indikerar att det finns fog för att vi rimligen ska passera ATH till dess om Minesto lyckas.

Jag har retweetat om inlösen av teckningsoptioner TO3 i veckan. Vi har nu sett att storägaren MIDROC har löst in sina teckningsoptioner till ett värde av 22 miljoner kronor. Ekonomichefen och teknikchefen på Minesto har nu också löst in sina teckningsoptioner. Det är förväntat men likväl alltid en positiv signal när insiderpersoner ökar antalet aktier och i det här fallet dessutom därigenom tillför företaget mer kapital.

Arbete med havsströmmar påbörjas efter sommaren

Så snart det pågående arbetet på Färöarna är i hamn förväntas arbetet med havsströmstekniken starta igång utanför Taiwan efter sommaren. Det är i havsströmstekniken den verkligt stora potentialen finns. Anledningen är att kraftverket kan vara i kontinuerlig drift i havsströmmar dygnet runt medan det i tidvattenströmmar stannar en kort stund ett par gånger per dygn när tidvattenströmmen vänder. Därför ser vi i LCOE-kalkylen som alltid visas i Minestos presentationer att havsströmstekniken förväntas bli ännu kostnadseffektivare då det producerar energi hela dygnet. Att man har väntat med att installera den beror på att det är lättare att testa installation i tidvattenströmmar eftersom företaget initialt har kunnat göra de kritiska momenten just när tidvattenströmmen vänder och det är som mest lättarbetat. I havsströmmar är installationen något mer utmanande men samtidigt är vinsten desto större när tekniken väl är i drift.

Ingen utspädning från ytterligare emissioner och fler stöd kommer sökas

Ett viktigt besked är att Minesto inte behöver titta på några emissioner idag kopplade till Minesto AB och det finns flera scenario där det inte förväntas någon ytterligare utspädning från emissioner. Edlund utstrålar också självförtroende i hur han uttrycker sig kring offentliga stöd. Underförstått att Minesto och deras partners kommer bara söka och komplettera med stödprogram på bolags och projektnivå som underlättar kommersialiseringen men strunta i att söka stöd som riskerar bromsa upp om kraven är för omständliga.

Institutionella investerare och pensionsfonder är på väg in i parkprojekt

Det rör sig alltså inte om en riktad emission eftersom aktien inte väntas spädas ut ytterligare. VD Edlund är tydlig med att det i första hand rör sig om investeringar som går in i själva parkprojekten. Som jag brukar skriva är det här en förutsättning för att Minesto ska kunna växa fort eftersom skräddarsydda aktörer som sysslar med projektutveckling tar merparten av arbete och risk i parkprojekten för att sedan sälja den producerade elen vidare. Det gör att Minestos involvering i de praktiska momenten kring parkprojekten efter de två första parkerna kommer bli mycket mindre och då kan företaget växa snabbare eftersom Minesto precis som Vestas på vindenergisidan säljer själva kraftverken och sedan ansvarar en projektutvecklare för att installera, äga och driva kraftverken (jämför t.ex. Eolus Vind inom vindenergi).

Utöver Schneider och EDF nämner VD Edlund ett antal andra potentiella investerare i projekt och infrastruktur såsom danska Ørsted och Copenhagen Infrastructure Partners samt holländska Green Giraffe. Dessa tre har alla gedigen erfarenhet inom offshore vindenergi och som en tillfällighet har de alla tre samarbetat i vindkraftsparkinvesteringar tillsammans med Vestas där Minestos styrelseordförande Jonas Millqvist tidigare hade en nyckelroll under många år.

Det skulle även vara logiskt att pensionsfonder investerar i långsiktigt förutsägbara och samhällsnyttiga projekt. Samtidigt är det uppenbart att Minesto under 2021 kommer få sina första intäkter, om än blygsamma inledningsvis. Det kommer möjliggöra för flera investerare vars regelverk idag förhindrar dem att ta position i aktien. Om en institutionell investerare skulle gå in och köpa aktier direkt kan de mycket väl köpa motsvarande en position motsvarande en dagsomsättning (0,1-0,2 procent av totalt antal aktier). Eftersom det är relativt låg omsättning i aktien rör den sig kraftigt i endera riktning så snart någon lägger en så stor order på kort tid. Skulle en institutionell investerare gå in kommer aktien snabbt uppvärderas, vi såg det vid något tillfälle i somras. Vi har redan sett att Aktieinvest har tagit in Minesto i sin cleantechfond, skrev ett inlägg om det tidigare i veckan, men Edlund pratade konkret om pensionsfonder.

Risker

När jag går tillbaka till mina första mer genomarbetade genomgångar av Minesto under 2020 ser jag hur aktien av Västra Hamnen Corporate Finance då värderades till en sannolikhet att lyckas på 55 procent. Det vore fullt rimligt att anta att den sannolikheten nu snarare är 90-95 procent (går du tillbaka och läser Västra Hamnens analys igen ser du i WACC-tabellen att det då skulle motsvara en aktiekurs i intervallet 30-40 kronor). Det är också möjligt att Minesto kommer klara en lägre diskonteringsränta än 12 procent men givet att Renewable Risk har just den räntan tycker jag ännu att det är för tidigt att hoppas på längre kapitalkostnader. Samtidigt är det viktigt att förstå att kapitalkostnaden inte fullt ut läggs på Minesto utan snarare på den som köper parken och installerar tekniken. Det innebär i sin tur att när projektörsmarknaden är mogen kommer Minestos utgifter per kraftverk sjunka väsentligt jämfört med idag. När institutionella investerare tar över finansieringsrisk för parkprojekten är det dock ett faktum att diskonteringsräntan kommer minska för Minesto (se återigen mitt resonemang om Västra Hamnens WACC-analys i tidigare inlägg ifjol och vad lägre diskonteringsränta betyder för aktiekursen på sikt).

