Månadssammanfattning mars

Portföljen studsade tillbaka något under mars efter ett svagt februari och landar på 3,2 miljoner kronor netto och 3,5 miljoner kronor brutto. Portföljens faktiska avkastning sedan start är fortfarande svaga 39,26 procent, alltjämt högre än i februari men fortfarande under januari månads avkastning vilken dock tangerades igen redan under första handelsdagen i april.

På utdelningsfronten är mars, april och maj traditionellt de bästa tre månaderna på året. Så också i år. Jag hade en förhoppning om högsta marsutdelningen någonsin men den kom på skam när det visade sig att utbetalningsdagen för Castellums utdelning i år inföll på andra sidan månadsskiftet och bokförs på april. Därför stannade utdelningarna på 3 864 kronor i mars. Samtidigt kan jag nu se fram emot rekordhöga utdelningar i både april och maj om totalt cirka 25 000 kronor.

Utöver de sedvanliga kvartals- och månadsutdelarna utmärker sig förstås Axfood som ensam bidrog med över 40 procent av totalutdelningen i mars. Jag fick också en fin utdelning från KONE som dock dämpades av den höjda utländska källskatten i Finland och stannade på strax under 600 kronor.

Det gångna kvartalet har allt fokus varit på att skapa utrymme att gasa och öka i Minesto. Efter mycket noggrant övervägande har jag bestämt mig för att ta ett drastiskt grepp och både köpa mer aktier och optioner under det första kvartalet samtidigt som jag kommer lösa in ett mycket beskedligt femsiffrigt antal teckningsoptioner. Jag har funderat mer än en gång på om jag verkligen kan försvara mitt osunt stora innehav vilket också är ett skäl till att jag skrivit en hel del om Minesto. Samtidigt har jag fått mer och mer information från företaget som bekräftar det jag vill se framöver varför jag ur ett långsiktigt perspektiv tycker att positionen är försvarbar. Det hänger ihop med att jag vet att jag kommer kunna investera mer i annat de kommande tre åren. Nu har jag dock landat i en drömgräns för hur stort mitt Minestoinnehav slutgiltigt ska vara som känns bra för mig och jag kommer fortsätta öka lite även efter april i Minesto.

Blir kanske väl mycket Minesto på bloggen nu men jag har varit mån om att vrida och vända på allt inte en, två utan flera gånger innan jag tar ett slutgiltigt beslut då det är en stor insats det handlar om. Nu har jag landat i mitt beslut. Ni som tittar in och läser här verkar också gilla just Minestoinläggen och det gör förstås att det blir roligare att lägga ned tiden på att dela mina egna anteckningar även här om vad som händer i och kring företaget. Det kommer ännu ett Minestoinlägg som kommenterar det senaste pressmeddelandet den 23 mars och även lite ytterligare information jag har tagit del av sedan dess.

Förberedelser inför optionsinlösen innebär att jag går in i april månad med den lägsta belåningen på länge, bara 7,8 procent. Och då har jag ändå väntat med att sätta in pengar till andra sidan kvartalsskiftet för att slippa dubbelbeskattas i onödan på bägge kvartalen för den insättningen. Därav är belåningen i skrivande stund bara nere på 6,5 procent. Jag för helt enkelt över från sparkontot för att lösa optioner vilket är rimligt sett till att det minskar min räntekostnad. Tanken är att jag ska återreglera sparkontot senare i år men givet att jag har högre lön idag än när jag började spara är behovet av ett högt belopp på sparkonto nu mindre. Enda haken i det är om jag skulle få för mig att köpa en bostad de kommande 3-4 månaderna men det är osannolikt att behöva lösa i hast innan jag ens hinner hem på semester. Av tekniska skäl bokför jag en del av den större insättningen i mars, en del i april och en del i maj men aprilinsättningen kommer bli störst. Därav är portföljbelåningen åter nere på den lägsta räntan på över ett år under april vilket bidrar till ännu lite mer utrymme. Det är dock tillfälligt eftersom belåningen ökar igen efter inlösen varefter amortering fortsatt kommer vara en nyckelfråga i år. Å andra sidan studsar väl antagligen portföljstorleken upp efter inlösen då optionerna löses in till 15,79 kronor och stamaktien liksom idag borde stå en bra bit över det.

Jag märker att jag efter mitt femte år med portföljen dras lite mer i riktning miljöteknik med tillväxt och lite mindre från utdelning. Det var inte den ursprungliga planen men det är väl också en slags utveckling att jag inte håller mig rent defensivt till utdelare som kryddas med 10 procent miljöteknik utan nu har en mixad portfölj med både och. Det hänger dock ihop med att jag under hemarbete i lockdown större delen av året har kunnat följa portföljen mer aktivt än normalt och därför kan ta en högre risk. Det hänger också ihop med att jag har väsentligt bättre ekonomiska förutsättningar i år än för fem år sedan och därför känner mig trygg även i scenario där något av innehaven inte går som jag tänkt. Jag vet helt enkelt att jag klarar mig ändå och ser det som en risk-reward-kalkyl där jag tar risken att förlora en ansenlig summa pengar för att ha möjligheten att tjäna flera gånger den summan i framtiden. Jag är samtidigt trygg i att jag kommer kunna spara tillräckligt mycket de kommande 2-3 åren för att fortfarande ha möjlighet att få en passiv inkomst stor nog för FIRE även om hela miljöteknikportföljen skulle misslyckas. Dessutom har jag redan bestämt att när jag flyttar tillbaka till Sverige vilket alltså nu är några år bort kommer jag vilja känna på att jobba hemmavid också. Så länge det är roligt och givande kör jag på och därför kommer jag realistiskt ha ytterligare minst 4-5 bra år att bygga utdelningsportföljen ännu starkare. Också.

Det lutar åt att jag kommer rensa portföljen för att få kvar en kärna utdelare som jag verkligen vill behålla och därefter köra en nystart till hösten där jag blir mer kritisk i vilka utdelare jag tar position i. Anledningen är att jag med tiden har fått flera små innehav som ger en nog så god utdelning men som jag sällan kommer för att öka i vilket innebär en risk i sig självt då jag märker att flera mindre innehav blir lite eftersatta när jag lägger så oerhört mycket energi på mina större innehav. Den rimliga slutsatsen blir att jag hellre bör fokusera utdelningen till färre utdelare som jag tar en större position i direkt och bevakar mer aktivt. Jag återkommer med en separat påskreflektion över detta senast till nästa helg. Jag vill i framtiden undvika att ha innehav på mindre än 10 000 kronor och riktlinjen bör vara att de flesta innehaven ska motsvara en initial insats om minst 50 000 kronor för att uppgå till minst 1 procent i en portfölj värd 5 minst miljoner kronor om något år. Jag tror att det också är någon sorts utveckling att jag nu tänker mer i att positioner när lägen väl uppstår medan jag inledningsvis spred småköp över väldigt många aktier.

Även om målsättningen är snålmånad med låga utgifter (vi är i slags nedstängning med hemarbete igen ändå) för att frigöra mer utrymme på marginalen till Minesto hade jag ett par större engångsutgifter och sparkvoten landade runt 79 procent. Under snålmånader har jag målsättningen att den ska överstiga 77 procent för att kunna spara ett speciellt belopp (jag har aktivt sänkt mina boendekostnader genom att flytta till en mindre bostad med en tredjedel och lagar all mat själv, sedan bor jag inte i Sverige varför jag kan hålla låga kostnader jämfört med att ha en högt belånad bostadsrätt i centralt läge i Stockholm).

Sharpekvot hamnade på 1,62 och portföljen visar därmed mer stabilitet igen efter ett par stökiga månader. Standardavvikelsen är fortsatt mycket hög men med 47,31 har den åtminstone vänt ned något igen.