För hederlighets skull vill jag vara tydlig med att det förstås finns risker i Minesto. Teknikrisken är väsentligt lägre idag men kraftverket har ännu inte varit i fullständig kommersiell drift i elnät över längre tid. Givet de besked vi har fått om teknikens prestanda och samarbetet med Schneider som av allt att döma har väntat in bekräftelse från testningen ser jag risken som låg att tekniken i sig misslyckas men den kan inte helt uteslutas. Vi har än så länge också bara sett tekniken i full drift i DG100-skala (110 kW märkeffekt). Även om den har testats i DG500-skala utanför Wales (0,5 MW märkeffekt) och tekniken skalar fint till större modeller (längre vingspann) kan det inte uteslutas att oförutsedda problem dyker upp när man senare i år börjar testningen av DG1000+ (cirka 1,2 MW märkeffekt). Jag ser som sagt denna teknikrisk som mycket låg men det vore oklokt att helt negligera den och det är naturligtvis något jag löpande följer så noga jag kan givet min beskedliga position i mitt största innehav.

Detsamma gäller kapitalrisken. Även om jag inte finner något fog för att företaget inte skulle klara resan in i lönsamhet de kommande åren enligt ovan resonemang kan risken inte negligeras. Minesto har som jag skrev i mars en urstark kassa med en soliditet på 96 procent, imponerande för ett företag som precis får sina första intäkter. Kassan bör räcka minst 3-4 år även med oförutsedda händelser som ger förseningar av det slag vi såg under 2020. Vid det laget bör företaget ha fått såpass mycket intäkter att det når och passerar break even. Den stora utgiften jag ser framöver är om företaget vill skala upp fortare genom utökad produktionskapacitet. Nuvarande produktionsanläggning räcker för att tillgodose existerande projekt men i framtiden kommer man behöva skala upp. Jag tror dock att framtida orders och därav följande förskottsbetalningar (Minesto siktar på åtminstone 40 procent i förskott) kommer hjälpa till där.

Avslutande kommentar

Jag har varit bestämd i ett års tid över att Minesto är en aktie med sällsynt lovande långsiktig potential. Men jag har aldrig varit så övertygad som nu. Att höra VD fullkomligt sprudla av optimism och energi med en uttrycklig och genuin motivation att fortsätta många år till med Minesto samtidigt som han börjar prata konkret om både mikronätsorder och flera institutionella investerare i plural är i sig betryggande.

Att Minesto inte skickar ut samförståndsavtal eller proaktivt säljer in sig med potentiella intresseförfrågningar innebär inte att de inte finns. Tvärtom är det enkelt att räkna ut att vi redan idag har intresseförfrågningar som går en bra bit bortom 200 MW bara för kända projekt och anekdotiska exempel. Jag vill vara försiktig i min uppskattning här men tycker så här långt att det räcker att konstatera att det redan är dubbelt så många MW som ligger till grund för den riktkurs Pareto presenterade i mars.

Det är tydligt att saker och ting börjar röra sig nu när tekniken levererar det den ska. Hur snabbt det går vet jag inte, det stora genombrottet kan ske i vår eller dröja ytterligare några år. Men det spelar egentligen mindre roll för den här resan vill jag vara med på. Jag lutar mig nu tillbaka och ser fram emot åkturen.

Jag har redan skrivit att jag har gasat och ökat i Minesto. Det kan tyckas ett drastiskt beslut och jag är medveten om att portföljrisken i att ha ett så stort innehav är stor. Men det hänger ihop med att min privatekonomiska situation är väsentligt bättre idag än när jag gick in i Minesto för fem år sedan. Jag vet att jag har stabila intäkter som omsätts i höga månadsinsättningar till portföljen varför jag ser det som att jag nu gör en sista större investering i Minesto varefter jag kan ägna de kommande 2-3 åren åt att amortera ned belåning och öka i mer defensiva utdelningsaktier igen. Det skiljer sig egentligen inte från hur jag resonerade när jag tog en mycket stor position i Kopparbergs under pandemikraschen för ett år sedan. Jag tror helt enkelt att det här är sista tillfället att handla Minesto på nivåer väl under 30 kronor och vill därför maximera den möjligheten. Därav kommer jag lösa in ett högt femsiffrigt antal teckningsoptioner och ta av sparat kapital eller sälja andra aktier för att få tillfällig likviditet intill dess att portföljen hinner ifatt. 

Vill samtidigt understryka att var och en är ansvarig för sina investeringar och att man aldrig ska investera kapital man behöver de kommande 5-10 åren i den här typen av aktier. Jag är väl medveten om att jag kan förlora pengar om något går fel. Jag ser det helt enkelt som att risk-rewardkalkyl såpass god att jag är beredd och införstådd med att jag tar risken att förlora en miljon för att kunna tjäna många fler om tio år.